Älvsjö stadsdelsnämnd

A
B
C
D
E
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ä LV S J Ö S TA D S D E L S F Ö RVA LT N I N G
SID 1 (40) 2006-02-02
DNR 026-2006-102
Handläggare: Lars Ericsson
Tfn 508 21 079
Älvsjö stadsdelsnämnd
2006-02-16
VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED BOKSLUT FÖR 2005
______________________________________________________
FÖRSLAG TILL BESLUT
Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsberättelse med bokslut för 2005 och
överlämnar den till kommunfullmäktige och revisorerna.
B O X 4 8 , 1 2 5 2 1 Ä LV S J Ö , B E S Ö K S A D R E S S : Ä LV S J Ö S T AT I O N S P L A N 1 1
T F N : 0 8 / 5 0 8 2 1 0 0 0 , FA X : 0 8 / 5 0 8 2 1 0 9 9
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 2 (40)
Cecilia Uddenfeldt
Stadsdelsdirektör
Teenie Bennerholt
Avdelningschef
Karin Söderling
Vik. avdelningschef
Lars-Gunnar Winsa
Verksamhetsområdeschef
Margareta Hamrén
Avdelningschef
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 3 (40)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRSLAG TILL BESLUT
sid 1
ÄRENDETS BEREDNING
sid 3
BAKGRUND
sid 3
SAMMANFATTANDE ANALYS
sid 3
FÖRVALTNINGSCHEFENS KOMMENTAR
sid 4
FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN OCH DE KOMMUNALA
VERKSAMHETERNA
sid 9
BYGGA BOSTÄDER OCH UTVECKLA STOCKHOLM
sid 17
GÖRA STOCKHOLM TILL EN EKOLOGISK HÅLLBAR
STORSTAD
sid 21
BRYTA SEGREGATIONEN OCH FÖRDJUPA
DEMOKRATIN
sid 24
TA ANSVAR FÖR EKONOMIN
sid 29
ÖVRIGA REDOVISNINGAR
sid 37
BLANKETTER OCH BILAGOR
-
Blanketter till verksamhetsberättelsen
Bilagor till bokslutet
Kvalitetsredovisning för Älvsjö skolor och förskolor
Handikapplan
Nyckeltal
Totalt inskrivna barn i förskoleverksamhet och per förskola
Antal inskrivna elever totalt och per skola
Antal inskrivna barn i skolbarnsomsorg
Antal unika personer med hemtjänstinsatser
Antal vårddygn i särskilda boendeformer omräknat till helårsplatser
Försörjningsstöd
1-25
1,2,3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 4 (40)
ÄRENDETS BEREDNING
Detta tjänsteutlåtande har utarbetats i samarbete med samtliga avdelningar och
verksamhetsområden.
Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen 2006-02-09.
BAKGRUND
Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska varje nämnd årligen avge en
berättelse med redogörelse för verksamheten under det närmast föregående
räkenskapsåret. Till verksamhetsberättelsen ska nämndens bokslut fogas. Nämndens
verksamhetsberättelse och bokslut med bilagor och specifikationer ska lämnas till
revisorerna för beredning av frågan om ansvarsfrihet för respektive nämnd. Ärendet ska
också överlämnas till stadsledningskontoret.
I bokslut och verksamhetsberättelse ska nämnden redovisa på vilket sätt den fullgjort sitt
ansvar. Det ska klart framgå hur nämnden har uppfyllt kommunfullmäktiges
övergripande inriktningsmål och prioriterade inriktningar i relation till det ekonomiska
resultatet. Inför arbetet med verksamhetsberättelsen har stadsledningskontoret utarbetat
anvisningar som bl.a. anger att berättelsen kan innehålla två delar; del ett vänder sig till
kommunstyrelsen och nämnden medan del två enbart är till för att lämna kompletterande
och mer detaljerad redovisning till nämnden.
SAMMANFATTANDE ANALYS
Stadsdelsnämnden redovisar en budget i balans med ett överskott om 10,5 mkr. Till
resultatet ska läggas 9,5 mkr som avser resultatenheternas nettoöverskott från 2004 och
ger ett sammanlagt resultat på 20 mkr. I överskottet ingår 10,1 mkr som avser
resultatenheternas sammanlagda resultat och som överförs till 2006. Frånräknas dessa
medel uppstår det ett överskott om 9,9 mkr varav 1,3 mkr avser ekonomiskt bistånd och
arbetsmarknadsåtgärder. Av resultatenheterna har tre av sex enheter överskott för 2005.
Av de med underskott har två enheter överskott från 2004 som helt täcker underskotten.
För den tredje enheten gäller att hela underskottet överförs till 2006 och motsvarar ca 3
% av omslutningen. Ingen av resultatenheternas avvikelse är mer än 5% av omslutningen
och beror på eget handlande.
Nämndens generella åtaganden har uppfyllts i huvudsak helt och i några fall i hög grad.
Inom området förbättra välfärden ges brukarna, föräldrarna och de anhöriga inom alla
verksamhetsområden trygghet och möjligheter till inflytande. Förskolebarnen får
förståelse för samhällets värdegrund samt stöd till att utvecklas och påbörja ett livslångt
lärande. Barngruppernas storlek inom förskolan har minskat. Skoleleverna har fått goda
ämneskunskaper. De äldre har fått livskvalitet bl a genom satsningar på utevistelse och
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 5 (40)
aktiviteter. Familjer och barn i behov av sociala insatser har fått stöd till ett självständigt
liv utifrån vars och ens förutsättningar och tillgängliga resurser. Medarbetarna har getts
goda möjligheter till kompetensutveckling. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med
föregående år.
Vad avser området bygga bostäder och utveckla Stockholm planeras en mängd olika
bostadsprojekt i Älvsjö, inom vilka förvaltningen har bedrivit ett aktivt arbete i dialog
med medborgarna och tillsammans med de tekniska förvaltningarna. Arbetskraftens
ställning på arbetsmarknaden har stärkts genom framgångsrika insatser vilket avspeglas i
minskat behov av försörjningsstöd.
Inom ramen för målet att Stockholm ska göras till en ekologiskt hållbar storstad kan
framhållas stadsdelsnämndens miljödiplomering av små och medelstora företag i
stadsdelen samt arbetet inom miljömiljardsprojektet ”resurseffektiva och miljöanpassade
lokaler”. Nämndens interna miljöarbete utifrån stadens miljöplan har i viss mån
utvecklats jämfört med föregående år, och andelen inköp av ekologiska livsmedel har
ökat. Säkra mätningar saknas dock ännu gällande enheternas miljöpåverkan som helhet.
I syfte att bryta segregationen och utveckla demokratin har nämnden arbetat vidare med
att utveckla informationen och med att involvera medborgarna i arbetet med bl a
planärenden, genom de lokala råden, medborgarpanelen samt i brukarinflytandet.
Verksamheterna har arbetat med att främja integration, mångfald och tolerans, i
förhållande till brukarna, medborgarna och i personalarbetet.
Vad gäller målet att ta ansvar för ekonomin kan konstateras att nämnden liksom
föregående år redovisar en budget i balans. Verksamheterna har i stort använt resurserna
på ett effektivt sätt och åtgärder har vidtagits vid befarade underskott. Åtgärderna vad
avser resultatenheten för utförare inom omsorgen av funktionshindrade har dock ännu
inte gett avsedda effekter.
FÖRVALTNINGSCHEFENS KOMMENTAR
Stadsdelsnämnden har haft fokus på Kommunfullmäktiges fem övergripande
inriktningsmål;
 förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna
 bygga bostäder och utveckla Stockholm
 göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad
 bryta segregationen och fördjupa demokratin
 ta ansvar för ekonomin,
med en tydlig prioritering av barn och unga.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 6 (40)
Ett av såväl kommunfullmäktiges som stadsdelsnämndens prioriterade uppdrag är att
minska barngruppernas storlek inom förskolan med minst två barn i genomsnitt under
mandatperioden. Barngrupperna har i år minskat från 16,9 barn/barngrupp vid årets
ingång till 16,3 barn/barngrupp vid årets utgång.
Skolornas anpassning till stadens nya resursfördelningsmodell har fungerat väl bl a
genom den omorganisation av barn- och ungdomsområdena som genomfördes i syfte att
bli mer resurseffektiv. Då antalet inskrivna elever minskat har också ett arbete bedrivits
med att även minska förhyrningen av skollokalerna, vilket kommer att ge effekt först
kommande budgetår. Stadsdelsnämndens inriktning i det arbetet har varit att i första hand
gå ur mindre kompletteringslokaler i nära anslutning till skolbyggnader istället för att gå
ur en hel skola.
En genomlysning av behovet av heldygnsplatser för äldre har genomförts i samverkan
med närliggande stadsdelsförvaltningar. I korthet kan nämnas att ett ökat behov av
gruppboendeplatser för dementa har konstaterats varför förvaltningen påbörjade en
planering för förändring av utbudet.
Inom individ- och familjeomsorgen har metoder utvecklats för att ge barn, ungdomar,
familjer och enskilda vuxna insatser hemma i närområdet. Exempelvis har arbetet med
utsatta familjer i det s.k. hemteamet inom Nätverkshuset medfört att sociala enheten, i det
närmaste, kunnat undvika dygnetrunt- placeringar. Inom enheten för arbete och bistånd
har ett intensivt arbete pågått för att enskilda och familjer ska bli självförsörjande och
slippa försörjningsstöd. När det gäller målet att halvera antalet försörjningsstödstagare
räknat från 1999 till är nu Älvsjö nere på 53,5% mot stadens genomsnitt på 67,6%.
Ett ungdomsråd har bildats under året och de har arbetat med bl a integrationsfrågor,
lämnat synpunkter på ett antal remisser/tjänsteutlåtanden samt engagerat sig i den fysiska
miljön utifrån ett trygghetsperspektiv.
Enheterna inom förskola, skola, äldreomsorg samt omsorg om funktionshindrade har
genomfört särskilda kultursatsningar. Även lokala intresse- och kulturföreningar har
tilldelats kulturmedel efter ansökningsförfarande. Kulturevenemanget Älvsjödagen
genomfördes i maj med engagemang från såväl stadsdelsnämndens verksamheter som det
lokala föreningslivet samt företagare.
Stadsdelsnämnden har svarat på ett flertal remisser gällande förändringar i detaljplaner i
syfte att de 20 000 nya bostäderna ska kunna byggas under mandatperioden.
Stadsdelsnämnden har i huvudsak ställt sig positiv till planerna.
Förvaltningens bedömning är att stadsdelsnämnden även i år har bidragit till att stadens
fem övergripande inriktningsmål kommer att infrias undermandatperioden. Även
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 7 (40)
nämndens verksamhetsspecifika inriktningsmål och generella åtaganden är i huvudsak
uppfyllda.
DET INTEGRERADE LEDNINGS- OCH STYRSYSTEMET, ILS
Nämndens arbete med det integrerade ledningssystemet
Brukarinflytande
Förvaltningens verksamheter har under året arbetat med enhetsspecifika åtaganden både
för den enskildes inflytande och för brukarnas eller medborgarnas gemensamma
inflytande. För att kunna utöva inflytande har brukarna fått tydlig information om
verksamheten, vad som fortlöpande händer och om vad brukaren kan förvänta sig eller
har rätt till. Samtliga verksamheter har former för att kommunicera denna information.
Ett exempel är att de flesta förskolorna och skolorna genom portfoliometoden och i
utvecklingssamtalen har arbetat med att synliggöra och informera om varje barns och
elevs utveckling och lärande.
Den enskilde brukaren har getts inflytande i arbetet med att ta fram, genomföra och följa
upp sin individuella handlingsplan, utvecklingsplan eller motsvarande. Klagomål och
synpunkter används för att rätta och åtgärda fel, förbättra den enskildes insatser och
utveckla verksamheten.
