Ny föreskrift och vägledning
Avvikelser – ofullständigt vaccinerade
Dokumentation, vaccinationsregistret
Ny föreskrift och vägledning
Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften
hälso- och sjukvården?
Trädde i kraft 1 juni 2016 och kompletteras av en Praktisk vägledning
•
Ålder för 4:e dosen DTP-Polio ändras från 5-6 år till 5 år
•
För vaccinationer inom elevhälsan anges bara årskurser i schemat
•
Anges: Vaccin mot..
•
Anger fulldos DTP-polio dos I-IV i allmänt råd. Ger flexibilitet vid
vaccinbrist
•
Kompletterande vaccinationer ska erbjudas upp till 18 år
o Även för HPV-vaccin
•
Vaccination mot Hib och pneumokocker ska erbjudas upp till 6 år
•
Enbart minimiålder angivet
Vaccinationsschema från juni 2016
Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn
i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Regeringen
Lagar
Styr myndigheter
Hälsosjukvården
Beslut om sjd
som ska omfattas
Folkhälsomyndigheten
Samordnar
Implementerar
Upphandlar,
distribuerar
Rapporterar
biverkningar
Nationella
vaccinationsprogram och
rekommendationer
Läkemedelsverket
Godkänner
Biverkningar
Säkerhetsfrågor
Licens
Föreskrifter
Övervakar
Utreder, utvecklar
Kunskap
Socialstyrelsen
Ordinationsrätt
Patientsäkerhetsfrågor
Typ av
regelverk
Målgrupp
Beslutsfattare
Nationellt
Hela
befolkningen i
definierade
åldersgrupper
Regeringen
Definierade
riskgrupper
Regeringen
allm änt
program
Nationellt
särsk ilt
program
FOHM:s
rekommendationer
Bindande eller inte
Bindande för
kommuner
Kompletteras med
föreskrifter från FOHM landsting/regioner att
avseende målgrupp,
följa.
doser, m.m.
Bindande för
kommuner
Kompletteras med
föreskrifter från FOHM landsting/regioner att
avseende målgrupp,
följa.
doser, m.m.
Hela
Folkhälsobefolkningen
myndigheten
eller riskgrupper
Inte bindande.
Landsting/regioner
beslutar om de ska följa
rekommendationer eller
inte.
Hur är FOHM:s föreskrifter om vaccination
av barn relaterade till Socialstyrelsens
föreskrifter om ordination av läkemedel?
I den senaste föreskriften om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51) anges
bredare ramar för vaccinationsprogrammet jämfört med tidigare
föreskrifter.
Utöver vaccinationsschemat regleras lägsta ålder vid första dosen och lägsta
intervall mellan doserna av föreskrifterna. Övre gränser regleras inte
längre.
Eftersom behöriga sjuksköterskor enligt SOSFS 2000:1 har rätt att
ordinera läkemedel för vaccination enligt Folkhälsomyndighetens
föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) har även deras rätt att ordinera fått bredare
ramar.
Därmed kan behörig sjuksköterska ordinera vacciner för kompletterande
vaccination av barn som inte har vaccinerats enligt vaccinationsschemat.
Ger viss möjlighet till utökad
ordinationsrätt för sjuksköterskor
• Ordinationsrätten regleras i
SOSFS 2000:1, Socialstyrelsen
• (HSLF-FS 2016:51) Om ett barn inte har
vaccinerats enligt schemat i 3 § ska en
behörig sjuksköterska erbjuda barnet
vaccination mot sjukdomar som ingår i
det allmänna
barnvaccinationsprogrammet upp till 18
års ålder.
• Vaccination mot Haemophilus influenzae
typ b och pneumokocker ska erbjudas
barn upp till 6 års ålder
Tidsgränser för olika vaccin enligt föreskriften om vaccination av barn
(HSLF-FS 2016:51)
Vaccin mot
Lägsta ålder
Lägsta intervall
Mellan
dos 1 och 2
Mellan
dos 2 och 3
Mellan
dos 3 och 4
Mellan
dos 4 och 5
5 år
Difteri,
stelkramp,
kikhosta
2,5 månader
6 veckor
6 månader
3 år
Polio
2,5 månader
6 veckor
6 månader
3 år
Hib
2,5 månader
6 veckor
6 månader
Pneumokocker 2,5 månader
6 veckor
6 månader
Mässling,
påssjuka,
röda hund
12 månader
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
- ändring av läkemedelshantering i hälso- och
sjukvården (SOSF 2000:1)
En sjuksköterska som antingen har genomgått
specialistutbildning till distriktssköterska
specialistutbildning inom hälso- o sjukv för barn o ungdom
en utbildning som är likvärdig med någon av
specialistutbildningarna i första stycket
är behörig att ordinera läkemedel för vaccination
i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i
föreskrifter och rekommendationer.
