Rädda Barnens verksamhetsberättelse och årsredovisning 2006

Det går att förändra!
Rädda Barnens verksamhetsberättelse och årsredovisning 2006
Barn har rätt att komma först.
Inte sist.
Barn har rätt att bli lyssnade på.
Inte överröstade.
Barn har rätt att uttrycka sina åsikter.
Inte att hålla tyst.
Barn har rätt att bli kramade.
Inte slagna.
Barn har rätt till resurser.
Inte besparingar.
Barn har rätt att säga ifrån.
Inte tiga still.
Barn har rätt att få hjälp.
Inte att bli straffade.
Barn har rätt att leka.
Inte att kriga.
ISBN 978-91-7321-247-2
Artikelnummer 3066
© Rädda Barnen 2006
Projektledare: Erika Karlsson
Barn har rätt att få vara barn.
Försvara deras rättigheter!
Texter: Anna-Carin Carlsson,
Åsa Högberg, Erika Karlsson
och Pernilla Norström.
Formgivning och produktion:
Kasselring & Co
Foto: Stefan Bladh, Jean Chung,
Ola Höiden, Eva Jaldenius,
Anders Larsson, Birgitta Ling,
Becky Marshall, David Neveling,
Katarina Nimmerwoll, Pernilla
Norström, Hans Petter Overvoll,
Nicholas Pitt och Jan Sandberg.
Innehåll
Verksamhetsberättelse 2006
Barn har rätt att få vara barn.
Oavsett var i världen de föds
och växer upp, oavsett vilka
som är deras föräldrar och
oavsett hur de har det ställt
ekonomiskt. Tillsammans med
våra medlemmar och bidragsgivare arbetar vi för en värld
som lever upp till barns
rättigheter.
4
Förord
6
Det här är Rädda Barnen
7
Barns rätt till skydd mot våld
10
Barns rätt till utbildning
14
Barns rätt till stöd från vuxna
16
Rädda Barnens insamlingsarbete
18
Rädda Barnens kommunikation
20
Att stödja Rädda Barnens arbete
22
Rädda Barnen i Sverige
23
Rädda Barnen i världen
27
International Save the Children Alliance
28
Ekonomi i sammanfattning
Årsredovisning 2006
29
Förvaltningsberättelse
35
Resultaträkning
36
Balansräkning
37
Kassaflödesanalys
38
Noter
46
Revisionsberättelse
47
Rädda Barnens styrelse
4 Förord
Stora satsningar för
Fler medlemmar, ökade intäkter och ett starkare samarbete inom
International Save the Children Alliance. Det var några viktiga
faktorer som gjorde att vi under 2006 kunde fortsätta arbetet för
barns rättigheter och våra tre prioriterade frågor: att barn ska
skyddas från våld, få gå i skola och få stöd från vuxna.
Barns rätt till skydd mot våld
Förra året präglades till stor del av vårt
arbete för att förhindra våld mot barn.
I oktober presenterades den globala studie
om våld mot barn som FN:s generalförsamling tog initiativet till för fyra år
sedan. Målet med studien är att få regeringar världen över att vidta åtgärder mot
våldet. Rädda Barnen och våra systerorganisationer inom Save the Children
kämpade för ett förbud mot aga och såg
till att barns egna rekommendationer
om hur våld kan förhindras lyftes fram
i studien.
I Sverige präglades vårt arbete av att
det var valår. Vi drev vår egen valkampanj för att uppmärksamma brister i
bemötandet av barn som far illa, med
tv-dokumentärer och ringstugor till
politiker. Vårt tydligaste krav, som
dåvarande regeringen ställde sig bakom,
var att fler Barnahus ska inrättas, där
barn som utsatts för våld och övergrepp
kan få ett samlat stöd.
Barns rätt till utbildning
Under hösten lanserades också vår största
gemensamma satsning inom Save the
Children hittills. Målet för utbildningsprojektet Rewrite the Future är att tre
miljoner barn som lever i konfliktdrabbade områden ska få börja skolan före år
2010. Och för ytterligare fem miljoner
barn ska grundutbildningen förbättras.
Utbildning är extra viktig i krigsdrabbade områden eftersom den kan ge barn
skydd och förbättra deras framtidsutsikter.
Barns rätt till stöd från vuxna
Den tredje stora frågan vi arbetat med
under 2006 är att barn ska få bättre stöd
från vuxna. I Sverige hade vi kontakt
med hundratals barn till skilda föräldrar
genom den nya webbplatsen skiljas.nu
och vi fortsatte vårt påverkansarbete för
att förbättra de ensamkommande flyktingbarnens situation.
Internationellt jobbade vi bland annat
med att förbättra skyddet och stödet för
barn som drabbas av hiv/aids, antingen
direkt eller genom att deras föräldrar eller
lärare blir sjuka.
Lokalt engagemang –
i Sverige och internationellt
I Sverige är medlemmarna vår viktigaste
resurs. Förra året ökade antalet, så nu är
vi totalt 89 164 medlemmar som kan
vara med och förbättra barns situation
lokalt, både genom direkta insatser och
genom påverkansarbete gentemot
politiker.
Många av de viktiga besluten som rör
barn fattas i kommunerna. I Trollhättan
är ett Barnahus på väg att etableras tack
vare ett arbete som startades av lokalföreningen för tre år sedan. Och i Umeå
utsågs Rädda Barnens lokalförening till
Årets eldsjäl 2006! Motiveringen lyfte
bland annat fram att ”Rädda Barnens insatser bidrar till att många barn och unga
i Umeå får en trygg och bra uppväxt”.
Internationellt fortsätter vi samarbetet
med lokala och nationella organisationer
eftersom vi tror att det ger det bästa
långsiktiga resultatet för barn. Genom
det utökade samarbetet inom Save the
Children-alliansen når vi också ut
Förord 5
barnens rättigheter
Charlotte Petri Gornitzka
och Marianne Nivert.
men resultat som innebär långsiktiga
förändringar för barn tar tid. Utmaningarna framöver handlar om hur vi följer
upp våra satsningar och hur vi ska kunna
förbättra skyddet för barn. Samarbetet
inom Save the Children kommer också
att öka och ställa oss inför stora utmaningar.
Stort tack för stöd och arbetsinsatser
under 2006. Nu blickar vi framåt.
Vi har sett att det går att förändra!
Charlotte Petri Gornitzka
Generalsekreterare
bredare och starkare. Det visar inte
minst erfarenheterna från arbetet kring
FN-studien och utbildningssatsningen
Rewrite the Future.
bli ännu mer kostnadseffektiva måste
hela tiden fortsätta. Tack alla ni som
bidrar, både med små och stora gåvor.
Varje krona gör skillnad.
Ökade intäkter till lägre kostnader
Under 2006 ökade Rädda Barnens
intäkter med drygt 36 miljoner kronor.
Allmänhet och företag bidrog med 296,9
miljoner kronor. Genom PostkodLotteriet fick vi in 20,5 miljoner kronor.
Insamlingskostnaderna lyckades vi
glädjande nog sänka, men arbetet för att
Stora utmaningar framöver
2006 var ett år då vi använde vår styrka
med att finnas lokalt, nationellt, regionalt
och globalt. I den här verksamhetsberättelsen finns många exempel på saker vi
uppnått.
Samtidigt finns mycket att arbeta
vidare med. Vi är inriktade på resultat,
Marianne Nivert
Ordförande
6 Det här är Rädda Barnen
Barn har särskilda
rättigheter
Rädda Barnen kämpar för en värld där alla barns rättigheter är
tillgodosedda, en värld där varje barn uppskattas och respekteras
och där alla barn har inflytande, möjligheter och framtidstro.
Allt vårt arbete utgår ifrån Barnkonventionen som säger att alla
människor har lika värde men att barn har särskilda rättigheter.
Vi stöder barn i utsatta situationer och påverkar stater att ta sitt
ansvar för att dessa rättigheter efterlevs.
Barnet i fokus från första början
Rädda Barnens arbete har alltid utgått
ifrån att barn har särskilda rättigheter,
trots att organisationen föddes redan
1919, långt före Barnkonventionen.
Den första Save the Children-organisationen startades tidigare samma år i
England som ett resultat av engelskan
Eglantyne Jebbs kamp mot den handelsblockad som de allierade upprättade efter
första världskriget, och som resulterade
i att tre miljoner barn på fiendesidan inte
hade mat för dagen. Jebbs budskap var
att samhället måste förändras för att barn
ska få det bättre. Ett budskap som är
oförändrat än idag.
Våra mål
Rädda Barnen vill åstadkomma varaktiga
förbättringar för barn i utsatta situationer.
Vi arbetar framför allt för att de barn
som har det allra svårast ska få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda.
Barn som utsätts för våld och övergrepp.
Barn som inte får den utbildning de har
rätt till. Barn som är skilda från eller
saknar tillräckligt stöd från sin familj
eller andra vuxna. Barn i väpnade konflikter och katastrofer. Barn som lever
i fattigdom.
Barn ska kunna göra sina röster hörda
och påverka sin situation. De har rätt till
skydd mot våld och diskriminering, en
trygg och hälsosam uppväxt och till
en utbildning som ger självtillit och
kunskap.
Hur vi når dit
För att åstadkomma bestående resultat
arbetar vi på fyra olika sätt. Vi samlar in
fakta och lyssnar på barnen. Vi ger stöd
direkt till barn. Vi sprider våra kunskaper
till dem som har inflytande över barns
livsvillkor. Och vi driver opinions- och
påverkansarbete för att få beslutsfattare
på alla nivåer att förverkliga barnets
rättigheter.
Vårt arbete bygger på människans
vilja att förändra sina villkor, ett arbete
som sker tillsammans med såväl lokala
och nationella organisationer som med
internationella organ.
Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN den 20 november 1989. Fram till idag har 192 länder anslutit sig
till konventionen och därmed förbundit sig att se till att lagstiftning och politik överensstämmer med dess innehåll, samt att
informera såväl barn och vuxna om att den finns. Barnkonventionens 54 artiklar bygger på fyra grundprinciper:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.
Ta del av hela Barnkonventionen på www.rb.se
Barns rätt till skydd mot våld 7
En värld fri från
våld mot barn
Två av årets största satsningar rörde vårt arbete kring våld mot barn.
I Sverige drev vi en valkampanj för ökat stöd till barn som far illa och
internationellt kämpade vi för ett förbud mot aga i samband med en
global FN-studie. Vi kunde glädjas åt flera framgångar, men som så
ofta när det handlar om påverkansarbete går utvecklingen långsamt.
Löften och resolutioner kommer att följas upp under 2007 och
arbetet fortsätter; mot en värld fri från våld mot barn.
Valkampanj mobiliserade
hela organisationen
Ett nationellt riskbarncentrum, ombudsmän för placerade barn på länsstyrelserna och Barnahus över hela
landet, det var några av de löften som
politiker gav Rädda Barnen under valrörelsen 2006. Löftena föregicks av ett
omfattande påverkansarbete för barn
i utsatta situationer som engagerade
stora delar av organisationen i Sverige.
Rädda Barnen driver ständigt påverkansarbete gentemot politiker i frågor som rör
barns rättigheter. Inför valet till riksdag,
landstings- och kommunfullmäktige
2006 mobiliserades hela organisationen
i en kampanj för att uppmärksamma
samhällets ansvar för barn som far illa.
Många barn håller tyst om det som händer dem.
Inte ens om tystnaden bryts kan de vara säkra på
att få hjälp.
När samhället sviker
Varje år polisanmäls cirka 11 000 fall av
misstänkt våld eller övergrepp mot barn.
Vart tionde barn har sett eller hört en
förälder bli slagen. Mörkertalet är stort
och när tystnaden väl bryts är det många
barn som ändå inte får hjälp.
Ansvaret för barn som far illa är en
fråga som engagerar Rädda Barnens
medlemmar. Det var därför naturligt att
i valrörelsen försöka rikta politikers och
mediers uppmärksamhet på vad som
händer när dessa barn inte får hjälp.
Valkampanjen fick namnet ”När samhället sviker barn som far illa”.
Politikerdialog och medietryck
Under våren och sommaren bearbetades
de politiska kandidaterna på olika sätt,
bland annat via ringstugor där medlemmar i lokalföreningar och distriktsförbund ringde sina kandidater.
Personliga samtal fördes med 943
politiker landet runt för att göra dem
medvetna om situationen för barn utsatta
för våld. Närmare 900 politiker uppgav
att de ville arbeta för Barnahus, ett sätt
att samla utredningar av brott mot barn
i en barnvänlig miljö.
Borås lokalförening var en av dem
som anordnade ringstugor:
Under den studiodebatt som avslutade dokumentären ”Det handlar om ett barn” lovade dåvarande
Thomas Bodström Barnahus i hela landet.
– De medlemmar som deltog upplevde
den personliga kontakten med politikerna
som mycket positiv. De uppringda var
intresserade och man kände att Rädda
Barnen är ett starkt varumärke, säger
Birgitta Olsson, ordförande i Borås lokalförening.
Under Almedalsveckan organiserades
en debatt med riksdagspolitiker som
resulterade i en rad löften om förbättrade
villkor för barn som behöver samhällets
stöd, bland annat inrättandet av ett nationellt riskbarncentrum och Barnahus över
hela landet.
För att sätta ytterligare press på politikerna utfördes också ett omfattande
arbete med opinionsbildning. Kampanjfrågan fick mycket god exponering i
media, liksom Rädda Barnen.
Läs mer om valkampanjen på sidan 18.
Fortsättning följer
Efter valet har arbetet fortsatt med att
bevaka löftena som gavs under valrörelsen. Eftersom många av de beslut som rör
barn fattas på kommunnivå är de personliga kontakter som skapades under valrörelsen särskilt värdefulla. Att fortsätta
och utveckla det lokala påverkansarbetet
är en viktig utmaning framöver.
8 Barns rätt till skydd mot våld
FN:s generalsekreterare Kofi Annan mötte ungdomar från olika länder vid lanseringen av studien om våld mot barn i New York.
Barn tycker till i studie om våld
Varje dag, världen över, utsätts miljontals barn för fysiska, psykiska och sexuella
övergrepp. Det framgår av en ny FN-rapport som presenterades för generalförsamlingen i oktober 2006. Rapporten är en första världsomspännande kartläggning av våld mot barn. Målet är att få regeringar att vidta åtgärder för att sätta
stopp för våldet. Barnens egna synpunkter och rekommendationer om hur våld
kan förhindras var en viktig del av Rädda Barnens bidrag till studien.
