Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Utbildningens namn:
Projektledare Elkraft
Ansvarig utbildningsanordnare:
Åsbro Kursgård AB
Omfattning, poäng:
400
Studieort:
Åsbro
Studieform:
Bunden
Studietakt:
Heltid
Utbildningsnummer:
201502520
Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den 2016-01-29.
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Faktauppgifter
Utbildningens namn
Projektledare Elkraft
Ansvarig utbildningsanordnare
Åsbro Kursgård AB
Organisationsnummer
556764-0908
Postadress och besöksadress
Postadress
Organisation:
Adress:
Postnr/ort
Åsbro Kursgård AB
.
69496 Åsbro
Besöksadress
Adress:
Knottebo
Webbadress, telefonnummer och e-postadress
Telefon
Hemsida
E-post
0582-83850
www.asbro.se
[email protected]
Sida 1 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Utbildningsplan
Utbildningen
Examen och examenskrav
Examensbeteckning
Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen
Examenskrav
Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med
fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i
utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett
utbildningsbevis.
Examensbenämning
Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Projektledare Elkraft
Utbildningens mål
Yrkesroller
Yrkesroll 1:
Projektledare elkraft
Yrkesroll 2:
Konsult elkraft
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om
-lagar och föreskrifter inom området
-praktisk ledarskap (arbetsledning, arbetsrätt)
-kvalité, miljö och arbetsmiljö och branschens system för elsäkerhet ESA
-projekt som arbetsmetod
-entreprenadjuridik, allmänna bestämmelser och kontraktsvillkor
-projektering samt elektrisk och mekanisk dimensionering av elkraftanläggningar
-system för kalkylering, projektering, beredning och utförande av elkraftsanläggningar
-metoder för tids- och resursplanering, uppföljning
-elkraftnätet, ingående apparater och dimensionerande kriterier
-byggmetoder inom elkraftområdet
-besiktning av elkraftsanläggningar
-energibranschens organisation och struktur
-dokumentation av elkraftsanläggningar och GIS-system
-mötesteknik
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att
-leda och genomföra projekt inom elkraftområdet enligt ställda krav, lagar och föreskrifter
-projektera elkraftanläggningar
-göra kalkyler kopplade till anläggnings- och underhållsprojekt
-tids- och resursplanera
Sida 2 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
-tolka, analysera och skriva dokument kopplade till genomförande av anläggnings- och
underhållsprojekt
-genomföra inköp för planerade anläggningar
-genomföra affärsförhandlingar
-upprätta och genomföra miljö- arbetsmiljö- kvalitetsplaner och riskanalyser
-arbeta enligt elsäkerhetsföreskrifter
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att
-ansvara för entreprenadupphandlingar och entreprenadåtagande
-planera och leda projekt från början till slut inom elkraftområdet
-fatta ekonomiska beslut och dra egna slutsatser
-bygga långsiktiga och lönsamma relationer med företagets kunder/leverantörer och
samarbetspartners
-leda projekt enligt upprättade miljö- arbetsmiljö- och kvalitetsplaner samt genomföra
riskanalyser
- arbeta enligt elsäkerhetsföreskrifter
Undervisning på engelska
Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska
Vissa delar av utbildningen kommer genomföras på engelska för att utveckla de studerandes
kompetens i fackengelska.
Många tekniska specifikationer och standards är på engelska. Vid större anläggningsprojekt
deltar personal från olika länder. Vid omfattande störningar på elnätet deltar personal från flera
olika länder vid reparationsarbetet. Att behärska engelska i såväl tal som skrift är nödvändigt för
projektledare elkraft. Detta tränas under utbildningen inom kursen E. Projektledarrollen.
Kursöversikt
Obligatoriska kurser
Kurs
Poäng
A Energibranschen
40
B Anläggningsteknik för Projektledare Elkraft
80
C Affärsmannaskap för Projektledare Elkraft
50
D Projektgenomförande elkraft
45
E Projektledarrollen elkraft
40
F Lärande i arbete
100
G Projektarbete
25
H Examensarbete
20
Summa:
400
Sida 3 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Valbara kurser
{Det finns inga valbara kurser}
Kurser
Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er)
Kursens namn:
A Energibranschen
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
40
Beskrivning:
Kursen ger en sammanfattning av elkraftnätets utveckling. Genomgång av
nuvarande elproduktionskällor samt hur de olika produktionsslagen
samkörs för att klara energi- och effektbehov.
