Phoneme Perception Test 2.0

Phoneme Perception Test 2.0
Oktober 2013
Fonemuppfattningstestet är en NOAH-kompatibel programvara som har utformats för att undersöka dina kunders hörselförmåga.
Fonemuppfattningstestet är ett nytt språkoberoende taltest som till sin funktion påminner om vanlig talaudiometri i fritt fält.. Till
skillnad från vanliga talaudiometriprinciper, har fonomuppfattningstestet emellertid förmågan att ge anpassningsråd om
hörapparatens inställningar. Målet är att förbättra din kunds taluppfattbarhet medan hörbarheten för höga frekvenser och
särskiljningen utvärderas genom att fokusera direkt på hörapparatens inställningar. Du behöver ett noggrant kalibrerat fritt fältljudsystem för att genomföra testet.
Programvaran erbjuder ett tillvägagångssätt som stöder kalibreringen av ditt datoriserade ljudsystem. Du kan även använda din
audiometers externa ljudingång i mätboxen, om din dator inte innehåller ett kalibrerat högtalarsystem. Du hittar fler detaljer om
hur du kommer igång med och kalibrerar ljudsystemet i kapitlet "Kalibreringsanvisningar" i det här dokumentet.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................................................................................................1
Kalibreringspåminnelse .........................................................................................................................................................................................2
Hantering av sessioner ..........................................................................................................................................................................................2
Visa sessioner och utvärdera resultaten ..............................................................................................................................................................2
Skärmen testöversikt .............................................................................................................................................................................................3
Detektionstest ........................................................................................................................................................................................................3
Särskiljningstest ....................................................................................................................................................................................................3
Igenkänningstest ...................................................................................................................................................................................................4
Kalibreringsanvisningar.........................................................................................................................................................................................4
Kalibrering..............................................................................................................................................................................................................6
Bakgrundsinformation ..........................................................................................................................................................................................7
Använda fonemuppfattningstestets resultat för att förbättra anpassning ................................................................................................... 10
Flödesschema för åtgärder och beslut .............................................................................................................................................................. 12
Systemkrav .......................................................................................................................................................................................................... 15
Kalibreringspåminnelse
Fonemuppfattningstestet börjar med en kalibreringspåminnelse. Kalibreringen är en nödvändig del av upprepbart test. Du bör vara
medveten om att uppmätta testresultat är värdelösa om en ordentlig kalibrering inte först har genomförts. Kontrollera alltid att ditt
ljudsystem är korrekt installerat. Vi rekommenderar att du genomför en kalibrering varje gång du är osäker på om föregående
kalibrering fortfarande är giltig eller när någon av ditt ljudsystems komponenter har bytts ut eller flyttats. Information om hur
kalibreringen genomförs finns iKalibreringsanvisningar.. När du har kontrollerat att ljudsystemet är korrekt kalibrerat fortsätter du
genom att klicka på [Fortsätt] i skärmens nedre högra hörn.
Hantering av sessioner
Du kan skapa olika sessioner för varje kund för att utvärdera dennes förmåga att uppfatta, känna igen och särskilja talljud med höga
frekvenser.
Vid början av varje ny session får du frågan om testets ska utföras med hörapparat eller utan . Välj sessionen med den
hörapparatsanpassning som du vill testa, om du väljer att testa med hörapparat. Välj motsvarande audiogramsession om du testar
utan hörapparat.
Visa sessioner och utvärdera resultaten
När du klickar på [Visa sessioner] hamnar du på resultatskärmen där en detaljerad översikt av testresultaten för den aktuella
sessionen visas (1).
1
5
4
6
2
3
Markera rutan [Visa förväntad tröskel] [2] och välj en lämplig ruta (3) (i det här exemplet: Måttlig) så visas kundens
hörselnedsättning som ett skuggat område. Den hjälper dig att jämföra resultaten mot kundens förväntade intervall –
detektionsresultaten visas med spalter (4) och igenkänningsresultaten visas med punkter (5). Låga resultat i de skuggade områdena
2
indikerar goda resultat. Om du klickar på piktogrammet (6) från en annan session i den lodräta listan på skärmens vänstra sida visas
den aktuella sidans resultat sida vid sida med den föregående sessionens resultat.
Skärmen testöversikt
Testöversiktskärmen visar alla kommande test som måste köras för att avsluta en session av fonemuppfattningstestet.
Beroende på varje tests resultat behöver vissa av de följande testen inte genomföras.