– Inget våld mot barn är försvarbart och
allt våld mot barn kan förhindras, säger
FN:s oberoende utredare Paulo Sérgio
Pinheiro som lett arbetet med studien.
Men vägen dit är lång. Enligt
uppskattningar i studien mördades år
2002 över 50 000 ungdomar. Nästan
220 miljoner barn utsattes för sexuellt
våld och 140 miljoner flickor könsstympades.
Ett annat stort problem är aga. Endast
17 länder hade 2006 förbud mot aga i
skolan och hemma. Det betyder att 97
procent av världens barn inte har samma
rättsliga skydd mot våld som vuxna.
Aga som uppfostringsmetod
– Tyvärr möter vi ett starkt motstånd
mot att förbjuda aga hemma och i skolan.
De flesta av världens länder anser att aga
är ett bra sätt att uppfostra barn på, vilket
blev tydligt när FN:s generalförsamling
röstade om vilka rekommendationer som
skulle antas i den slutliga resolutionen.
Studiens rekommendation om ett förbud
mot aga inkluderades inte, inte heller
rekommendationen om att inrätta en
särskild representant för barn och våld
som vi också kämpat för, säger Lena
Karlsson, programhandläggare på Rädda
Barnen. Hon ingår i den grupp i Save the
Children som ägnat de senaste fyra åren
åt att påverka utformningen av FN:s
våldsstudie och dess förslag till åtgärder.
» Farmor slog mig första gången
för att jag grät när jag var hos
henne i hennes hus. Jag grät för
att jag saknade pappa. «
Flicka 13 år, Rumänien
Barns rätt till skydd mot våld 9
» Jag var livrädd för att gå hem. Jag
stannade till skolan låste dörrarna
och lärarna undrade alltid varför
jag stannade kvar så sent. «
Masie, Kanada
De förslag som presenterats i studien
kommer ändå att underlätta Rädda
Barnens arbete mot våld.
Barnen kommer med råd
En viktig del av Rädda Barnens arbete
har varit att få med barnen i processen.
I början fanns det en stor tveksamhet att
överhuvudtaget rådgöra med dem. Vid
samtliga nio regionala konferenser som
ägt rum i världen i samband med studien
har barn och unga deltagit tillsammans
med representanter för FN, regeringar
och frivilligorganisationer. Rädda
Barnens och barnens egna synpunkter
och rekommendationer om hur våld kan
förhindras finns nu återgivna i studien.
Nu fortsätter Rädda Barnens påverkansarbete för att rekommendationerna
ska följas.
– Vi måste ligga på och se till att
frågan prioriteras och att regeringarna
faktiskt avsätter resurser för att stärka
skyddet för barn mot våld och övergrepp.
Vi kommer också att arbeta för att nästa
års resolution inkluderar våra rekommendationer, säger Lena Karlsson.
En av de nio regionala konferenserna hölls i Bamako i Mali med barn från hela Västafrika.
Afghanistan förbjuder aga i skolan
Under 2006 förband sig utbildningsministern
i Afghanistan att införa ett förbud mot aga
och kränkande behandling i skolan. Det är ett
stort framsteg för Rädda Barnen och norska
Redd Barna som sedan 2004 har arbetat för
att få utbildningsdepartementet att stifta en
sådan lag. Det är också ett stort steg i rätt
riktning för utvecklingen av barns rättigheter
i landet.
Nätverk vände opinion om aga
I Brasilien är aga i hemmet mycket vanligt,
men på grund av andra stora samhällsproblem
har frågan inte prioriterats. När ett lagförslag
om totalförbud mot aga antogs av deputeradekammaren 2006 fick frågan för första
gången stor uppmärksamhet i media, men
ansågs fortfarande vara mindre viktig. Rädda
Barnen mobiliserade hela sitt nätverk för att
vända opinionen och påpeka att barns rättigheter är lika viktigt som något annat. Under
veckorna som följde publicerades flera
artiklar som öppnade för en debatt om det
rimliga i en lag mot aga.
Stöd till ungdomar i hederskulturer
2006 lanserades läroboken Ungdomar och
hedersrelaterat våld som en del i arbetet
för att förbättra situationen för flickor och
pojkar som är föremål för hedersrelaterat
våld och förtryck. Boken användes under
året som utgångspunkt i utbildningar för
socialtjänst, vård och skola. 58 flickor och
pojkar fick behandling och stöd via mejl av
Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris, ytterligare 47 ungdomar bad
om information.
Skydd för barn som bevittnar våld
Den 15 november 2006 trädde två lagändringar i kraft som Rädda Barnen arbetat för
sedan 1992. Den ena slår fast att barn som
bevittnat våld eller andra övergrepp är att
betrakta som brottsoffer och kan vara i
behov av stöd och hjälp. Den andra säger
att barn som bevittnar våld inom familjen ska
ha rätt till brottsskadeersättning från staten.
Rädda Barnen kommer noga att följa den
effekt dessa lagändringar får i praktiken.
10 Barns rätt till utbildning
Alla barn har rätt
att gå i skolan
Rädda Barnen arbetar för att alla barn, utan undantag, ska få tillgång
till meningsfull utbildning i en barnvänlig miljö. Under 2006 drog vi
igång ett omfattande internationellt arbete för att ge barn i konfliktdrabbade områden möjlighet att gå i skola. I Sverige fortsatte arbetet mot diskriminering och vi påbörjade ett mer utvecklat arbete
med läxhjälp. Vi samlade också in kunskap om barns situation i
skolan, ett arbete som fortsätter under 2007.
Rewrite the Future
40 miljoner barn i världen går inte
i skolan för att de bor där det är
eller har varit krig. 2006 startade
Rädda Barnen tillsammans med andra
medlemmar i Save the Children sin
största gemensamma satsning hittills
– Rewrite the Future. Målet är att tre
miljoner barn ska få en plats i skolan
och att utbildningen ska bli bättre för
ytterligare fem miljoner.
Elfenbenskusten är ett av de länder som
ingår i Save the Childrens stora utbildningssatsning. Landet har sedan slutet
av 90-talet plågats av konflikter, vilket
drabbat många av barnen. Idag finns en
miljon barn i Elfenbenskusten som borde
gå i skolan, men som inte gör det. Många
skolor blev måltavlor under konflikten.
Stridande parter sköt sönder skolbyggnader och gjorde brasved av skolbänkarna.
– I Elfenbenskusten handlar utbildningssatsningen till att börja med om att
rusta upp skolbyggnader, inreda skolor
med bänkar och svarta tavlor och utrusta
elever och lärare med skolmaterial, säger
Birgitta Ling, chef för Rädda Barnens
kontor i Elfenbenskusten.
Under 2006 och fram till och med
mars 2007 hade 46 skolor i nio skoldistrikt rustats upp och 14 500 skolpaket
delats ut. Rädda Barnen samarbetar med
utbildningsministeriet och nationella och
internationella organisationer. Målet är
att nå totalt 250 000 barn inom fem år.
Barnen är med och påverkar
Birgitta Ling träffar många barn när hon
reser runt till de upprustade skolorna.
– Barnen är jätteglada för att deras
skolor har blivit så fina. När de själva får
vara med och bestämma hur skolan ska
inredas blir de också mer varsamma om
skolmiljön, säger Birgitta och berättar
om ett klassrum som målats i gult och
rosa, enligt elevernas önskemål.
Men barnen nämner också andra
viktiga saker de behöver hjälp med, som
stängsel och toaletter. Hade de toaletter
slapp de uträtta sina behov i naturen och
riskera att antastas av främlingar. Stängslen skulle hindra obehöriga från att
använda toaletterna, hindra ormar från
att krypa in i skolsalarna och lastbilar
och begravningståg skulle inte längre
kunna passera tvärs över skolgården.
Behoven är enorma
Rewrite the Future handlar också om att
förbättra kvaliteten på utbildningen och
i de skolor som nu rustats upp går Rädda
Barnen vidare med att utbilda lärare,
elever och föräldrakommittéer i barns
rättigheter så att barn kan skyddas från
våld och bli mer delaktiga i det som
händer i skolan. Samtidigt fortsätter
upprustningen av nya skolor.
Behoven är enorma och det går åt
mycket pengar. Ett litet skolpaket med
skrivhäften, linjaler, kritor och pennor
kostar 35 kronor och en skolryggsäck
20 kronor.
– Barnen nämner ofta att de behöver
ryggsäckar och skoluniformer. Med
tanke på det antal barn vi når skulle vi
behöva en miljon kronor bara till ryggsäckarna, säger Birgitta Ling.
Skolan i Sassandra är en av fem skolor som
Save the Children rustat upp i området runt
staden San Pedro i västra Elfenbenskusten.
Barns rätt till utbildning 11
Skolsegregation i Sverige
I februari 2006 publicerade Rädda Barnen
rapporten Lika rättigheter – likvärdig
utbildning? Den visar att den etniska segregationen mellan barn i skolan ökar och att
lärartätheten efter minskningen under
1990-talet fortfarande inte återhämtat sig.
Skillnaderna mellan kommunerna är stora
och storstäderna utmärker sig genom både
större segregation och färre lärare med
pedagogisk utbildning. Rädda Barnen
uppmanar regeringen att förbättra uppföljningen av skolans förutsättningar i kommunerna så att alla barn får samma möjligheter,
oavsett var de bor.
Ulla Oddhammar är aktiv medlem i lokalföreningen Göteborg Nordost
och har läxläsning en dag i veckan på Hammarkullsskolan.
Hjälp med läxor ger insikt
Rätt till lika utbildning i Vietnam
Rädda Barnens workshops om barnets
rättigheter inspirerade rektorn i skolan
Luong Dinh Cua, Vietnam. Hon fick med
både personal och föräldrar på idén att ge
plats för arton barn från mycket knappa
förhållanden och som enbart fått oregelbunden och dålig undervisning. Barnen fann
sig snart till rätta och från att ha beskrivits
som bråkiga och långsamma gjorde de stora
framsteg i sina studier och deltog i möten för
att uttrycka sina synpunkter. Rektor Hanh
sprider nu sina goda erfarenheter för att få
andra skolor att följa hennes exempel.
Läxhjälp är populärt, både bland Rädda Barnens medlemmar och bland skolor.
Att arbeta med läxhjälp har dessutom visat sig vara ett bra sätt att rekrytera
nya medlemmar och väcka ett bredare engagemang. 2006 påbörjades ett arbete
med att upprätta riktlinjer och samla goda exempel som stöd och inspiration
för dem som redan ordnar läxhjälp och för dem som inte vet hur de ska börja.
Läxhjälp är ett samlingsnamn för aktiviteter för barn i skolan. Det kan till
exempel handla om språkövning, om
sagostunder eller att berätta om Barnkonventionen – på skoltid eller i anslutning till skolans slut. Det finns en tydlig
efterfrågan på ideell hjälp med stöd till
elever, i synnerhet från låg- och mellanstadieskolor.
Hammarkullsskolan utanför Göteborg är en av skolorna som har läxhjälp.
– I Hammarkullsskolan finns medlemmar på plats ett par dagar i veckan
som en extra resurs för både elever och
lärare. De elever som vill kan då göra
läxor eller ha språkträning i smågrupper.
Med fler vuxna kan eleverna få den
uppmärksamhet de behöver, säger Åsa
Pedersen på regionkontoret i Göteborg.
Intresse från nya medlemmar
Att starta läxhjälp har visat sig vara ett
bra sätt att hitta nya medlemmar. Vissa
föreningar har med framgång rekryterat
läxhjälpare externt och det är inte ovanligt att lärare i de skolor som får läxhjälp
blir medlemmar. Det är också en verksamhet som fått flera medlemmar att bli
aktiva.
– Det finns ett stort intresse av att
arbeta med läxhjälp bland våra medlemmar, därför tar vi nu fram en liten handledning med tips på vad man ska tänka
på när man startar en sådan verksamhet.
Vi kommer också att se över hur de som
redan är igång kan utveckla metoderna
och utvidga arbetet, säger Kalle Elofsson,
programhandläggare på Rädda Barnen.
Fruktbar frustration
Läxhjälp ger en inblick i hur barn har
det. Ibland skapar kontakten en frustration som mynnar ut i en vilja att göra
något för många fler barn än dem man
möter i verksamheten. På flera håll har
medlemmar bildat påverkansgrupper för
att åstadkomma förändring i en viss
fråga, till exempel genom att få till stånd
en debatt via insändare till lokaltidningen eller genom att lämna in kravlistor
till berörda makthavare.
Ellen blir Allan
Under 2006 startades den första samtalsgruppen för killar, på Björkskatans fritidsgård
i Luleå. Killgruppen ska ge killar i högstadiet
tillfälle att diskutera olika frågor utifrån ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Metoden bygger på Ellen-modellen, ett
projekt för tjejer i årskurs 8 som startades
för att stärka unga tjejer genom samtal och
diskussioner. Idag finns Ellen-grupper på 70
orter och efter pilotprojektet i Luleå ska fler
killgrupper dras igång runt om i landet.
12 Barns rätt till utbildning
arbetar med barnsäkerhet på Internet och
som höll i föreläsningarna under 2006.
Efterfrågan har varit stor och seminarierna blev snabbt fulltecknade. Under
2006 deltog drygt 3 000 elever och 2 500
lärare, framför allt från årskurs 6–9.
– Vi ville möta ungdomarna där de
finns, det vill säga i skolan. Och det var
viktigt att både elever och lärare var med
så att de får en gemensam plattform och
kan fortsätta samtalen i klassrummet,
säger Marie Johanson.
Läraren Lars Hansson på Tångvallaskolan i Skanör är en av dem som deltagit
och som nu vill ta reda på vad som
händer på ungdomssajterna.
– Jag har tagit för lätt på det här, och
är besviken på mig själv att jag inte hängt
med. Den här diskussionen har inte
funnits bland lärarna, jag tror vi är
alldeles för naiva, säger han.
Nu är han fast besluten att ta med sig
frågan till klassrummet och få igång en
ordentlig diskussion med sina elever
kring attityder om jämställdhet, respekt
och integritet.
Föreläsningarna fortsätter under
2007. Många skolor vill även bjuda in
föräldrar till träffarna.