Vidare ges grundläggande kunskaper om elkraftnätets uppbyggnad i
Sverige och EU.
Kursen ger fördjupad kunskap om elnät för olika spänningsnivåer. Vidare
ingår en orientering om beräkningsmetoder för att dimensionera och
planera olika typer av elnät. Kunskaper om redskap, verktyg och
arbetsmetoder samt materielkännedom för anläggningar 10 – 400 kV.
Kursen ger kunskaper om hur elnät drivs och övervakas samt organisation
av detta arbete med avseende på normal drift, planerade avbrott och även
nationell nivå gällande frekvens. På kraftsystemssimulatorn görs
laborationer i driftstörningar.
Kursen ger orientering om elnäts- och entreprenadföretagens verksamhet
och en helhetsbild av ett företags ekonomi. Geografiska
koncessionsområden, taxesättning och nätnyttomodellen.
Kursens namn:
B Anläggningsteknik för Projektledare Elkraft
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
80
Sida 4 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Beskrivning:
Kursen ger fördjupade kunskaper om elnätets huvudkomponenter;
ledningar, stationer och transformatorer. Orientering om hur dessa i
anläggningsdelar byggs samt om skydds- och kontrollanläggningar för olika
typer av elnät. Verktyg och metoder för projektering av elnät presenteras.
Praktiska övningar i att tillämpa det vanligaste verktyget/metoden för
projektering, bl.a energi- branschens system EBR. Kunskap om frågor
kring miljö, tillstånd och markåtkomst.
Kursen ger en orientering om konstruktion och uppbyggnad enligt lagar,
föreskrifter och standard. Kunskap om teknisk dimensionering,
standardiserade konstruktioner, ekonomiska kalkyler, produktionsteknik,
underhållsteknik och säkra arbetsmetoder ingår i denna kurs föra att kunna
leda, kontrollera och följa upp anläggningsprojekt mot uppdraget.
Kursen ger en orientering om konstruktion uppbyggnad och driftsättning av
olika stationstyper, inomhusställverk, utomhusställverk,
apparatbestyckning, relä- och kontrollutrustning samt prov
Kursens namn:
C Affärsmannaskap för Projektledare Elkraft
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
50
Beskrivning:
Kursen ger fördjupade kunskap om lagar och förordningar, affärsjuridik,
förhandlingar och inköp
- Förfrågan och upphandling
- Lagar och avtal
* Val av entreprenadform
* Val av leveransbestämmelse
* Administrativa föreskrifter
* Specifikationer
* Tekniska bestämmelser och standard
* Tidplaner
* Utvärderingskriterier
- Offert
* Analys av förfrågningsunderlag och taktiska överväganden
* Materialspecifikation och resursbehov
* Kalkylering och riskhantering
* Hantering av skallkrav och tillägg
* Utformning och presentation av offerten på ett säljande sätt
- Utvärdering och förhandling
* Jämförelse och rangordning av anbud utifrån olika aspekter
* Förberedelser och taktiska överväganden inför förhandling
* Roller i förhandlingen
* Finna lösningar där alla parter känner sig som vinnare.
* Upphandling, leveransvillkor
Kursens namn:
D Projektgenomförande elkraft
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
45
Sida 5 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Beskrivning:
För att kunna arbeta som projektledare elkraft krävs fördjupade kunskaper
inom områdena:
-Projektledning, uppföljning och styrning
-Arbetsorganisation kopplat till olika typer av projekt
-Ansvarsfördelning mellan beställare och entreprenör
-Arbetsmiljöplan och miljöplan
-Bas-P, Byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen
och Bas-U, Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet
-Ellagen och säkerhetsföreskrifter, ESA
-Planering av elsäkerhetsarbetet utifrån ESA
-Samordningsansvar
-Kvalitet- och miljöledning
-Produktionskalkyl, resursplanering med hjälp av EBR och andra system
-Tidsplanering
-Byggmöten, rapportering och uppföljning
-Besiktningar enligt byggprotokoll och beställning
-Idrifttagning av elkraftanläggningar och projektöverlämnande
Kursens namn:
E Projektledarrollen elkraft
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
40
Beskrivning:
-Ledarskap
Ger insikt om styrkor och svagheter och hur dessa kan utvecklas för att bli
en bra ledare. Ge träning i teamutveckling, motivation, konflikthantering
mm. Skapa förståelse kring gruppdynamik
-Företags- och projektekonomi, ekonomistyrning
-Kommunikation och förhandlingsteknik
Ger kunskaper för att behärska olika förhandlingssituationer, hitta rätt
argument, få acceptans för egna förslag till lösningar och nå ett resultat där
alla parter är nöjda.
