Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mariehage förskola
Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling
och för lika rättigheter och möjligheter - 2013-2014
Förskolans ledning tar avstånd från alla former av diskriminering och
kränkande behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett
föredöme för våra barn och våra medarbetare.
Samarbetet mellan förskoleledning, personal, barn och föräldrar ska präglas av ömsesidig
respekt för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess
innebörd. Förskolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och
annan kränkande behandling.
Allt arbete i vårt förskoleområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på
barnet. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt. Alla tar ett aktivt
ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt.
Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra barns föräldrar i syfte att skapa
större delaktighet och samsyn.
FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN
Mariehage förskoleområde
Rönnbladsgatan 1 B
205 80 Malmö
Org.nr. 212000-1124
www.malmo.se
2 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling och för lika rättigheter
och möjligheter - 2013-2014 ....................................................................................... 1
Syfte ............................................................................................................................ 3
Innehåll ...................................................................................................................... 3
Definitioner ............................................................................................................... 3
Nulägesanalys ............................................................................................................ 4
Förebyggande insatser ............................................................................................. 4
Allmänt .................................................................................................................. 4
Samarbete över avdelningsgränser .................................................................... 4
Kök och mat......................................................................................................... 5
Värdegrundsarbete............................................................................................... 5
Utomhusverksamhet ........................................................................................... 5
Barnkonferens ...................................................................................................... 6
Fortbildning .......................................................................................................... 6
Föräldrasamverkan .............................................................................................. 6
Barnråd .................................................................................................................. 6
Diskriminering ..................................................................................................... 6
Att upptäcka diskriminering och kränkningar ..................................................... 8
Rutiner ................................................................................................................... 8
Barngruppskonferenser ...................................................................................... 8
Riskzoner .............................................................................................................. 9
Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling ............................. 9
Åtgärder och uppföljning ...................................................................................... 10
Utvecklingssamtal .............................................................................................. 10
Barnvårdsresurser .............................................................................................. 10
Planerade åtgärder .................................................................................................. 11
Diskrimineringsgrunderna ................................................................................ 11
Fortbildning ........................................................................................................ 12
Barnaktiviteter .................................................................................................... 12
Samarbete över avdelningsgränser .................................................................. 12
Inskolnings och Utvecklingssamtal ................................................................. 13
Samverkan ............................................................................................................... 14
Informationsspridning ...................................................................................... 14
Uppföljning ........................................................................................................ 14
Anmälan till förskolechef .......................................................................................... 17
Åtgärder mot kränkande behandling ....................................................................... 18
3 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Syfte
Planen mot kränkande behandling syftar till att främja barns och elevers lika
rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt
till att motverka annan kränkande behandling.
Innehåll
Planen mot kränkande behandling återger definitioner på olika former av
diskriminering och kränkning samt förskolans arbete med att förebygga,
upptäcka, åtgärda och följa upp diskriminering och annan kränkande
behandling än diskriminering. Den beskriver våra rutiner i dessa avseenden.
Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning
av hur personal, föräldrar och elever varit delaktiga i framtagandet och
uppföljning av planen.
Definitioner
Med diskriminering avses vad gäller denna plan:
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som
neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst
kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller trosuppfattning, visst
funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning.
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera
någon på ett sätt som anges i 1-4 och som lämnas till någon som står i
lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen.
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt ovan kränker ett barns värdighet.
4 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Nulägesanalys
Förebyggande insatser
Allmänt
Planen mot kränkande behandling finns att tillgå på förskolan och på hemsidan
www.malmo.se. Ledning och personal arbetar för att det ska vara en
stimulerande och utvecklande verksamhet för barn, med glädje och positivt
bemötande. I vår gemensamma vision strävar vi efter ett gemensamt
förhållningssätt och barnsyn och det tydliggörs att vi ska behandla varandra på
ett respektfullt sätt och tala med varandra istället för om varandra. Vi ska vara
goda förebilder för barnen.
Regelbundna värdegrundsdiskussioner sker i möten inom och mellan
arbetslagen och all verksamhet är knuten till Lpfö-98/10, aktuell
verksamhetsplan och övriga styrdokument. Aktivt förebyggande sker genom att
visa att alla kan leka med alla och att alla duger som de är. Inbjudningskort får
inte delas ut på förskolan för att inte någon ska känna sig utanför, även med
hänsyn till klassaspekt för att motverka att familjer känner sig påtvingade att
bjuda på kalas.