Viktiga samtal om
utsatthet på nätet
Att chatta och umgås via nätet är en
självklarhet för många ungdomar idag.
Men ibland blir tjejer och killar illa
behandlade på nätet, både av varandra
och av vuxna. Genom utbildningen
Private Property vill Rädda Barnen
uppmärksamma ungdomars utsatthet
på Internet och få igång samtal om
attityder och integritet.
– Det handlar inte om att förbjuda
och komma med pekpinnar, utan att få
igång en värdegrundsdiskussion om hur
vi är mot varandra på nätet, säger Marie
Johanson, projektledare för Private
Property.
Private Property drog igång våren
2006 och målet är att göra unga medvetna om vad följderna kan bli av ett
aningslöst beteende på en ungdomssajt
och att reflektera över vad som är okej
och inte att göra på nätet. Föreläsningarna hålls för tjejer, killar och lärare var
för sig. De handlar om allt från att vuxna
förför minderåriga och lurar unga att ta
av sig kläderna framför webbkameran till
att killar lägger ut avklädda bilder av sina
gamla flickvänner på nätet. I Sverige är
det än så länge helt lagligt för en vuxen
person att i textform förföra och vilseleda
en minderårig, så kallad grooming, och
det finns många vuxna som aktivt söker
kontakt med unga via nätet.
– Att barn utsätts för sexuella övergrepp på nätet är ett problem som bara
kommer att öka. Förövarna vet att
utnyttja behov av bekräftelse bland unga
personer, säger Mats Andersson, som
Fakta
Flera länder i Europa har redan lagstiftning mot att vuxna söker sexuella
kontakter med barn och unga på nätet.
I Sverige har därför Riksåklagaren lagt
ett lagförslag som innebär att sådana
kontakter kriminaliseras. Enligt en
undersökning från Brottsförebyggande
rådet (BRÅ), har också närmare hälften
av eleverna i högstadiet någon gång blivit
kontaktade på nätet i sexuella syften av
någon som de visste eller uppfattade som
vuxen. Rädda Barnen välkomnar lagförslaget. Barns rätt till skydd mot sexuell
exploatering måste gälla även på Internet.
» Man vet ju att det finns konstiga vuxna på nätet,
men man fattade ju inte riktigt vilken taktik de
använde för att lura barn. Nu kommer jag att
vara mycket mer försiktig. «
Kevin Persson, 16 år
Barns rätt till utbildning 13
Utbildning i katastrofens spår
På några minuter förändrades livet för tusentals människor, när den
värsta naturkatastrofen i Pakistans historia drabbade landet hösten 2005.
Tillsammans med våra systerorganisationer i Save the Children inledde
Rädda Barnen en hjälpinsats som berört över 300 000 människor.
Till följd av katastrofen drabbades många
barn av mardrömmar, fobier och fick
svårt att sova. För att lindra trauman är
det viktigt att så fort som möjligt göra
vardagen så normal som möjligt. I det
mest akuta skedet upprättade Rädda
Barnen därför ett 20-tal så kallade barnvänliga platser. Där kunde barn samlas
och leka i en trygg miljö. På de barnvänliga platserna fick barnen stöd av vuxna
och enklare skolundervisning.
Skolor även för flickor
I vissa distrikt förstördes samtliga skolbyggnader. Tillsammans med pakistan-
ska myndigheter byggde Rädda Barnen
88 nya tillfälliga skolor och byggde upp
372 raserade skolor. Skolmaterial delades
ut och nya lärare utbildades. Närmare
60 000 barn kunde därmed börja skolan
igen.
I ett område där inga skolor funnits
tidigare byggdes 13 skolor. Åtta av dessa
skolor var flickskolor som för första
gången även inkluderade högre årskurser.
Tidigare har flickor i den delen av
Pakistan bara fått gå i skolan upp till
årskurs fem.
» Sedan jag började skolan har mitt liv förändrats. Jag vet
hur man ska hålla sig ren och jag har lärt mig om barns
rättigheter. Jag har vänner som leker med mig. Barn som
får utbildning kommer att bidra till samhället för de kan
bli läkare eller lärare. De kan få ett bra liv. «
Mary 12 år, södra Sudan
Bild från första skoldagen i Meira Relief Camp där Save the Children hjälper till att driva tre skolor.
Skoputsare i Senegal börjar skolan
I en liten verkstad i Senegals huvudstad
Dakar lär sig unga pojkar att tillverka skor.
På kvällen lär de sig läsa och skriva och på
natten förvandlas verkstaden till sovplats.
Barnen ingår i ett projekt för unga som lever
och arbetar på gatan. Den lokala organisationen Action Jeunesse Environment driver
projektet och Rädda Barnen ger stöd i form
av skolmaterial och utbildning av lärare. Idag
deltar fler än 80 barn i åldern 13 till 18 år i
projektet. Barnen är själva med och påverkar
verksamheten.
Utbildningssatsning ger resultat i Peru
Barn i Peru har svårt att få sina rättigheter
tillgodosedda och de lärare som ska utbilda
dem kommer ofta själva från marginaliserade
grupper. Eftersom lärarutbildningen håller
mycket dålig kvalitet uppmuntrade Rädda
Barnen för två år sedan samarbetsorganisationen GID att starta ett projekt för att
utbilda lärarstudenter i barns rättigheter,
med tyngdpunkt på barns rätt till delaktighet.
De elever som nu har dessa studenter som
lärare uppger att de mår bättre och lär sig
mer.
Läsrekord på effekt
Ungdomssajten effekt.rb.se samlar in barns
och ungdomars synpunkter på olika teman,
till exempel om rasism, gatuvåld och skilsmässor. 2006 kom fyra temanummer och
temat Rätt till utbildning blev ett förhållandevis stort nummer med många krönikor och
artiklar. Krönikorna lades ut på LunarStorm
och slog läsrekord. Effekts eget användarkonto blev översvämmat med positiv
respons.
Framsteg för barn med funktionshinder
i Kosovo
Under 2006 stödde Rädda Barnen Save the
Children i Kosovo i arbetet med att ge barn
med funktionshinder tillgång till utbildning.
Ett av projekten gick ut på att aktivera 360
barn med hjälp av sjukgymnastik och lek.
Som en följd av behandlingen gjorde barnen
stora framsteg både i rörelseförmåga och
i förmågan att läsa, skriva och sköta sin personliga hygien. Föräldrar och andra nyckelpersoner utbildades i barns rättigheter och
hur de genom påverkansarbete kan förbättra
barnens situation. Detta ledde bland annat
till inrättandet av ett rehabiliteringscenter
för barn med funktionshinder och deras
föräldrar i Norra Mitrovica.
14 Barns rätt till stöd från vuxna
Både barn och
föräldrar behöver stöd
I Sverige arbetade vi 2006 med att utveckla stödet till föräldrar.
Vi hade också kontakt med hundratals barn i skilsmässa som tyckte
sig sakna stöd från just mamma eller pappa. Även internationellt
arbetade vi för att barn ska ha tillgång till vuxna. Under året arbetade
vi bland annat mot spridningen av hiv/aids. Kunskapen som vanns
kommer att användas för att påverka ansvariga makthavare att ge
hjälp till både föräldrar och barn.
Barn har rätt till vuxna som
bryr sig om dem
Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv, men att vara förälder
kan vara svårt. Alla föräldrar behöver
stöd då och då. Någon att fråga och
dela sina erfarenheter med. Rädda
Barnen erbjuder sådant stöd men
kämpar också för att samhället ska bli
bättre på att stödja föräldrar, för barnens skull. Under 2006 breddades och
vidareutvecklades denna verksamhet.
En stor del av Rädda Barnens arbete med
föräldrastöd görs i lokalföreningarna.
De ordnar bland annat föreläsningar och
samtalsgrupper för föräldrar.
– Eftersom det är kommunerna som
har ansvaret för stöd till föräldrar och
barn är det viktigt med aktiviteter på
lokal nivå, säger Hanne Simonsen,
ansvarig för arbetet med föräldrastöd på
Rädda Barnen.
Utveckling av stöd till föräldrar
För att utveckla verksamheten och sprida
goda idéer anordnades i januari en inspirationshelg där många lokalföreningar
delade med sig av sina erfarenheter till
varandra. Helgen utmynnade i handledningen Med föräldrar för föräldrar, om
hur man kan arbeta med föräldrastöd.
I Örebro driver lokalföreningen sedan
2005 samtalsgrupper för föräldrar. Våren
2006 hölls ett seminarium där arrangörer, cirkelledare och föräldrar gemensamt
diskuterade hur verksamheten kunde
utvecklas, en diskussion som bland annat
ledde till en kartläggning av kommunens
föräldrastöd. Utifrån kartläggningen och
samtalen med föräldrar kunde Rädda
Barnen sätta fingret på brister som
påtalades för kommunen.
» När jag är hos mamma längtar jag
efter pappa. När jag är hos pappa
längtar jag efter mamma. «
Webbplats för barn till skilda föräldrar
Det näst vanligaste problemet som tas
upp av föräldrar i Rädda Barnens
föräldratelefon rör skilsmässor. För att
erbjuda även barnen en plats att vända sig
till med frågor och ta reda på hur de mår,
lanserades i februari 2006 webbplatsen
skiljas.rb.se. Här kan barn läsa om andra
barns upplevelser och mejla anonymt till
psykologer på Rädda Barnen.
Webbplatsen blev snabbt välbesökt
och att erbjuda kontakt per mejl visade
sig vara en bra väg till dessa barn; under
första året gjordes 12 575 unika besök
och drygt 500 barn tog kontakt via mejl.
– Det blev alldeles klart i dessa kontakter att en skilsmässa är en livskris för
barn och att många saknar det stöd de
skulle önska, framför allt ifrån föräldrarna men även ifrån andra vuxna, säger
Sophie Arnö, psykolog på Rädda Barnens
Centrum för barn och ungdomar i kris.
Kunskaperna som vunnits genom
kontakten med barnen kommer att
användas i påverkansarbetet för bättre
vuxenstöd till barn i skilsmässa.
Barns rätt till stöd från vuxna 15
Föräldrastöd per mejl
Rädda Barnen har sedan 1991 erbjudit
föräldrar stöd via Föräldratelefonen som
bemannas av ideellt arbetande föräldrar som
utbildats av Rädda Barnen. För att utöka
tillgängligheten invigdes i april Föräldramejlen
som snabbt blev en uppskattad kanal. Under
2006 hade Rädda Barnen 2 249 kontakter
via telefon och mejl vilket betyder att fler
föräldrar än någonsin fick stöd.
Kurshelg för barnfamiljer
Hur aktivera våra medlemmar så att vi kan
påverka barns situation lokalt? Den frågan
ställde sig regionkontoren i Norrköping,
Göteborg, Vänersborg och Växjö. De bestämde sig för att satsa på barnfamiljer och
anordnade en kurshelg i Borås djurpark dit
26 familjer kom för att lära sig mer om Rädda
Barnens arbete och fundera på hur de själva
kan engagera sig. En lyckad aktivitet tyckte
både deltagare och arrangörer, och nu
planeras nya familjehelger där barnens
synpunkter gärna får ta mer plats.
Även flickor kan delta i pojkgrupperna för att diskutera sexualitet och hiv/aids. Här i Addis Abeba, Etiopien.
Hiv-epidemin slår hårt mot barnen
I Afrika söder om Sahara lever 25
miljoner människor med hiv. Det gör
regionen till den hårdast drabbade i
världen. Rädda Barnen försöker stävja
utvecklingen genom att tala öppet
om sex.
Nära 90 procent av barnen i de områden
där hiv/aids är utbrett påverkas av epidemin. De måste ofta axla försörjningsbördan och avbryta sin skolgång för att
vårda sjuka föräldrar. Hiv sprids nu
särskilt bland unga och en del av Rädda
Barnens förebyggande arbete handlar
därför om att se till att ungdomar får
begriplig information om sexualitet.
Genom workshops på temat hiv, sex
och könsroller har Rädda Barnen utbildat
den egna personalen och samarbetsorganisationerna i Afrika, i barns sexuella
rättigheter.
– Vuxna pratar nästan aldrig med
barn om att sex är en naturlig del av vår
identitet. Barn får inte svar på sina frågor
om sexualitet, säger Eva Nordfjell som
ansvarar för hiv/aidsfrågor på Rädda
Barnen.
I pojkgrupper arbetar Rädda Barnen
med att förändra pojkars beteende i
förhållande till flickor och i relationer.
– Vi utmanar dem att ta mer ansvar
i sin sexualitet och respektera tjejer mer.
De är viktiga aktörer i förändringsarbetet, säger Eva Nordfjell.
Regeringens ansvar
Rädda Barnen arbetar för att stärka motståndskraften mot hiv/aids i de afrikanska lokalsamhällen där vi är verksamma.
Vi kräver att regeringar tar sitt ansvar för
de drabbade barnen genom att erbjuda
sociala skyddsnät som barnbidrag, gratis
skolgång och hälsovård till alla.
– Det är det enda som på sikt kan
motarbeta de negativa effekterna av hiv/
aids, säger Eva Nordfjell.
Livlina för barn utan papper
I mars öppnades webbplatsen utanpapper.nu
på flera språk för barn som lever i Sverige
och Europa utan uppehållstillstånd. Där finns
information och möjlighet till kontakt med
professionella rådgivare via e-post och ett
020-nummer. Under de första åtta månaderna kontaktades projektet Livlinan av över
40 barn och föräldrar, samt av 27 vuxna som
på olika sätt möter flyktingfamiljer. Verksamheten fortsätter 2007 och utvidgas då för
att även nå barn utsatta för trafficking och
kriminella ligor.
Ungdomar får en röst istället för
fängelse
I vissa kvarter i staden Cebu, Filippinerna,
sätts inte längre dömda ungdomar i fängelse.
I stället gör de samhällstjänst och får en
övervakare som hjälper dem till ett liv utan
kriminalitet. En gång i veckan samlas man för
gruppsamtal som leds av jämnåriga. Diskussioner om till exempel missbruk, kriminalitet
och familjeproblem mynnar ofta ut i förslag
på vad ansvariga i stadsdelen kan göra för att
förbättra situationen. Rädda Barnen stödjer
arbetet genom sin samarbetspartner
Freelava.