Brukarna har utövat gemensamt inflytande genom olika brukarmöten, brukarråd,
anhörigråd, föräldrastyrelse och fokusgrupper. De flesta verksamheter har också
genomfört brukarundersökningar under året. Brukarnas behov och deras uppfattningar
om verksamheten har därmed kartlagts på flera sätt, individuellt och gemensamt för
brukargruppen inom respektive enhet. Många av förskolorna liksom flera enheter inom
social omsorg arbetar kontinuerligt med åtgärder och förbättringar som utgår från
resultaten från både brukarundersökningar och hanteringen av synpunkter och klagomål.
Exempel på genomförda åtgärder inom förskolorna är förbättringar gällande miljön och
avseende arbetssätten för information och inflytande. Inom social omsorg har åtgärderna
handlat bl a om förbättrade arbetssätt för inflytande och bättre anpassade insatser för de
enskilda omsorgstagarna.
Främjande av enheternas kvalitetsarbete
Enheternas kvalitetsarbete har främjats genom bl a arbete med dialog och återkoppling
till enheterna i samband med verksamhetsplanering och uppföljningar, samt genom att
särskilt stöd har getts till enskilda enheter. De båda förskolorna som vann 2004 års
kvalitetsutmärkelse respektive hedersomnämnande berättade vid ett temamöte i början av
året om sitt kvalitetsarbete för alla intresserade inom förvaltningen. Under året vann
förskolan i Ur och skur Vindleken och Sulvägens gruppbostad stadens
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 8 (40)
kvalitetsutmärkelse och deras verksamheter har haft utställningar i medborgarkontoret.
Här ska också nämnas att många enheter har använt sig av möjligheten att göra
studiebesök i andra verksamheter och kommuner för att lära av varandra och utöva
utbyte.
BARNKONVENTIONEN
Nämndens arbete utifrån stadens handlingsprogram för FN:s barnkonvention
Stadens handlingsprogram för FN:s barnkonvention omfattar följande mål:
 barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som fattas (artikel 3)
 barnet har rätt att komma till tals (artikel 12)
 varje barn har samma rättighet och lika värde, ingen ska diskrimineras (artikel 2)
 varje barn har rätt till liv och utveckling
Verksamheterna har under året arbetat med mål, åtaganden och insatser som
överensstämmer med stadens handlingsprogram samt med barnkonventionens
intentioner. Barnperspektivet har varit en ledande princip i verksamheten. Begreppet
”barnets bästa” är konventionens grundpelare och detta har diskuterats utifrån vad som är
barnets bästa vid varje enskilt fall. Med berörda barn hålls, när det är möjligt, enskilda
samtal för barnet ska komma till tals i samband med utredningar och insatser.
Barns rätt att komma till tals har också säkerställts i barnens och elevernas inflytande i
verksamheten på förskolan, skolan eller fritidshemmet, i Agenda 21-arbetet och i
nämndens ungdomsråd. Diskriminering och kränkningar i skolorna har förhindrats och
förebyggts genom enheternas värdegrundsarbete. Varje barns rätt till liv och utveckling
handlar om rätten till ett självständigt liv samt en trygg och stimulerande uppväxt. För att
så långt det är möjligt bidra till detta har förskolorna, skolorna och fritidsverksamheterna
arbetat förebyggande tillsammans med Nätverkshuset, som är en enhet inom
förvaltningen som bl a erbjuder olika insatser för barn, ungdomar och deras familjer.
Enskilda barn och deras familjer har fått stöd för att kunna leva ett självständigt liv
genom det under året startade s k hemteamet.
Utredningar och domar
Individ- och familjeomsorg
Inom enheten för arbete och bistånd har 5 305 bifallsbeslut fattats gällande
försörjningsstöd samt 390 avslagsbeslut. Av dessa överklagades 60 och tillställdes
länsrätten för prövning. Länsrätten gick emot nämndens beslut i fem av dessa fall.
Domarna har verkställts i lagenlig ordning. Sex personer har överklagat Länsrättens
beslut varav en har beviljats prövningstillstånd i Kammarrätten.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 9 (40)
Nämnden har ansökt hos Länsrätten om LVM (Lagen om Vård av Missbrukare i vissa
fall) för en vuxen person. Länsrätten dömde denne till tvångsvård vilket har verkställts
under året. Inga ansökningar om LvU-vård (Lagen om Vård av Unga) har gjorts under
året. Fyra överklaganden har dock lämnats till Länsrätten avseende LvU-vård och/eller
umgänge. Länsrätten dömde i dessa fall enligt nämndens linje. Nämnden har fått tre
domar från hovrätten och tingsrätten, enligt vilka nämnden blev ålagd att tillsätta
kontaktpersoner vid umgänge. Därtill gav nämnden sju yttranden till tingsrätten angående
ungdomsbrottslighet. Se redovisning på blankett 1.22
Omsorg om funktionshindrade
Arbetsmiljöinspektionen har vid fyra tillfällen under 2005 gjort inspektioner inom
gruppboende och individuellt stöd som har resulterat i rapporter och krav på åtgärder
rörande brister i verksamheten. Arbetsmiljöinspektionen påtalade, efter inspektion i
september 2005 på Folkparksvägens gruppbostad, vissa brister i arbetsmiljön.
Inspektionsmeddelandet ställde krav på åtgärder gällande riskbedömning, anställdas
möjligheter att medverka i arbetsmiljöarbetet samt stöd och handledning i arbetet.
Arbetsmiljöverket genomförde i november en inspektion vid enheten för individuellt
stöd. Inspektionen ledde till att arbetsmiljöverket lämnade ett förbud för assistenter vid
enheten att arbeta ensamma med en enskild brukare. Vite om 100 tkr skulle utgå om inte
arbete vid lyft och förflyttning av brukaren sker av två assistenter samtidigt. Vidare
krävdes att arbetet i brukarens hem ska ske i närvaro av skyddsvakt/ordningsvakt.
Enheten har verkställt insatser enligt ovanstående villkor.
Förskola och skola
Skolverket har bett om yttrande angående anmälan från föräldrar att skolan brister i
åtgärder för deras barn som är i behov av särskilt stöd i Solbergaskolan.
Stadsdelsförvaltningen har svarat med kompletteringar vid tre tillfällen men ärendet är
ännu inte avgjort.
Skolverket har, efter anmälan från förälder om att rektor vid en elevvårdskonferens
beslutat att dennes barn inte får gå kvar i Solbergaskolan, riktat kritik mot Stockholms
kommun. Motiveringen är att skollagen anger en ovillkorlig rätt för alla barn med
skolplikt att få tillgång till utbildning inom grundskolan. Skolverket framhöll betydelsen
av att det i kommunen finns fungerande rutiner så att elever inte hamnar vid sidan av
skolsystemet. Rektor har felaktigt beslutat om skolbyte för eleven och detta har fått till
följd att elevens rätt till utbildning inte tillgodosetts under 14 dagar.
Skolverket riktade i beslut 2004-12-13 kritik mot Stockholms kommun, Enskede-Årsta
och Älvsjö stadsdelsförvaltningar för att inte ha levt upp till författningarnas krav
avseende skolpliktig elevs rätt till utbildning och dokumentation i elevvårdsärenden. Vid
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 10 (40)
uppföljningen 2005-09-06 beslutade Skolverket att Stockholms kommun vidtagit
tillräckliga åtgärder och ärendet avlutades därmed
Arbetsmiljöverket har genomfört inspektioner inom flera av skolorna. I
inspektionsmeddelandena har påtalats vissa brister i arbetsmiljön inom några av
enheterna. Detta har åtgärdats utifrån de krav som angivits i förelägganden och beslut. De
ärenden som lett till förelägganden gäller:
 Förbud med omedelbar verkan vid Johan Skytteskolan, avseende maskiner i
träslöjden, följt av underrättelse om eventuellt föreläggande samt besked gällande
inspektion av resultat.
 Förbud med omedelbar verkan vid Solbergaskolan, maskin i träslöjden, följt av
besked gällande inspektion av resultat.
FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN OCH DE KOMMUNALA
VERKSAMHETERNA
GE ALLA BARN OCH UNGA EN BRA START I LIVET
Uppfyllelse av nämndens generella åtaganden
Förskola
De generella åtagandena för förskoleverksamheten är helt eller i hög grad uppfyllda.
Inom området normer och värden bedöms åtagandet vara helt uppfyllt. Barnen har
utifrån ålder och mognad fått leka och samtala om frågor som att ”vara juste”, låta alla
vara med, följa spelets regler m m. Enheterna använder rim och ramsor för att berika
barnens kunskap om barns olika miljöer och kulturer och de normer och värden som
finns i vår omvärld. Förskolorna arbetar också med jämställdhet för att pojkar och flickor
ska få samma möjligheter att utveckla och bredda barnens register gällande roller och
socialt samspel. Barnen har fått utveckla förståelse och omsorg för allt levande i sin
närmiljö, vid vandringar i skog och mark eller i skapande verksamhet. Årets
brukarundersökningar visar att föräldrarna är trygga i kontakten med förskolan, och
mycket nöjda med bemötandet och med barnens sociala utveckling. Föräldrarna deltar i
diskussionen om värdegrundsfrågor på föräldraråd.
Inom området utveckling och lärande bedöms åtagandet vara helt uppfyllt. Enheterna har
arbetat med att göra miljön på förskolan så inspirerande som möjligt för att främja lek
och lärande. Stadsdelens rika grönområden ger barnen möjligheter till upplevelser och
spännande lekar i förskolornas närhet. Några förskolor har miljöprofil och dessa enheter
har arbetat särskilt med att göra miljömålen och kretsloppet synligare för barnen,
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 11 (40)
exempelvis i arbetet med att kompostera och källsortera. Enheterna har använt bl a
bilderböcker och sagoläsning för att stimulera barnens fantasi och ge en bra grund för
språkutvecklingen. De barn som talar fler språk erbjuds modersmålsträning med lärare
från Språkcentrum. Många barn får också sina framsteg dokumenterade i portfolio.
Därigenom får barnen möjlighet att följa sin egen utveckling och föräldrarna blir
delaktiga och får underlag för utvecklingssamtalen med pedagogerna. Förskolorna har
också arbetat aktivt med barnens sociala utveckling, exempelvis med att utveckla empati
och reda ut missförstånd och konflikter.
Inom området inflytande bedöms det generella åtagandet uppfyllas helt eller i hög grad. I
den dagliga verksamheten som t ex vid samlingen uppmuntras barnen att uttrycka sina
tankar och åsikter. Varje barn har fått utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och
åsikter och ta ansvar för sina handlingar och får därmed möjlighet att påverka sin
situation. Utifrån ålder och mognad är barnen delaktiga. Allt efter barnens mognad och
ålder ökar delaktigheten och inflytanden i förskolans verksamhet. Med hjälp av bl a
portfolio har föräldrarna kunnat följa sitt barns utveckling och har möjlighet att påverka
denna vid utvecklingssamtal och utifrån dagliga kontakter med personalen. Föräldrarna
ges också bra möjligheter att påverka verksamheten och verksamhetens kvalitet genom
föräldramöten och förskoleråd.
Åtagandet för barn i behov av särskilt stöd är i hög grad uppfyllt. Barnen har kunnat
erbjudas adekvata insatser. Förskolorna har ett genomarbetat sätt att uppmärksamma och
klargöra barns behov av särskilt stöd. Efter kartläggning görs en åtgärdsplan med mål
och delmål upp, vilken regelbundet följs upp samt vid behov revideras tillsammans med
föräldrarna. I vissa fall har det varit svårt att finna extra personalresurser med den
kompetens som krävs för att stödja dessa barn eller grupper. Förskolornas pedagoger har
i dessa fall fått ta ett särskilt ansvar för att stärka stödet i en grupp där ett eller flera barn
har haft särskilda behov.
Sammanfattningsvis är språkutveckling och lärande samt barn i behov av särskilt stöd
viktiga utvecklingsområden för ett kontinuerligt förbättringsarbete inom enheterna.
Skola
Stadsdelsnämnden har valt att inte fastställa några generella åtaganden för
skolverksamheterna. Måluppfyllelsen redovisas istället i förhållande till den statliga
läroplanen Lpo 94, samt stadens skolplan. Se nämndens kvalitetsredovisning i bilaga 4.