På arbetsplatsträffar och arbetslagsreflektioner har personalen gjort en
nulägesanalys med hjälp av frågorna:
När och var sker diskriminering och kränkning?
Hur tar diskrimineringarna och kränkningar sig uttryck?
Vem/vilka diskriminerar och kränker?
Vilka blir konsekvenserna?
Med hjälp av detta har vi kommit fram till hur vi ska förebygga, upptäcka,
utreda och åtgärda eventuella diskrimineringar och kränkningar.
Samma frågeställningar tillsammans med frågan om vad föräldrar anser vara av
största vikt för att motverka kränkningar har tagits upp på föräldraråd för
diskussion och möjlighet att fånga upp föräldrarnas åsikter kring frågorna.
Diskussioner och frågeställningar kring likabehandling har även lyfts på
föräldramöten.
Samarbete över avdelningsgränser
Vi försöker hela tiden hitta sätt att arbeta över avdelnings- och
arbetslagsgränser, detta för att barnen ska känna sig trygga med all personal.
När all personal känner till alla barn skapas en god vuxen överblick och
uppmärksamhet på händelser som behövs ageras kring. All personal har ansvar
för alla barn oavsett avdelningstillhörighet. Både inne och ute delar personalen
upp sig för att säkerställa att alla rum och ytor där barn vistas är överblickade
och att det finns vuxna tillgängliga för alla barns trygghet. På detta vis minskar
riskerna för att diskriminerande eller kränkande händelser inträffar eller inte
uppmärksammas.
5 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Kök och mat
Kockarna arbetar för att göra all mat som serveras så lik huvudmålet som
möjligt, exempelvis vegansk, vegetarisk och allergianpassad kost. Olika kulturer
och maträtter lyfts och synliggörs genom att maträtter från olika delar av
världen serveras, här också i samarbete med föräldrar som delar med sig av
idéer och kompetens kring recept och i samband med vilka traditioner de olika
rätterna brukar serveras. Alla barn behandlas lika utan särskiljning av någon på
grund av till exempel specialkost för allergi eller trosuppfattning. Även
kockarna är delaktiga i mötet med barnen, känner barnen och är kända för
barnen. Detta skapar trygghet för alla barn och fler vuxna som kan
uppmärksamma om situationer uppstår eller barn är otrygga och som kan rycka
in när kränkande situationer kan uppstå.
Värdegrundsarbete
Ett ständigt pågående värdegrundsarbete. Barnen tränas i att visa respekt för
varandra, lyssna när andra talar och att undvika negativa kommentarer och
uttryck. Det sker återkommande samtal i barngrupperna utifrån vår värdegrund,
bland annat med hjälp av ”STEGVIS-material” – pedagogiskt
arbetsmaterial/handledning för värdegrundsarbete och arbete för social träning.
Alla vuxna i verksamheten agerar som goda förebilder, vi ska undvika att
benämna barnen vid namn i samband med tillrättavisningar.
Genom samarbetsövningar tränar barnen på att bjuda in varandra till lek.
Pedagogerna är delaktiga, med i samspelet och handleder i barnens lek och även
här stödjer och hjälper barnen med att bjuda in varandra i leken, detta ska gälla
både för verksamhet ute som inne. Tillitsövningar tränar ytterligare barnen i
samspelet med varandra. Med hjälp av sagor och reflektioner i grupp kring
dessa lyfter vi medvetandet hos barnen, exempel och tips på sagor enligt
litteraturlista (bilaga 1).
Inomhus anpassas och skapas miljöer som ger avskildhet för barnen utan att
hindra full insyn från vuxna. Dessa valda pedagogiska miljöer underlättar också
barnens samspel med varandra. Vi har valt att i största möjliga mån arbeta i
mindre grupper för att skapa en bra överblick, hjälpa barnen i relationer och
samspel mellan varandra. Smågrupperna anpassas inte utifrån ålder eller kön
utan utifrån intresse, behov, utveckling och konstellationer där barnen är
stärkande för varandra. Detta sker i samspel inom och mellan arbetslagen och i
samspel med våra torgpedagoger.