Varje test visar sitt syfte och hur lång tid det förväntas ta att
genomföra. Klicka på [?] i det övre högra hörnet av varje
testruta för att visa användbar bakgrundsinformation om
syftet och hur testet utförs.
Varje gång en del av fonemuppfattningstestet utförs visas
motsvarande resultat när du klickar på [Förhandsvisa resultat]
i testöversikten.
När du har öppnat skärmen kan du avsluta testsekvensen
inom den här skärmen genom att klicka på [Spara och stäng
session] i det övre högra hörnet.
Detektionstest
Detektionen fungerar som ett fritt fält-audiogram.
Använd pektangenterna eller motsvarande knappar för att
byta nivå för de visade talliknande ljuden.
Tryck på mellanslagstangenten eller klicka på [Spela signal]
för att spela upp ljudet för kunden.
Klicka på [Spara som hörbar] om kunden kan höra ljudet eller
[Spara som inte hörbar] om kunden inte kan höra ljudet eller
använd tangentbordsgenvägarna [S] eller [X] , så sparas din
kunds detektionströskelvärden.
Särskiljningstest
Använd särskiljningstestet om du vill bedöma hur väl kunden kan skilja olika högfrekventa talljud /sh/ och /s/.
Fonemuppfattningstestet kommer att föreslå att upp till 3 distinktionstest genomförs, beroende på de föregående detektionstestens
resultat. Ge kunden musen och be honom/henne lyssna på de uppspelade ljuden och klicka på den markerade knappen när det
avvikande ljudet spelas upp.
Vi rekommenderar att endast använda en sladdlös mus, för att göra det enklare att ge musen till kunden.
Om du inte vill överlämna musen till kunden kan du istället ta loss svarsdokumentet längs bak i det här dokumentet och med fördel
plasta in det. Ge bladet till kunden och låt honom/henne peka på rätt svar medan du klickar på motsvarande svar själv. Eller - låt
kunden upprepa vad han/hon hörde och bekräfta motsvarande positionsnummer för det avvikande ljudet.
3
Särskiljningstestet börjar automatiskt med ett träningstest, så
att kunden får ett tillfälle att vänja sig vid ljuden och testets
utförande. Du kan hoppa över träningstestet genom att lämna
kryssrutan för det alternativet tom i testöversiktsskärmen.
Du kan kontrollera testflödet via tangentbordet, medan
kunden genomför testet med musen. Om du trycker på
mellanslagstangenten öppnas ett litet fönster som visar ljuden
som spelas upp för tillfället tillsammans med kundens svar.
Igenkänningstest
Använd igenkänningstestet om du vill bedöma hur väl kunden kan känna igen olika högfrekventa talljud /sh/ och /s/. Talljuden omges
av ett vokalpar och utformar betydelselösa ord, som exempelvis /a-sh-a/. Ge kunden musen och be honom/henne lyssna på de
uppspelade orden och klicka på den knappen som motsvarar bokstaven som är mitt i det uppspelade ordet.
Vi rekommenderar att endast använda en sladdlös mus, för att göra det enklare att ge musen till kunden.
Igenkänningstestet börjar automatiskt med ett träningstest, så att kunden får ett tillfälle att vänja sig vid ljuden och testets
utförande. Du kan hoppa över träningstestet genom att lämna kryssrutan för det alternativet tom i testöversiktsskärmen.
Du kan kontrollera testflödet via tangentbordet, medan kunden genomför testet med musen,. Om du trycker på mellanslagstangenten
öppnas ett litet fönster som visar ljuden som spelas upp för tillfället tillsammans med kundens svar.
Kalibreringsanvisningar
Det här kapitlet leder dig genom den manuella kalibreringsprocessen för ditt ljudsystem inför fonemuppfattningstestet.
Definitioner
A-vägning
En frekvensberoende energimätning av spektralsignaler som används när olika ljudsignalnivåer
mäts. Vägningen är som känsligast inom intervallet mellan 1kHz och 5 kHz. Förkortningen är dB
(A)
C-vägning
En frekvensberoende energimätning av spektralsignaler som används när olika ljudsignalnivåer
mäts. Vägningen visar ett flackt svar (3 dB hörnfrekvenser) mellan 250 Hz och 8 kHz.