Fritid
De generella åtagandena för fritidsverksamheten handlar om att ungdomarna ska få en
trygg och meningsfull träffpunkt som motverkar utanförskap, segregation och
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 12 (40)
drogmissbruk, samt att de ska ha inflytande i verksamheten. Åtagandena bedöms vara
helt och i vissa delar i hög grad uppfyllda.
Ungdomarna i de olika delarna av Älvsjö ska kunna känna sig trygga var de än rör sig i
stadsdelsområdet. För att uppnå detta har ungdomarna på de båda ungdomsgårdarna
deltagit i att planera och genomföra gemensamma aktiviteter, exempelvis uppträdanden
med artister från respektive gård och gemensamma diskotek. Många ungdomar från olika
sociala gemenskaper har träffat och lärt känna varandra, vilket ger trygghet och bidrar till
integration. Båda ungdomsgårdarna har också arbetat förebyggande mot droger och har
verkat för att stärka en sund livsstil.
Verksamheten når dock inte alla barn och ungdomar inom stadsdelen och ansträngningar
pågår för att öka attraktiviteten. Barnens och ungdomarnas inflytande i verksamheterna
samt samverkan med skola och fältassistenter betraktas också som förbättringsområden.
Ett arbete har inletts för att inrätta ett eller flera gårdsråd bestående av ungdomar i
stadsdelen för att de ska ges möjligheter att påverka inriktningen på ungdomsgårdarnas
verksamhet.
Under 2005 startade ett ungdomsråd som rekryterades från stadsdelens elevråd vid de tre
grundskolorna med skolår 6-9. Ungdomsrådet är en referensgrupp för nämnden och
förvaltningen inför beslut som kan beröra unga och ett forum dit ungdomar kan vända sig
för att få lägga förslag till aktiviteter och få göra sin röst hörd i olika frågor.
Ungdomsrådet anordnar och initierar också aktiviteter för ungdomarna i
stadsdelsområdet, exempelvis drogfria fester till vilka alla ungdomar i stadsdelsområdet
bjuds in, trygghetsvandringar samt projektet Flicka.Nu.
Sammanfattning av kvalitetsredovisningarna för nämndens förskolor och skolor
Kvalitetsredovisningen omfattar genomgång och analys av måluppfyllelse avseende
nämndens generella åtaganden samt uppföljning i förhållande till stadens förskoleplan,
skolplan och de nationella läroplanerna. Nämndens kvalitetsredovisning redovisas i
bilaga 4.
Minskade barngrupper och barnomsorgsgarantin.
Stadsdelsnämndens åtagande att barngruppernas storlek inom förskolan ska minska är
uppfyllt. Antalet barn per avdelning har minskat från 17,8 (2003) till 17,0 (2004) och
16,3 2005. Småbarnsavdelningarna hade i genomsnitt 14,3 barn och
storbarnsavdelningarna 17,0 barn. Nämnden har också uppfyllt barnomsorgsgarantin. Se
blankett 1.18.
Två nya förskoleavdelningar med sammantaget 32 platser har öppnat. Förvaltningen har
planerat för en utbyggnad med ytterligare två avdelningar. För att detta skulle kunna
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 13 (40)
genomföras erfordrades beslut gällande förändringar i detaljplanen. I avvaktan på detta
planerades för att öppna ytterligare tre tillfälliga avdelningar i paviljonger vid befintliga
barnstugor. Dessa paviljonger står dock inte färdiga förrän i februari och mars 2006.
Utveckling av skolbarnsomsorgens pedagogik och metodik
Nämndens enheter för skola och skolbarnsomsorg integreras alltmer sedan ett antal år
tillbaka. Skolbarnomsorgens pedagogik och metodik har utvecklats exempelvis med
avseende på att personalen inom skolbarnsomsorgen samverkar aktivt med
skolpersonalen i att stödja elevernas sociala utveckling, lärande och färdigheter i olika
avseenden. En gemensam fortbildning för skolans personal genomfördes i samband med
vårterminens avslutning.
Mötesplatser för ungdomar samt hur nämnden har arbetat för att erbjuda
ungdomar kulturverksamhet
Ungdomarna på de båda ungdomsgårdarna har deltagit i att planera och genomföra
gemensamma aktiviteter. Utbudet har omfattat exempelvis idrott, musik, dans, konserter,
diskotek och showdansgrupper. Solberga Ungdomscenter har ett etablerat samarbete med
kulturskolan, vilket har inneburit att en professionell danslärare knutits till verksamheten.
Här ska också nämnas att förvaltningen har inlett ett samarbete med Brännkyrka kyrka
för att utöka utbudet av fritidsaktiviteter och mötesplatser för ungdomar i Älvsjö.
Särskilda kultursatsningar har också genomförts med och för barn och ungdomar såsom
cirkusuppvisning, teater, musik, dans på den s k Älvsjödagen. I samarbete med
biblioteket har en mängd välbesökta kulturarrangemang för barn genomförts såsom
barnteater, ”vi sjunger och ramsar” för de minsta barnen, samt aktiviteter i samband med
världsbokdagen. Biblioteket har också genomfört många barnfilmvisningar i samarbete
med förvaltningen.
För kultursatsningar inom förskolorna och skolorna har nämnden anslagit 200 tkr för
2005. Förskoleverksamheterna gått på teaterföreställningar och skolelever har besökt
Konserthuset, museer, gått på skolbioföreställningar samt haft Cirkus Tigerbrand och
Cirkus Cirkör på skolorna.
Minskning av totalkonsumtionen av alkohol och narkotika och det förebyggande
arbetet
Förvaltningens båda drogförebyggande samordnare vid Nätverkhuset har kontinuerligt
samverkat med förskolorna, skolorna och sociala enheten. Insatser har gjorts för att
påverka enskilda ungdomars och gruppers attityder till alkohol och droger.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 14 (40)
Fritidsgårdarna har involverat ungdomar i att planera och genomföra spännande
fritidsaktiviteter i drogfria miljöer. Solbergaskolan har under året drivit det s k
skolprojektet vars syfte är att förebygga elevers droganvändning. Skolan samverkar i
detta projekt med Nätverkshuset och Precens (preventionscentrum inom
socialtjänstnämnden). Här kan också nämnas att förvaltningen har utövat tillsyn över att
tobak eller alkohol inte säljs till minderåriga.
Extra medel för sommarkoloniverksamhet
Alla 360 barn som sökte plats i s k sommarkollo har erbjudits plats, och 295 av dessa
tackade ja. Av dessa var 133 pojkar och 162 flickor. Barnens ålderfördelning var
7 – 9 år 15 %, 10 – 12 år 55 %, 13 – 16 år 30 %.
Ett antal barn hade endast ett önskemål som inte kunde uppfyllas. Dessa fick då
möjligheten att söka annat kollo, vilket många utnyttjade.
ÖKAD LIVSKVALITET FÖR ÄLDRE
Uppfyllelse av generella åtaganden
De generella åtagandena för äldreomsorgen har angett att brukarna ska ges trygghet,
säkerhet och kontinuitet, inflytande, respektfullt bemötande och social samvaro.
Åtagandena är helt uppfyllda inom två av förvaltningens tre äldreboenden, som båda
bedöms erbjuda en hög kvalitetsnivå . Inom det tredje äldreboendet uppfylls åtagandena
helt vad gäller grundläggande omsorg, men endast delvis vad gäller vissa andra
kvalitetsaspekter, där olika brister har förekommit. Förvaltningen har utifrån
uppföljningar av denna enhet genomfört en omorganisation samt påbörjat genomförandet
av handlingsplaner att komma tillrätta med bristerna.
Öka livskvaliteten för de boende inom heldygnsomsorgen och hemtjänsttagarna,
öka utbildningsgraden hos medarbetare samt utveckla anhörigstödet
Förvaltningen har arbetat med att öka livskvaliteten för de boende genom att noggrant
planera och följa upp att insatserna har tillgodosett behoven och önskemålen för varje
enskild brukare. Insatser gällande social samvaro och stimulans har vidareutvecklats i
verksamheterna. Utevistelse har varit ett prioriterat område som har planerats noga,
genomförts och följts upp på ett strukturerat sätt, framförallt inom Älvsjö servicehus.
För att öka hemtjänsttagarnas livskvalitet har utförarna upprättat detaljerade arbetsplaner
utifrån biståndsbeslutet, vilken sedan följts upp av utföraren och beställarenheten
tillsammans. Förvaltningen har beslutat om, och följt upp aktiviteter som ökat den
enskildes möjligheter att bo kvar hemma, exempelvis växelvård, avlastning,
dagverksamhet och sociala aktiviteter.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 15 (40)
Personalens utbildningsgrad har höjts genom kompetensfondens utbildningar och i vissa
projekt inom äldreomsorgens utförarenheter, framför allt inom Solberga äldreboende.
Många medarbetare har under året deltagit i kompetensfondens vårdbiträdes- och
undersköterskeutbildning.
Anhörigstöd har erbjudits utifrån biståndsbeslut, exempelvis hemtjänst, avlösning i
hemmet, hemvårdsbidrag, dagverksamhet, växelvård och avlastning på kortidsboende
inom särskilt boende. Vid behov av information och samtal har också kontaktperson,
sjuksköterska, enhetschef eller läkare stått till förfogande. I samverkan med biblioteket
tillhandahålls facklitteratur för anhöriga om bland annat demens. I Älvsjö finns också en
fungerande anhörigstödsgrupp och inom några av utförarenheterna förtroenderåd samt
anhörigråd. I Älvsjö finns föreningen Veteranringen som under året ideellt haft kontakt
med pensionärer boende i Hägersten eller Älvsjö, vilka inte har kontakt med hemtjänsten.
DE MEST UTSATTA
Uppfyllelse av generella åtaganden
Nämndens generella åtaganden för individ- och familjeomsorgen anger att det ska vara
lätt för brukarna att få kontakt med verksamheten, att den enskilde ska ges inflytande och
rättssäkerhet, få ett respektfullt bemötande samt insatser som stärker möjligheterna till att
leva självständigt och ta ansvar för sin situation. Åtagandena bedöms i huvudsak vara
helt uppfyllda. Familjers möjligheter till ”självhjälp” har ökat jämfört med tidigare
genom det s k hemteamets framgångrika arbete under året. De viktigaste
förbättringsområdena är vidareutveckling av utredningsmetoderna, strukturerad
samverkan med förskola och skola samt ett tydligare fokus på barnens behov inom
arbetet med försörjningsstöd.
Uppsökande och förebyggande arbete vad gäller insatser för hemlösa och
missbrukare
Förvaltningen har bedömt att stadsdelsområdet inte har haft några hemlösa som inte har
kontakt med förvaltningen. Därför har ingen uppsökande verksamhet utvecklats. De
hemlösa i Älvsjö erbjuds samma möjligheter som andra hemlösa i staden.
Stadsdelsförvaltningen har beviljat akut boende på stadens härbärgen för ett flertal
personer under året, förutom vissa andra mer långsiktiga insatser såsom placering på
inackorderingshem och träningsboende. Några bostadslösa har löst sin bostadssituation
på egen hand, exempelvis genom att bo hos anhöriga eller vänner.
FÖRBÄTTRINGAR FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 16 (40)
Uppfyllelse av generella åtaganden
De generella åtagandena för omsorg om fysiskt och psykiskt funktionshindrade har
angett att brukarna ska ges trygghet, säkerhet och kontinuitet, inflytande, respektfullt
bemötande och stöd till ett självständigt liv. De generella åtagandena bedöms helt eller i
hög grad vara uppfyllda. Åtagandena har dock inte uppnåtts inom given budgetram.
En av enheterna, Sulvägens gruppbostad, vann stadens kvalitetsutmärkelse. Inom en
annan enhet har dock vissa kvalitetsbrister framkommit, exempelvis vad gäller
bemötandefrågor och brukarnas delaktighet. Förvaltningen har påbörjat insatser för att
komma tillrätta med dessa brister och detta arbete kommer att fortgå under 2006.
Åtgärder ska också genomföras vad gäller utförarenheternas organisation och
resursanvändning för att uppnå budgetsbalans.
Insatser enligt nämndens handikapplan
Uppföljningen av nämndens handikapplan redovisas i bilaga 5.