Förskolan är genom pedagogerna aktiv i olika nätverksgrupper och
utbildningar/kompetensutveckling kring genus, jämställdhet och
språkutveckling och hela förskolan arbetar aktivt med pedagogiska diskussioner
kring förhållningssätt, barnsyn och pedagogers maktpåverkan gentemot barnen.
Utomhusverksamhet
Vuxna som är ute tillsammans med barnen arbetar med att stödja och
stimulerar barnens samspel med varandra. Detta genom att försöka vara del i
leken, vara uppmärksamma och finnas tillhands. En tydlig överblick vid
utevistelsen på förskolegården försvåras av en stor yta och många vrår och
gömslen. Här fördelar sig personalen över alla ytor och undviker att samlas i
grupper. När barngrupperna lämnar förskolegården anpassas antalet vuxna till
6 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
barngruppsstorlek och barnens behov. Vid dessa tillfällen vistas barngrupperna
bara i miljöer där personalen kan överblicka alla barn.
Barnkonferens
Vid behov hålls barnkonferenser. Ansvarig pedagog, förälder eller annan vuxen
i förskolan kan anmäla ärenden till barnkonferens.
Fortbildning
All personal får fortlöpande kompetensutveckling i värdegrundsfrågor på t ex
utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar. Ansvarig för att så sker är förskolechef.
På förskolan finns litteratur och annat arbetsmaterial i ämnet
Föräldrasamverkan
Vi efterfrågar och för en öppen dialog med vårdnadshavarna både i den dagliga
kontakten, föräldramöten, utvecklingssamtal, familjearrangemang och på
förskoleråd.
Barnråd
Barnråd genomförs regelbundet på förskolan med barnrepresentanter från de
äldre barngrupperna (2,5-6 år). Mötena leds av en förskollärare och
dokumenteras skriftligt i barnrådspärm, kopia ställs till förskolechef.
Diskriminering
Närmast berörda pedagoger i barngrupperna är ansvariga för det dagliga arbetet
med att följa upp och stoppa negativa beteenden. Olika barngrupper arbetar då
extra med att öka förståelsen om olika former av diskriminering, efter barnens
utveckling och förmåga att förstå. Med hjälp av bokläsning gör vi frågorna
synliga och levande för barnen (se bokexempel i litteraturlista, bilaga 1). Om det
uppstår en situation som är diskriminerande sker en direkt dialog men
inblandade barn. Här ser vi det som viktigt att pedagogerna är närvarande och
kan hjälpa barnen att utveckla sitt känslospråk genom att sätta ord på de
känslor som de upplever. Även med hjälp av drama synliggör vi det som har
skett.
Könsdiskriminering: Vi arbetar medvetet i hela verksamheten med att fördela
grupper oberoende av kön, lika erbjudanden av pedagogisk verksamhet och en
könsneutral miljö för alla barn. Miljön ska inbjuda till rollspel där det finns
möjlighet för barnen att prova olika identiteter. Specialrum inrett för rollek är
skapat på förskolan med extra material för att stimulera barnens lek.
Fortbildning och utveckling kring genusarbete fortsätter med stöd av anställd
genuspedagog i stadsdel samt med stöd i genusnätverk. Förskolan arbetar aktivt
för att utjämna balansen mellan kvinnor och män i personalsammansättningen
när personal nyrekryteras.
Religion eller annan trosuppfattning: Pedagogisk verksamhet med inslag
från olika kulturer och religioner. Barnen tillåts diskutera och ställa frågor och
blir vägledda i att göra detta med respekt och på lika villkor. Samarbete i form
av idéutbyte och deltagande sker med föräldrar för att lyfta och visa olika
religioner och firande av dess högtider.
Funktionshinder: Vi ser till att alla barn oavsett eventuella funktionshinder
kan delta i verksamheten. Frågor som barnen ställer tas upp till diskussion. Tre
7 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
specialpedagoger, anställda inom stadsdelen, stödjer arbetslagen i förebyggande
syfte och handleder kring de barn som har behov av stöd. Några i
personalstyrkan har utbildning i TAKK (Tecken som Alternativ och
Kompletterande Kommunikation) och denna metod finns tillgänglig vid behov.
Samarbete med och handledning från habiliteringen på SUS sker kring de barn
som är inskrivna där.