Förkortningen är dB (C)
Njudnivåmätare:
Utrustning som har utformats för att fånga upp ljud i ett ljudfält och bedöma
ljudkompressionsnivån i decibel – en kommersiellt tillgänglig ljudnivåmätare (klass 2, IEC 616721:2003). Ljudnivåmätaren måste kunna rapportera ljudtrycksnivån (dB SPL) med en noggrannhet
på ± 2 dB, samt komma med förmågan att visa ljudnivåer i dB (A).
Kalibreringskomponenter:
Kalibrering på generell nivå är en kalibrering med bredbandsljud. Spektral kalibrering är dB (A)kalibrering för smalbandsljud.
4
Referensläge:
Position i ljudfältet där ljudnivåer mäts eller ljud görs tillgängliga
för kunden. Referensläget anges av höjd, vinkel och avstånd till
ljudkällan.
Kund i referensläge
Ljudutrustning:
Maskinvara som används till att skapa ljudexempel förkunder. Dessa innefattar dator, ljudkort, förstärkare
och högtalare.
Rum:
Det rum som innehåller ljudutrustning.
Högtalarkonfiguration enligt Noah-standard
Antalet högtalare, deras arrangemang och metoden för att tilldela segment från inspelning till olika talare kan variera.
Exempel på system med två högtalare (fram-bak) (se bild 1) och surround 5.1-system (se bild 2).
Bild 1
Bild 2
5
Vikten av kalibrering
Fonemuppfattningstestet levererar resultat som hjälper dig att bedöma kundens hörförmåga på ett pålitligt sätt. Ju mer noggranna
resultaten är desto bättre blir bedömningen. Vi rekommenderar därför att du kontrollerar regelbundet om din ljudutrustning ger rätt
nivåer – åtminstone vid de aktuella frekvenserna. Fonemuppfattningstestet är särskilt känsligt för höga frekvenser. Därför är det
viktigt att korrekt justera ljudsystemets ljudstyrka för höga frekvenser för att få de bästa resultaten. Du bör helst aldrig röra vid
ljudutrustningens nivåinställningar eller datorvolymen (utom vid omkalibrering) efter att en kalibrering har genomförts korrekt.
Hur ofta bör jag kalibrera?
Kalibreringen (generell nivå och separat justering av olika signaler med höga frekvenser) bör genomföras innan det första
utvärderingstillfället med en kund. Vi rekommenderar starkt att du upprepar proceduren varje gång en av ljudsystemets komponenter
(till exempel högtalarna, förstärkaren, ljudkortet och datorn) har ändrats, ersatts eller flyttats. Vi rekommenderar även att du gör om
hela kalibreringsrutinen inifrån fonemuppfattningstestet varje 1-2 månader för att garantera att resultaten är korrekta, upprepbara
och användbara.
Den generella nivån (för bredbandssignalen) bör helst kontrolleras och kalibreras före varje test med en kund.
Kalibrering
Starta kalibreringen genom att öppna inställningsmenyn och klicka på [Starta kalibrering ]. Därmed öppnas kalibreringsfunktionen i
fonemuppfattningstestet. Genomför en ordentlig kalibrering genom att följa nedanstående steg:
1.
Ställ in ljudutrustningen
a. Stereo (vänster högtalare)
b. Surround 5.1 (ange högtalare)
2.
3.
Välj ljudutrustning från de angivna alternativet i fonemuppfattningstestets kalibreringsskärm.
Bredbandskalibrering.
a. Spela upp den generella kalibreringssignalen (bredbandsbrus) ljudutrustningens centrala högtalare genom att klicka
på [Spela ljud] .
b. Mät nivån från kundens referensposition (se föregående sida) med en ljudnivåmätare (klass 2 IEC 61672-1:2003).
Presentationsnivån bör vara 70 dB (A).
c. Justera ljudutrustningens ljudnivå med [Programvolym] tills den motsvarar 70 dB (A). Du kan även ställa in
Windows-volymen för att ställa in den generella nivån för fonemuppfattningstestet.
4.
Spektral kalibrering
a. Klicka på alla knappar, en i taget, från [Spela 0.5kHz] till [Spela 8.0kHz] för att spela frekvensspecifika
kalibreringssignaler (spektralt formade ljud) genom den angivna högtalaren i ditt ljudsystem
b. Mät utnivån från kundens referensposition (se föregående sida) med en ljudnivåmätare (klass 2 IEC 61672-1:2003).
Presentationsnivån bör vara 70 dB (A) för varje signal.
Justera ljudsystemets förstärkare tills nivån motsvarar 70 dB (A) inom ± 2 dB tolerans om några av de uppspelade
kalibreringssignalerna inte motsvarar 70 dB (A).