MEDARBETARNA
Uppfyllelse av nämndens generella åtaganden
Nämndens generella åtaganden anger att sjukfrånvaron ska minska och medarbetarna ska
ges möjlighet till kompetensutveckling. Åtagandena bedöms vara uppfyllda.
Sjukfrånvaron har sjunkit med 0,5 procentenheter för helåret 2005 och medarbetarna har
getts möjlighet till kompetensutveckling genom kompetensfondens utbud samt enligt
nedan under rubrik ”kompetensförsörjning”.
Sjukfrånvaroutvecklingen och hälsoarbetet
Sjuktalet – sjukfrånvaron i procent av den totala arbetstiden – har sedan årsskiftet
2004/2005 sjunkit med 0,5 procentenheter från 10 % till 9,5 % för 2005. Det betyder att
sjuktalet har sjunkit för tredje året i rad. Förvaltningens riktade insatser inom projektet
”Minska sjukfrånvaron” har pågått sedan 2003 och under samma tidsperiod har sjuktalet
sjunkit med 0,5 procentenheter per helår. Se blankett 1.21.a.
Det arbete som bedrivits inom ramen för projektet ”Minska sjukfrånvaron” har främst
varit inriktat på att förebygga alternativt intervenera på ett tidigt stadium i fall av
nyinsjuknande. Det sistnämnda har skett i samarbete med försäkringskassans
sambandsman
enligt överenskommelse med försäkringskassan om förebyggande insatser och
samordnad rehabilitering – och inneburit att medarbetare med upp till 90 sjukdagar
ägnats särskild uppmärksamhet i syfte att få dem åter i arbete åtminstone på deltid.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 17 (40)
Förvaltningen har en halvtidsanställd projektsamordnare som har varit pådrivande och
samordnande i hälsoarbetet inom förvaltningen. Bl a har projektsamordnaren samverkat
och gett stöd till enheternas 60 s k hälsocoacher.
Kompetensförsörjning
Förvaltningen har i likhet med tidigare verksamhetsår sörjt för utvecklingen av
medarbetarnas kompetens genom att i möjligaste mån låta dem ta del av
kompetensfondens utbud av föreläsningar, seminarier och utbildningar. På motsvarande
sätt har internutbildningen inom Solberga äldreboende resp. den verksamhetsförlagda
utbildningen för lärare fortsatt.
Drygt ett hundratal lärarstuderande har erbjudits praktikplats. Därutöver ska nämnas att
förvaltningens praktikcenter har tagit emot socionomstuderande. Sammanfattningsvis
erbjuder förvaltningen medarbetarna följande vägar till kompetensutveckling:
* kompetenskontosparande
* kompetensfonden
* kompetenstrappan
* individuella kompetensutvecklingsplaner (vissa enheter, se nedan)
* växtkraft Mål 3
* internutbildningar
Kompetensutvecklingsplaner
Arbetet med individuella kompetensutvecklingsplaner har inletts och på vissa enheter
integrerats i dess arbete med att utveckla de egna medarbetarnas kompetens. Chefen tar
upp frågan om den enskilde medarbetarens behov av kompetensutveckling i det årliga
medarbetarsamtalet.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet
Förvaltningen har som tidigare år prioriterat det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har
inneburit att den årliga certifieringsutbildningen för nya chefer och skyddsombud
genomförts, de individuella arbetsmiljödelegationerna har setts över, ett arbete har inletts
med att riskinventera och upprätta handlingsplaner för arbetsmiljön på samtliga enheter
inom förvaltningen, arbetsskade- och tillbudsstatistiken har följts upp, den årliga
psykosociala enkäten och den årliga arbetsmiljörevisionen har genomförts. Vidare har
information lämnats om s.k. konsekvensbedömning vid verksamhetsförändring, hur en
sådan lämpligen upprättas och att den ska vara en del av arbetsgivarens
förhandlingsunderlag inför samverkan om förslag på förändring av verksamhet.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 18 (40)
Jämställdhets- och mångfaldsplaner
Det arbete med jämställda löner – kartläggning, analys, handlingsplan och redovisning av
resultat – som förutsätts i Jämställdhetslagen har genomförts till viss del. Inför
lönerevisionen 2005
gjordes en kartläggning av lönerna genom att stadens och förvaltningens lönestatistik
bröts ned efter kön och ålder med jämförelser inom och mellan olika
verksamhetsområden. Identifierade löneskillnader, som inte kunde förklaras, har beaktats
vid löneförhandlingarna.
Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har beaktats vid nyanställning och vid vissa
enheter har rekryteringsansvarig chef medvetet försökt öka andelen män, yngre
medarbetare samt personer med annan etnisk bakgrund. Förvaltningen har inte haft några
rättstvister om ifrågasatt diskriminering.
BYGGA BOSTÄDER OCH UTVECKLA STOCKHOLM
REDOVISNING AV UPPFYLLELSE AV GENERELLA ÅTAGANDEN
Stadsdelsnämnden uppfyller helt och i hög grad de generella åtaganden som handlar om
att medverka till ett ökat bostadsbyggande och till integrerade bostadsområden med
tillgång till god service, att älvsjö uppfattas som en välskött, trygg, ren och tillgänglig
stadsdel samt att verka för ett fungerande näringsliv och arbetsmarknad.
Förvaltningen har aktivt följt och informerat kring olika planprocesser och fört en dialog
med stadsbyggnadskontoret, markkontoret och trafikkontoret. Tillgängligheten har ökat
genom tillgänglighetsprojektets satsningar på bland annat parkbänkar, upprustade
parkvägar i Herrängen, investeringar i Prästgårdsparken och Örby slottspark, samt i
anpassningar i lokaler som förhyrs av nämnden.
Kostnaderna för park- och gatuskötseln har ökat i och med att nämnden gick in i ett nytt
avtal under året. Det nya avtalet ska dock bidra till en ännu renare och välskött
stadsmiljö.
Särskilda insatser har under året genomförts avseende naturmarksvård, trädbeskärningar,
underhåll av lekredskap, parkvägar, trappor m m. Klotter och skadegörelse i stadsmiljön
samt stormen Gudrun har medfört relativt stora insatser för att åtgärda detta.
Engagemanget hos stadsdelens medborgare och dialogen med dessa har utgjort en
väsentlig del i arbetet med att utveckla stadsdelen till en välskött, trygg, ren och
tillgänglig stadsdel. Antalet brukaravtal har ökat och numera finns 20 avtal, som går ut på
att medborgarna tar ansvar för skötselinsatser av ett område.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 19 (40)
BOSTÄDER SOM ALLA KAN EFTERFRÅGA
Effektivisering av remissförfarande
Nämnden har en tvärpolitisk grupp för trafik-, miljö- och planfrågor där förvaltningen
informerat om och diskussion förts kring olika planprojekt. Detta har underlättat och
skyndat på remissförfarandet. Gruppen har träffats ca en gång i månaden. Särskilda
informationsinsatser till boende har också gjorts i samverkan med stadsbyggnadskontoret
och markkontoret kring olika planprojekt, via informationsbladet, medborgarkontoret
eller vid möten med medborgarna.
STÄRKT NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD
Nämndens arbete utifrån stadens arbetsmarknadspolitiska riktlinjer
Förvaltningen har samverkat med Jobbcentrum, försäkringskassan och landstinget för att
ge ett aktivt stöd till alla arbetslösa som har försörjningsstöd. Stödet har syftat till arbete
och arbetsträning samt egen försörjning utifrån varje persons kompetens och möjligheter.
I slutet på året träffades en samverkansöverenskommelse mellan stadsdelen,
försäkringskassan, landstinget och arbetsförmedlingen. Överenskommelsen syftar till
bättre samordning av myndigheternas insatser för att underlätta möjligheterna för varje
enskild person med försörjningshinder till att återgå till egen försörjning.
För bl a långtidsarbetslösa har förvaltningen i oktober startat projektet ”Håll Älvsjö
Rent”, vilket hittills har gett tre personer möjligheter till sysselsättning och arbetsträning.
I stadsdelen finns också en lotsfunktion som har kanaliserat frågor från näringslivet till
rätt instans, exempelvis gällande bygglov, markupplåtelser, lokalförfrågningar mm.
Utveckling av former för samverkan med arbetsförmedlingen, försäkringskassan
m fl aktörer
Nämndens former för samverkan redovisas under föregående rubrik.
Insatser för att förbättra levnadsvillkor och motverka utanförskap
Nämnden har arbetat för att skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling och för
att förbättra medborgarnas levnadsvillkor. Exempel på detta är arbetet i de olika
planfrågor som handlar exempelvis om att bostadsområdena ska vara integrerade och ha
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 20 (40)
tillgång till god service, samt i demokratiarbetet framför allt gällande Solbergaområdet.
Detta arbete redovisas närmare under rubrik ”bryta segregationen och utveckla
demokratin” i detta ärende.
Förvaltningen har motverkat utanförskap bl a inom ramen för projektet ”Håll Älvsjö
Rent”, där långtidsarbetslösa och personer som av olika skäl har befunnit sig långt från
arbetsmarknaden har erbjudits arbetsträning. Förvaltningen tillhandahåller också platser i
offentligt skyddad anställning för socialmedicinskt handikappade. I samverkan med
försäkringskassan och landstinget ges också annat stöd till personer som befinner sig
långt ifrån arbetsmarknaden för att undanröja arbetshinder av olika slag. Utanförskap
motverkas också aktivt inom enheterna för psykiskt funktionshindrade, som med
sysselsättningsverksamhet och boendestöd arbetar för att allas arbetsförmåga och
möjligheter till utveckling tas tillvara. Här ska också nämnas att förvaltningen har gett
ungdomar som befinner sig utanför arbetsmarknaden olika insatser vilka redovisas under
nästkommande rubriker.
Insatser inom det kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin
Stadsdelsförvaltningen har avtal med arbetsförmedlingen om KPU (Kommunal
ungdomspraktik) samt ungdomsgarantin (UNG). Ungdomarna har inom ramen för dessa
avtal haft daglig kontakt med Jobbcentrum för att få stöd till att kunna komma ut på
arbetsmarknaden. Fem ungdomar har varit aktuella inom KPU och 23 ungdomar inom
ungdomsgarantin. Av dessa totalt 28 ungdomar har 19 avslutats efter att ha fått arbete, tre
har börjat studera och resterande sex ungdomar saknas det uppgifter om. Ingen av dem
uppbar försörjningsstöd vid årets slut.
Praktikplatser
Utöver de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som arbetsförmedlingen och
arbetsförmedlingen Rehab tillhandahåller till arbetslösa i stadsdelsområdet har
förvaltningen genom Jobbcentrum kunnat erbjuda ca 40 personer kommunal praktik på
olika företag i södra regionen.
Utveckling av kontakter med företagen i området
Arbetet med att miljödiplomera små och medelstora företag i Älvsjö har fortsatt under
2005. Arbetet bedrivs i samarbete med Miljöcentrum för företag. Under året har 12
företag och tre egna enheter arbetat med ett förenklat miljöledningssystem och erhållit
Stockholm stads Miljödiplom. Företagen har fått stöd och råd i sitt miljöarbete och sin
uppföljning av resultaten har gjorts årligen. Information har spridits till målgruppen samt
att nya företag i Älvsjö har aktivt sökts upp. Förutom miljövinster har arbete lett till
konkurrensfördelar för de ingående företagen.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 21 (40)
Feriearbeten
164 ungdomar ansökte om feriearbete under året. De medel som stod till förfogande gav
förvaltningen möjlighet att anställa 53 ungdomar. Två av ungdomarna feriearbetade inom
teknik- och miljöenheten, sex ungdomar inom äldreomsorgen och 45 inom
förskola/skola. Se blankett 1.20.
ETT HÅLLBART TRAFIKSYSTEM
Utveckling av framkomlighet
Vid upphandling av park- och gatuskötseln har förbättrade, digitaliserade kartunderlag
tagits fram för att bland annat förbättra vinterväghållningen. Entreprenören har utvecklat
GPS- system för att förbättra kontrollen av snöröjningsinsatserna.
