likabehandlingsplan - Dunkers förskola och skola

Sidan 1
2017-07-14
LIKABEHANDLINGSPLAN
Stiftelsen Dunkers förskola och skola
Läsåret 2016-2017
Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot
mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling.
Vår vision:
Så som du själv vill
att andra ska
behandla dig,
så ska du också
behandla andra
Innehållsförteckning:
Mål, lagar och styrdokument s. 2
Definitioner s. 3
Barnens rättigheter och skyldigheter s. 4
Förebyggande arbete s. 4-5
Att upptäcka kränkande behandling s. 6
Att utreda kränkande behandling s. 6
Att åtgärda kränkande behandling s. 7
Likabehandlingsplanens utvärdering och utveckling s 7
Sidan 2
2017-07-14
Mål

Till Dunkers skola och förskola samt fritids går alla utan rädsla för att bli
utsatta för kränkande behandling eller mobbning.

Alla, barn, föräldrar och personal ska känna till att denna
handlingsplan finns, den förankras och diskuteras med föräldrar på
föräldramöten
All personal arbetar aktivt med förebyggandet av kränkande behandling, och
vidtar direkt åtgärder enligt våra handlingsplaner om kränkning trots detta
sker.
Ex. Gruppövningar, gruppsamtal, filmer på temat, ”lika som bär”-materialet.
Det är också viktigt att all personal, som arbetar i Stiftelsen Dunkers
förskola och skola föregår med gott exempel.
Vad säger lagen?
Arbetet mot kränkande behandling är en självklarhet för oss alla med en humanistisk
samhällssyn. Arbetet är också ett krav enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt
bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandlingar i skollagen kap.6.
Vad säger våra läroplaner?
Lpfö-98:
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling.
Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling
Lgr 11:
Värdegrunden i läroplanen ger uttryck för att ”ingen ska utsättas för diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan
kränkande behandling”.
”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för
att stärka förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar”.
Sidan 3
2017-07-14
Vad är kränkande behandling och mobbning?
Gemensamt för begreppet kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde.
Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig, som
är kränkande, utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts.
Se Skolverkets ”Olikas lika värde”)
Ytterligare förtydliganden till begreppet kränkningar:
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Kränkningar kan äga rum i alla miljöer när som helst.
Kränkande behandling kan utföras av såväl vuxen som barn. Kränkningar kan vara:
 fysiska (t.ex. knuffar och slag)
 verbala (t.ex. hotelser eller öknamn)
 psykosociala (t.ex. utfrysning, skvaller, jargong eller rykten)
 text- eller bildburna (t.ex. klotter, bilder, brev, sms, mms, sociala medier och
lappar)
Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck som främlingsfientlighet, mobbning,
diskriminering, sexuella trakasserier, rasism och homofobi.
Sidan 4
2017-07-14
Barns rättigheter:
 Alla barn har rätt att känna sig trygga på skolan.
 Ett barn som känner sig kränkt av någon har rätt att tala med en vuxen
som lyssnar på honom/henne och tar det som sägs på allvar.
 Alla barn har rätt att påverka sin situation, t.ex. genom samråd med
vuxna på skolan och genom klass- och elevråd. Elevråd 1/termin.
Barns skyldigheter:
 Alla barn är skyldiga att visa andra, barn såväl som vuxna, hänsyn och
respekt.
 De som vistas på förskolan eller skolan ska känna till och respektera de
regler som gäller.
Förebyggande arbete:
Dunkers skola och förskola ska arbeta förebyggande mot alla former av kränkningar
på skolan. All personal har ansvar för att förebygga kränkningar. Med förebyggande
arbete menas:
 Alla som vistas i och runt verksamheten ska behandla varandra med
hänsyn och respekt.
 Alla vuxna på förskolan och skolan uppmärksammar barnens beteende
och samtalar med barnen kring vilka olika konsekvenser olika
beteenden får. Barnens känslor ska respekteras – det ska vara tydligt
för barnen att det är tillåtet att bli arg, men det är inte tillåtet att
utföra kränkande handlingar i sin ilska.
 Vuxenledda samtal eller rollspel om beteenden förs med barnen i såväl
förskola som skola för att förstå känslor hos andra.
 Personal, föräldrar och barn som är knutna till Dunkers skola och
förskola ska alla vara medvetna om vad som räknas som kränkande
behandling, samt vilka rättigheter och skyldigheter man har på skolan.
 Barnens trygghet ska utvärderas en gång per termin, antingen med
enkäter eller vid utvecklingssamtal.
 Barnen skall vara delaktiga i den årliga revideringen av planen. Barnen
är gruppvis delaktiga i arbetet. Vilket sker genom samtal och
diskussion.
Sidan 5
2017-07-14
Förskolan
I den dagliga verksamheten finns vi vuxna som en trygghet. Vi observerar och
samtalar med barnen om och i olika sociala situationer. Vi använder oss också av
sagor med etniska dilemman, som skapar förståelse för orsak/ verkan. För att
uppnå en språkstimulans som gynnar alla bakar vi in den i vår pedagogiska
verksamhet genom en planerad samling, genom konkret material som lockar, genom
det dagliga samtalet med barnen/barnet.
Vi skapar medvetna planerade samarbetsövningar och lekar för att öka barnens
medvetenhet och förståelse för andra.
Vi skapar tillsammans med barnen gemensamma trivselregler som sitter synligt på
väggen. Vi pratar i grupp med barnen om hur vi ska vara mot varandra.
Samtliga barn på förskolan träffas dagligen i åldersblandade grupper. Där de större
får vara stora och stötta de mindre utifrån sin förmåga. ”Jag kan” stärker
självkänslan. För att stärka Vi-känslan på förskolan har vi en gemensam sångsamling
på fredagar. Vi ses utomhus på gården och utanför i parken. Utifrån barnens behov
och utveckling är barnen uppdelade i (åldersbaserade) grupper. Att stärka barnens
”Jag Kan” stöttar vi barnen i att prova själva och ta hjälp av en kompis.
Vi vuxna befinner oss, där vi bäst behövs, utifrån om barnen är ute eller inne, uppe
eller nere.
Ett positivt bemötande av barnen, är en ledstjärna på förskolan, för att stärka
barnens tillit till sin egen förmåga och deras sätt att vara gentemot andra.
Vi arbetar aktivt och förebyggande med att hantera situationer där det kan
förekomma risker med kränkande behandling. Vi personal är observanta och
närvarande samt fångar upp barnens signaler i samspelet med varandra. I en
kartläggning kan vi se var våra riskområden för kränkande behandling kan ske som;
bakom stora trädet längst bort på den stora gården, i toalettkön och i alla smårum
som kan stängas med dörr. Vi har en förskola med många små utrymmen som
behöver ha uppsyn av den vuxne.
Skolan
Arbetet med värdegrundsfrågor genomsyrar det dagliga arbetet.
Våra trivselregler är gemensamma och väl kända av samtliga.
Många åldersöverskridande aktiviteter finns. Ex. teater/musik, skoljogg samt
åldersblandad undervisning m.m.
Elevvårdsgruppen ( endast personal ) på skolan träffas regelbundet.
Sidan 6
2017-07-14
Riskområden är kartlagda; minst en vuxen är ute på raster, vid matkön,
omklädningsrum och i väntan på skolskjuts.
En vuxen finns på skolan från kl. 07.00 fram till att skoldagen börjar.
Veckovärdar/ flitmyror har som uppgift att titta extra noga, så att ingen är utan
vän på rasten. Detta används periodvis.
1-2 Lika-som-bär
1-6 UR kompisproblem
3-4 Teskedsorden, mycket lekar
5-6 Värderingsövningar
Att upptäcka kränkande behandling