Ditt ljudsystem bör helst vara utrustat med en grafisk equalizer som gör det möjligt att specifikt justera vissa nivåer
omkring de angivna mittfrekvenserna för de frekvensspecifika kalibreringsljuden.
c.
d.
e.
Efter justeringsproceduren bör toleransen för alla ljud (bredbandssignal och separata ljud med höga frekvenser)
vara inom toleransen ± 2 dB för en viss ljudutrustningsinställning.
Kontrollera inställningarna för bredbandskalibreringen genom att spela upp bredbandskalibreringsljudet (29) och
kontrollera nivån.
Klicka på Spara] eller [Avbryt] om du vill spara eller radera den nya konfigurationen för ljudutrustningen.
6
Bakgrundsinformation
Taluppfattbarhet i lugna och i bullriga sammanhang hör till det viktigaste när hörapparaten ska anpassas. Verifieringen av
hörapparatens anpassning med vanliga taltest ger inte exakt data om hur hörapparatens funktion bör förändras (förstärkning,
frekvenssänkningsalgoritmer, ljudrening o.s.v.) för att optimera hörbarheten och den hörselskadade personens taligenkänning.
Vad är tal?
Tal är en muntlig form av mänsklig kommunikation. Varje talat ord består av ett begränsat antal vokaler och konsonanter, som kallas
för fonem.
Hur fungerar fonemuppfattning?
Bilden nedanför visar hur fonemigenkänning fungerar i princip, vilka talbehandlingsmetoder som behövs och vilka konsekvensernaav
hörselskada är. Bilden visar även att fonemigenkänningsstegen "uppfattning” och" särskiljning" främst drivs av processer som går
nedifrån och upp medan "igenkänning" drivs genom starka processer som går uppifrån och ned. Hörapparater kan öka hörbarheten
vilket gör den behandlade informationen mindre/lika/mer särskiljningsbar. Därför bör igenkänningen öka omedelbart. Ibland måste
personen med hörselnedsättning "omkalibrera" sitt fonemminne först innan han/hon kan känna igen fonem på nytt. Vi kallar
processen för "acklimatisering".
Bild 1
Varför ska man fokusera på talljud med höga frekvenser?
Merparten av alla personer med hörselnedsättning upplever större problem inom områden med höga frekvenser (över 1.5 kHz) och
mindre märkbara inom låga frekvenser (under 1 kHz). Nedanstående bild visar mer än 8000 audiogram från Phonaks kunder som har
delats in i frekvenstabeller. Bilden visar att personer med den svåraste hörselnedsättningen behöver stöd för höga frekvenser snarare
än låga.
7
Dålig hörselförmåga för höga frekvenser – konsekvenser för taluppfattbarheten
Okända namn och förkortningar i miljöer med buller eller efterklang kan leda till osäkerhet, missförstånd eller förlorad
taluppfattbarhet. I sammanhang där fonemen är mer förutsägbara, till exempel samtal om välbekanta ämnen kan förlorad hörbarhet
för höga frekvenser medföra sämre djuphörsel och göra det mer ansträngande att höra.
Varför är ett fonembaserat taltest användbart?
Vissa fonem förekommer i flera språk. Det är därför logiskt att skapa ett test som kan användas för flera språk. Fonemen uttalas
kanske olika i olika språk och används på olika sätt i ord och meningar. Trots det är frekvensen, amplituden, varaktigheten och
tidsstrukturen nästan samma.
Varför fokuserar vi på /s/- och /sh/-ljud?
Många fonem täcker ett brett frekvensområde. Tonlösa frickativa ljud som /s/ och /sh/ har unika igenkänningstecken i höga
frekvenser, vilket visas i nedanstående bild. /s/ och /sh/ har nästan samma spektrala form. Mittfrekvenserna kan variera från talare
till talare, särskilt mellan manliga och kvinnliga talare. Därför spelar testet upp två /s/-ljud och /sh/-ljud – det ena med en manlig
och den andra med en kvinnlig röst. När ytterligare frekvensinformation uppges tillsammans med ett visst fonem (till exempel /s/
högt (9kHz)) syftar den ytterligare information till fonemets mittfrekvens.
Syftet med de olika undertesterna i fonemuppfattningstestet
Bilderna nedan visar att uppfattningstestet visar den nivå där en person med nedsatt hörsel börjar höra fonem.