”Säker och lekvänlig skolväg” är ett projekt som syftar till att förbättra trafiksäkerhet,
miljö och hälsa genom att uppmuntra barn och föräldrar att gå och cykla till skolan
istället för att åka bil samt verka för trafiksäkerhetsåtgärder. Arbetet med säkrare
skolvägar har fortsatt under 2005 och utvidgats till fler skolor. I Älvsjö har Herrängens
skola och Långbrodalsskolan deltagit sedan 2003. Under 2005 har arbetet påbörjats i
Ekängens skola och ett informationsmöte för föräldrar och personal hölls på
Sjöängsskolan i april.
I september anordnade Trafikkontoret tävlingen Gå och Cykla till skolan och fem skolor i
Älvsjö deltog med sammanlagt 1300 elever. Flera skolor hade i samband med tävlingen
trafik- och hälsoveckor med olika aktiviteter. Ett seminarium för föräldrar om
hälsofördelarna med att gå och cykla till skola och arbete ordnades på
Långbrodalsskolan.
Föräldrar har uppmuntrats att starta fler s k vandrande skolbussar, d v s att föräldrar turas
om att följa barnen till skolan. Älvsjös vandrande skolbussar har uppmärksammats i
media och på ett antal seminarier om barn, hälsa och trafik. Projektledaren tillsammans
med projektets arbetsgrupp, där förvaltningen finns representerad, ansvarar för
framtagande av informationsmaterial och under året har en film producerats där
Långsjöhöjdens vandrande skolbuss medverkar. Projektet bygger på ett samarbete med
trafikkontoret och under 2005 har förslaget till ny gångbana utanför Långbrodalsskolan
tagits fram.
Villaägare har genom riktade informationsinsatser förmåtts att klippa bort skymmande
och hindrande vegetation. Särskilda snöröjningsinsatser har gjorts för att öka
trafiksäkerheten av barnens skolvägar.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 22 (40)
Uppfyllelse av stadens mål för miljöbilar
Vid nyanskaffning av bilar väljs miljöbilar. Förvaltningen leasade under 2005 tre bilar;
en bensinbil, en biogas/bensin och en etanolbil. En bensinbil ägs av förvaltningen. 50 %
av fordonsparken är miljöbilar. Bilarna har tvättats i anläggningar med godkänd rening.
GÖRA STOCKHOLM TILL EN EKOLOGISK HÅLLBAR
STORSTAD
Uppfyllelse av generella åtaganden
Stadsdelsnämndens generella åtaganden avser att verksamheternas miljöpåverkan ska
minska samt att nämnden ska verka för att minska miljöpåverkan i närsamhället och i
övrigt verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Nämnden skall även aktivt värna om
tillgången till tätortsnära naturområden.
Åtagandet avseende verksamheternas miljöpåverkan uppfylls i hög grad. Verksamheterna
arbetar vidare med att minska sin miljöbelastning. En del enheter upprätthåller sin nivå
och en del arbetar med förbättringar. Andelen inköpta kravmärkta livsmedel har ökat
jämfört med närmast föregående år och har uppgått till 8,25 %. Kunskapen om farligt
avfall och hur det ska hanteras har ökat. Det är dock svårt att bedöma vilket resultat
verksamheternas arbete sammantaget har gett då säkra mätinstrument i övrigt saknas. Ett
förbättringsområde är uppföljningsmetoder.
Nämndens åtagande avseende ekologiskt hållbar utveckling i närsamhället uppfylls i
huvudsak helt. Förvaltningen har lagt fokus på arbete med barn och unga, närmiljö i form
av boendegårdar samt gett miljöinformation.
Åtagandet om att värna om tätortsnära naturområden har uppfyllts genom att frågan
bevakats i remissvar och dialog med stadsbyggnads- och markkontoren.
Miljöarbetet i förvaltningens verksamheter
Älvsjö arbetar med miljöfrågor i de egna verksamheterna i enlighet med stadens
miljöprogram och inom ramen för det integrerade ledningssystemet (ILS). De allra flesta
enheter har utarbetat miljöåtaganden som följer nämndens generella åtaganden.
Enheterna har haft möjlighet till stöd och handledning i framtagandet av enhetsspecifika
åtaganden. Under året har miljöombuden inbjudits till tre möten och två kurser och en
inspirationsdag i stadshuset. De har sedan haft i uppgift att sprida relevant information
vidare till sina chefer och arbetskamrater.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 23 (40)
I Älvsjö skiljer sig engagemanget åt mellan enheterna, en del är mycket aktiva och andra
skulle behöva strukturera och utveckla sitt miljöarbete ytterligare. Tre förskolor har
kommit långt och arbetar med Stockholms stads Miljödiplom.
Andelen inköpt ekologisk mat i stadsdelsförvaltningen har uppgått till 8,25 % vilket är en
ökning jämfört med 2004. Förvaltningen är därmed något mer än halvvägs till målet att
inköpen av ekologiska livsmedel ska uppgå till 15 % under år 2006. Vissa enskilda
enheters inköp har redan under året överstigit 15 %. Miljömiljardsprojektet
”resurseffektiva och miljöanpassade lokaler” bidrar genom olika åtgärder såsom
tilläggsisolering, byten av fönster och uppvärmningssystem till att minska
energianvändningen på ett 20-tal av stadsdelens inhyrda lokaler. Inom projektet har
också inomhusmiljön undersökts via mätningar och enkäter. Den totala
energianvändningen i verksamheterna är svår att uppskatta eftersom nätbolaget arbetar
med beräknade årsförbrukningar. Under året har förvaltningen verkat för att få fram
korrekta siffror från nätbolaget utan större framgång.
Flera enheter försöker samordna och minska sina transporter men har svårt att påverka
leverantörerna på grund av de avtal som finns. De flesta enheter källsorterar sitt avfall
och en genomlysning av avfallshanteringen påbörjades under året. Kunskapen om farligt
avfall har ökat och intresset för kompostering är på uppgång inom förskolan.
Miljökrav har ställts vid alla upphandlingar där det är möjligt, t ex i upphandlingen av
matentreprenad för våra äldreboenden. Älvsjös deltagande i den centrala
elupphandlingen som resulterade i att all el ska komma från förnyelsebara energikällor
innebär att nämndens verksamhet kommer att undvika utsläpp av ca 250 ton fossil
koldioxid per år.
Inom parkskötseln används metoder som ska gynna biologisk mångfald och
arbetsmaskiner som ska minska utsläppen till mark, vatten och luft.
Agenda 21-arbete
Agenda 21 arbetet har under 2005 haft fokus på barn och unga, älvsjöbornas närmiljö
samt olika typer av miljöinformation. Se blankett 1.24.
Barn och unga
Under året inleddes ett samarbete med Solbergaskolan som syftar till att öka elevernas
delaktighet och inflytande i frågor som rör närmiljön och stadsdelens framtid. En
planering påbörjades för att barn från Dalskolan ska delta i att utveckla en lekpark i
området. Eleverna får medverka vid plantering och tillverkning av egna fågelholkar till
parken.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 24 (40)
Skolor och förskolor har fått stöd för att söka pengar ur stadens tiomiljoners pott för
miljöprojekt. Här beviljades tolv av 14 ansökningar. Solbergaskolan och
Kämpetorpsskolan har fått bidrag för att arbeta med ekologisk mat och hälsa. Flera
förskolor i området har fått bidrag för att utveckla sina gårdsmiljöer. Tre förskolor
arbetar med Grön Flagg och är miljödiplomerade. Flera skolor har elevråd med
miljögrupper. ”Välj själv”, ett konsumentprojekt för ungdomar i år nio, har arbetat med
hållbarhets- och rättvisefrågor.
”Säker och lekvänlig skolväg” är ett projekt som syftar till att förbättra trafiksäkerhet,
miljö och hälsa. Projektet redovisas ovan under rubrik ”bygga bostäder och utveckla
Stockholm”.
Naturguidningar i Älvsjöskogen
Naturskyddsföreningen i Stockholms län har på uppdrag arbetat fram en
guidehandledning för Älvsjöskogen. En provguidning med ca 15 deltagare genomfördes i
oktober. Guidningen kan vända sig till allmänheten såväl som till lärare och skolelever.
Dialog med lokala föreningar
Flera föreningar i Älvsjö har beröringar med Agenda 21. Förvaltningen har fört en dialog
med dem som är intresserade och vidareförmedlar frågor eller synpunkter till rätt instans.
Föreningen Rädda Långsjön har fått en informationstavla med miljöinformation vid
Långsjöbadet.
Brukaravtal
Antalet brukaravtal har ökat och ca 20 brukaravtal finns i dag i Älvsjö. Avtalen går ut på
att de boende tar ansvar för skötsel av en bit mark eller park.
Miljöinformation
Under 2005 har Stockholms miljöprogram presenterats i en egenproducerad utställning i
miljöhörnan på Medborgarkontoret. Här har också visats aktuellt informationsmaterial
som berör miljö och hållbar utveckling. På Älvsjödagen gavs allmän miljöinformation
samt energirådgivning, och i anslutning till detta deltog ca 100 personer i en
tipspromenad. Ett miljöinformationsblad med temat ”sopor” har skickats ut till alla
hushåll. Fyra temamöten för boende har hållits på Medborgarkontoret vid vilka ca 80
personer deltog.
Sortera Mera
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 25 (40)
”Sortera Mera” är ett samverkansprojekt i åtta stadsdelar som syftar till att förbättra
situationen vad gäller avfall och återvinningsfrågor. Älvsjö är huvudman för projektet
som finansieras av Miljömiljarden. En stor bostadsrättsförening (Tulpanträdet) och ett
kvarter i Solberga med hyresrätter är delaktiga i projektet.
BRYTA SEGREGATIONEN OCH FÖRDJUPA
DEMOKRATIN
Uppfyllelse av generella åtaganden
Nämndens generella åtaganden avser medborgarnas insyn och deltagande i den lokala
demokratin och inför beslutsfattande samt verksamheternas främjande av integration,
mångfald och tolerans. Åtagandena bedöms vara helt uppfyllda vad gäller
demokratiarbetet och i hög grad uppfyllda när det gäller främjande av integration,
mångfald och tolerans.
ÖKAD INTEGRATION
Insatser utifrån stadens integrationspolitiska mål
Stadens tre integrationspolitiska mål omfattar förutsättningar för en ökad hållbar tillväxt
och ekonomisk utveckling, minskade skillnader mellan stadens olika delar avseende
sysselsättning, utbildning, service, hälsa, kultur
m m, samt hur rasism och
diskriminerande strukturer motverkas. Nämndens insatser gällande de båda första målen
redovisas ovan under målområdena ”bygga bostäder utveckla Stockholm” samt ”göra
Stockholm till en ekologisk hållbar storstad”.
Förvaltningen har utfört följande insatser för att synliggöra, motverka och bryta rasism
och diskriminerande strukturer: Förskolorna och skolorna har arbetat med att ge barnen
och eleverna förståelse och kunskaper gällande frågor om tolerans, integration och
mångfald. Detta har exempelvis skett i många vardagssituationer inom enheterna, där
barnen och personalen uppmärksammar varandras och andra människors olikheter,
diskuterar dessa, får förståelse och lär sig att se skillnader som en tillgång. Många
enheter har också genomfört värdegrundsarbete kring bl a dessa frågor, exempelvis i
samband med temaarbeten och i diskussioner med föräldrar. Förvaltningens bedriver
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 26 (40)
också ett internt mångfaldsarbete inom enheterna, vilket följs upp i enheternas
verksamhetsberättelser och arbetsplatsträffar samt i förvaltningsgruppen med de fackliga
företrädarna. Inom många enheter har en stor del av personalen utomnordisk bakgrund,
vilket berikar verksamheterna med olika synsätt och kompetenser.
Plan för jämlikhet, integration och mångfald
Nämndens insatser utifrån stadens plan för jämlikhet, integration och mångfald omfattar
arbetet med stadsplanefrågor, demokratiarbetet, delar av Agenda 21-arbetet, insatser
inom förskolor/skolor och omsorgen om funktionshindrade, arbetsmarknadsårgärder samt
förvaltningens interna jämställdhets- och mångfaldsarbete. Samtliga dessa insatser
redovisas under målområdena ”bygga bostäder och utveckla Stockholm”, ”en ekologiskt
hållbar storstad”, under rubriken ovan om stadens integrationspolitiska mål samt under
rubrikrena ”jämställdhets- och mångfaldsplan” och ”konsumentvägledning”.