(HSLF-FS 2016:88 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden SOSFS 2000:1)
Specialistutbildad sjuksköterska är behörig att
till barn och vuxna ordinera enligt:
1. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och
stelkramp
2. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till
riskgrupper
3. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till
riskgrupper
4. Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn
5. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax
med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition
6. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos –
hälsokontroll, smittspårning och vaccination
7. Socialstyrelsens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus
(HPV).
”Off-label” eller fri förskrivningsrätt
”Off- label är en möjlighet för en läkare att behandla
andra sjukdomstillstånd än det som läkemedlet är
regulatoriskt godkänt för.”
…”sker på den förskrivande läkarens ansvar.”
”Om en systematisk förskrivning utanför godkänd indikation
sker är vår rekommendation att den sker i form av
läkemedelsprövning. Först då kan myndigheten göra en
övergripande nytta/risk-värdering.”
GD Läkemedelsverket, C Andersson Forsman, dec 2016
Off-label i praktiken
Eftersom det inte gjorts säkerhetsstudier på äldre barn
är:
• Hexavalent godkänt för vaccination av barn upp till 3 år
• Pentavalent till 3 år
• Tetravalent till 12 års ålder
• SÅ: Grundvaccination med DTP-polio >12 år i skolan
och DTP-polio-Hib-(HepB)>3 år på BVC kräver
läkarordination
• OCH: Hexavalent prioriteras till spädbarnen!
Vägledning – till stöd
• Ger stöd vid genomförande av det
allmänna vaccinationsprogrammet för
barn
– allmänna principer vid vaccination
– barn och ungdomar som inte har följt
vaccinationsprogrammet
– hepatit B och tuberkulos till vissa barn.
• Målgrupperna för denna vägledning är
barnhälsovården, elevhälsan och
primärvården
• Ger exempel hur man kan tänka..
Rekommendationer om
vaccination mot hepatit B
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla
spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar även att vaccination mot
hepatit B erbjuds följande barn med ökad risk att smittas eller
drabbas av allvarlig sjukdom till följd av hepatit B:
•
•
•
•
familjemedlemmar till person med hepatit B
barn upp till 18 år med ursprung från medel- eller högendemiska länder
föräldrar och syskon till adoptivbarn från medel- eller högendemiska länder
barn och personal i barnomsorg där det finns barn med hepatit B
Socialstyrelsens rekommendationer för
preventiva insatser mot tuberkuloshälsokontroll, smittspårning och vaccination
Vaccination mot tuberkulos (tbc) rekommenderas till barn med
ökad risk att utsättas för smitta.
Ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta definieras som:
tidigare eller aktuell tbc hos en nära anhörig eller
hushållskontakt,
familjeursprung från ett land med ökad eller hög tbc-förekomst
(>25 fall per 100 000 invånare och år), eller
planerad vistelse i ett land eller område med hög tbcförekomst, om barnet kommer i nära kontakt med
lokalbefolkningen.
Avvikelser
Ofullständigt vaccinerade
Alla barn som flyttar till Sverige ska erbjudas de kompletterande
vaccinationer som behövs i jämförelse med svenska vaccinationsprogrammet
(skyldighet enligt föreskrift)
Det krävs individuell planering utifrån:
Vad har barnet fått tidigare?
Vad fattas jämfört med:
• Nationellt allmänt vaccinationsprogram?
Rekommendationer om vaccination ”Riktade
vaccinationsprogrammet”
Vilka vaccin kan användas för att komplettera?
Vaccinationstäckning i världen
Diphtheria-tetanus-pertussis
(DTP3)
Global coverage with 3 doses of Hib vaccine is estimated at 56%
Källa: WHO
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs378/en/
20
21
Vad kan vi utgå från när vi planerar vaccinationerna?
• Skriftlig dokumentation?
– Om ja, kan man lita på den?
• Muntliga uppgifter?
• Vilket är ”nuvarande” schemat i barnets hemland?
– Vaccinationstäckning?
– Förhållande?
Vaccinationsscheman i världen
http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary/schedules
Vaccinationsscheman i Europa
http://vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/Pages/Scheduler.aspx
Ofullständigt vaccinerade med vaccin
utanför allmänna programmet
Barn som påbörjat vaccination i andra länder mot hepatit B,
meningokock gr C, Varicella,mfl.
Hur bör man fortsätta?
Medicinskt bör man inte avbryta en
vaccinationsserie
Fortsatt vaccination på vaccinationsmottagning
eller annan vårdgivare med erfarenhet av
vaccination
Vanligen ej via BVC/SHV och ej kostnadsfritt
(kan variera)
Vad kan barnet/eleven ha fått tidigare?