Igenkänningstestet mäter hur väl personen känner igen hörbara fonem. I test med hörapparat kan systematisk förvirring mellan två
fonem (t.ex. /asha/ och /asa/) bero på två saker.
1. Personen med hörselnedsättning är inte van vid ljudet av fonemen via hörapparaten och måste vänja sig vid ljudet.
2. Två fonem kan inte särskiljas på grund av reducerad frekvensupplösning eller på grund av att frekvenssänkningen är för
aggressiv
Särskiljningstestet kan påvisa fonemförvirringens orsak.
a) ovana vid hörapparatens inställningar
b) bärarens särskiljningsförmåga är nedsatt
8
Använda testet med olika hörselnedsättningsnivåer
Fonemuppfattningstestet kan användas med alla grader av hörselnedsättning – med och utan hörapparater. Provresultaten och
förväntningarna förväntade tröskelvärden för uppfattningsförmågan beror i stor grad på hörselnedsättningens grad. Nedanstående
tabell visar tröskelvärden för förväntad uppfattningsförmåga för tre hörselnedsättningskategorier – med och utan hörapparat.
Hörselnedsättningens omfattning
(med typiskt audiogram)
Förväntad uppfattningströskel
utan hörapparat
Förväntad uppfattningströskel
med hörapparat
Mild
Mild
Måttlig
Allvarlig
Måttlig
Mild
Måttlig
Allvarlig
Allvarlig
Mild
Måttlig
Allvarlig
9
Använda fonemuppfattningstestets resultat för att förbättra anpassning
Fonemuppfattningstestet ger resultat som visar kundens hörselförmåga och -nedsättning, tillsammans med de anpassade
hörapparaternas styrkor och svagheter på ett tydligt och lättförståeligt vis.
Positiva testresultat kan användas som indikation för att hörapparaterna inte behöver optimeras ytterligare medan negativa resultat
visar svagheter hos den aktuella anpassningen. Du kan skilja positiva resultat från negativa när alla spalterna och punkterna ligger
inom de markerade områdena. Dessa områden visar det rekommenderade området för en viss typ av hörselnedsättning. Läs följande
kapitel om vad du ska göra om värdena ligger utanför det angivna området.
Hur mycket förstärkning och hur mycket frekvenssänkning (t.ex SoundRecover) bör jag lägga till?
Förstärkning är en av de mest effektiva parametrarna för att öka hörbarheten för höga frekvenser, om hörselnedsättningen inom
frekvensområdet är under 60 dB HL. För hörselnedsättningar över 60 dB eller hörselnedsättningar med väldigt litet dynamiskt
intervall (återstående intervall mellan tröskelvärdena för hörbarhet och obehag), kan frekvenssänkning och ökad förstärkning vara
rätt lösning. Hur mycket av varje komponent som du bör lägga till beror i stor utsträckning på hörselnedsättningen och vilken
hörapparat som används, samt, förstås, på vilken förstärkning som tillämpas före återkopplingen.
Fördelning över 8 000 audiogram
Förstärkning
Frekvenssänkning
Kombination av förstärkning och frekvenssänkning
Tillämpbar förstärkning
Det är oftast lämpligt att öka förstärkningen för hörapparatens områden med höga frekvenser för att bibehålla hörbarheten för dessa
frekvensområden. Alla fonem visas med deras mittfrekvens (t.ex. /sh/ 5kHz) och det är lätt att se vilka frekvenser som är svårare att
höra.
Exemplet visar en tydligt otillräcklig förstärkning för 6 kHz
och 9kHz. Det visar tydligt att det är lämpligt att öka
förstärkningen för talljud mellan 6 kHz och 9 kHz för att nå
måltröskelvärdet (skuggade områden).
De skuggade områdena, som beror på kundens
hörselnedsättning, visas genom att välja motsvarande post
från den angivna rullgardinsmenyn i sessionsöversikten.
10
Undvik emellertid att överförstärka de markerade förstärkningsområdena. Detta kan leda till oönskade effekter, som en större
tendens till rundgång eller en mindre benägenhet hos kunden att acceptera hörapparaterna.
Eftersom den tillgängliga ytterligare förstärkningen för hörapparaterna beror på hörapparaternas inbyggda marginaler för att undvika
rundgång kan det vara klokt att välja en mer ockluderad anpassning när förstärkningsmarginalerna inte räcker till för att återskapa
kundens hörselförmåga för höga frekvenser.