Metoder för att synliggöra, motverka och bryta fördomar, rasism och
diskriminering
Nämndens insatser redovisas ovan under rubrik ”insatser utifrån stadens
integrationspolitiska mål”.
Åtgärder och resultat gällande flyktingars försörjning
Förvaltningen har arbetat på samma sätt med flyktingar som med övriga personer som
söker försörjningsstöd så att de så snart det är möjligt ska ha egen försörjning. Insatserna
utformas med utgångspunkt från den enskildes specifika behov. Förvaltningen fick vid
årsskiftet ansvar för sex flyktingar som samtliga nu har genomgått introduktionsperioden
som är 18 månader. Av dessa har tre personer sysselsättning och/eller egen försörjning.
De övriga står för närvarande inte till arbetsmarknadens förfogande.
MINSKAT EKONOMISKT BISTÅND
Nämndens resultat jämfört med stadens genomsnitt samt genomförda insatser
Staden har uppdraget att halvera antalet personer som uppbär försörjningsstöd, räknat
från antalet i januari 1999 som är utgångspunkt för jämförelsen och anges med 100 %.
I januari 2006 var jämförelsesiffran för Älvsjö 53,5 %, att jämföra med stadens
genomsnitt 67,6 procent. I januari 2005 var siffran 57,5 procent i Älvsjö, att jämföra med
stadens genomsnitt på 66,5 procent. Därmed har antalet personer minskat mer än
genomsnittet för staden. Målet är ännu dock inte uppnått.
Förvaltningen har arbetat metodiskt och strukturerat i samverkan med andra aktörer för
att stödja försörjningsstödstagare till arbete eller för att konstatera ett allvarligt
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 27 (40)
arbetshinder som kan ge möjlighet till försörjning från övriga delar av
socialförsäkringssystemet. Förvaltningen har också ett avtal med verksamheten Skapa
Goda Cirklar som främst arbetar med de personer som har invandrarbakgrund och som
behöver längre introduktion i det svenska samhället för att kunna få arbete och egen
försörjning. Se blankett 1.8.
Nämndens arbete med stadens mål att människor ska ha arbete och egen
försörjning
Nämndens insatser redovisas under rubriken närmast ovan samt under rubrikerna
”nämndens arbete utifrån stadens arbetsmarknadspolitiska riktlinjer” och övriga rubriker
under ”stärkt näringsliv och arbetsmarknad”
MEDBORGARNAS DELAKTIGHET
Medborgarnas möjlighet till insyn och deltagande i de demokratiska processerna
Inom ramen för arbetet med det utökade demokratiansvaret har ett informationsmöte för
nämndens ledamöter hållits för att ge en övergripande bild av demokratifrågorna och
redovisa SPO-utredningens tankar kring demokratiansvaret.
Stadsdelsnämnden har en tvärpolitisk referensgrupp för inflytande- och demokratifrågor
som har träffats tre gånger under året. Exempel på frågor som diskuterades är
uppföljningsrutiner för medborgarförslag, remissdebatter på webbplatsen och nämndens
demokrati- befolknings- och utvecklingsansvar.
Inom förvaltningen har bildats en ”Utveckla Älvsjö”- grupp som har haft till uppgift att
diskutera strategiska och långsiktiga metoder med anledning av nämndens utökade
demokratiansvar. Arbetet har främst handlat om att organisera tre olika möten för de
boende i Älvsjö med stadsdelsnämnden och företrädare för olika aktörer som finns inom
stadsdelsnämndens geografiska ansvarområde.
För att öka det lokala deltagandet vid nämndens sammanträden hölls ett sammanträde i
Sjöängsskolan som ligger i stadsdelen Örby slott. Förhoppningen var att fler boende från
Örby slott och Liseberg skulle komma till nämndmötet, vilket inte blev fallet.
I samband med att stadsdelnämnden skulle yttra sig över SL:s förändringar i
kollektivtrafiken för 2006 uppmanades både boende och företag att lämna sina
synpunkter om kollektivtrafiken. På webbplatsens demokratiportal öppnades en
remissdebatt. Ett femtiotal inlägg gjordes i debattforumet och ett tjugotal synpunkter
lämnades via e-post och brev bl a av företagarföreningen i Älvsjö. Även det nybildade
ungdomsrådet lämnade sin syn på kollektivtrafiken.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 28 (40)
Ett temamöte arrangerades under hösten om kollektivtrafiken på medborgarkontoret med
SL och deras entreprenör Busslink. Ett 45-tal älvsjöbor deltog.
I stadsdelen Solberga bjöd stadsdelsnämnden in boende till ett möte där solbergaborna i
förväg hade tillfrågats om vad de ville diskutera. Punkterna för mötet blev skol- och
ungdomsfrågor, planfrågor samt service. Cirka 60 personer varav 30 ungdomar deltog i
mötet och den mest omfattande diskussionen fördes kring en eventuell flyttning av
Solberga ungdomsgård till Solbergsskolans lokaler.
Medborgarpanelen, som består av ca 200 älvsjöbor, har besvarat en enkät om
stadsdelsnämndens kommunikation med medborgarna. Knappt 50 % kände till någon
eller alla av de förtroendevalda i stadsdelsnämnden. Skolan och trafikfrågorna var de
områden som de flesta i medborgarpanelen tyckte att nämnden skulle prioritera. En stor
majoritet av dem som svarade tyckte att stadsdelsnämndens Informationsblad som getts
ut till hushållen i Älvsjö 12 gånger under året var lättläst, intressant och innehöll lagom
med information. Detta gällde även för stadsdelsnämndens webbplats. Några ville dock
ha mer av information om byggplaner, miljöfrågor samt skötsel av gator och parker.
På webbplatsens demokratiportal har ca 45 inlägg gjorts i den allmänna debatten under
året. Under första kvartalet diskuterade älvsjöborna främst snöröjning och snövallar.
Höstens debatter handlade mest om barngruppernas storlek i förskolan, överkapaciteten
av skollokaler och att skolorna inte får ta ut avgifter av föräldrar för aktiviteter. I
debatterna har även flera av de förtroendevalda i nämnden deltagit.
Älvsjöborna har också haft möjlighet att påverka det politiska beslutsfattandet genom att
lämna medborgarförslag till stadsdelsnämnden. Under året har 14 medborgarförslag
inkommit, som bl a har handlat om pappersinsamling och sopsortering, nytt
övergångsställe vid Johan Skyttes väg, byggandet av skateboardramp samt hundrastgård
och skyltar om kopplingstvång.
Goda förutsättningar för det lokala kulturlivet att utvecklas
Den övergripande kultursatsningen, Älvsjödagen, genomfördes lördagen den 28 maj i
Älvsjö centrum. Evenemanget arrangerades tillsammans med den lokala
företagarföreningen och allmännyttans bostadsbolag. Målsättningen med dagen var att
genom ett aktivt kommunikationsarbete nå också dem som inte själva söker upp
kulturinstitutioner och evenemang. Ett 50-tal lokala föreningar, företag m fl deltog och
visade sin verksamhet i olika marknadsstånd. De kulturaktiviteter som anordnades var
bl.a. barnteaterföreställningen Eldens barn, underhållning av elever från den lokala
kulturskolan, Sjöängsskolan och Solberga ungdomscenter samt gospel och barnkör från
Älvsjökyrkan liksom swingmusik, rockshow, Stockholmspolisens musikkår,
improvisationsteater med musik och sång, uppvisning av Cirkus Cirkörs gymnasieelever,
Älvsjö jiu-jutsuklubb, dansklubben Quick & Quick.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 29 (40)
I samarbete med biblioteket användes 50 tkr för olika kulturevenemang. De arrangemang
som genomfördes för barn var barnteaterföreställningar för åldersgrupperna 2-9 år med
580 besökande, ”Vi sjunger och ramsar” för 1-3 åringar med 670 besökande. 85 barn
som lånade böcker på världsbokdagen fick en bok och det fick även de 250 barn som
under hösten lånat och recenserat sammanlagt fem böcker var. Därutöver har biblioteket i
samarbete med förvaltningen också visat film för åldersgruppen 4-7 år vid ca 30 tillfällen
med sammanlagt 540 besökare.
För kultursatsningar inom förskolorna och skolorna har nämnden anslagit 200 tkr.
Förskolebarn och barn i familjedaghem har gått på olika teaterföreställningar och
skolelever har besökt Konserthuset, olika museer, gått på skolbioföreställningar samt haft
Cirkus Tigerbrand och Cirkus Cirkör på skolorna. De 100 tkr som nämnden anslagit för
kulturinsatser inom äldre- och handikappomsorgen har använts till inköp av lättläst
litteratur och en rad olika musikevenemang och annan underhållning.
Bidrag till föreningar och frivilligorganisationer
Stadsdelsnämnden beviljade 250 tkr till 21 olika föreningar och frivilligorganisationer för
olika aktiviteter såsom dansundervisning för ungdomar, underhållning m.m. under
Parkstafetten 25 maj, transporter av ju-jutsumattor på bl.a. idrottsdagar, resor,
underhållning, studiebesök, studiecirklar, utflykter, föredrag, valborgsmässofirande,
firande av 100-årsjubileét för Herrängens Gård, konsert, seminarium för ungdomar,
information m.m. om Långsjödagen och Långsjörundan samt bidrag till film om Älvsjö.
En kulturstig har inrättats i Älvsjöskogen och runt Långsjön efter initiativ av det lokala
föreningslivet
KONSUMENTVÄGLEDNING
Konsumentarbetet har dels genomförts i form av konsumentupplysning inom ramen för
medborgarkontorets verksamhet där samhällsvägledarna som en del av sitt uppdrag har
att bistå medborgare med information och viss rådgivning gällande konsumentfrågor.
Drygt 1100 samtal/möten/besök kring konsumentfrågor har passerat genom
medborgarkontoret.
Därutöver har Älvsjö, tillsammans med stadsdelarna Skarpnäck och Enskede-Årsta,
genomfört en satsning riktad till ungdomar i form av ett projekt,”Välj Själv”. Projektets
mål var att anordna spännande och engagerande dagar för niondeklassare i de
kommunala skolorna på temat konsumtion, reklampåverkan, konsumenträtt och
konsumtionens miljöpåverkan. Välj själv dagarna ägde rum den 15-17 november i
Skarpnäcks kulturhus och en utvärdering visade att projektet engagerade många av
ungdomarna.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 30 (40)
Jämställdhets- och mångfaldsplan
Det arbete med jämställda löner - kartläggning, analys, handlingsplan och redovisning av
resultat - som förutsätts utföras enligt Jämställdhetslagen har genomförts till viss del.
Inför lönerevisionen 2005 gjordes en kartläggning av lönerna. Stadens och förvaltningens
lönestatistik bröts ned efter kön och ålder med jämförelser inom och mellan olika
verksamhetsområden. Identifierade löneskillnader som inte kunde förklaras har beaktats
vid löneförhandlingarna.
Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har beaktats vid nyanställning och vid vissa
enheter har rekryteringsansvarig chef medvetet försökt öka andelen män, yngre
medarbetare samt personer med annan etnisk bakgrund. Förvaltningen har inte haft några
rättstvister om ifrågasatt diskriminering.
TA ANSVAR FÖR EKONOMIN
UPPFYLLELSEN AV GENERELLA ÅTAGANDEN
Nämndens generella åtaganden inom detta område anger att samtliga
resultatenheter/enheter ska kännetecknas av ett effektivt resursutnyttjande samt att
åtgärder ska vidtas omedelbart vid befarade underskott. Detta har uppfyllts av de flesta
enheter med undantag för resultatenheten utförare för psykiskt- och fysiskt
funktionshindrade.