-Fackengelska
Ger färdigheter i engelska språket som krävs för att förstå anvisningar,
instruktioner mm samt förmedla dessa i tal och skrift på engelska.
-Projekt som arbetsform
Ger kunskap om metoder och hjälpmedel för att leda projekt på ett effektivt
sätt
-Tilläggsförsäljning
-Reklamationer
Kursens namn:
F Lärande i arbete
Kurstyp:
LIA
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
100
Sida 6 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Beskrivning:
Del 1 (35 yh-poäng): Delta i arbetet med en erfaren tekniker ute i fält för att:
- få kunskap om hur fältarbetet fungerar på projektstyrning, ekonomi, tider,
arbetsmiljö och elsäkerhet
- få apparat- och materielkunskap, kännedom om verktyg och maskiner
- få kännedom om fackuttryck och terminologi i branschen
Del 2 (30 yh-poäng): Delta i arbetet med en beredning eller i kalkyl- och
offertarbetet för att få kunskap om:
- projektering
- resursplanering
- kalkylering
Del 3 (35 yh-poäng): Delta i ett underhålls- eller anläggningsprojekt för att
få erfarenhet av:
- projektstyrning
- ekonomisk och tidsmässig uppföljning
- planering och genomförande av byggmöte
- besiktning och uppföljning av arbetet på plats
Kursens namn:
G Projektarbete
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
25
Beskrivning:
Projektarbetet består av två delar.
I den första delen genomförs en planering och projektering av en
elanläggning med hjälp av EBR eller annat system. Projektarbetet avslutas
med framtagning av en anbudsförfrågan. Denna förfrågan utgör underlag
för andra delen av projektarbetet.
Den andra delen består av att utifrån en förfrågan ta fram ett komplett
anbud inklusive kommersiella villkor. I projektarbetet ingår affärsförhandling
kring anbudet och efter avslutad förhandling kontraktsskrivning.
Projektarbetet genomförs som ett projekt i arbetslivet med handledare samt
andra fackkunniga från företag.
Kursens namn:
H Examensarbete
Kurstyp:
Examensarbete
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
20
Sida 7 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Beskrivning:
Examensarbetet innebär att man planerar genomförandet av ett
anläggningsprojekt utifrån entreprenörens perspektiv i ett autentiskt projekt.
I examensarbetet ingår att:
- analysera kontraktet och göra ekonomisk riskanalys
- tids- och resursplanering av projektet inklusive plan för uppföljning,
- göra produktionskalkyl
- göra arbetsmiljöplan och riskanalys av arbetet, inkl. BAS P
(byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering) och BAS U
(byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och
anläggningsarbetet)
- planera arbetet och välja arbetsmetoder speciellt med avseende på
elsäkerheten
- göra kvalitets- och kontrollplaner
- mängda och beställa material
- beställa och boka resurser
- ta fram produktionsritningar
- leda projektet
- överlämna underlag till arbetsledare
- genomföra byggmöte med beställaren
- uppföljning, rapportering
- genomföra besiktningar
Tillgodoräknande
Rutiner vid tillgodoräknande
Den studerande kan själv när som helst ta upp frågan om tillgodoräknande på hel kurs eller del
av kurs, och har rätt att få den prövad. Den studerande lämnar en skriftlig ansökan tillsammans
med underlag för bedömning av de kurser/kursmål som önskas prövas. För tillgodoräknande av
annan utbildning lämnas kursplan(er) samt betyg. Om det gäller kunskaper förvärvade på annat
sätt än genom studier lämnas en noggrann skriftlig beskrivning av arbetsuppgifter kopplade till
kunskapsmål i aktuell kurs, samt arbetsintyg/betyg eller referenser. Bedömning av underlagen
görs av utbildningsledaren, vid behov i samarbete med lärare eller branschföreträdare.