16 Rädda Barnens insamling
Mer än hälften
arbete finans
Under 2006 bidrog allmänhet och företag med nära 297 miljoner
kronor till Rädda Barnen. Satsningar på ett effektiviserat insamlingsarbete har sänkt Rädda Barnens insamlingskostnader under året
och nya arbetssätt har medfört att vi kan förvalta våra givares
förtroende ännu bättre.
Regelbundet givande är viktigt för Rädda
Barnens möjlighet att ge långsiktigt stöd
till många barn. Idag bidrar drygt 90 000
personer varje månad via Månadspeng
och Medsyster och under 2006 fick vi in
128 miljoner kronor, en ökning med nio
miljoner. Ökningen beror delvis på satsningen på face-to-face, som innebär att
vi möter människor på ”gatan” för att
informera om verksamheten och
rekrytera nya givare.
– Det personliga mötet är viktigt.
Totalt fick Rädda Barnen nästan 12 000
regelbundna givare på det sättet, säger
Tiina Westerlund, projektledare på
Rädda Barnens insamlingssektion.
För att få gåvor genomför Rädda
Barnen varje år ett antal kampanjer och
aktiviteter. Gåvor samlas in via Rädda
Barnens insamlingsbrev, gåvo- och
minneskort, gåvokalendern samt via
Internet. Det oregelbundna gåvogivandet
resulterade 2006 i 51,8 miljoner kronor.
Medlemmarnas insamling
Rädda Barnen hade vid årets slut 89 164
medlemmar, en ökning med 2 134 jämfört med 2005. Lokalföreningarnas medlemsansvariga ökade sin rekrytering och
fler än tidigare valde att förnya sitt medlemskap. Rädda Barnens lokalföreningar
samlade in 6,8 miljoner. Under året
utarbetades centrala riktlinjer för hur
det lokala näringslivet kan stödja den
lokala verksamheten och vi märkte ett
ökat intresse från företagen. Rädda
Barnen satsade också på att nå fler ungdomar, bland annat genom aktiviteter
med Rädda Barnens Ungdomsförbund
(RBUF).
Världens Barn
Rädda Barnen fick 15,5 miljoner kronor
från Radiohjälpens insamlingskampanj
Världens Barn där totalt 12 organisationer ingår. Rädda Barnen hade en nyckelroll i Världens Barn och lokalföreningarna arbetade hårt för att stödja den
lokala insamlingen.
PostkodLotteriet en stor succé!
PostkodLotteriets första år blev en stor
framgång. I oktober 2006 delades drygt
61 miljoner kronor ut till förmånstagarna
Rädda Barnen, Barncancerfonden och
WWF. Rädda Barnen tog emot 20,5
miljoner kronor, pengar som är ett stort
och mycket viktigt tillskott i vårt arbete.
I tv-programmet PostkodMiljonären,
med tittarsiffror på i snitt 1,2 miljoner
per program, skildras organisationernas
arbete i korta filmsekvenser. Det betyder
mycket att nå ut med information om
Rädda Barnens verksamhet till Sveriges
befolkning på bästa sändningstid. Under
2007 väntas utdelningen till förmånstagarna bli dubbelt så stor.
Företagssamarbeten
Rädda Barnen vill stimulera företagen att
räkna in barns rättigheter i sitt samhällsansvar och under 2006 har vi öppnat upp
för fler samarbeten med företag. Genom
sådana får Rädda Barnen både ökat
ekonomiskt stöd till verksamheten och
ökade möjligheter att nå ut med viktiga
budskap.
Marianne Nivert tar emot en check från Sofi a Rågenklint, vinstutdelare i tv-programmet
PostkodMiljonären i TV4.
Rädda Barnens insamling 17
av Rädda Barnens
ieras av gåvor
Huvudsamarbetspartners 2006 var
SAS, Semper och Santa Maria. Under
året samarbetade vi också med bland
andra IKEA, If, Stadshypotek Bank,
RATOS AB, Scandic Hotels, Calligraphen och Pictura. Företagen bidrog
totalt med 27 miljoner kronor.
Seminarium för svenskt näringsliv
Under året bjöd Rädda Barnen in svenskt
näringsliv till ett seminarium om hur den
privata sektorn kan bidra till att förbättra
situationen för barn. Seminariet lockade
många deltagare, varav några av Sveriges
viktigaste företagsledare.
– Seminariet var mycket uppskattat
och vi har följt upp med flera mindre
seminarier. Vi kan se att företagens
intresse för Rädda Barnen har ökat, säger
Jonas Olsson, ansvarig för företagssamarbeten på Rädda Barnen.
Den årliga julkampanjen riktad mot
företag överträffade tidigare resultat och
samlade in 9,8 miljoner kronor. Ett samarbete med tidningen Veckans Affärer
visade sig lyckosamt genom den exponering kampanjen fick.
IKEA
Save the Children, där Rädda Barnen
ingår, har arbetat med IKEA sedan 1993,
främst i frågor som rör barn i skadligt
arbete. Idag har samarbetet växt till att
omfatta 18 av Save the Childrens medlemmar. En global kampanj där IKEA
sålde mjukdjur till förmån för Save the
Children genomfördes under 2006 och
bidrog med cirka 1,2 miljoner till Rädda
Barnens verksamhet.
Jasmin Gökboga och Supranee Rodyen värvar givare under Rädda Barnens valkampanj mot våld.
INSAMLADE MEDEL 2006 – 296,8 MILJONER KRONOR
Alliansen, 7%
Övrig insamling, 1%
PostkodLotteriet, 7%
Insamlat av lokalföreningar, 2%
Radiohjälpen, 5%
Månatligt givande, 44 %
Banco Fonder, 2%
Testamenten, 7%
Företagsgåvor, 6%
Givare, 19%
18 Rädda Barnens kommunikation
Effektiv kommunika
Rädda Barnens kommunikationsarbete ska bidra till varaktiga förbättringar för barn och under 2006 har vi arbetat för att samordna
kommunikationen bättre och skapa större genomslagskraft. Detta
gjordes dels inom ramen för enskilda projekt, som till exempel
valkampanjen, dels genom att samla all vår kommunikation under
parollen ”Förändra utsikten”.
En stor del av kommunikationsarbetet
2006 handlade om kampen mot våldet,
både i Sverige och internationellt. Den
största samlade kommunikationsinsatsen
i Sverige gjordes i samband med valkampanjen ”När samhället sviker barn som
far illa”. Det övergripande målet för kampanjen var att få upp frågan om barn som
far illa på den politiska dagordningen.
Valkampanj mot våld
Valkampanjen inleddes under våren med
dokumentären ”Det handlar om ett barn”,
tre avsnitt på TV4 med Kristin Kaspersen
som programledare. Den nominerades
senare till tevepriset Kristallen.
Under samma period sattes en valsajt
upp på rb.se, fyra rapporter om samhällets oförmåga att möta barn som utsätts
för våld lanserades, lokalföreningarna
skickade insändare till lokaltidningar
och Aftonbladet publicerade en artikelserie om våld mot barn.
Aktiviteter pågick såväl lokalt som
centralt och valkampanjen som helhet
fick mycket bra exponering i medierna.
550 artiklar och radio/tv-inslag där
Rädda Barnen fanns med i sammanhanget barn och våld publicerades under
perioden maj till augusti, och vår roll
som trovärdig expert i frågor som rör våld
och övergrepp mot barn förstärktes.
Ett annat slags exponering fick vi
genom samarbetet med rockgruppen
Kent som komponerade musiken till
dokumentären. Vinjetten ”Nålens öga”
släpptes som singel och sålde guld,
10 000 exemplar. Överskottet gick till
Rädda Barnen.
Läs mer om valkampanjen på sidan 7.
Bildmanéret som användes i ”Det handlar om ett barn” användes även i andra insatser kring valkampanjen,
liksom i insamlingsarbetet, för att öka genomslagskraften. Rockgruppen Kent som komponerade vinjetten
bar kampanjmärket på sin konsert i Hultsfred.
Samarbete internationellt
Internationellt genomfördes ett omfattande kommunikationsarbete i samband
med FN:s globala studie om våld mot
barn. En hel del material producerades,
bland annat Voices against violence som
utgjorde hela Save the Childrens samlade
bidrag till FN-studien. Safe you and safe
me, ett barnvänligt material om FNstudien, blev mycket efterfrågat och
kommer att översättas till flera språk.
Läs mer om FN-studien på sidan 8.
Böcker och filmer
Utöver de rapporter och filmer som togs
fram i samband med valkampanjen och
FN-studien har flera rapporter, böcker
och filmer producerats under året. Vi gav
bland annat ut Beredskapsplan för skolan,
Kompisboken om sorg, Min minnesbok och
Ungdomar och hedersrelaterat våld. Bland
filmerna kan nämnas Hyena Square om
hiv/aids bland barn och unga i Afrika.
Dessutom har ett flertal kortare filmer
producerats för PostkodLotteriet i TV4.
Tidningen Barn
En viktig publikation är tidningen Barn
som går ut i 131 000 exemplar till medlemmar och regelbundna givare. Bland
de teman som togs upp under året fanns
bland andra hjälp till barn som far illa,
psykisk ohälsa, politisk påverkan för
barns rättigheter och vikten av utbildning i konfliktområden. Tidningen Barn
har vid flera tillfällen citerats i andra
medier och de personer som förekommer
intervjuas också ofta i andra tidningar.
Webbplatsen
Webbplatsen rb.se, som under året
besöktes av fler än 720 000 personer,
utvärderades under hösten och kommer
under 2007 att genomgå ett omfattande
förbättringsarbete. Redan innan årsskiftet lanserades en bättre nätbokhandel
genom vilken alla svenska och utländska
publikationer ska vara tillgängliga. Där
kommer också allt fler av våra publikationer av kostnadsskäl finnas publicerade
digitalt.
Se och läs mer på bokhandel.rb.se.
Rädda Barnens kommunikation 19
tion gynnar barnen
({TkPFTC
WVUKMVGPH{T
OKNLQPVCNU
DCTP
En av reklamfilmerna som gjordes på temat ”Förändra utsikten” är inspelad i Sydafrika och illustrerar hur ett klassrum i ett konfliktdrabbat område kan se ut.
Filmen kommer även att användas internationellt i samband med Save the Childrens utbildningssatsning Rewrite the Future.
Reklam för 57 miljoner
Rädda Barnen var en av de ideella organisationer som syntes mest under 2006.
Jämfört med 2003 ökade vi vår synlighet
på köpt utrymme i media med cirka 800
procent. Detta tack vare att vi för cirka
4 miljoner kronor fick reklamutrymme
i medierna till ett prislistvärde av hela
57 miljoner kronor. Främsta målet med
den här typen av kommunikation är att
stödja vår insamlingsverksamhet.
Framgångsrikt lobby-arbete
En viktig del av Rädda Barnens kommunikationsarbete vänder sig till dem som
fattar beslut som rör barn, bland annat
politiker. En studie från årets början om
hur politiker ser på Rädda Barnen visade
att vi i deras ögon är en kunnig och trovärdig organisation som verkar för barns
rättigheter.
Utbildning som ger resultat
Ett annat sätt att kommunicera är att
utbilda yrkesgrupper som kommer i
kontakt med barn. Under 2006 har vi
utbildat 3 000 lärare, cirka 300 personer inom socialtjänsten och cirka 400
personer inom militär och polis. En av
utbildningarna var 5-poängskursen
”Barn i kris” för lärare i Stockholms stad,
som deltagarna redan under året började
omsätta i sina respektive verksamheter.
bokhandel.rb.se
FÖR ATT FÖRSTÅ OCH BEMÖTA BARN KRÄVS KUNSKAP
Tre böcker om sorg gavs ut
under året. En som vänder sig till
skolvärlden och två som vänder
sig direkt till barn och unga.
20 Att stödja Rädda Barnens arbete
Alla kan vara
med och förändra
utsikten för
miljontals barn!
Tillsammans med Rädda Barnen kan du vara med och förbättra
barns livsvillkor på flera olika sätt. Du kan bli medlem, ge en gåva
eller stödja oss mer regelbundet genom att bli medsyster eller ge
en månadspeng. Som företagare har du andra möjligheter.
Bli medlem
Som medlem blir du en del av en folkrörelse med över 89 000 medlemmar.
Som aktiv kan du vara med och bilda
opinion för barns rättigheter, samla in
pengar eller göra direkta insatser för
barn. Att vara medlem i Rädda Barnen
kostar 200 kronor per år om du är över
25 år. Yngre medlemmar betalar 75
kronor. Ett medlemskap för hela hushållet kostar 300 kronor, oavsett antal
personer.
Ge en gåva
Alla bidrag gör det möjligt för oss att
fortsätta vårt viktiga arbete och ingen
gåva är för liten. Besök www.rb.se eller
sätt in ditt bidrag på plus- eller bankgiro
90 2000-3.
Ge månadspeng
Med en månadspeng bidrar du till
Rädda Barnens arbete mot orättvisor
och för barns rättigheter. Minst 100 kronor i månaden skapar möjligheter till en
ljusare framtid för barn i både Sverige
och övriga världen.
Bli medsyster
Flickor har ofta sämre möjligheter att
göra sina röster hörda och påverka sin
situation än vad pojkar har. Som medsyster bidrar du med minst 100 kronor
i månaden till Rädda Barnens arbete
mot könsstympning och till arbetet för
jämställdhet mellan flickor och pojkar.
Testamentera pengar
Ditt testamente kan ge många barn en
bättre framtid. Du kan antingen bestämma att ett visst belopp ska tillfalla Rädda
Barnen eller välja att testamentera ett
föremål som vi kan omsätta och använda
i vårt arbete.
Företagssamarbeten
Genom att stödja Rädda Barnen kan ditt
företag vara med och förändra utsikten
för miljontals barn. Ni kan göra det på
olika sätt, på olika nivåer och till olika
kostnader. Kontakta ansvarig för företagssamarbeten och sponsring, telefon
08-698 90 00.
Om du är medsyster används din gåva i projekt
som vänder sig till just flickor. Gåvorna används
bland annat för att förhindra könsstympning
bland flickor i Sudan.
Rädda Barnen
i Sverige och världen
2006
Varje dag, här hemma och över hela världen, arbetar Rädda Barnen
för att förändra utsikten för miljontals barn. Det behövs. För varje
dag, jorden runt och nära dig, kränks barns rättigheter. Barn som
misshandlas, som utnyttjas sexuellt och säljs. Barn som flyr ensamma
undan krig. Barn som tappas bort i rättsprocessen.