Uppföljning
Stadsdelsförvaltningen har under året verkat för en högre kompetens i ekonomiska frågor
inom organisationen bl.a. genom att stöd och utbildning har getts till enheterna vad gäller
uppföljningsarbetet. Trots detta har prognoserna från enheterna inte varit helt
tillfredsställande varför detta arbete fortsätter även 2006.
Nämndens resultatenhets- och enhetschefer har nio gånger under året gjort en
budgetuppföljning som redovisats i förvaltningsledningen. Förvaltningsledningen
behandlar samtliga resultat- och kostnadsenheters uppföljningar för att skapa sig en
enhetlig bild av det ekonomiska läget. Detta har följts upp nästföljande månad alternativt
i samband med tertialrapporter eller i verksamhetsberättelsen. Förvaltningsledning har
vid flertal tillfällen särskilt följt och gett stöd till utförarenheten för omsorg om
funktionshindrade.
Vid sju tillfällen har förvaltningsledningen muntligen till stadsdelsnämnden redovisat en
sammanställning av budgetuppföljningen samt resultatenheternas resultat för perioden
och årsprognos. Härutöver har nämnden erhållit två skriftliga tertialrapporter.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 31 (40)
Ekonomiskt resultat
Det ekonomiska resultatet redovisas dels i tabeller och dels i olika blanketter enligt
stadsledningskontorets anvisningar, blankett 1.1 till 1.25 samt bilagor till bokslutet
bestående av budgetavräkning bilaga 1, bokslutets balansräkning bilaga 2 och
kontokontroll i bilaga 3. Härutöver redovisas i bilagorna 6 till 13, nyckeltal,
försörjningsstöd och antal inskrivna barn/elever, antal personer med hemtjänstinsatser
m.m.
Periodiseringar
Enligt stadens redovisningshandbok ska varje nämnd fastställa beloppsgränser för vad
som ska periodiseras. Enligt god redovisningssed ska kostnader och intäkter redovisas på
rätt räkenskapsår, dvs. det år då tjänsten/varan är utförd/levererad. Som underlag ska det
finnas faktura, följesedel, rekvisition eller motsvarande. En skuld eller fordran får inte
bokas upp med enbart hänvisning till beställning. Förvaltningen har tillämpat och föreslår
följande regler.
Alla kostnader och intäkter som går att registrera med automatik i period 12 ska
redovisas på rätt räkenskapsår. Kostnader och intäkter som redovisas manuellt med hjälp
av bokföringsorder efter period 12 ska minst vara på belopp över 10 000 kronor.
Undantag kan medges t.ex. om kostnaden/intäkten avser enhet eller projekt som har
upphört under räkenskapsåret eller kommer att upphöra i och med räkenskapsårets slut.
Härutöver kan fakturor på belopp under 10 000 kr periodiseras om det visar sig att
fakturan hade kunnat registreras med automatik om respektive enhet hade skickat den
omgående till ekonomiavdelningen.
Några fakturor t.ex. städkostnader för förskolor och skolor som avser år 2005 ingår av
vissa skäl inte i bokslutet. Dessutom har p g a stor osäkerhet gällande kostnader för
timavlönade i december inom förskola och skola inte periodiserats. Sammantaget har det
förbättrat resultatet för året med uppskattningsvis närmare 0,8 mkr. Härtill kommer en
stor osäkerhet när det gäller förvaltningens elkostnader eftersom endast preliminära
fakturor kom för sista kvartalet. Även detta har gjort att bokslutet har förbättrats något.
Förvaltningen har periodiserat för elkostnader avseende förskolelokaler och skollokaler
med 0,5 mkr. Bedömningen är i nuläget att beloppet är för lågt och den sannolika
kostnaden bör vara ca 0,7 mkr. Förvaltningens periodiseringar får inte försena bokslutet.
Vissa poster är dock undantagna och ska i sådana fall alltid periodiseras, som
förskottsbetalda hyror, löneskulder, fordran avseende personalens löner, redovisning av
SL-kort, statsbidrag och andra typer av externa driftbidrag.
Nedan presenteras det beräknade utfallet i jämförelse med av kommunstyrelsen justerad
budget per anslag med korta kommentarer.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 32 (40)
Belopp i mkr
Anslag för nämndens verksamhet
Kostnader
Intäkter
Justerad
Budget
675,6
802,0
126,4
Bokslut
Avvikelse justerad
Budget/bokslut
666,4
9,2
836,3
-34,3
169,9
-43,5
Anslag för försörjningsstöd och
arbetsmarknadsåtgärder
20,3
19,0
1,3
Kostnader
Intäkter
21,4
1,1
20,8
1,8
0,6
-0,7
695,9
685,4
10,5
9,5
10,1
9,9
Summa stadsdelsnämndens netto
Resultatenheternas resultat 2004
Avgår resultatenheternas resultat 2005
Resultat efter resultatfond
I förhållande till verksamhetsplanen har nämndens budget enligt beslut i
kommunstyrelsen ökats med netto 17,2 mkr. Förändringen beror främst på
prestationsjusteringar inom barnomsorg, utbildning och omsorg om funktionshindrade.
Dessutom har nämnden tilldelats stimulansbidrag för utbyggnad av gruppbostäder för
funktionshindrade samt förskolor. I särskild blankett redovisas alla av kommunstyrelsen
beviljade tillägg. Sammantaget ger detta en gällande nettobudget för nämndens
verksamhet om 675,6 mkr samt för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder 20,3
mkr vilket ger en total nettobudget om 695,9 mkr.
Stadsdelsnämnden har en budget i balans. Bokslutet innebär ett överskott både före och
efter bokslutsdispositioner. Nämndens totala nettokostnader har uppgått till 685,4 mkr
vilket innebär ett nettoöverskott om 10,5 mkr varav 1,3 mkr avser anslaget för
ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. Till överskottet ska läggas
resultatenheternas samlade nettoöverskott från 2004 om 9,5 mkr. Frånräknas
resultatenheternas samlade resultat för 2005 på 10,1 mkr uppstår ett överskott för
nämnden på 9,9 mkr som motsvarar ca 1 % av nämndens bruttoomslutning.
Av de sex resultatenheterna redovisar tre underskott och tre överskott. För två av de med
underskott täcks underskotten helt av överskott från 2004. Den tredje enheten för med sig
underskott till 2006 på 2,6 mkr som motsvarar 3,8 % av bruttoomslutningen.
Utfall jämfört med prognoser under året
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 33 (40)
Två skriftliga tertialrapporter har lämnats till nämnden och kommunstyrelsen. I
rapporterna framgår bl.a. bokförda nettokostnader för respektive period och prognos över
årsutfallet. Nedan följer en redovisning av de beräknade nettokostnaderna och resultat för
året i tertialrapporterna och slutligen bokslutet fördelat på nämndens verksamhet (anslag
1) samt arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd (anslag 2). Resultaten inkluderar
resultatenheternas resultat från 2004 (belopp i mkr).
Anslag 1
Resultat
Anslag 2
Resultat
Tertialrapport 1
670,0
0,0
18,2
1,8
Tertialrapport 2
676,7
5,2
18,9
1,4
Bokslut
666,4
18,7
19,0
1,3
Den främsta orsaken till förändringen av nettokostnader och resultatet är
resultatenheternas beräknade kostnadsutveckling och ianspråktagandet av fonden från
2004. I tertialrapport 1 bedömde enheterna att hela fonden skulle gå åt. I tertialrapport 2
bedömde de att ett smärre överskott om 0,2 mkr skulle överföras till 2006. I bokslutet
uppvisade enheterna ett samlat resultat som innebär att 10,1 mkr överförs till 2006.
Härutöver har prognoserna för de kostnader som redovisas centralt såsom t.ex.
lokalkostnader för förskola och skola, vissa gemensamma kostnader för äldre- och
omsorg om funktionshindrade förändrats mellan tertialrapporterna och till bokslutet. En
förklaring till att kostnaderna har blivit lägre är lägre lokalkostnader för förskola och
skola p g a lägre hyror och elkostnader mot budgeterat. När det gäller äldreomsorg och
omsorg om funktionshindrade är det främst beställarenhetens beräknade underskott för
äldreomsorgsinsatser som helt täcks av de medel som tillförts nämnden i samband med
höstens avstämning. Dessutom är det vissa insatser som förvaltningen planerat för som
inte genomförts t.ex. bättre datauppkoppling till alla förskolor. Härutöver har utlåning av
personal och vakanshållning av tjänster gett lägre kostnader än budgeterat. I huvudsak är
det dessa faktorer påverkat de prognoser som redovisats till nämnden och
kommunstyrelsen.
Förklaringen till resultatenheternas något osäkra prognoser är främst svårigheterna att
beräkna effekterna av lönerevisionen. Resultatet av årets förhandlingar blev klara för de
flesta verksamheter under november månad. Dessutom är den pågående minskningen av
antalet inskrivna elever i skolorna en osäkerhetsfaktor för de flesta av skolorna. När det
gäller förskolorna är inte osäkerheten över hur många inskrivna barn det blir samma
problem eftersom där efterfrågan på plats ökar. Utförarenheten för funktionshindrade har
haft svårigheter att beräkna kostnaderna för bl.a. vikarier vid ordinarie personals frånvaro
för kompetensutveckling och oplanerat nyttjande av bemanningsföretag.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 34 (40)
Resultatenheternas ambition att vid årets slut ha en budget i balans och inte fullt ut
använda överskott från 2004 har i det närmaste lyckats och alla enheter utom en går in i
2006 med överskott eller i närmaste en budget i balans. Förvaltningens bedömning är att
nämndens samtliga enheter ständigt arbetar med att ha kontroll på ekonomin.
Förändringen av nettokostnaderna för anslag 2 mellan tertialrapport 1 och 2 beror främst
på högre kostnader för ekonomiskt bistånd.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 35 (40)
KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING
Nedan presenteras stadsdelsnämndens bokslut (exkl. resultatfond från 2004) avseende
kostnader/intäkter per verksamhetsområde inom nämndens direkta ansvarsområde
(anslag 1) i förhållande till av kommunstyrelsen justerad budget samt avvikelser.
Dessutom redovisas som jämförelse kostnader/intäkter för år 2004 (belopp i mkr).
Kostnader
Nämnd- och förvaltningsadm.
Individ- och familjeomsorg
varav socialpsykiatri
Flyktingmottagande
Stadsmiljöverksamhet
Förskoleverksamhet
Skolbarnsomsorg m.m.
Grundskola
Särskola
Äldreomsorg
Omsorg om funktionshindrade
Kultur och fritid
Övrig verksamhet
Totala kostnader
Intäkter
Nämnd- och förvaltningsadm.
Individ- och familjeomsorg
varav socialpsykiatri
Stadsmiljöverksamhet
Förskoleverksamhet
Skolbarnsomsorg m.m.
Grundskola
Särskola
Äldreomsorg
Omsorg om funktionshindrade
Kultur och fritid
Övrig verksamhet
Totala intäkter
Justerad
Avvikelse
Bokslut
Budget Bokslut Budget/Bokslut 2004
36,2
40,8
-4,6
34,3
37,3
41,5
-4,2
41,2
12,9
13,9
0,0
14,5
0,4
0,3
0,1
9,1
10,1
-1,0
8,8
112,6
108,0
4,6
108,0
35,3
30,8
4,5
32,4
211,4
228,9
-17,5
253,4
18,0
19,1
-1,1
236,5
244,4
-7,9
228,2
97,1
103,9
-6,8
96,4
6,8
6,8
0,0
6,4
1,3
1,7
-0,4
1,5
802,0
836,3
-34,3
810,6
0,5
1,9
1,2
0,4
9,2
7,4
0,0
9,3
78,6
18,8
0,3
0,0
126,4
7,7
5,3
2,4
0,8
12,3
7,9
11,0
9,8
87,5
26,7
0,3
0,6
169,9
7,2
3,4
0,0
0,4
3,1
0,5
11,0
0,5
8,9
7,9
0,0
0,6
43,5
1,6
4,4
1,8
0,5
12,0
8,9
26,8
80,8
23,0
0,4
0,1
158,5
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 36 (40)
Nettokostnader anslag 1
675,6
666,4
8,6
652,1
Nettokostnaderna för nämndens direkta verksamhet (anslag 1) har uppgått till 666,4 mkr i
jämförelse med av kommunstyrelsen justerade nettobudgeten om 675,6 mkr innebär det
ett nettoöverskott om 9,2 mkr. Mot budget visar kostnadssidan på ett underskott om
34,3 mkr och intäktssidan på ett överskott om 43,5 mkr. Av kostnadssidan underskott
täcks 19 mkr helt av ökade intäkter för t.ex. ökade kostnader för elever från andra
kommuner samt för barn/elever från andra stadsdelar, försäljning av äldreomsorgsplatser
eller daglig verksamhet till andra stadsdelar och ökade kostnader för personlig assistans.