Bedömningen resulterar i en plan för validering av kunskaperna med målsättningen att identifiera,
bedöma och dokumentera aktuella kunskaper och kompetenser, oavsett på vilket sätt de
förvärvats. Valideringen ska ge underlag för betyg i kursen utifrån i kursplanen fastställda
betygskriterier. Exempel på åtgärder kan vara arbetsprov, intervju, skriftligt prov. Planen delges
den studerande som bedömer om man vill gå vidare med processen eller läsa kursen på
sedvanligt sätt. I de fall den studerande vill gå vidare i processen fattar ledningsgruppen på
nästkommande möte beslut om tillgodoräknande, med utgångspunkt i ovanstående underlag.
Beslutet protokollförs och delges den studerande skriftligen.
Undervisning i svenska med yrkesinriktning
Utbildningen i svenska med yrkesinriktning erbjuds vid behov i samarbete med Sydnärkes
utbildningsförbund som har stor erfarenhet av detta och som Åsbro Kursgård samarbetar med i
flera olika utbildningar. Stödundervisning kommer att ske utanför ordinarie schema.
Tillträde till utbildningen
Tillträde
Sida 8 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Behörighet till yrkeshögskolan
I 3 kap 1 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med
Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att
behörig att antas till utbildningen är den som
1.
2.
3.
4.
avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning,
har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande
utbildning, eller
genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan
omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått
slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från
gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om
man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de
äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig.
Särskilda förkunskaper
Krav på särskilda förkunskaper
Grundläggande högskolebehörighet. Godkänd i Matematik 1C alternativt Matematik 1B och
Praktisk ellära alternativt Ellära B och trefas eller motsvarande kunskaper. Engelska 5.
Minst 1 års relevant yrkeserfarenhet, t.ex. som elektriker, distributionsmontör, anläggningsmontör
eller som deltagare i stora projekt. Om tjänstgöringsgraden varit lägre än 100% räknas
yrkeserfarenheten om till motsvarande tid för heltidstjänst.
Särskilda förkunskaper - motivering
För att tillgodogöra sig utbildningen krävs grundläggande naturvetenskapliga och tekniska
kunskaper såsom ellära samt motsvarande Matematik 1C alternativt Matematik 1B. Det krävs
också relevant yrkeserfarenhet för att ha förståelse för projektarbete som arbetsmetod.
Projektledare elkraft arbetar i projektform inom fastställda tidsramar. För att förbereda
studeranden för den typen av arbetssätt genomförs utbildningen till stor del i projektform med
fastställda tidsramar. Utbildningen har högt tempo vilket ställer krav på förmågan att leda sitt eget
arbete.
Fastställande av behörighet
Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen
Ansökan sker skriftligt med betyg, arbetslivserfarenheter och kopia på körkort. Uppgifterna
granskas och kontrolleras med avseende på behörighetskraven av utbildningsadministratören.
Vid avvikelser begärs kompletteringar in. Endast fullständiga ansökningar går vidare till
antagningsprovet. Ansökan med bilagor arkiveras på Åsbro Kursgård.
Reell kompetens
Sida 9 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Vid behov av validering används process som har utvecklats i samverkan med Svensk Energi och
används bl.a. av Arbetsförmedlingen.
Den sökande kallas till intervju och praktiska prov där den sökandes kunskaper, färdigheter och
kompetens kartläggs.
Även intyg från ideella engagemang eller olika kurser kan ha betydelse i bedömning av sökandes
reella kompetens motsvarar behörighetskraven.
Urvalsgrunder och urvalsprocess
Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett
urval göras bland samtliga behöriga sökande.
Urvalsgrunder
Betyg
Ett betygsmedelvärde beräknas för samtliga ämnen. Betygen översätts till tal efter följande skala:
MVG=20, VG=15, G=10 och IG=0. För studerande som har betyg enligt GY11 används skalan A=
20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och F=0. Medelvärdet av betygen räknas fram.