Problemen är många och uppträder på olika sätt. Men det går
att göra någonting åt dem. Genom att sprida kunskap, genom att
utveckla metoder för varaktiga förbättringar, genom att ställa krav
på politiker…
Rädda Barnen har verksamhet i Sverige och i åtta regioner
utomlands. Genom vårt arbete inom International Save the Children
Alliance verkar vi i drygt 120 länder.
Det går att förändra!
22
Rädda Barnen i Sverige
Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse
som utvecklats till en ledande aktör för barns rättigheter i Sverige.
Vi har drygt 89 000 medlemmar i 249 lokalföreningar och ett
ungdomsförbund. Totalt stöder närmare 250 000 medlemmar
och givare vårt arbete. Vi har huvudkontor i Stockholm och elva
regionkontor runt om i Sverige. Här kan du läsa om några av de
viktigaste projekten i Sverige under 2006.
Kampanj mot våld
Våld är en del av vardagen för många
barn i Sverige. När valkampanjen drogs
igång på våren lyfte vi frågan om vad som
händer när samhället sviker de barn som
far illa. Vi drev också kravet på att Barnahus ska inrättas i hela landet, något den
dåvarande justitieministern Thomas
Bodström också utlovade i tv.
Webbplatser för barn
I början av året lanserades två webbplatser riktade till barn som behöver stöd av
andra vuxna än sina föräldrar: skiljas.nu
och utanpapper.nu.
Skiljas.nu, som vänder sig till barn
med skilda föräldrar, blev snabbt välbesökt och många barn fick också rådgivning via mejl.
Utanpapper.nu vänder sig till barn
utan uppehållstillstånd, en grupp som
står mer eller mindre utanför samhället.
Sajten besöktes av såväl barn som vuxna
som kommer i kontakt med dessa barn.
Rapporter om barnfattigdom
För att visa hur den ekonomiska utvecklingen i samhället påverkar barns vardag
publicerade vi mot slutet av året rapporterna Skilda uppväxtvillkor och Ensam är
fattig. Rädda Barnen bidrog därmed till
att föra upp den ekonomiska utsattheten
Rädda Barnen i Göteborg är en av lokalföreningarna som arbetar med fl yktingfrågor. Här spelar
några medlemmar bandy med barn på Sagåsens
fl yktingförläggning.
bland barn till ensamstående till debatt.
Frågan kom upp både i riksdagen och i
ett antal kommuner.
Stöd till barn och unga i kris
Rädda Barnens Centrum för barn och
ungdomar i kris är en viktig del av vår
verksamhet i Sverige.
Under 2006 har verksamheten prioriterat barn som lever i hederskulturer,
barn med skilda föräldrar och barn som
befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd.
Via Centrum får våra psykoterapeuter
kontakt med hundratals barn varje år
som på olika sätt behöver hjälp. Centrum
för barn och ungdomar i kris är också en
av våra viktigaste källor till den kunskap
som används i påverkansarbetet för att
åstadkomma varaktiga förändringar för
många barn.
Lokalt medlemsarbete
Rädda Barnens allra viktigaste resurs
utgörs av medlemmarna. De finns
spridda i hela landet och gör verksamheten synlig. Lokalföreningarna stod
i år för en viktig insats i samband med
valkampanjen men genomförde också en
lång rad andra aktiviteter, bland annat
riktade mot flyktingar. De besökte till
exempel flyktingförläggningar för att
leka med barnen och påverkade sina
kommuner att ta emot ensamkommande
flyktingbarn.
Läxläsning och föräldrastöd är två
andra aktiviteter som är populära bland
våra medlemmar. Dessa aktiviteter började också utvecklas på ett mer systematiskt sätt under 2006. En typ av föräldrastöd som erbjuds är Föräldratelefonen
som i år hade rekordmånga kontakter.
Läs fler exempel på lokalföreningarnas
arbete på sidorna 7– 9 (våld), 10 –13
(utbildning) och 14–15 (stöd från vuxna).
Luleå
Umeå
Östersund
Borlänge
Karlstad
Stockholm
Norrköping
Vänersborg
Göteborg
Växjö
Malmö
Elva regionkontor och huvudkontor
i Sundbyberg, Stockholm
249 lokalföreningar
26 distriktsförbund
89 164 medlemmar
250 000 medlemmar och givare
23
Rädda Barnen kämpar för att
FN:s konvention om barnets
rättigheter ska bli verklighet för
alla barn, oavsett var de bor.
Tillsammans med våra samarbetsorganisationer gör vi varje
år en stor mängd insatser för
att nå vårt mål. Här kan du läsa
om några av våra projekt och
insatser under 2006.
Europa
Det råder fortfarande stora skillnader
i barns livsvillkor mellan länderna i
Europa, men utvidgningen av EU har
ökat möjligheten till samverkan. Under
2006 var arbetet med regionala nätverk
fortsatt viktigt, liksom att få in barnrättsperspektivet i EU:s beslutsorgan.
Vi underströk särskilt vikten av barns
delaktighet och ordnade bland annat en
webbchat med Margot Wallström som
var öppen för alla ungdomar i EU.
Våra samarbetsorganisationer
arbetade mot kränkningar av barns
rättigheter i relation till den ökande
migrationen och flera yrkesgrupper som
har kontakt med barn utbildades för att
bättre kunna arbeta med barn som
utsatts för människohandel. I flera länder
drevs också kampanjer mot aga.
Vårt stöd till barnrättscentrum i sju
länder fortsatte och en kartläggning av
hur uppföljningen av Barnkonventionen
fungerar på lokal nivå inleddes i sex av
dem. Många av våra samarbetsorganisationer fortsatte att arbeta för att motverka
diskriminering och institutionalisering
av barn med funktionshinder.
Mellanöstern och Nordafrika
I den här regionen försvåras möjligheten
att tillgodose barns rättigheter på många
håll av krig, interna konflikter och etnisk
diskriminering. Men läget är inte helt
hopplöst; ett dynamiskt civilt samhälle
som aktivt arbetar för barns rättigheter är
på väg att växa fram.
2006 präglades verksamheten av kriget i Libanon. Tillsammans med andra
medlemmar i Save the Children gjordes
insatser både under och efter kriget, bland
annat inrättades så kallade barnvänliga
platser där barn i en skyddad miljö kan
bearbeta sina upplevelser genom samtal
och lek.
Under året bedrevs även ett intensivt
påverkansarbete för att släppa palestinska
barn ur israeliska fängelser och kring konsekvenserna av ockupationen. I Jemen
arbetade vi med våra samarbetspartners
för ett förbud mot aga och för att barn
med funktionshinder ska få gå i skolan.
Östra och centrala Afrika
Östra och centrala Afrika är en av
världens fattigaste regioner, hårt drabbad
av väpnade konflikter, interna motsättningar och stor utbredning av hiv/aids.
Många barn går inte i skolan och en del
utnyttjas och utsätts för övergrepp. Flera
länder närmar sig dock verklig demokrati
och det finns en vilja bland människor
och organisationer att lära sig hur man
kan stödja och skydda sina barn.
Rädda Barnens arbete i regionen
inriktas i första hand på barns rättigheter
i väpnade konflikter och katastrofer,
bland annat genom att rehabilitera barnsoldater och stödja barn i flyktingläger.
Vi verkar också för barns rätt till utbildning och för att flickor, barn med funk-
tionshinder och hiv-smittade inte ska
diskrimineras. Även arbetet med att
hindra kvinnlig könsstympning fortsatte
liksom stödet till våra samarbetsorganisationer i deras arbete för barns rättigheter.
Västafrika
I Västafrika är fattigdomen utbredd och
många länder är svårt sargade av krig,
naturkatastrofer och politiska kriser.
Mycket återstår innan barns grundläggande rättigheter kan tillgodoses.
Samtidigt närmar man sig på flera håll
ett mer demokratiskt styre, med ett starkt
organisationsliv och en relativt oberoende press.
Under 2006 arbetade Rädda Barnen
med samarbetspartners för att skydda
barn mot våld och övergrepp, skadligt
arbete och människohandel. Vi gav stöd
till barn som drabbats av krig, bekämpade kvinnlig könsstympning och utökade vårt arbete med att ge barn tillgång
till skolgång i det krigshärjade Elfenbenskusten, bland annat inom ramen för
Rewrite the Future (se sidan 10).
I flera länder gjorde barn själva studier
om aga, upprättade handlingsplaner mot
våld och lämnade in alternativrapporter
till regeringarnas rapporter om hur
länderna efterlever Barnkonventionen.
Dessa sändes till FN:s kommitté för
barnets rättigheter.
För barns rättighet
Sverige
Senegal
Peru
er över hela världen
Libanon
Nepal
Thailand
Kenya
Sydafrika
Rädda Barnen har verksamhet i Sverige och i åtta regioner utomlands.
Europa
Södra Afrika
Mellanöstern och Nordafrika
Latinamerika
Östra och centrala Afrika
Sydostasien – Stillahavsregionen
Västafrika
Syd- och Centralasien
Länder där Rädda Barnen har regionkontor
Länder där Rädda Barnen har landkontor
26
Södra Afrika
I södra Afrika hör våld och övergrepp
mot barn, fattigdom och den utbredda
förekomsten av hiv/aids till de stora
problemen.
Rädda Barnens arbete har framför allt
rört spridningen av hiv/aids. Tillsammans med samarbetspartners arbetar vi
med lobbying och opinionsbildning för
att lagar och riktlinjer kring hiv/aids
ska inkludera stöd till barn och deras
föräldrar. Vi försöker också att ge barn
tillgång till information kring sex och
hälsa för att förhindra spridningen av
sjukdomen. Nära förknippat med detta
arbete är vårt stöd till projekt som tar
upp maskulinitet och sexualitet för att
komma åt orsakerna till övergrepp.
het, vilket präglar synen på våld mot
barn och visar sig i en brist på intresse för
vad som krävs av vuxenvärlden för att
förbättra situationen. Detta framgår
tydligt i arbetet mot aga där vi stärker
barn och ungdomar men också försöker
få vuxna i deras närhet att analysera
problemen och ta fram lösningar.
Genom att arbeta regionalt är det nu
möjligt att lyfta frågor som är gemensamma för flera länder, något både barn
och vuxna varit involverade i under året.
Under 2006 lyfte barn och ungdomar
frågor kring barns rättigheter i samband
med val i flera länder i regionen.
Läs mer om arbetet mot hiv/aids på sidan 15.
Latinamerika
Den ekonomiska tillväxten i regionen
borde ge goda förutsättningar för arbetet
med barns rättigheter. Men klyftan
mellan olika grupper i samhället växer
och det finns ingen vilja att använda
resurserna för att mer drastiskt förändra
barns situation. Att barn är individer
med egna rättigheter är inte en självklar-
Sydostasien och Stillahavsregionen
I Sydostasien och Stillahavsregionen är
våld och övergrepp mot barn fortfarande
ett problem liksom diskriminering av
barn i skolan och den dåliga beredskapen
för naturkatastrofer.
Vad gäller våld och övergrepp har
Rädda Barnens arbete lett till ökad medvetenhet hos såväl regeringar och organisationer som hos befolkningen. Vi arbetar
för att förhindra aga, dels genom att påverka lagstiftningen, dels genom att hålla
utbildningar i alternativa uppfostringsmetoder. I Filippinerna stöttar vi barn
som utsatts för sexuella övergrepp eller
begått brott att återanpassa sig i sina
lokalsamhällen, bland annat genom att
ge dem utbildning.
I Vietnam verkar vi för en skola för
alla, utan diskriminering och aga och där
barn har inflytande över undervisningen.
Här har vi också arbetat med att göra
barns rättigheter mer kända i journalistkretsar och nu hörs barn mer i medierna
än de gjorde tidigare.
Tsunamin 2004 påverkar fortfarande
miljontals barn i regionen och vi fortsätter arbetet med att få igång skolor och
ge barn skydd och möjlighet att bearbeta
det de varit med om. Vi arbetar också
med att förbättra beredskapen för naturkatastrofer och involvera barnen. Under
2006 deltog vi i ett flertal naturkatastrofinsatser i regionen, framför allt för att
ordna utbildning och psykosocialt stöd.
Syd- och Centralasien
I Syd- och Centralasien är det flera
faktorer som bidrar till att barns rättigheter inte respekteras; ojämnt fördelade
resurser, patriarkala strukturer, beslutsfattare som inte ställs till svars och synen
på våld som en accepterad metod för
konfliktlösning. Samtidigt arbetar
många regeringar för att främja barns
rättigheter och framsteg görs, framför
allt när det gäller utbildning och hälsa.
Många organisationer arbetar också med
ett mer rättighetsbaserat synsätt och barn
får oftare bidra med sina åsikter vid
utveckling av nationella riktlinjer.
Under 2006 arbetade vi framgångsrikt för att öka barns deltagande och
satsade särskilt på att tillsammans med
lokalbefolkningen motverka våld mot
barn – i synnerhet aga, annan kränkande
behandling och sexuella övergrepp. Vi
fortsatte även arbetet med att skapa barnvänliga miljöer och att se till att alla barn
får gå i skolan.
I samband med tsunamin i Indien och
Sri Lanka, och jordbävningen i Pakistan,
blev vi varse om vikten av beredskapsplaner inför katastrofer, varför en sådan
nu upprättas för regionen.
27
En del av International Save the Children Alliance
Rädda Barnen är en av 27 nationella medlemsorganisationer
inom International Save the Children Alliance, världens ledande
barnrättsorganisation. Tillsammans är vi verksamma i drygt
120 länder där vi arbetar med tusentals projekt som omfattar
allt från opinionsbildning och långsiktiga förbättringar av barns
situation till katastrofinsatser.
Tillsammans är vi starkare
Organisationerna i Save the Children har
delvis olika inriktning vilket gör att vi
kompletterar och förstärker varandra.
Tack vare vår globala spridning och
samlade kunskap har vi den trovärdighet
som behövs i förhandlingar med regeringar och andra viktiga beslutsfattare.
Under 2006 har satsningen på ökat
samarbete mellan medlemsorganisationerna fortsatt. På flera håll har arbetet
effektiviserats, bland annat med möjligheterna att dela lokaler och personal samt
att dra nytta av varandras kontaktnät.