Etnisk tillhörighet: I samband med svenska traditioner lyfts traditioner från
andra kulturer. I samtalen dryftas likheter mellan olika etniska tillhörigheter.
Samarbete i form av idéutbyte och deltagande sker med föräldrar för att lyfta
och visa olika traditioner och firande av dessa, i detta samarbete är även
kockarna och den mat som serveras kopplade. Även inom detta område tar vi
hjälp av barnlitteratur som förtydligar för barnen (se exempel i litteraturlista,
bilaga 1). Vid personalsammansättning och nyrekrytering arbetar vi för att
skapa en mångfald i personalstyrkan som förutom i det pedagogiska arbetet
kring kultur och traditioner kan vara till hjälp i modersmålsstödet för barnen.
Sexuell läggning: Samtal med barnen kring olika familjebilder och
litteraturläsning med dessa inslag. Personalen är tydliga med att inte lägga några
värderingar i vad som är rätt och fel och vi erbjuder en miljö som är neutral och
varierad både när det gäller material och litteratur.
8 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Att upptäcka diskriminering och kränkningar
Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn
upplever sig diskriminerade eller kränkta av någon vuxen eller något barn i
verksamheten. Dialog mellan personal och föräldrar är en del av
upptäcktsvägarna, där personal kan få insyn i de signaler kring upplevelser som
barnen förmedlar hemma. Personalen observerar noggrant barnens beteende
gentemot varandra. För att överblicka barnen och händelserna runt dem
fördelar sig personalen i de olika rummen/lokalerna/ytorna. Redan misstanke
om att kränkningar förekommer ska uppmärksammas. Kränkande och
diskriminerande händelser ska dokumenteras och utredas, genom användande
av bilaga 1. Personalen i samarbete med förskolechefen beslutar om en
handlingsplan ska upprättas. I handlingsplanen ska det finnas med aktuell
situation (vad, hur när), vilka åtgärder som ska sättas in och vem som ansvarar
för vad samt datum för uppföljning. Uppföljning bör ske inom tre veckor
beroende på aktuell situation.
Rutiner
Vid arbetslagsmöten tas alltid olika barnärenden upp däribland diskriminering
och kränkning. Vi har nolltollerans mot såväl verbala som fysiska kränkningar,
kränkande behandling och diskriminering mot både barn och vuxna. Alla som
arbetar i förskolan markerar detta då sådana sker. Det skall alltid röra sig vuxna
vid de utrymmen där barn befinner sig, detta gäller såväl ute som inne.
Pedagogerna ska vara aktiva och närvarande i sitt arbete. Ny och tillfällig
personal ska informeras av barngruppens ansvariga personal om det finns
särskilda omständigheter kring miljön eller dylikt. Vi ska dock visa respekt och
tillit till barnen och det ska finnas möjlighet till avskilda miljöer och rum att
vistas i.
All personal ska ingripa vid misstanke om att något barn blir utsatt för
diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolechef och
vårdnadshavare ska informeras samma dag.
Den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna är viktig då det här tidigt kan
signaleras om de sett/upptäckt något som påverkar deras eller andra barn på
förskolan. Uppföljning av föräldraenkäter och utvärdering av verksamheten ska
ske minst en gång per år och vara en grund för att ytterligare uppmärksamma
tecken på situationer som vi behöver titta närmre på och eventuell åtgärda.
Detta ska dokumenteras av personal och förskolechef.
Barngruppskonferenser
På förskolan genomförs barngruppskonferens med ansvarig personal,
arbetsledning och specialpedagog två gånger per läsår för att uppmärksamma
och förebygga barn med behov av stöd. Konferenser kan genomföras vid fler
tillfällen om behov finns.
9 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Riskzoner
Enligt personal är risken för kränkning barn mot barn större i vissa utrymmen
på förskolan. Det handlar framför allt om situationer där vuxna inte befinner
sig i den absoluta närheten samt i de icke pedagogstyrda aktiviteterna. Det ska
alltid finnas vuxna i de utrymmen och ytor där barn befinner sig, med uppgift
att hålla uppsikt och så långt det är möjligt arbeta preventivt.
I trängda och stressade situationer och när stora barngrupper rör sig inom en
mindre yta, är riskerna för kränkningar större, liksom i större barngrupper med
svårare möjlighet till överblick.