Särskilt prov
Antagningsprov genomförs på Åsbro Kursgård, Askersunds kommun. Det består av intervju och
teoretiska prov och ska mäta den studerandens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Yrkeserfarenhet
Arbetslivserfarenhet, utöver vad som under särskilda förkunskaper (1 år)t; 0,1 poäng ges för varje
månad i max 5 år plus 0,15 poäng för varje månad max 5 år i relevant yrke maximalt 15 poäng
(totalt 6+9 poäng). Om tjänstgöringsgraden varit lägre än 100 % räknas arbetslivserfarenheten
om till motsvarande tid för heltidstjänst. Med relevant yrke menas elektriker, distributionsmontör,
anläggningsmontör eller deltagit i stora projekt.
Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen
Antagningsprov består av intervju och teoretiska prov som ska testa den studerandes
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Två personer från branschen deltar vid varje intervju.
För att bedöma den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen utvärderas den sökande
efter en poängskala från 1-20 där 20 är högst, utifrån:
• möjligheten att samarbeta i och driva projekt då en stor del av utbildning bedrivs i projektform
• problemlösning och analytisk förmåga
• entreprenörskap,
Genomsnittet av poängen från de tre områdena ger ett poängtal för intervju. Varje del
protokollförs. Eftersom intervjuerna genomförs av flera olika personer görs en genomgång av
intervjumaterialet före och efter intervjuerna för att kalibrera bedömningsgrunderna.
Ett teoretiskt prov görs för att bedöma förmågan att lösa matematiska problem och uppgifter
kopplade till ellära. Provet ger följande poäng; MVG=20, VG=15, G=10 och IG=0.
Om antalet behöriga sökande är fler än tjugo sker urval enligt följande regel:
Högsta värdet av ”0,15*Betygsmedelvärde + 0,15*Yrkeserfarenhet+ 0,5*Intervju+ 0,2*teoretiskt
prov”.
De sökandes ansökningshandlingar arkiveras och protokoll från urvalet görs där det framgår hur
ansökan bedömts. Det antagningsprovet dokumenteras och protokoll från de olika testerna och
proven arkiveras. Ledningsgruppen fastställer antagningen med ett antal reservplatser.
Antagningsbeslut protokollförs.
Sida 10 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation
Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare
{Uppgift saknas}
Utbildningens upplägg
Utbildningens upplägg och organisation
Utbildningen kommer att erbjudas som undervisning förlagd till Åsbro Kursgård. I utbildningen
förekommer föreläsningar, seminarier, gruppövningar, projektarbeten, realistiska övningar och
laborationer på övningsanläggningar. Teoriundervisningen kommer att varvas med övningar och
laborationer för att på ett naturligt sätt tillämpa de teoretiska kunskaperna.
Utbildningen leds av en utbildningsledare som rapporterar direkt till VD. Utbildningsledaren
ansvarar för att utbildningen genomförs enligt utbildningsplanen. För utbildningen finns en budget.
Inom ramen för budget avropar utbildningsledaren lärare och föreläsare samt disponerar resurser
på kursgården. Utbildningsledaren beställer också externa utbildningar. Utbildningen organiseras
så att t.ex. kunskaper inom området projekt succesivt utvecklas till att omfatta mer komplicerade
projektarbeten. Kunskapsutvecklingen följs upp genom teoretiska prov och utvecklingssamtal.
Lärarna sammanställer information om studerandens utveckling månadsvis under en studiedag.
Bedömningen grundas på kursplanernas bedömningskriterier. Under utvecklinssamtal och
avslutande bedömningssamtal lyfts studerandens egna åsikter om utveckling och lärandet fram
för att ge en rättvis bedömning.
Läraren sätter betyg med hänsyn till LIA-handledarens underlag i kurser för LIA. Bedömningen
diskuteras av utbildningsledaren, studeranden och handledaren för att ge stöd till studerandes
vidareutveckling. I varje kurs finns möjlighet att göra om eller förbättra sitt resultat. Betyget sätts
av ansvarig lärare.
Varje kurs börjar med en genomgång av kursplanen och dess lärandemål samt betygskriterier.
Dessa kursplaner är tillgängliga i studieplattformen under hela utbildningen. I studieplattformen
sparas läromedel och andra gemensamma dokument.