Flertalet länder utanför Norden
• DTP x 3
• polio x 3
med 1-2 mån mellanrum före 1 års ålder
I princip ger alla i-länder
• boosterdoser DTP och polio vid 1-5 års ålder
Merparten/en del av länder utanför Västeuropa/USA
• Använder/har använt OPV istället för IPV
• BCG i tidig spädbarnsålder
• mässlingsvaccin tidigt, ofta vid ca 9 mån ålder
Västeuropa/USA/Australien och ett antal länder till
• vaccinerar mot Hib
• använder kombinationsvaccin MPR
De flesta länder vaccinerar mot hepatit B
• vanligen 3 doser
Vad fattas vid jämförelse med vaccinationsprogrammet?
Alla barn
Flickor upp
till 18 år
Barn i
riskgrupp
• Bör ha skydd mot tetanus, difteri, polio
samt mot mässling, påssjuka, röda hund
(=grundskydd)
• Om möjligt mot kikhosta
• Ska erbjudas vaccin mot HPV
• Vaccineras oavsett ålder mot tuberkulos
(efter PPD satts)
• och/eller hepatit B
• ev. pneumokocker, influensa
Antalet doser av vaccin mot HPV vid olika åldrar
Vaccin
Ålder vid
vaccinationsstart
Antal doser
HPV4**
Under 14 år
2 doser
14–17 år
3 doser
Under 15 år
2 doser
15–17 år
3 doser
HPV2***
.
** 4-valent vaccin mot HPV.
*** 2-valent vaccin mot HPV.
Från Rikshandboken
Ofullständigt vaccinerade barn
Gör ett individuellt schema
Om 2 doser DTP-(Polio) < 1 år (6-12 år)
• Ge 2 doser med 6 månaders intervall därefter ytterligare en
påfyllnadsdos minst 3 år senare
• Möjligt är att ta serologi men oftast inte ”görbart” och dyrt :T (D, polio
1, 3)
Om 2 doser DTP-(Polio) < 1 år (13-17 år)
• Börja om med 3 doser
• men det kan vara ökad risk för lokalreaktioner
Ofullständigt vaccinerade barn
Gör ett individuellt schema
Barn som fått 1 dos DTP < 1 år och sedan långt uppehåll
• börja om (>6år)
Om 2 doser DTP >1 år
• oftast kvarstående minne
• beroende på uppehållets längd
• om ”rimligt” ej skäl börja om
• ge en booster, därefter 1 dos minst 3 år senare
Om 1 dos DTP > 1år
• räkna med denna och fortsätta (2 doser med 6 mån intervall, därefter
1 dos minst 3 år senare (≤13 år)
• avstånd och ålder avgör (>13 år )
Barn som fått oralt levande poliovaccination (OPV)
- hur ska vi fortsätta vaccinera?
• Oralt poliovaccin (OPV) är
likvärdigt med Inaktiverat
poliovaccin (IPV)
• Om 3 eller fler doser med OPV
– ge en boosterdos med IPV
– första påfyllnadsdosen ≥12mån
– mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det vara minst 3 år
• Vid osäkerhet
– BÖRJA OM!
Vilka vacciner kan användas och
vilka doser/vilket schema gäller?
Sedvanliga vaccinationsprinciper
• avdödade vacciner kan kombineras tämligen fritt
• avdödat i kombination med levande kan ges
samtidigt eller med annat intervall
• 2 levande - om ej samtidigt: minst 4 veckor mellan
doserna
* Enl. Vaccine. Plotkin, Orenstein, Offit
Använd gärna kombinationsvacciner
- men ingående komponenter bör vara indicerade
Vilka vacciner kan användas i programmet
och vilka doser/vilket schema gäller?
Godkända vacciner som marknadsförs i Sverige
– godkända för försäljning (”registrerade”)
– Licensgodkända
Obs!
– Följ tillverkarens doseringsanvisningar
(se FASS eller bipacksedel)
Barnvacciner (kombinationsvaccin) kan
användas ≈ t o m 12 år (?)
Godkända vacciner
i barnvaccinationsprogrammet
IPV
Imovax –
polio,
VeroPol
DTP-IPV
Tetravac,
(Infanrix-polio
saluförs ej)
Hib
ActHib
dTp
booster
Boostrix,
diTeKiBooster
(Restnoterat)
MPR
TBC
M-MRVAXPRO,
Priorix
HepB
BCGvaccine
(Ersättning
på licens)
dTp-IPV
booster
Boostrix-polio
Engerix-B,
HBVAXPRO,
Fendrix*
DTP-IPVHib
Infanrix-polioHib, (Pentavac
?? Saluförs ej)
dTbooster
diTebooster
Ersättning
TETADIF
DTP-IPVHib-HepB
Infanrix-Hexa,
Hexyon
(Hexacima)
* Från 15 år
Vacciner på licens (tidigare beredskapslicens)
Difterivaccin SSI 30IE/25 Lf/dos
Difterivaccin SSI 2IE/6.25 Lf/dos
D (grundimmunisering)
d (booster)
Oklart om när/om de tillhandahålls Senast info Produktionen upphör
Tetanusvaccin SSI
T
Restnoterat/ersättningTetanol Pur /Finns ej /Troligtvis kommer ingen
ersättningsprodukt
Att tänka på!!