I samband med toalettsituation när många barn står på vänt, eller när toaletten
besöks av flera samtidigt.
Tydliga riskzoner som uppmärksammats på förskolan:
De små rummen för lek och bygg på hemvisterna
”Smygar” och avskilda vrår på hemvisterna där barn kan dra sig undan
och ”domdera” över andra i leken om det inte finns en översyn (finns i
olika placeringar på alla hemvister utifrån nyttjande av ytor i
arkitekturen).
Bakom rumsavdelare inne på hemvisterna
Torkskåp – barn kan stänga in sig själva eller varandra
Toaletterna på varje hemvist samt de i anslutning till torgen. Observera
vikten av att skapa avskildhet för enskilda barn vid toalettsituationen.
Tvättställ i entrén
Torkrum vid entré
Vid påklädning i kapprum
I och vid trapporna till andra våningen
Gemensamma förråd (bör låsas för att hindra barn att gömma sig eller
stänga in varandra)
Utanför arbetsrum (korridor vid kopieringsmaskin)
Bakom förråd/växthus ute
Bakom container ute
Vid gungorna ute
I buskagen ute
Vid rutschkana och lekhus (kullen)
Brandtrappa ute
Vid planteringslådor ute (bakom hus)
Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling
Den som först får kännedom om fallet inleder utredning.
Dokumentationen av utredningen sker på en mall som finns i
gemensamma mappar ”Mariehage förskoleområde” (Bilaga 2).
Ansvarig för utredningen är ansvarig personal om inte annat anges i
dokumentationen.
Om personal är kränkande part är förskolechef utredare.
10 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Utredare informerar arbetslagen, lokala resursteamet och berörda
vårdnadshavare.
Förskolechef ansvarar för om ytterligare myndighet eller andra
insatser/specialkompetens ska kopplas in.
Åtgärder och uppföljning
När det kommer till förskolans kännedom att barn upplever sig diskriminerat
eller kränkt sker utredningen enligt en speciell mall (se ovan). Den som först får
kännedom om ärendet börjar utredningen. De första åtgärderna är då samtal
med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna.
Pedagoger ingriper direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och
samtliga inblandade får möjlighet att komma till tals för att få struktur
på situationen.
De närvarande pedagogerna gör en första kartläggning av
omständigheterna kring situationen (vad har hänt, var fanns
pedagogerna, vad har föranlett händelsen, hur gick det till vem var
inblandad).
Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal,
tillbudsanmälan fylls i och lämnas till förskolechef.
Tid för uppföljning av ärendet bokas.
Observation av berörd barngrupp följs upp av pedagoger, föräldrar,
förskolechef. Vid behov kan specialpedagog kopplas in.
Beroende på ärendets art sker uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan
berörda parter tillsammans med ansvarig pedagog och vårdnadshavare.
Uppföljning ska dokumenteras skriftligt, ansvariga för detta är den personal
som varit inblandade i ärendena och omfattar all personal på förskolan.
Som kontroll på hur klimatet och arbetsmiljön på förskolan är sker regelbundet
enkätundersökningar hos föräldrarna. Frågor som besvaras rör trivsel, trygghet
och utveckling i förskolan. På detta sätt får vi signaler om utvecklingen på
förskolan är positiv eller negativ och om övergripande insatser behövs.
Ärendena ses över vid en årlig utvärdering av hela verksamheten.
Utvecklingssamtal
Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal tillsammans med ansvarig personal
kring barnens utveckling och trivsel minst 1 gång per år. Vårdnadshavare har
möjlighet att begära fler samtal om så önskas.
Barnvårdsresurser
Som åtgärder i ett fall av diskriminering eller annan kränkande behandling
erbjuds, om så behövs, möte med specialpedagog och/eller skolpsykolog.
Dessa möten kan i sin tur leda till fler möten eller remiss till annan instans.
Ansvarig personal i ärendet ska dokumentera vad ärendet rör och vilka åtgärder
som vidtagits och planeras att vidtagas i en åtgärds-/handlingsplan.
Dokumentationen ska vara koncisa fakta, sanningsenliga och utan värderingar
11 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
samt underskrivna och daterade. Uppdragsblankett till FRT/CKT (Förskolans
resursteam/Centrala konsultationsteamet) ifylls och lämnas vidare till
FRT/CKT via ansvarig förskolechef. Original av dokumentation och uppdrag
ska arkiveras av förskolechef, arbetslag och FRT/CKT behåller kopia.