Tillämpbar frekvenssänkning
Om hörapparaten kommer med en frekvenssänkningsfunktion (t.ex. Spectral iQ™, Audibility Extender, SoundRecover™) utgör dessa
funktioner alternativa eller ytterligare metoder för att återställa kundens förmåga att höra frickativa ljud med höga frekvenser (/s/,
/sh/) Frekvenssänkningstekniker ger möjligheten att återföra ohörbara ljud till intervall som kundens kvarvarande hörsel kan uppfatta,
för kunder med hörselnedsättning som ökar vid högre frekvenser.
Det finns två fördelar med att tillämpa frekvenssänkning där det är möjligt:
1. Högfrekventa frickativor skiftas/transponeras/komprimeras till ett frekvensområde där kundens hörsel allmänt är mycket
bättre än i det ursprungliga frekvensområdet för det aktuella talljudet.
2. Hörapparaterna förstärker oftast mycket mer i de skiftade/transponerade/komprimerade områdena än i ursprungsområdena
för högfrekventa talljud, vilket ger ytterligare fördelar från förstärkningen.
Det kan verka som att detta indikerar att resultaten blir bättre desto mer du minskar frekvensen, men det finns vissa nackdelar.
• Om du minskar frekvensen för mycket blir ljudet från hörapparaten märkligt och onormalt för kunden.
Kunder som har svårt att höra höga frekvenser lider oftast också av svårigheter att höra ljud med dålig frekvensupplösning. När
styrkan i frekvenssänkningsinställningarna ökas för frekvensområden med minskad upplösning kan handikappet förvärras. Detta kan
leda till att särskiljningsförmågan mellan liknande frickativor, som exempelvis /s/ och /sh/ minskar.
Angående särskiljning – var försiktig
Fonemuppfattningstestet rekommenderar att ett särskiljningstest genomförs när det finns en tydlig indikation att en försämrad
särskiljningsförmåga kan vara orsaken till sämre igenkänningsresultat. Resultatet från särskiljningstestet indikerar huruvida
a) ovana vid hörapparatens inställningar, eller
b) minskad särskiljningsförmåga är orsaken till kundens svaga igenkänningsresultat.
Trafikljusen visar om särskiljningsförmågan är allmänt bra men kunden inte har vant sig vid hörapparaten eller om felaktiga
hörapparatsinställningar och/eller fysiologiska orsaker hos kunden är grundorsaken till en svag särskiljningsförmåga
.
= bra särskiljning , möjlig bristande invänjning (ge kunden tid att vänja sig vid instrumenten)
= särskiljning OK (hörapparat, kundens hörselnedsättning)
= minskad särskiljning (hörapparat, kundens hörselnedsättning)
I fall med OK eller minskad särskiljning finns det ingen orsak att tillämpa starkare frekvensminskande inställningar, eftersom detta
skulle kunna försämra både särskiljnings- och igenkänningsresultaten. I sådana fall kan du överväga att minska frekvenssänkningens
styrka för förbättra kundens fonemsärskiljningsförmåga.
I annat fall kan starkare frekvenssänkning bidra till att återskapa hörbarheten för /s/- och /sh/-ljud, förutsatt att kunden har
förmågan att skilja på liknande frickativa ljud när han/hon använder hörapparat.
Frekvensminskande funktioner kan förändra ljuduppfattningen mer än förväntat och leda till att kunden måste vänja sig vid de nya
inställningarna.
11
Flödesschema för åtgärder och beslut
12
13
14
Programvara
Fonemuppfattningstest
Processor
Pentium III, 2 GHz eller snabbare
RAM-minne
2 GB eller större
Hårddiskutrymme
200 MB eller större
Operativsystem
• MS Windows XP, 32 bit, SP2 och senare
• MS Windows Vista, 32 bit / 64 bit, senaste SP
• MS Windows 7, 32 bit / 64 bit
Skärmupplösning
1280 x 1024 bildpunkter eller mer
Grafikkort
• 16 miljoner (24 bit) skärmfärger eller mer
• Kompatibel med DirectX 9 / Premium Ready
PC
Optisk enhet
DVD-Rom eller CD-Rom
Läsare
Webbläsare
Ljudkort
Surround 5.1 eller stereo
Uppspelningssystem
200 Hz – 10 kHz (± 2 dB), 93 dB
50 Hz – 14kHz (± 5dB)
Manufacturer:
Phonak AG
Laubisrütistrasse 28
CH-8712 Stäfa
Switzerland
15
028-0984-09/V1.00/2013-10 © Phonak AG All rights reserved
Systemkrav