Det ska finnas en personal ute under varje rast. Denna rastvärd ska cirkulera och
samtala med barnen samt vara uppmärksam på den ton som används.
Veckovärdarna/ flitmyrorna från varje klass har också en uppgift att upptäcka olika
typer av kränkande behandling för att sedan rapportera det.
Föräldrar bör vara uppmärksamma på sina barns känslor gentemot skolan. Vid
misstanke om att det egna barnet utsätts för eller utsätter andra för kränkande
behandling bör föräldern direkt kontakta barnets ansvarslärare eller den personal
som är inblandad.
Personalen ska kontakta hemmet om man fattar misstankar om att ett barn utsätter
andra för kränkningar eller själv kränks av någon.
Tjuvlyssna
Att utreda kränkande behandling
En kränkning är inte en objektiv handling, utan något som sker i relation två parter emellan.
Det finns dels en avsikt att kränka (hos den som kränker) men viktigare är att beteendet
bidrar till att den andre känner sig kränkt. Den som blir attackerad har också ett ansvar
för sin reaktion.
Tänk därför på det normala maktförhållandet. Den part som har mer makt har ett större
ansvar för situationen. Vuxna har normalt mer makt än barn. Därför är det allvarligare när
vuxna kränker barn än det omvända. När barn kränker (barn eller vuxna) måste vi hålla isär
allmän uppfostring och åtgärd. Allmän uppfostring (dvs markering mot olämpligt beteende)
är förebyggande arbete. Eftersom två parter är inblandade måste åtgärder inriktas mot
båda.
 Första steget då skolan har fått kännedom om eventuella kränkningar är att en vuxen i
lugn och ro talar med det utsatta barnet om det inträffade. Detta ska vara en vuxen
som den utsatte litar på.
Sidan 7





2017-07-14
Samma person ska tala enskilt med de övriga inblandade barn, samt så snart som möjligt
kontakta hemmen och dokumentera händelsen skriftligt (vid återkommande och
allvarliga händelser).
Dokumentationen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta alla kända delar av
händelsen.
Ett uppföljningssamtal ska ske ca 1-2 veckor efter händelsen.
I de fall kränkningen betraktas som så allvarlig att en anmälan till socialtjänsten och
polisen behöver göras, står rektor som ansvarig för anmälan.
Om personal misstänks för kränkning av ett barn bör rektor ansvara för utredningen.
Att åtgärda kränkande behandling



För varje enskilt fall ska bedömning göras av berörda parter om hur allvarliga
kränkningarna är.
För allvarligare kränkningar ska handlingsplaner upprättas för alla de
inblandade individerna.
Uppföljning av handlingsplanerna ska ske kontinuerligt ca varje/varannan
vecka till dess att de respektive mål som upprättas för varje individ anses
vara uppnådda.
Likabehandlingsplanens utvärdering och utveckling
Utvärdering av det gångna läsåret sker på förskolan, fritidshemmet och på skolan
under maj månad utifrån följande frågeställningar:
Vilka händelser har förekommit?
Hur har dessa händelser hanterats? Se dokumentation
Kunde vi ha hanterat dessa händelser på ett bättre sätt?
Hade vi kunnat förebygga händelserna på ett bättre sätt?
Förslag till förtydliganden och förbättringar inför revideringen tillsammans med
barn och föräldrar.
Mål-metod-hur
Sidan 8
2017-07-14
Likabehandlingsplanen ska varje år i september diskuteras och utvärderas av
personal, elever och föräldrar.
Personalen vid Stiftelsen Dunkers förskola och skola