Dessutom har det inom de flesta verksamhetsområdena bedrivits projekt som innebär
underskott på kostnadssidan som täcks av ökade intäkter. Projekten är i huvudsak
finansierade av medel från Kompetensfonden och Miljömiljarden till ett sammanlagt
belopp om 13,1 mkr. Utöver dessa avvikelser på både kostnads- och intäktssidan finns
det underskott inom individ- och familjeomsorg på 1,1 mkr som i huvudsak beror på en
kostsam barn- och ungdomsplacering samt avgångsvederlag till en anställd. De två
särskolorna uppvisar ett samlat underskott på 0,5 mkr. Underskottet ska dock försämras
med 0,3mkr som avser interna kostnader för köp av mat och vaktmästartjänster. Detta ger
ett samlat underskott på 0,8 mkr. Av underskottet avser 0,5 mkr Mockasinen och beror i
huvudsak på de höga lokalkostnaderna som enligt förvaltningen inte ryms inom gällande
schablon.
Intäktssidans överskott på 43 mkr beror som ovan nämnts främst på ökade intäkter för
t.ex. försäljning till andra kommuner samt intäkter för barn/elever från andra stadsdelar,
försäljning av äldreomsorgsplatser eller daglig verksamhet till andra stadsdelar och
LASS- intäkter. Härtill kommer intäkterna från Kompetensfonden och Miljömiljarden till
ett sammanlagt belopp om 13,1 mkr.
Jämförelse mellan räkenskapsår 2005 och 2004
Verksamhetens kostnader för anslag 1 har i jämförelse mellan år 2004 och 2005 ökat
med 25,7 mkr eller drygt 3 %. Ökningen återfinns främst inom äldreomsorg med 16,2
mkr och omsorg om funktionshindrade med 7,5 mkr. För äldreomsorgen beror
kostnadsökningen i huvudsak på köp av externa vårdplatser och kostnaderna för årets
lönerevision. Ökningen för omsorg om funktionshindrade beror främst på
helårskostnader för de nya gruppbostäderna samt ökade kostnader till försäkringskassan
för de första 20 timmarna för personer med LASS- ersättning. Härutöver har kostnaderna
för nämnd och förvaltningsadministration ökat med 6,5 mkr som i huvudsak beror
kostnader för de två miljöprojekten. Kostnaderna för stadsmiljöverksamhet har ökat med
1,3 mkr och beror bl. a . på insatser efter stormen Gudrun samt extra kostnader för
bortforsling av snö och snötillägg. Övriga verksamhetsområden har frånsett grundskola
som har minskat kostnaderna med 7,4 mkr en marginell ökning eller ingen förändring
alls. Minskningen av kostnaderna för grundskolan avser i huvudsak resultatenheterna och
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 37 (40)
beror på en anpassning av personalkostnader eftersom antalet inskrivna elever fortsätter
att minska samt en anpassning av kostnaderna p g a att resursfördelningssystemet har
förändrats.
Totalt har personalkostnaderna för år 2005 uppgått till 477,2 mkr vilket i jämförelse med
2004 innebär en ökning med 13,6 mkr eller närmare 3 %. I huvudsak avser ökningen
kostnader för årets lönerevision. Kostnaderna för inhyrd personal har uppgått till 3,4 mkr
vilket innebär en ökning med 0,5 mkr i förhållande till 2004. Entreprenader och köp av
verksamhet (exkl. inhyrd personal) har ökat från 165,6 mkr till 167,0 mkr motsvarande
0,8 %. Avvikelsen förklaras främst av att äldreomsorg har ökat antalet köp av framförallt
gruppboendeplatser med 6,6 mkr. Härtill kommer att inom omsorg om
funktionshindrade har kostnaderna för husbyggnadsentreprenader minskat med 3,5 mkr
och inom individ- och familjeomsorg med 2 mkr för köp av tjänster. Hyreskostnaderna
har uppgått till 92,2 mkr 2005 mot 86 mkr 2004 vilket innebär en ökning med drygt 7 %.
Ökningen beror främst på ökade hyror samt nya lokaler t.ex. två nya förskolor och
helårseffekt för de nya gruppbostäderna för funktionshindrade.
I jämförelse mellan år 2004 och 2005 har verksamheternas intäkter för anslag 1 ökat med
11,4 mkr. Ökningen avser i huvudsak intäkter för projekt finansierade med medel från
Kompetensfonden och Miljömiljarden till ett sammanlagt belopp om 13,1 mkr. I övrigt
har bl.a. taxor och avgifter ökat med 0,9 mkr, försäljning och bidrag samt ersättningar
ökat med 1,5 mkr. Härtill kommer att ersättningen för särskolorna avseende andra
halvåret 2005 skett via ökning av budget. Detta innebär en minskning av intäkterna med
8,6 mkr.
ANSLAG 2, EKONOMISKT BISTÅND OCH ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER
Verksamhet
Kostnader
Arbetsmarknadsåtgärder
Ekonomiskt bistånd
varav handläggare
Intäkter
Arbetsmarknadsåtgärder
Ekonomiskt bistånd
Nettokostnad
Budget
21,4
2,3
19,1
3,3
1,1
0,7
0,4
20,3
Avvikelse
Bokslut
Bokslut budget/bokslut
2004
20,8
0,6
19,6
2,3
0,0
1,5
18,4
0,7
18,1
4,3
-1,0
3,7
1,9
0,8
1,6
1,0
0,3
0,6
0,9
0,5
1,0
18,9
1,4
18,0
Kostnaderna för anslag 2 har uppgått till 20,8 mkr vilket i förhållande till budget innebär
ett överskott om 0,6 mkr. Överskottet avser ekonomiskt bistånd med 0,7 mkr.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 38 (40)
Intäktssidan visar på ett överskott om 0,8 mkr som avser både ekonomiskt bistånd och
arbetsmarknadsåtgärder.
Jämförelse mellan år 2005 och år 2004
De totala kostnaderna för anslaget har i jämförelse med 2004 ökat med 1,2 mkr. Av
ökningen avser 0,8 mkr kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och 0,3 mkr för
ekonomiskt bistånd. När det gäller ekonomiskt bistånd så har handläggningen ökat med
0,6 mkr och biståndet minskat med 0,3 mkr. Minskningen av biståndet beror på en
minskning av antalet bidragstagare. Ökningen på intäktssidan med 0,3 mkr avser helt
arbetsmarknadsåtgärder med 0,4 mkr, återbetalning av ekonomiskt bistånd har minskat
med 0,1 mkr.
I blankett 1:8 jämförs antalet bidragstagare 2005 med 2004 och 1999.
RESULTATENHETERNAS RESULTAT SAMT
RESULTATÖVERFÖRING TILL ÅR 2006
Stadsdelsnämndens sex resultatenheter omfattar de två barn- och ungdomsområdena,
Solberga äldreboende, Älvsjö servicehus, Älvsjö sjukhem samt utförarenheten för
omsorg om funktionshindrade.
I nedanstående tabell visas resultatenheternas resultat samt de prognoser över beräknat
resultat som de har lämnat in under året inkl överförda medel från 2004 (belopp i tkr).
Tertialrapport 1
Tertialrapport 2
Bokslut
Södra barn- och ungdomsområdet
698
2 938
8 747
Norra barn- och ungdomsområdet
-1 271
-1 274
1 498
-473
500
1 972
798
702
627
Älvsjö sjukhem
-361
200
-112
Utförare om funktionshindrade
-700
-2 850
-2 601
-1 309
216
10 131
Solberga äldreboende
Älvsjö servicehus
Totalt resultatenheter
Av stadsdelsnämndens sex resultatenheter uppvisar i bokslutet fyra resultatenheter
överskott. Två enheter uppvisar underskott varav en enhet visar ett smärre underskott på
112 tkr motsvarande 0,3 %. Den andra enhetens underskott uppgår till 2 601 tkr
motsvarande 3,8 %. De fyra enheternas överskott är från 627 tkr upp till 8 747 tkr.
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 39 (40)
Överskotten motsvarar lägst 1,3 % upp till 4,7 %. Ingen av resultatenheternas avvikelse
är mer än 5 % av omslutningen och beror på eget handlande.
Förklaringen till resultatenheternas osäkra prognoser är som nämnts tidigare främst
svårigheterna att beräkna effekterna av lönerevisionen. Resultatet av årets förhandlingar
blev klara för de flesta verksamheter under november månad. Dessutom är den pågående
minskningen av antalet inskrivna elever i skolorna en osäkerhetsfaktor för de flesta av
skolorna. Utförarenheten för funktionshindrade har haft svårigheter att beräkna
kostnaderna för bl.a. vikarier vid ordinarie personals frånvaro för kompetensutveckling
och oplanerat nyttjande av bemanningsföretag.
Resultatenheternas ambition att vid årets slut ha en budget i balans och inte fullt ut
använda överskott från 2004 har lyckats. Årets prognoser tyder dock på att arbetet med
att göra träffsäkra prognoser kommer ha fortsatt hög prioritet. Detta gäller främst fyra av
enheterna. Även om förvaltningen har stor respekt för försiktighetsprincipen bör/ska
prognoserna nästa år visa större träffsäkerhet.
I blankett 1.6 framgår de olika resultatenheternas ekonomiska resultat.
BALANSRÄKNING
Balansräkningen beskriver stadsdelens tillgångar och skulder. Förändringen i
balansräkningen räknas mellan 2004-12-31 och 2005-12-31. Balansräkningen visar på en
minskning av tillgångar samt skulder och eget kapital med 1 029 323,09 kr.
Omsättningstillgångarnas ökning avser kundfordringarna som har ökat med 989 081,00
kr. Minskningen beror i huvudsak på att fordringar mot andra stadsdelar har sjunkit med
6 992 997,00 kr. Härtill har upplupna intäkter och förutbetalda kostnader ökat med
7 904 303,31 kr varav förutbetalda kostnader ökat med 3 144 113,69 kr och upplupna
intäkter har minskat med 7 904 303,31 kr. Förvaltningen har under år 2005 gjort
nedskrivningar av ärenden med 484 022,25 kr. Dessutom har kunder gjort inbetalningar
om 113 535,00 kr. Nedskrivningen gäller ärenden uppkomna mellan åren 2000-2004.
Ärendena avser i huvudsak mellanstadieverksamhet, kolloavgifter, lån/utköp av
hemdator, SL-kort, barnomsorgs- eller skolbarnsomsorgsavgifter, avgift för hyra/boende
och hemhjälp.
Skuldsidans ökning avser främst förändring av eget kapital med 2 178 118,86 kr. Härtill
har leverantörsskulderna till andra stadsdelar minskat med 4 223 604,14 kr och
leverantörsskulder till externa företag och koncernen ökat med 5 097 263,06 kr. I bilaga
2 redovisas balansräkningen.
ÖVRIGT
ABCDE
DNR 102-020/04 SID 40 (40)
I bilaga 6 redovisas olika nyckeltal. Enligt anvisningarna ska dessa nyckeltal användas i
kommentarer till utfallet av verksamhet, ekonomi och måluppfyllelse. Förvaltningen har
inte arbetat med nyckeltalen under året främst p g a. att det för de flesta områden inte har
funnits möjlighet att löpande få fram aktuell statistik. Dessutom ingår i nyckeltalen
fördelade gemensamma kostnader som fördelas först vid årets slut. Förvaltningen anser
också att flera av nyckeltalen är missvisande p g a svårigheter att fördela och bokföra
kostnader. Nyckeltalen redovisas i bilaga 6, 6 a.