Arbetet med att stärka Save the
Children omfattar även att ge stöd till
mindre och nyare medlemmar. Rädda
Barnen ger särskilt stöd till systerorganisationerna i Litauen och Rumänien.
Barns rätt till utbildning
Bättre samordning och fler starka
medlemsorganisationer är två av de mål
Save the Children satt upp för perioden
2005–2010. Ett tredje mål är att ge barn
i konfliktdrabbade områden tillgång till
utbildning, insatser som samlas under
namnet Rewrite the Future.
Det är framför allt 27 länder som
berörs och Rädda Barnen arbetar främst
i Afghanistan, Elfenbenskusten, Sudan,
Senegal, Sri Lanka och Indonesien.
I Elfenbenskusten, där skolgången störts
av konflikter sedan slutet av 90-talet,
påbörjades 2006 reparationer av totalt
270 skolor som även ska förses med
utbildningsmaterial och fler kompetenta
lärare.
Läs mer om Rewrite the Future på
sidan 10.
Barn blev hörda i FN-studie
Att samarbetet inom Save the Children
kan få stort genomslag fick vi se prov på
under 2006. I oktober lanserades den
globala studie om våld mot barn som
Generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka på
besök i Uganda tillsammans med andra representanter från Save the Children.
FN:s generalförsamling tog initiativ till
för fyra år sedan. Rädda Barnen engagerade sig tidigt och anordnade tillsammans med systerorganisationerna regionala möten med barn och ungdomar för
att göra dem delaktiga i studien. Genom
intensivt påverkansarbete lyckades vi
tillsammans få med de flesta av barnens
och ungdomarnas rekommendationer
i den slutgiltiga rapporten.
Läs mer om FN-studien på sidan 8 –9.
Läs gärna mer om Save the Children på
www.savethechildren.net
Länder där Alliansen har verksamhet
Alliansenkontor i London, Bryssel, Genève och New York
28 Ekonomi
Ekonomi i sammanfattning
INTÄKTER 2006
Kapitalinkomster, 7,3 %
Bidrag från Sida,
EU m.fl., 37,1%
Egna insamlade
medel, 52,1%
INTÄKTER
2006
2005
Egna insamlade medel
Medlemsavgifter
Försäljning av böcker,
seminarier etc.
Bidrag från Sida, EU m.fl.
Kapitalinkomster
297,7
15,1
351,7
12,9
4,6
211,9
41,8
6,9
175,2
15,8
Totalt
571,1
562,5
KOSTNADER
2006
2005
Programverksamheten
Medlemsrörelsen
Insamling
Administration
472,6
20,4
52,5
31,8
422,9
21,5
53,7
35,4
Totalt
577,3
533,5
Försäljning av böcker, Medlemsavgifter, 2,7 %
seminarier etc., 0,8 %
KOSTNADER 2006
Administration, 5,5 %
Insamling, 9,1%
Medlemsrörelsen, 3,5%
Programverksamheten, 81,9%
FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER PER REGION 2006
Sverige, 13 %
Östra och centrala Afrika, 19%
Europa, 4%
Latinamerika, 15%
Västafrika, 14%
Sydostasien, 7%
Syd- och Centralasien, 13 %
Södra Afrika, 7%
Mellanöstern, 8%
Läs mer om Rädda Barnens ekonomi
i årsredovisningen, se sidan 29– 45.
Förvaltningsberättelse 29
Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och generalsekreteraren för Rädda
Barnens riksförbund (802002-8638) avger
härmed följande redovisning för räkenskapsåret
2006:
ORGANISATION
Rädda Barnen är en ideell organisation – en
partipolitiskt och religiöst obunden folk rörelse
– som arbetar för barns rättigheter. Arbetet är
inriktat på att påverka och förändra samhället
för barnets bästa och syftar i första hand till
varaktiga förbättringar för barn i utsatta situationer.
Riksförbundet består av 89 164 medlemmar
(2005: 86 832) organiserade i 249 (2005: 260)
lokalföreningar och ett ungdomsförbund. Ett
antal lokalföreningar beslutade under året att gå
samman. Lokalföreningarna är sammanslutna i
26 (28) distriktsförbund. Distriktsförbunden
i Södermanland och Östergötland gick under
året samman till distriktsförbundet Sörmland/
Östergötland och distriktsförbunden i Kristianstad och Malmöhus bildade distriktsförbundet
Skåne. Riksförbundet, distriktsförbund och
lokalföreningar är var för sig juridiska personer
med eget ekonomiskt ansvar. Kalenderår är
verksamhets- och räkenskapsår.
Högsta beslutande organ är riksmötet med
118 ombud, varav 100 ombud som väljs av
medlemsrörelsen, 5 ombud som väljs av Rädda
Barnens Ungdomsförbund, och de 13 styrelseledamöterna. Riksmötet utser styrelse och ordförande. Rädda Barnens huvudkontor ligger i
Sundbyberg utanför Stockholm. Våra regionkontor för utlandsverksamheten finns i:
Europa:
Stockholm, Sverige
Mellanöstern och
Nordafrika:
Beirut, Libanon
Syd- och
Centralasien:
Katmandu, Nepal
Sydostasien –
Stillahavsregionen: Bangkok, Thailand
Södra Afrika:
Pretoria, Sydafrika
Västafrika:
Dakar, Senegal
Östra och centrala
Afrika:
Nairobi, Kenya
Latinamerika:
Lima, Peru
Till stöd för det lokala arbetet i Sverige finns
regionkontor i Borlänge, Göteborg, Karlstad,
Luleå, Malmö, Norrköping, Stockholm, Umeå,
Vänersborg, Växjö och Östersund.
Oberoende och öppenhet
Rädda Barnen redovisar regelbundet för medlemmar och givare hur verksamheten bedrivs
och hur deras bidrag används. Detta sker genom
årsrapporter, medlemstidningen Barn och
Rädda Barnens webbplats www.rb.se. Vi har
90-konton, vilket innebär att Rädda Barnen
uppfyller de krav Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) har på hur organisationen använder
sina intäkter. Rädda Barnens arbete granskas
av revisorer.
Insamling av medel är en viktig förutsättning för Rädda Barnens arbete och för säkerställandet av organisationens oberoende
ställning. Medel insamlade i Rädda Barnens
namn kan endast användas för insatser i överensstämmelse med Rädda Barnens verksamhetsinriktning, som beslutas av riksmötet.
Arbetssätt
Rädda Barnens arbete utförs av frivilliga och
förtroendevalda runtom i Sverige, av anställda
i Sverige och internationellt samt genom samarbete med internationella organ och organisationer i de länder där vi har verksamhet. Under
2006 gav Rädda Barnen stöd till 278 projekt
(2005:251) i samarbete med omkring 330 (280)
samarbetsorganisationer i världen. Vår ambition
är att minska projektantalet genom i huvudsak
projektsammanslagning, vilket underlättar
administrationen och ökar kostnadseffektiviteten. En motverkande faktor är dock vår generellt sett ökande verksamhet och de nya projekt
och partners som de nyöppnade kontoren i
Thailand och Filippinerna för med sig.
Enligt tidigare undersökningar arbetar
omkring 6 000 medlemmar i Sverige aktivt på
frivillig basis för barnets rättigheter. En försiktig
bedömning säger att det arbetet motsvarar 263
årsarbeten eller ett värde av cirka 92 miljoner
kronor.
Medlemsutveckling
Under 2006 ökade medlemsantalet i Rädda
Barnen med 2 134 medlemmar (2005:3 342).
Antalet medlemmar är nu 89 164 (86 832).
Under 2006 ny- eller återrekryterades 6 676
(10 433) medlemmar. Andelen som förnyade
sitt medlemskap år 2006 var 94,8 procent
(88,3 procent). Medelåldern är nu 57,2 år
(57,4). Medlemmarna fördelar sig på 68 procent kvinnor (70 procent) och 32 procent män
(30 procent).
Det finns huvudsakligen två förklaringar
till medlemsökningen. Dels har våra 105 (100)
medlemsansvariga i lokalföreningarna rekryterat många nya medlemmar, dels var antalet
medlemmar som valde att förnya medlemskapet
högre än normalt.
Vi fortsätter att återhämta senare års medlemstapp och har nu fler medlemmar än för tio
år sedan. Målet att ha 85 000 medlemmar, som
ursprungligen skulle nås 2007, nåddes och överträffades redan 2005. Målet för 2007 anpassas
till det nya läget, och innebär att vi ska bibehålla
det medlemsantal som nåddes 2006.
International Save the Children Alliance
Rädda Barnen ingår i International Save the
Children Alliance (Save the Children) – världens ledande barnrättsorganisation. Save the
Children består av 27 medlemmar som utför
insatser i fler än 120 länder. Organisationen
har ett gemensamt kontor i London. Rädda
Barnen är en av de ledande medlemsorganisationerna med representation i Save the Childrens
styrelse. Tillsammans arbetar medlemmarna
med allt från långsiktiga förbättringar av barns
situation till livsavgörande katastrofhjälp.
STYRNING OCH LEDNING
Styrningen och ledningen av Rädda Barnens
verksamhet utgår från det beslut om verksamhetsinriktning som fattas av riksmötet. Inriktningen ger de ramar inom vilka styrelsen gör
preciseringar och prioriteringar av var och med
vad Rädda Barnen ska arbeta. Detta uttrycks
i verksamhetsplanen. Generalsekreteraren
ansvarar för verksamhetens genomförande.
Under 2006 fortsatte styrelsen arbetet med
att implementera och följa upp den treåriga
verksamhetsplanen som har ett särskilt fokus
på sex satsningar. Dessa satsningar är:
– Barns rätt till skydd mot våld.
– Barns rätt till utbildning.
– Barns rätt till vuxenstöd.
– Stärkt lokalt arbete i Sverige för att
förverkliga barnets rättigheter.
– Stärkta samarbetsorganisationer och stärkt
bidrag till en global barnrättsrörelse.
– Stärkt kompetens, identitet och profi l
som barnrättsorganisation.
Därutöver arbetade styrelsen särskilt med:
– att vidareutveckla relationen mellan styrelsen och medlemsrörelsen samt mellan medlemsrörelsen och kansliet, i syfte att utveckla
en än mer sammanhållen orga nisation
– att skapa en tydlighet i relationen till Save
the Children och säkerställa att vi fortfarande har en stark ställning med stora möjligheter till inflytande inom organisationen.
– att ta fram en policy för verksamhetskritiska
risker.
Riksmöte
Riksmötet ägde rum 10–11 juni 2006 i Göteborg. Mötet genomfördes i samarbete med
Göteborgsförbundet.
30 Förvaltningsberättelse
Styrelsen
Styrelsen hade åtta sammanträden under
verksamhetsåret. Styrelsen hade under 2006
nedanstående sammansättning:
Ordinarie ledamöter
Marianne Nivert, Stockholm, ordf.; Inger Ashing,
Stockholm, v. ordf.; Cecilia Abrahamsson,
Stockholm och Rädda Barnens Ungdomsförbund (t.o.m. riksmötet 2006); Birgitta Ahlqvist,
Södra Sunderbyn; Kojo Ansah-Pewudie, Angered; Linus Bengtsson, Lund; Ingela Gånedahl,
Karlskrona (t.o.m. riksmötet 2006); Sverker
Jonsson, Nacka (fr.o.m. riksmötet 2006); Tove
Jonsson, Karlshamn och Rädda Barnens Ungdomsförbund (fr.o.m. riksmötet 2006); Ingrid
Kallberg, Hammerdal (t.o.m. riksmötet 2006);
Alice Bah Kuhnke, Stockholm; Kari Lotsberg,
Enebyberg (fr.o.m. riksmötet 2006); Jenny
Malmsten, Helsingborg; Eva Karin Möllefors,
Halmstad; Börje Ribacke, Sveg (t.o.m. riksmötet 2006); Sonia Sherefay, Järfälla (t.o.m.
riksmötet 2006); Lars Svärd, Vilhelmina; Eva
Wedin, Kalmar (fr.o.m. riksmötet 2006).
Suppleanter
Kattis Ahlström, Stockholm (fr.o.m. riksmötet
2006); Linus Bengtsson, Lund (t.o.m. riksmötet
2006); Emma Ericsson, Uppsala (t.o.m. riksmötet 2006); Göran Ewerlöf, Stockholm (fr.o.m.
riksmötet 2006); Åsa Jernberg, Linköping
(fr.o.m. riksmötet 2006); Kari Lotsberg (t.o.m.
riksmötet 2006). Rosemarie Sundström, Timmersdala och Rädda Barnens Ungdomsförbund
var personlig ersättare för Cecilia Abrahamsson
t.o.m. riksmötet 2006. Rolla Akkache, Helsingborg och Rädda Barnens Ungdomsförbund är
personlig ersättare för Tove Jonsson fr.o.m.
riksmötet 2006.
Adjungerade ledamöter
Personalens ombud: Bernt E Isacson, HTF; och
Håkhan Andersson, SACO.
Utskott tillsatta av styrelsen
Arbetsutskottet
Arbetsutskottet förbereder styrelsens sammanträden och fattar beslut i frågor som styrelsen
delegerat till utskottet. Arbetsutskottet utser
ersättare för generalsekreteraren vid längre frånvaro. Arbetsutskottet hade åtta sammanträden
under år 2006 och bestod av: Marianne Nivert,
Inger Ashing, Jenny Malmsten och Lars Svärd
(t.o.m. september 2006).
Ersättningsutskottet
Ett ersättningsutskott inrättades i juni. Dess
huvudsakliga uppgifter är att regelbundet se över
GS lönevillkor och avtal samt även principer
för lönesättning för ledande befattningar inom
Rädda Barnen. Marianne Nivert är utskottets
ordförande och övriga ledamöter är Lars Svärd
och Alice Bah Kuhnke.
Etiska rådet
Rädda Barnens etiska råd har till uppgift att
vara rådgivande i etiska frågor till styrelsen vad
gäller hela Rädda Barnens verksamhet och kan
också bistå generalsekreteraren med råd när så
är påkallat. Under 2006 höll etiska rådet två
heldagsmöten och mötte därutöver riksförbundets styrelse för att utbyta erfarenheter om
rådets arbete.