Planerade åtgärder
Diskrimineringsgrunderna
Kön: Utgångsläget för pedagogisk verksamhet ska alltid vara mixade grupper.
Den pedagogiska verksamheten ska styras mycket av barnens egna val och
intressen. Personal stationeras ut för att ta emot barn i de områden barnen
söker sig till. Genustänkandet ska alltid vara närvarande, som vid tilltal, attityd
och bemötande. Ett varierat utbud av leksaker och böcker ska finnas för att
tilltala alla barn oavsett kön, böcker med både pojkar och flickor i huvudrollen.
Litteraturcirklar kommer fortsatt att genomföras kring barn- och pedagogisk
litteratur kopplat till jämställdhet och genus, i samarbete med andra förskolor.
Etnisk tillhörighet: Vi ska fortsätta att använda oss av den personal och de
vårdnadshavare som kommer från andra kulturer/länder i vår verksamhet. Vi
skall göra barnen medvetna om att det finns traditioner, sånger, sagor och lekar
från andra kulturer än vår egen genom att uppmärksamma detta, bland annat
genom lek, sagostunder och sångstunder. När ett barn kommer ifrån en annan
kultur kan pedagogerna på den avdelningen ta reda på fakta om just den
kulturen/det landet (dialog bör startas upp redan i samband med inskolning).
Vårdnadshavare kan också bjudas in för att berätta.
Kockarna kommer tillsammans med pedagogerna att fortsätta koppla olika
maträtter till traditioner från olika delar av världen. Vid inskolning ska vi ta
tillvara på personalens olika kulturer och språkliga bakgrund i mötet med de nya
barnen och deras föräldrar. I den pedagogiska verksamheten ska vi fortsätta att
utveckla användandet av iPad som ett verktyg i mötet med andra länder och
språk samt söka nya vägar för utforskandet av andra språk och kulturer.
Religion eller annan trosuppfattning: Barn ska oavsett religion behandlas
lika och med samma respekt. Önskemål om specialkost på grund av
trosuppfattning ska tillgodoses. Vi ska på barnens religiösa frågor belysa det
utifrån olika trosuppfattningars synvinklar. Vi tar gärna hjälp av vårdnadshavare
för tillgång till material och idéer. Vi ska fortsätta att söka mer barnlitteratur
som speglar olika religioner och vi strävar efter att skapa en mångkulturell
almanacka till varje hemvist (som visar olika helgdagar och traditioner i olika
länder) för att påminna oss, synliggöra och hjälpa oss att ta med firande av
dessa i verksamheten.
Funktionshinder: När vi får barn eller personal som har funktionshinder får vi
inte fastna i förutfattade meningar. Istället måste vi nyttja de tillfällena genom
att belysa de olikheter och förutsättningar som finns hos människor. Detta
genom att barn/vuxna deltar i samma aktiviteter som övriga i verksamheten.
Självklart måste miljön på förskolan ses över så att den är anpassad för att alla
barn ska kunna delta.
Förskolan fortsätter sitt samarbete med specialpedagoger och habilitering kring
de barn som har funktionshinder. Dessa barn ska fortsätta att integreras i
barngrupperna och deras pedagogiska verksamhet.
12 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Sexuell läggning: Vid samtal kring barnens familjer belyses också
parförhållanden av samma kön. Inköp av normkritiska böcker till verksamheten
ska fortsätta och komplettera det bibliotek som finns. Böckerna ska anpassas
för att passa till barnens ålder och bestå av barnlitteratur som synliggör ämnet
på ett naturligt sätt. Vi ska inte använda begreppen mamma/pappa i blanketter
som delas ut utan istället använda benämningen vårdnadshavare. När vi pratar
om familjen med barnen i verksamheten ska vi på ett naturligt sätt prata om att
det finns olika familjekonstellationer.
Fortbildning
Utbyte mellan förskolor ska fortsätta och utvecklas.
Fortsatt kompetensutveckling i samarbete med genuspedagog i nätverk över
staden och gemensamt uppbyggande av handledning och bokcirklar i samarbete
med andra förskolor. Även löpande kompetensutveckling genom litteratur som
finns tillgänglig på förskolan, exempel ”Flerspråkighet i förskolan”, ”Lekande
lätt”, ”Barn som väcker funderingar”, skall åter lyftas för läsning.