Varje vecka startar med en genomgång av kommande veckas uppgifter. Vid behov delas de
studerande in i basgrupper för att träna arbetsformen projekt. Det underlättar även
undervisningen då studeranden får mera uppmärksamhet av läraren. Utvärdering av lärandet sker
löpande i en mindre grupp. Utbildningen utvecklas kumulativt med innehåll som bygger vidare
mot större komplexitet. LIA kurserna ger möjlighet att praktisk testa och vidareutveckla de
kunskaper man har tillgodogjort sig i ”klassrummet”.
Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd
Utbildningen börjar med enskilda utvecklingssamtal mellan läraren och de studerande då det
kartläggs om speciella behov föreligger, både i form av pedagogiskt stöd eller hjälpmedel vid
funktionsnedsättning. Samtliga lärare får informationen och eventuella åtgärder planeras med de
berörda. Vid behov utbildas personalen.
Det dagliga utbildningsarbetet omfattar genomgångar i klassrummet och på övningsfältet.
Dokumentation från genomgångarna finns digitalt tillgänglig för samtliga studeranden.
Sida 11 (15)
YH
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
Under utbildningen finns det ”repetitionstillfällen” då det erbjuds möjlighet att klara av underkända
moment och prov. Möjlighet till stödundervisning finns under hela utbildningen.
Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen
Genom anställda och inhyrda lärare från branschen samt yrkesverksamma montörer som deltar i
olika former av vidareutbildning på kursgården ges en nära anknytning till verkligheten.
Specialkompetens hyrs in från branschföretagen. Instruktörerna får genom sitt dagliga arbete i
branschen kunskap om nya metoder och material. Flera av instruktörerna är också engagerade i
vidareutbildning av yrkesverksam personal. På kursgården sker också utveckling av
branschgemensamma arbetsmetoder som till exempel ESA14 och Heta Arbete.
Utbildningen har ett brett kontaktnät inom branschen. Studiebesök på olika projektplatser
anordnas då företagsrepresentant presenterar objektet och arbetsmetodiken. Gästföreläsare
anlitas för att ge en verklig anknytning till projekt som arbetsform Dessa föreläsare fungerar som
förebilder till projektledare med dess arbetsuppgifter.
För att vara uppdaterade om nya arbetsmetoder och material deltar lärarna i olika utbildningar,
mässor och föreläsningar som erbjuds av tillverkarna. Facklitteratur i form av tidningar och
digitala databaser används.
Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna
En stor del av utbildningen bygger på projektarbete som ger färdigheter som erfordras under LIAperioden. De studerande måste också ha genomgått och ha godkänt på vissa kurser, t.ex.
elsäkerhet och säkerhet på väg, för att få en LIA-plats.
Studeranden får information om LIA-företagen och dess vanligen förekommande arbetsuppgifter
från utbildningsledare och ledningsgruppsledamot.
Inför LIA-perioden gås kursplanen i genom. Utbildningsledaren tar fram kontaktpersoner på
företag som erbjuder LIA. De studerande tar själva kontakt och kommer överens om LIA-platsen.
Studeranden kontaktar handledaren för att presentera sig och att komma överens om viktiga
tider, första mötesplats, möjligt boende och vilken utrustning man ska ha med sig till företaget,
speciellt LIA del 1.
Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser
En stor del av utbildningen bygger på praktiska övningar som ger färdigheter som erfordras under
LIA-perioden. Detta innebär att utbildningen är organiserad så att de grundläggande
yrkeskunskaperna och viktiga säkerhetsutbildningarna är genomförda före första LIA-perioden.
De studerande måste också ha genomgått och ha godkänt på vissa kurser, t.ex. elsäkerhet och
säkerhet på väg, för att få en LIA-plats. Studeranden får information om LIA-företagen och hos
LIA-företagen vanligen förekommande arbetsuppgifter från utbildningsledare och ledningsgrupp
ledamot. Inför LIA-perioden gås kursplan för LIA igenom. Utbildningsledaren har anskaffat rätt
antal LIA- platser inför perioden och förberett dem med behövlig information. Studerandes egna
önskemål om LIA-platsen respekteras och den studerande kan själv anskaffa sin LIA-plats. Den
studeranden skickar sitt CV till LIA-företagen som ska ta emot henne/honom. Studeranden
kontaktar handledaren för att presentera sig och för att komma överens om viktiga tider, första
mötesplats, möjligt boende och vilken utrustning man ska ha med sig till företaget. Denna kontakt
är träning inför sökande av arbete. De studerande för dagbok som redovisas. Kvalitetssäkring av
LIA-platsernas lämplighet görs i planeringsfasen genom att granska vanligen förekommande
arbetsuppgifter i LIA-företagen mot utbildningsplanen under samtal och studiebesök. Företagen
erbjuds att delta på handledarträff där information om utbildningen och kurserna delges.