PPD
BCG
Gammaglobulin
Går bra före eller
samtidigt med MPR
Bör ges tidigast 4
veckor efter annat
levande vaccin (MPR)
Bör inte ges med
levande vacciner
Om MPR givits vänta
med PPD i 6 veckor
Om BCG givits först
bör det gå 4 veckor till
annat levande vaccin
(MPR)
Om gammaglobulin
givits vänta 3 mån
med MPR
Vänta 3 mån innan
annat vaccin ges i
samma arm som BCG
När är det lämpligt att komplettera?
Snarast eller vid nästa ordinarie tillfälle?
Risken att
i Sverige
träffa på:
Difteri och polio är
liten
MPR
mässling utbrott i Europa
och i andra delar av världen
TBC och/eller Hepatit
B beror på riskgrupp
OBS!
Asylsökande vaccineras vid första vårdkontakten
Fördelaktigt att hinna fullvaccinera innan BVC-tiden är slut
eller innan barnet byter stadie/går över till gymnasiet
Barn som är Ovaccinerade
6-12 år (individuell ordination)
• 3 doser DTPa-IPV med 2 resp
6 mån mellanrum,
dos 4 tidigast efter 3 år
• Reducerad antigenmängd över
12 års ålder som boosterdos
• MPR 2 doser, min intervall 1 mån
• HPV Flickor i åk 5-6, 2 doser med
minst 6 månaders intervall
• Barn i riskgrupp, BCG (efter PPD eller IGRA test)
och/eller hepatit B
Barn som är Ovaccinerade
Över 12 års ålder (individuell ordination)
• DTPa-IPV (komb.vacc? Off label)
3 doser med 2 resp 6 mån mellanrum
Om man inte hinner ge dos 4 i SHV
- informera att barnet bör ha dos 4 (dTp+IPV)
tidigast efter 3 år
• MPR
2 doser min intervall 1 mån (gärna 6 mån)
- obs ej vid graviditet
• HPV (flickor)
• HPV4 Under 14 år 2 doser
14–17 år 3 doser
Barn i riskgrupp
- BCG (efter PPD/IGRA) och /eller hepatit B
Dokumentation
Vaccinationsregistret
Uppföljning av det nationella
vaccinationsprogrammet
Sjukdomar
Vaccinations
täckning
Seroimmunitet
Vaccinationsregister
Mikrobiell
typning
Biverk ningar
(LV)
Attityder
/ Om världsbevakning/
Hem sida
(kunskapsspridnin
g)
Fördelar med vaccinationsregister
Obligatorisk registrering
Bättre möjligheter för analys
Vaccinationstäckning kan redovisas för valfri ålder
Bättre underlag för att utveckla och anpassa
vaccinationsprogrammet
Möjlighet till epidemiologiska studier genom
sambearbetning av data med andra register
Kan användas vid analyser av misstänkta biverkningar
Den information som ska rapporteras är
(Gäller enbart vaccinationer inom nationella vaccinationsprogram)
• vaccinationer givna i Sverige efter den 1 januari 2013
• den vaccinerades personnummer eller samordningsnummer
• datum för vaccination
• vilket vaccin som använts
• satsnummer (batchnummer)
• vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen
(Inte rapportörer dvs BHV, Elevhälsan mfl vilka utför
vaccinationerna)
Vad ska inte registreras?
• Alla vaccinationer utanför nationella
vaccinationsprogram
–Riskgruppsvaccination mot hepatit B, tbc, influensa
och pneumokocker)
• Historiska data (endast vaccinationer som administreras
ska registreras)
• Data på vaccinationer givna utomlands
Nationella vaccinationsregistret
Rapporterar alla?
Andel folkbokförda
MPR-vaccin
barn med registrerad f. 2007
vaccination
Antal kommuner
HPV-vaccin
f. 2003
Antal kommuner
< 50 %
11
8
50-69 %
10
45
70-79 %
23
85
80-89 %
94
131
90-94 %
106
19
>=95 %
46
2
Så länge rapporteringen är bristfällig kan inte registerdata
användas för nationell uppföljning av vaccinationstäckning
Vårdgivaren ansvarar för rapportering till vaccinationsregistret
TACK!