Barnaktiviteter
Förskolan skall fortsatt ha rutiner/aktiviteter med barnråd där barnen har
möjlighet att förmedla sina tankar och upplevelser. Det pedagogiska arbetet i
barngrupperna ska utgå ifrån ett lyssnande förhållningssätt, där pedagogisk
dokumentation används som ett verktyg för detta. Dokumentationerna ska
synliggöras för barnen och de ska ges möjlighet att reflektera över dessa
tillsammans med vuxna. Barnen ska ges möjlighet att påverka vilken
dokumentation som synliggörs för andra.
Barnlitteraturen som presenteras för barnen ska löpande fortsätta att ses över
och kompletteras/förnyas där behov finns, regelbundna besök på bibliotek ska
vara ett stöd.
Samarbete mellan förskolornas olika verksamheter ska fortsätta att utvecklas för
att knyta kontakter och öka ”vi-känslan” i området, ex Äventyrslopp,
förskolansdag-fest, planerade möten mellan barn på exempelvis stranden m.m.
Samarbete över avdelningsgränser
Förskolans personal och barn ska fortsatt utveckla samarbetet mellan
barngrupperna med bland annat tvärgruppsaktiviteter, parpedagogik och
gemensamma aktiviteter. Samarbetet kring barngruppskonstellationer ska
främja möjligheten att skapa barngrupper med färre antal barn per grupp samt
skapa en god vuxen-överblick, gemensamt ansvarskännande och kännedom om
barnen. Torgpedagoger ska vara ett stöd för ytterligare utveckling av
samverkansformer mellan barngrupperna samt stöd för arbetet med barnens
sociala utveckling och träning. Pedagogista ska fortsatt vara ett stöd och en
utmanande partner kring miljöer och arbetssätt för att synliggöra barnen och
arbetet kring dem. Detta genom stöd i observationer, deltagande i
reflektionssamtal och möjlighet att skapa ytterligare mindre barngrupper vid
olika stunder på dagarna.
13 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Inskolnings och Utvecklingssamtal
Redan vid inskolning av nya barn på förskolan ska vi öppna upp dialog med
föräldrarna kring familjernas traditioner. Vid utvecklingssamtal ska frågan om
hur barnet mår och trivs socialt tas upp.
14 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Samverkan
Planen mot kränkande behandling ska genom föräldramöten och
förskolerådsmöten vara samverkat och väl känd av vårdnadshavare. På
arbetsplatsträffar har all personal arbetat med diskrimineringslagen och
värdegrundsfrågor/förhållningssätt. En arbetsgrupp bestående av personal samt
föräldragrupp i förskoleområdets förskoleråd har utifrån
Skolinspektionens/beo material kring kränkningar och diskriminering – skollag
och diskrimineringslag, Skolverkets arbetsmaterial kring diskrimineringslagen
och skollagens kapitel 6 arbetat fram ett underlag för vidare fortlöpande arbete
kring likabehandlingsplanen.
Informationsspridning
På förskolerådet informeras föräldrar om innehållet i planen.
På ett föräldramöte under läsåret ges information och samtal förs för att få
föräldrarnas nulägesbild. Ansvarig är respektive ansvariga pedagoger.
Planen förs in på förskolans hemsida.
Uppföljning
Förskolechefen har ett övergripande ansvar för att Likabehandlingsplanenföljs.
Uppföljning av Likabehandlingsplanen och planerade åtgärder sker inom 1 år
från det att planen har godkänts av samverkansparter. Ny plan upprättas varje
år efter genomgång av aktuell plan i arbetsgrupper med personal samt
föräldragrupp i förskoleråd under höstterminen. Ansvarig för detta
genomförande åligger närmst verksamhetsansvarig, förskolechef.
Värdegrundsfrågor ska kontinuerligt tas upp på arbetsplatsträffar, ansvarig för
detta är förskolechef.
Förskolans synsätt och grundtankar:
¤ Vi bryr oss om varandra och vår miljö.
¤ Vi är mot varandra som vi själva vill bli bemötta.
¤ Vi värnar om barnens fantasi och främjar den fria leken.