Sida 12 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
Metoder för kunskapskontroll
De teoretiska kurserna och momenten avslutas med skriftligt prov. Där ges möjlighet till två
omprövningar.
I praktiska kurser och laborationer utvärderas de studerandes kunskap löpande. De studerande
får direkt återkoppling om det finns områden där de måste utveckla sig ytterligare för att få
godkänt eller högre betyg på kursen eller momentet.
I vissa kurser eller moment tillämpas av branschen antagna formella kunskapsprov för att
studenterna ska få kompetensbevis, t.ex. elsäkerhet. Här ges möjlighet till en eller två
omprövningar.
LIA-kursplanen anger tydliga riktlinjer inför LIA-perioden och bedöms utifrån angivna kriterier
Ansvarig lärare sätter betyget i samråd med handledare.
Betygskriterier och betygskrav
I varje kursplan anges mål för kursen och betygskriterier. Ledningsgruppen fattar beslut och
godkänner kursplanerna och betygskriterierna.
Studeranden informeras om alla kursplaner med tillhörande betygskriterier i början av terminen
och de finns tillgängliga i studieplattformen. Utbildningen är organiserad utifrån kursplanerna så
att kunskapsmålen uppnås i ökande grad.
Under utbildningen går man igenom och reflekterar över kursplanerna i samband med varje
utvecklingssamtal. Kursens kunskapsmål är utgångspunkt för bedömningen och studeranden ges
tillfälle att reflektera över sin utveckling.
Lärarna får handledning i bedömning under studiedagarna i samråd med utbildningsledaren.
Kursinnehåll och betygskriterierna ingår som en del av studiedagen för lärare så att de blir
påminda om vikten att se studerandens utveckling i tid.
Entreprenörskap i utbildningen
Genom arbetsformen projekt utvecklas studerandens förmågor att planera, organisera och styra
arbetet båda självständigt och i grupp. I samspel med övriga i gruppen utvecklas initiativ- och
problemlösningsförmåga. Viktiga beslut fattas i samråd med handledaren. Det är dock viktigt att i
utbildningen trycka på att tillämpa ett systematiskt arbetssätt för att hantera de risker som finns i
ett anläggningsprojekt.
Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar
24 tim/vecka per studerande
Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA
10 tim/vecka per studerande
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation
Kvalitetssäkring av utbildningen
Utvärderingsfasen
Det övergripande målet med utbildningen är att ge yrkeskompetens för att arbeta som
projektledare elkraft och de som går utbildnigen ska bli anställningsbara. Utvärderingen sker i tre
steg:
Sida 13 (15)
YH
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
• Att vi når rätt målgrupp med information och får sökande med rätta förutsättningar och
kompetens.
• Att utbildningen har ett innehåll som motsvarar arbetsmarknadens krav och de studerandes
förväntningar.
• Att de studerande får arbete inom branschen och att utbildningen har gett en bra grund.
Att vi når rätt målgrupp följs upp genom uppföljning av antagningsprovet. Hur många av de
sökande är lämpliga och har rätt bakgrund. Vidare görs intervjuer med de studerande som av
olika skäl väljer att avsluta utbildningen i förtid.
Efter halva utbildningstiden görs en intervju med de studerande för att utvärdera deras
uppfattning om sitt yrkesval och utbildningens kvalité samt uppfattning om sina egna
studieinsatser. Under utbildningen görs tre enkätundersökningar bland de studerande enligt
följande: 1. Efter första skolperioden samt LIA del 1 då de studerandes uppfattning undersöks om
det kommande yrket, kvalitén på utbildningen i hittills lästa ämnen och LIA del 1.
2. Efter andra skolperioden samt LIA del 2 då de studerandes uppfattning undersöks om kvalitén
på utbildningen i den senaste periodens ämnen och LIA del 2.