Temat för det första mötet var Rädda
Barnens kampanj ”Det handlar om ett barn”
och etiska frågor i anslutning till den. Dessutom
fortsatte rådets tidigare diskussion om mediernas
spegling av barn i tsunamikatastrofen utifrån en
studie från JMG vid Göteborgs universitet som
Rädda Barnen varit med att finansiera. Rådets
andra möte behandlade rapporten ”Verksamhetskritiska risker”, Förvaltningspolicy för
medelsförvaltningen, FRII:s kvalitetskod för
svensk insamling samt International NonGovernmental Organisations Accountability
Charter. De tre sista punkterna var föranledda
av remisser från Rädda Barnens styrelse.
I etiska rådet representeras styrelsen av Lars
Svärd, ordf.; Linus Bengtsson (fr.o.m. riksmötet
2006) och Ingrid Kallberg (t.o.m. riksmötet
2006).
Framtidsutskottet
Framtidsutskottet etablerades senhösten 2004
och har till uppgift att arbeta fram en handlingsplan med förslag till åtgärder i syfte att
utveckla det lokala arbetet i Rädda Barnen.
Handlingsplanen ska föreläggas Rädda Barnens
styrelse inför riksmötet 2008. Utskottet ger
aktiva medlemmar möjlighet att påverka och
tillföra erfarenheter från det lokala arbetet i
Rädda Barnen. Under 2006 genomfördes två
seminarier som mynnade ut i två förslag som
styrelsen beslutat pröva som försöksverksamhet.
Det ena är att tillåta nationella och lokala nätverk med möjlighet för medlemmar att engagera
sig inom ett visst sakområde som komplement
till de lokalföreningar som nu finns. Det andra
förslaget innebär startandet av ett ledarskapsprogram på alla nivåer i organisationen.
Styrelsen representerades av Inger Ashing,
Linus Bengtsson och Eva Karin Möllefors.
I övrigt består utskottet av nio företrädare från
lokalföreningar och distriktsförbund.
Revisionsutskottet
Ett revisionsutskott inrättades i juni. Dess
huvudsakliga uppgifter är att bevaka att Rädda
Barnens redovisningsprinciper följer god redovisningssed och att principerna tillämpas på ett
korrekt sätt, att vi har en tillfredställande intern
kontroll avseende den ekonomiska förvaltningen
samt att följa upp hur revisors påpekanden och
rekommendationer hanteras i organisationen.
Utskottet leds av Inger Ashing. Övriga
ledamöter är Eva Karin Möllefors och Kari
Lotsberg.
Styrgruppen för kapitalförvaltning
Styrgruppen för kapitalförvaltning ska vara
ett direkt stöd till organisationen i kapitalplaceringsfrågor, initiera översyn av förvaltningspolicyn och bistå i tolkningen av den. Styrgruppen hade under 2006 fyra sammanträden. På
förslag från styrgruppen beslutade styrelsen i
februari 2006 om en ny förvaltningspolicy för
medelsförvaltningen. I enlighet med policyn
gjordes därefter en upphandling av kapitalförvaltningstjänster. Upphandlingen resulterade
i en omläggning av en stor del av innehaven.
Styrelsen representerades under 2006 av Lars
Svärd, ordf. och Kari Lotsberg.
Valberedning vald på riksmötet 2006
Lars Österdahl, Värmlands distriktsförbund,
ordf.; Lillemor Karlström, Norrbottens distriktsförbund; Mikael Svennerbrandt, Malmöhus
distriktsförbund; Sophia Rana, Stockholms
Norra distriktsförbund och Stina Linnarsson,
Skaraborg-Södra Älvsborg distriktsförbund.
Revisorer
Jonas Grahn, PricewaterhouseCoopers AB;
Göran Wikner, Bagarmossen (t.o.m. riksmötet
2006); Sven Öhlund, Bromma (fr.o.m. riksmötet 2006).
Suppleanter
Marcus Robertsson, PricewaterhouseCoopers
AB; Göran Wikner, Bagarmossen (fr.o.m. riksmötet 2006); Sven Öhlund, Bromma (t.o.m
riksmötet 2006).
Rädda Barnens anställda
Kansliet leds av generalsekreterare Charlotte
Petri Gornitzka. Ledningsgruppen utgörs av
Charlotte Petri Gornitzka; Alfhild Petrén, biträdande generalsekreterare; Gunnar Löfberg,
biträdande generalsekreterare; Pär Ivarsson,
chef för Internationella programmet; Lars
Carlsson, chef Sverigeprogrammet; Kai Sundström, chef Kommunikation & insamling;
Charlotta Sterky, chef, Kommunikation &
opinion; Lars Garg, ekonomichef och Anders
Holfve, personalchef.
Antalet helårsanställda i Sverige var 189
(2005:181) varav 12 (10) var projektanställda.
Antalet utsända kontraktsanställda var 37 (33)
och antalet nationellt anställda i programländerna var 544 (553).
KAPITALFÖRVALTNING
Förvaltning och resultat
Förvaltningspolicy
Rädda Barnen har ett eget kapital och reserver
som ”ekonomisk ryggrad” för att säkerställa
betalningskapaciteten och långsiktiga åtaganden
i verksamheten. Kapitalet placeras utifrån den
förvaltningspolicy som styrelsen fattat beslut om.
Förvaltningsberättelse 31
I en långsiktig förvaltad kapitalportfölj är
målsättningen att uppnå en avkastning om
4 procent realt per år över en rullande femårsperiod. Samtidigt ska den totala risknivån i
förvaltningen vara låg, vilket främst ska åstadkommas genom krav på en global diversifiering,
en begränsad aktieandel, låg valutarisk samt
strikta limiter för den operativa förvaltningen.
Policyn anger ramar för hur stor andel av
kapitalet som får placeras i aktier respektive
räntebärande värdepapper. Innehavet i aktier
får utgöra minst 38 procent och maximalt 52
procent av det totala innehavet beräknat till
marknadsvärde. Per den 31 december 2006
utgjorde aktieinnehavet 48 procent. Policyn
reglerar vidare att Rädda Barnens medel ska
placeras enligt etiska överväganden. Rädda
Barnen investerar i företagsgrupper som i sin
verksamhet efterlever mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter definieras enligt FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter samt tillämpliga ILO-konventioner.
Vidare får investeringar inte göras i företag
vars huvudsakliga verksamhet är förenade med
stora miljörisker eller avser vapen, tobak, spel,
pornografi eller alkohol. Rädda Barnen har
nolltolerans mot pornografi.
Förvaltningen sköts av externa förvaltare
och följs upp av styrgruppen för kapitalförvaltning. Extern etisk granskning av innehaven
sker halvårsvis.
Utöver den långsiktigt placerade kapitalportföljen har Rädda Barnen även en likviditetsförvaltning, som ett led i att hålla en god
betalningsberedskap. Dessa medel består
huvudsakligen av kortsiktiga räntepapper
eller räntefonder.
Värdering
I och med bokslutet 2006 har Rädda Barnen
ändrat klassificeringen för en del av värdepappersportföljen. Den långsiktiga kapitalportföljen som ska säkerställa Rädda Barnens
långsiktiga åtaganden är placerad i fyra olika
portföljer: en global aktiemarknad genom två
aktieindexcertifi kat med tre respektive fem års
löptid, en svensk aktiemarknad med aktiv förvaltning, en indexnära ränteportfölj bestående
av svenska räntepapper med en genomsnittlig
duration av 3,5 år samt en portfölj med alternativa placeringar (hedgefonder).
Rädda Barnen valutasäkrar en stor del av
värdepappersportföljen för att minska exponeringen i utländsk valuta. Under 2006 gav
detta ett positivt resultat på 1,7 mkr.
Det bokförda värdet av Rädda Barnens
värdepapper uppgick den 31 december till 305
mkr (280 mkr). Innehavet fördelar sig enligt
följande:
Finansiella anläggningstillgångar
(bokförda värden). Se också not 12.
Aktieindexcertifikat, globalt
Räntebärande papper, Sverige
80,0 mkr
93,8 mkr
totalt 173,8 mkr
För certifikaten saknas fastställt marknadsvärde, medan ränteportföljens marknadsvärde
överstiger bokfört värde per bokslutsdagen
med 1,2 mkr.
Finansiella omsättningstillgångar
(bokförda värden). Se också not 16.
Aktier och aktierelaterade tillgångar
Räntebärande papper
83,3 mkr
48,2 mkr
Aktieportföljens marknadsvärde överstiger
bokfört värde per bokslutsdagen med 19,8 mkr
(39,7 mkr), ränteportföljens bokförda värde har
anpassats till det lägre marknadsvärdet.
Totala innehavet av aktier och aktierelaterade
papper uppgår till 163,2 mkr och av räntepapper
till 142,0 mkr.
Förändringen mellan åren 2005 och 2006
motsvaras av:
Aktier
Minskning av innehav
2,5 mkr
Räntebärande placeringar
Ökning av innehav
27,6 mkr
Resultat från finansiella investeringar 2006
Resultatet från finansiella investeringar uppgår
till totalt 41,8 mkr.
Aktier
Utdelningar
Realiserat resultat vid försäljning
3,8 mkr
35,6 mkr
Räntebärande placeringar
Ränteintäkter
Realiserat resultat vid försäljning
Värdejustering per 31.12
Justering av utländsk valuta
3,4 mkr
–0,5 mkr
–2,2 mkr
1,7 mkr
Resultatet påverkas av att en omläggning av
portföljen gjordes 2006. Ackumulerade dolda
värden realiserades. I bokslutet görs en avsättning till en värderegleringsfond. Fondens syfte
är att i enlighet med policyn för medelsförvaltning säkra en långsiktig kapitalförvaltning.
Fonden ska användas dels som reserv vid nedgång i marknadsvärde för placerat kapital, dels
för att över åren möjliggöra ett jämnt uttag av
avkastning som motsvarar det årliga avkastningskravet, vilket uppgår till 4 procent realt.
RESULTAT OCH STÄLLNING
Under 2006 uppgick Rädda Barnens totala
intäkter till 529,3 mkr (2005 uppgick intäkterna inklusive 97,5 mkr avsedda för tsunamikatastrofen till 546,7 mkr) utöver finansiella
poster. Det finansiella resultatet uppgick till
41,8 mkr (15,8 mkr). Rädda Barnens intäkter
inklusive finansiella poster ökade med 8,6 mkr
jämfört med 2005, en ökning med 2 procent,
22 procent om intäkter avseende tsunamikatastrofen exkluderas.
Egna insamlade medel uppgick till 297,7 mkr
(351,7 mkr). Från lokalföreningar och distriktsförbund har under år 2006 inbetalats 6,9 mkr
(16,8 mkr). En del av skillnaden förklaras av att
det 2005 gjordes omfattande insamlingar i
samband med tsunamin. Borträknas tsunamiinsamlingen uppgår ökningen av insamlade
medel till 14 procent jämfört med 2005.
Vid sidan av egna insamlade medel utgör
bidraget från Sida en väsentlig del av Rädda
Barnens intäkter. För år 2006 uppgick Sidas
bidrag till 176,6 mkr (153,8 mkr). Från
Radiohjälpen inkom 15,5 mkr (34,0 mkr).
Bidrag från utländska organisationer och
myndigheter uppgick till 31,1 mkr (16,8 mkr).
Bidrag har erhållits från bland andra UNHCR,
EU samt genom ett ökat samarbete inom
International Save the Children Alliance.
De totala kostnaderna uppgick under året
till 577,3 mkr, varav för tsunamikatastrofen
23,8 mkr enligt nedan. Kostnaderna fördelas
på ändamålskostnader 493,0 mkr (444,4 mkr)
samt kostnader för insamling 52,5 mkr (53,7
mkr) och administration 31,8 mkr (35,4 mkr).
Kostnaderna för insamling och administration uppgick till 15 procent av de totala kostnaderna 2006. Räknat på de senaste tre åren
uppgår motsvarande siffror till 16 procent.
Tsunamikatastrofen
Intäkterna för tsunamikatastrofen uppgick
under året till totalt 2,4 mkr (97,5 mkr). Intäkterna fördelar sig på insamlade medel 0,3 mkr
(91,5 mkr), bidrag från Sida 1,1 mkr och från
Allmänna Arvsfonden 1 mkr.
Per den 31 december 2006 har Rädda Barnen
betalat ut 23,8 mkr (47,5 mkr) för verksamhet
som rör tsunamikatastrofen. Enligt Rädda
Barnens planering ska ännu ej förbrukade
intäkter användas till och med år 2007.
Eget kapital
Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till
321,8 mkr (328,1 mkr), en minskning med
–6,3 mkr.
Eget kapital (mkr)
Ändamålsbestämt
Ej ändamålsbestämt
Värderegleringsfond
Förvaltade fonder
Rädda Barnen-fonden*
58,5
114,5
26,5
12,3
110,0
Förändring (mkr)
–46,6
+13,8
+26,5
–
–
Totalt
321,8
–6,3
* Rädda Barnen-fonden avser ej ändamålsbestämt eget
kapital och ska täcka långsiktiga, juridiskt bindande
åtaganden.
32 Förvaltningsberättelse
Ständig kostnadsmedvetenhet
Rädda Barnen är inte bara en insamlingsorganisation. Rädda Barnens riksförbund ansvarar
även för genomförandet av verksamheten,
både i Sverige och utomlands. Det innebär att
kostnader av administrativ karaktär såsom
ledning, planering, uppföljning, kontroll och
revision av hela verksamheten – både i Sverige
och utomlands – är inkluderade i riksförbundets räkenskaper.
För Rädda Barnen är det viktigt att pengar
används effektivt och enligt givarens önskemål.
Att hålla kostnaderna för administrationen så
låga som möjligt med tanke på verksamhetens
mål och att se till att alla i organisationen har en
kostnadsmedveten hållning, är en förutsättning
för detta. Samtidigt är kostnader av administrativ karaktär nödvändiga för att garantera kvaliteten i alla led i verksamheten.
VERKSAMHETENS GENOM FÖRANDE
OCH VÄSENTLIGA HÄNDELSER 2006
Rädda Barnens vision är en värld där alla barns
rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld
– där varje barn uppskattas och respekteras
– där alla barn har inflytande
– där alla barn har möjligheter och framtidstro.
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi
väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen.