¤ Miljön är till för barnens kreativitet och utveckling
¤ Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn på förskolan.
¤ Personalen på förskolan är uppmärksamma på och lyhörda för barnens
tankar, idéer och känslor.
¤ Barn och personal skall ha roligt tillsammans och samarbeta
Vårt ledord:
L
U
S
T
ust/vilja och glädje
tveckling och lärande
ocialt samspel
rygghet
15 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Litteraturlista
Ibland regnar det, Malin Anclair
Vem-serien, Stina Wirsen
Kenta och barbisarna, Pija Lindenbaum
Lillzlatan, Pija Lindenbaum
När Åkes mamma glömde bort, Pija Lindenbaum
Gittan gömmer bort sig, Pija Lindenbaum
Adjö herr Muffin, Ulf Nilsson
En dag i prinsessan Victorias liv, Petter Lidbeck
Krokodilia, Anna Munyua
Grodan-serien, Max Velthuijs
Håkan Bråkan-serien, Sören Olsson
Hjälte med hjärta, Anette Hjanke
Värsta prutten Lolly, Åsa Karsin
Tove va-va, Tove Kullberg
Klaras hemlighet, Christina Wahldén
Bilaga 1
16 (19)
Malmö stad
Mariehage förskoleområde, Mar iehage förskola
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
Bilaga 2
Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling
Anmälan till förskolechef
Definitioner
3§ Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen
(2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Förbud mot kränkande behandling
9§ Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10§ En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn.
Anmälarens namn
Namn/initialer på berört barn
Anställd som
Datum och tid för händelse
Plats för händelse
Beskrivning av händelsen:
Datum
Underskrift
FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN
Blankett 1 anmälan till förskolechef
Rönnbladsgatan 1 b
205 80 Malmö
Tel. +46 40 34 97 97
Mob. +46 70 734 9797
Org.nr. 212000-1124
[email protected]
www.malmo.se
18 (19)
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
Datum
2013-09-19
Lisbeth Levin
Åtgärder mot kränkande behandling
Rutin och blanketter
Tänk på att alla dokument med personuppgifter ska skickas i pappersformat, dvs ej digitalt
Ärende
Målinriktat arbete
Huvudmannen ska se till att det inom ramen
för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn . . .
Skyldighet att förebygga och
förhindra kränkande
behandling
Genomförande av åtgärder för att förebygga
och förhindra att barn . . . utsätts för kränkande
behandling
Plan mot kränkande
behandling
Upprättande av en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra kränkande behandling av barn . . .
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av
dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Individärende
Beslut om skäliga åtgärder
Skyldighet att anmäla, utreda
och vidta åtgärder mot
kränkande behandling
Lagrum/Lägsta
beslutsnivå
6 kap 6§ SL
Ej delegerat
3 kap 15§ DL
6 kap 7§ SL
Förskolechef
Anmäls till nämnden
3 kap 16§ DL
6 kap 8§ SL
Förskolechef
Anmäls till nämnden
2 kap 7§ DL
6 kap 10§ SL
Förskolechef
1.
Anmälan till förskolechef
Blankett 1
En lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn . . . anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen . . .
Diarieförs och behålles
på enheten
2.
Blankett 2
Anmälan till huvudmannen
En förskolechef . . . som får kännedom om att ett
barn . . . anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skylig att
anmäla detta till huvudmannen.
Skickas skyndsamt till
nämndsekreteraren.
Anmäls till nämnden
Samtidigt skickas
kopia till
förskoleförvaltningen,
myndighetsenheten
som informerar
19 (19)
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
utbildningschefen
3.
Utredning och åtgärder
Förskolechefen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden
Övrigt
- Vid nämndsmötena bör det finnas en
stående punkt vad gäller öppna ärenden
kring kränkande behandling
- Ärendena förtecknas och föreläggs nämnden
- Vid behov föredrar utbildningschef
alternativt förskolechef för nämnden
- Förskoleförvaltningen, myndighetsenheten
sammanställer anmälningarna och analyserar
deras karaktär, fördelning och åtgärder.
Sammanställningen redovisas kvartalsvis för
nämnden vilket utgör en del av det
systematiska kvalitetsarbetet
Blankett 3
Behålls på enheten
Kopia skickas till
förskoleförvaltningen,
myndighetsenheten