3. Efter genomförd utbildning då de studerandes uppfattning undersöks om kvalitén på LIA del 3
och hela utbildningen. Vid detta tillfälle undersöks också de studerandes uppfattning om möjlighet
att erhålla arbete inom yrket. Under slutfasen av LIA del 3 görs en enkätundersökning bland LIAföretagen för att utvärdera LIA- periodernas kvalité och de studerandes kompetens.Sex och tolv
månader efter avslutad utbildning görs en enkät bland de studerande och deras arbetsgivare för
att utröna hur många som jobbar i branschen och deras kompetens. Ansvarig för
enkätundersökningen är utbildningsledare som sammanställer, dokumenterar och redovisar för
ledningsgruppen.
Översyn
Ovanstående enkäter, med kommentarer och utvecklingsförslag presenteras på närmast
efterföljande ledningsgruppsmöte. Ledningsgruppen diskuterar enkätresultatet och ger
utbildningsledaren uppdraget att genomföra eventuella förbättringsåtgärder. Resultatet av
förbättringsåtgärderna redovisas för ledningsgruppen.
Granskningsrapporter från YH-Myndigheten presenteras för ledningsgruppen. Ledningsgruppen
fattar beslut om åtgärder som utbildningsledaren får i uppdrag att genomföra. Återrapportering till
YH-Myndigheten redovisas för ledningsgruppen.
Kvalitetsfrågorna finns som en fast punkt på ledningsgruppens dagordning.
Vid varje nytt intag presenteras förbättringar jämfört med tidigare intag för de studerande.
Åsbro Kursgård arbetar med framtagning av kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Där
ingår bland annat processchema och rutinbeskrivning för YH-utbildningen. Grunden för
kvalitetsarbete är PDCA-modellen (Plan-Do-Check-Act)
Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning
Utbildningen leds av en utbildningsledare. Utbildningsledaren arbetar med planering och
uppföljning av genomförandet såväl på kursgården som på arbetsplatserna där LIA genomförs.
Utbildningsledaren använder i sitt arbete lärare, handledare och föreläsare. Utbildningsledaren
har det operativa ansvaret att utbildningen genomförs enligt utbildnings- och kursplaner samt
håller ledningsgruppen informerad. Utbildningsledaren rapporterar direkt till VD.
Utbildningsledaren ska:
- se till att utbildningsplan och kursplaner följs och utvecklas utifrån myndigheters och branschens
krav.
- se till att utbildningen uppfyller säkerhetskraven så att tillbud och olyckor undviks.
- se till att lärare får information om ändringar i lagar och föreskrifter.
- se till att kommunikation sker mellan ledningsgruppen och de studerandes representanter och
rapporterar till ledningsgruppen.
- se till att kvalitén uppfylls och utbildningen utvecklas med hänsyn till förbättringsåtgärder som
ledningsgruppen beslutat
Sida 14 (15)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/2560
Beslutsdatum: 2016-01-29
YH
-ansvara för omvärldsbevakning.
Lärare, instruktör:
• Ansvarar för säkerheten
• tar hand om den teoretiska och praktiska utbildningen i enlighet med kursplanerna
• genomför lärande samtal dagligen
• informerar om avvikelser i studiegång, material och utrustning löpande
Utbildningsadministratör:
•sammanställer enkätresultaten. Resultatet presenteras till ledningsgrupp. Analys presenteras för
ledningsgruppen som fattar beslut om åtgärder.
• tar emot, bokför och sammanställer ankomna ansökningar med respektive handling
VD
• är ordförande för ledningsgruppen
• är ytterst ansvarig för kvalitets- och jämställdhetsarbete
Studerandeinflytande
Studeranderåd, där alla studerande deltar, hålls var fjortonde dag. Där har de studerande
möjlighet att diskutera utbildningens mål och innehåll. De studerande väljer två
studeranderepresentanter som regelbundet har möten med utbildningsledaren.
Ansvarig lärare genomför individuella utvecklingssamtal där den studerande kan framföra sina
synpunkter. Studerande kan vidare påverka utbildningen i ledningsgruppen via sina valda
studeranderepresentanter som återrapporterar till övriga studerande från ledningsgruppen.
Ledningsgruppmötena har en stående punkt för studeranderepresentanten Utbildningsledaren
ansvarar dock alltid att återrapportering sker till de studerande.
Sida 15 (15)