Rädda Barnens värdegrund utgår från FN:s
konvention om barnets rättigheter och deklarationen om de mänskliga rättigheterna och
bygger på övertygelsen att:
– alla människor har lika värde
– barn har särskilda rättigheter
– alla har ett ansvar – men stater har särskilda
skyldigheter.
Rädda Barnen kämpar för att förverkliga målen
i Barnkonventionen. Arbetet är inriktat på att
påverka och förändra samhället för barnets
bästa och syftar i första hand till varaktiga
förbättringar för barn i utsatta situationer.
Rädda Barnen arbetar tillsammans med barn
och unga. Rädda Barnen understryker föräldrars, andra vårdnadshavares och myndigheters
ansvar för barnet och dess levnadsvillkor.
I vårt arbete vänder vi oss direkt till barn
och samhällets institutioner. På kommunnivå
ansvarar Rädda Barnens lokalföreningar och
dess medlemmar för arbetet. Utanför Sverige
arbetar vi i första hand tillsammans med organisationer och grupper i det civila samhället.
Under 2006 fortsatte arbetet med att utveckla
och förfina arbetet inom de sex satsningar som
etablerades 2005. Satsningarna ska förbättra
situationen för barn och särskilt bidra till barns
självkänsla. De ska genomsyra vår verksamhet
såväl i fred som i katastrofer och konflikter.
Vi har valt att kraftsamla merparten av våra
resurser i sex satsningar för att öka vår slagkraft,
skapa tydlighet i vårt uppdrag och åstadkomma
bästa möjliga resultat när det gäller att nå varaktiga förbättringar för barn. Satsningarna tar
omkring två tredjedelar av programresurserna
i anspråk.
De första tre satsningarna är tematiska och
handlar om barnets rätt till skydd mot våld, till
utbildning och till gott vuxenstöd. Satsning fyra
och fem handlar om att stärka aktörer som kan
kämpa för barns rättigheter; våra lokalföreningar
i Sverige samt lokala och nationella organisationer utomlands. Den sista satsningen handlar
om att stärka Rädda Barnens kompetens, profi l
och identitet som barnrättsorganisation. Där
kan vi notera att satsningen har fått effekt då
rättighetsperspektivet nu än mer genomsyrar
vårt arbete i fält.
För att varaktigt förbättra barns villkor och
få de samhällen där vi verkar att respektera och
skydda barnets rättigheter använder Rädda
Barnen en kombination av fyra arbetsmetoder:
faktainsamling och analys, direkt stöd, kunskapsförmedling och kompetensutveckling
samt påverkansarbete. Alla fyra metoder är lika
viktiga. Påverkansarbete, kunskapsförmedling
och kompetensutveckling ska alltid bygga på
erfarenhet av direkt stödarbete och/eller på
gedigen faktainsamling/analys. Direkt stödarbete, faktainsamling och analys ska också
alltid utmynna i påverkansarbete eller kunskapsförmedling och kompetensutveckling.
Barns rätt till skydd mot våld
Satsningen på barns rätt till skydd mot våld har
som övergripande mål att barn och ungdomar
inte ska utsättas för våld och att de som ändå utsätts får den upprättelse och det stöd de behöver.
Inom våldssatsningen arbetar vi med ett särskilt
fokus på fysisk aga och kränkande behandling,
sexuella övergrepp och annat utnyttjande av
barn samt organiserat våld på gatan.
FN:s globala studie om våld mot barn, som
lanserades den 11 oktober 2006, har varit ett
prioriterat projekt till vilket vi bl.a. bidrog
genom att samordna Save the Childrens bidrag
till studien. Målet med studien är att påverka
regeringar att vidta åtgärder för att stoppa våldet
mot barn världen över. Studien har tagit fyra år
att genomföra. 123 länder har inkommit med
svar och nio regionala konferenser har hållits
med regeringsrepresentanter, FN-organ, enskilda organisationer samt barn och ungdomar.
Save the Children tog på sig huvudansvaret för
barns deltagande i FN-studien.
Studien visar bl.a. att våld mot barn är ett
globalt problem, som påverkar barn i alla länder
i världen. 40 miljoner barn under 15 år utsätts
för våld varje år, och 97 procent av alla barn har
inte samma rättsliga skydd mot våld som vuxna.
Rädda Barnen har bidragit till studien med
rekommendationer om hur världens regeringar
bör agera för att motverka våld mot barn. Dessa
grundas på erfarenheter från Rädda Barnens
arbete världen över, samt på vad barn själva prio-
riterar och rekommenderar. Rekommendationerna finns nu återgivna i FN:s studie.
FN-studiens rekommendationer ger en god
reflektion av Save the Childrens och barnens
egna rekommendationer. I samband med lanseringen av FN-studien lanserades även en barnvänlig version. Genom att under en begränsad
tid avsätta resurser för att aktivt påverka innehållet i FN-studien mot våld har vi nu fått en
gedigen plattform att utgå ifrån när vi arbetar
vidare mot våld mot barn i våra projekt. Tack
vare Save the Childrens höga profi l under
arbetet med FN-studien har vi erkänts som en
viktig aktör i arbetet mot våld och kunnat knyta
många värdefulla kontakter.
Ett exempel på hur vi arbetar mot våld är
projektet ”Men Engaged” som är ett globalt nätverk för att stimulera pojkar och män att arbeta
mot våld och för jämställdhet, där vi sitter i
styrgruppen. Inom ramen för detta projekt
arbetar organisationen Maswa i Indien med att
mobilisera pojkar mot våld och för jämställdhet
genom gatuteater där de involverar förbipasserande att ta del i föreställningen och frågeställningarna. Maswa leder också grupper av ungdomar på skolor och universitet som arbetar med
upplysning och rapporterar till skolmyndigheter
om sexuella trakasserier. De genomför också
kampanjer om jämställdhet. Maswas arbete har
dokumenterats i en rapport och en fi lm.
Den svåraste arenan att nå i vårt arbete mot
våld mot barn internationellt är familjen. Dels
ses det som händer i en familj som en privat
angelägenhet – både från statens och den
enskilda familjens sida – dels är det svårt att
hitta lokala samarbetspartners som är beredda
att arbeta med dessa frågor. Ett sätt att närma
sig området är att föra in våldsfrågan i familjeutbildningen.
I Sverige fortsatte vi driva och bevaka frågan
om s.k. Barnahus, bl.a. inför riksdagsvalet då
vi med hjälp av våra aktiva medlemmar ringde
över 1 000 politiker för att diskutera frågan.
I Barnahus kan barn som utsatts för våld och
sexuella övergrepp få ett samlat stöd av ansvariga myndigheter. Vi arbetar nu för fler Barnahus och för att de sex Barnahusen i försöksorterna ska få mer resurser till sin verksamhet.
Ett exempel som visar att uthållighet och
konsekvens är viktiga i vårt arbete är kravet att
barn som bevittnar våld ska betraktas som
brottsoffer och därmed bl.a. ha rätt till ersättning enligt brottsskadelagen. Det kravet har
drivits av Rädda Barnen sedan 1996 och har
nu – 10 år senare – utmynnat i en lagändring.
Ett annat exempel på lyckat påverkansarbete
i Sverige är att den barnpornografiutredning
som tillsattes 2006 väl överensstämmer med
de krav vi drivit.
Barns rätt till utbildning
Det övergripande målet för satsningen är att fler
barn, flickor och pojkar – utan diskriminering
– ska ha tillgång till meningsfull utbildning
Förvaltningsberättelse 33
i en barnvänlig miljö. Vi arbetar med särskilt
fokus på att barn ska få en kvalitativ utbildning.
Utbildningen ska tillgodose barnens behov, vara
barnvänlig, utvecklande och respektfull. Andra
viktiga frågor inom denna satsning är att barn
och ungdomar ska bli medvetna om och kunna
utöva sina rättigheter och att barn och ungdomar ska få ökat inflytande i skolans vardag.
I Vietnam har vi under en längre tid drivit
ett projekt med syftet att ge barn med fysiska
funktionshinder tillgång till den ordinarie
skolan. Detta har fungerat väl för barn upp till
12 års ålder, men äldre barn har oftast inte fått
följa med högre i skolsystemet. Projektet har nu
breddats med ett gediget påverkansarbete för
att förmå utbildningsministeriet i Vietnam att
tillåta även andra grupper av barn, som normalt
inte erbjuds statlig skolgång, att få ta del av
densamma, även högre upp i åldrarna. Projektet
har varit lyckat såtillvida att nu även barn som
tidigare varit utestängda från statliga skolor,
för att de t.ex. tillhört en etnisk minoritet eller
har haft ett fysiskt funktionshinder, kan gå i
ordinarie skola och detta upp till 16 års ålder.
I Pakistan förstördes i samband med jordbävningen 2005 tusentals skolor. Som en del av
projektet Rewrite the Future, som drivs av Save
the Children och där Rädda Barnen i Sverige
bidrar, återuppbyggdes 372 skolor. 32 500 barn
har därigenom kunnat fortsätta sin skolgång.
Jordbävningen inträffade när många barn var
i sina skolor, vilket gör att det funnits en stark
oro förknippad med att återvända till sin skola.
Särskilda medel har därför satsats på att fortbilda lärare i att skapa trygghet för barnen i
skolmiljön. Även här drivs särskilda satsningar
för att barn med funktionshinder ska få gå i
skolan – många barn skadades svårt i jordbävningen.
Under 2005 – 2009 leder Rädda Barnen,
inom ramen för Rewrite the Future samordningen av insatsen i Elfenbenskusten. Under
planeringsfasen fram till sommaren 2006
identifierades 46 oanvändbara skolor. Sedan
oktober restaureras och utrustas dessa successivt.
Detta beräknas vara klart i mars 2007. Parallellt
med detta erbjuder vi utbildning för de barn
vars skolor ännu inte restaurerats. För Rädda
Barnen är det viktigt med barns deltagande och
inflytande i skolans vardag, varför vi har som
mål att varje skola som vi stödjer ska ledas av
en styrelse där barn deltar samt att alla barn
i skolan har möjligheter att påverka både
innehåll, arbetssätt och arbetsformer.
Den utmaning vi möter i vårt arbete för
rätten till utbildning för alla barn är att begreppet inkluderande utbildning, dvs. att alla barn
ska få tillgång till ordinär skolutbildning oavsett handikapp, etnicitet, fattigdom etc., tolkas
alltför snävt av många länders myndigheter och
därmed utestänger många barn från utbildning.
I Sverige har vi genom vårt arbete med utbildningsindex noterat att segregationen mellan
skolor har ökat. Det tenderar att bli ett A- och
ett B-lag när det gäller skolor, där A-skolorna
har elever med bra skolprestationer, svensk
bakgrund och föräldrar med eftergymnasial
utbildning. Detta kan strida mot likvärdighetsprincipen och medföra att barn inte får samma
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning.
Vi arbetar nu för att få en diskussion på politisk
nivå kring detta.
Barns rätt till vuxenstöd
Det övergripande målet för denna satsning är
att fler barn ska ha, och uppleva sig ha, nära
vuxna som stödjer dem. Vi arbetar särskilt för
att regeringar och andra ansvariga instanser
garanterar att rätten till skydd och utveckling
för de barn som saknar tillräckligt vuxenstöd
respekteras och att det finns kapacitet och kompetens bland dem som arbetar med barn. Andra
viktiga frågor är att underlätta för föräldrar
och andra vuxna att organisera sig för att kräva
bättre villkor för barnen i lokalsamhället, och
att se till att regeringar ger stöd till och förutsättningar för föräldrar och vårdnadshavare att
fullgöra sitt ansvar gentemot barnen.
Satsningen på barns rätt till vuxenstöd har
fört med sig ett för Rädda Barnen delvis nytt
angreppssätt och ett tydligare program har växt
fram under 2006 genom diskussioner och
kartläggningar.
Ett sätt att tillgodose att de som arbetar med
barn har erforderlig kapacitet och kompetens är
att förmå utbildningsministerier i olika länder
att i sina läroplaner för vissa yrkeskategorier införa utbildning i barns rätt till skydd och utveckling samt statens ansvar för att stödja föräldraskapet. I flera länder bedriver vi påverkansarbete
för att detta ska gälla utbildningen för t.ex.
socialarbetare och lärare. I avvaktan på att detta
långsiktiga arbete ska bära frukt utbildar vi
själva blivande socialarbetare och lärare i barns
rättigheter.
Inom ramen för satsningen på vuxenstöd
arbetar vi också med hiv/aids. I östra Afrika
samarbetar vi med RFSU i ett projekt som
syftar till att vuxna ska förstå sitt ansvar i frågor
kring sexualitet och våga prata med ungdomar
om det. En annan effekt av projektet är att
ungdomarna blivit förändringsagenter som når
andra ungdomar och att man kunnat påverka
unga mäns förhållande och inställning till
flickor.
Ett dilemma i vårt arbete för barns rätt till
vuxenstöd är att många vuxna befinner sig i
samma utsatta situation som sina barn. Det är
därför särskilt viktigt att påpeka statens ansvar
för stöd till föräldrarna och att driva både
barnens och föräldrarnas rätt till bättre livsbetingelser. Ett annat dilemma är att vårt arbete
med att organisera föräldrar och andra vuxna
kring barnrättighetsperspektivet kan av
regeringar uppfattas som ett hot mot rådande
strukturer och djupt rotade traditionella
värdegrunder.
I Sverige arbetar vi för att det ska finnas
lättillgänglig, förebyggande verksamhet, som
t.ex. familjecentraler och ungdomsmottagningar
där det finns både hälsovård och socialtjänst.
Vi vill också att barn ska kunna få stöd vid olika
tillfällen i livet, t.ex. vid en skilsmässa eller när
en nära anhörig eller kompis dör. Vi försöker
uppnå detta genom att arbeta för införandet av
en garantinivå för erbjudande av social service
i varje kommun.
Inom ramen för satsningen på vuxenstöd
arbetar vi också med de ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige. Sedan
länge har vi arbetat för och varit drivande i
frågan om att ansvaret för omvårdnaden av
dessa barn ska flyttas från Migrationsverket till
kommunerna. Främsta skälet till detta är att vi
bedömt att det är viktigt för barnen att kunna
ha fullt förtroende för den personal som arbetar
med dem, vilket inte kan säkerställas när samma
huvudman som fattar beslut om huruvida
barnen ska få stanna i Sverige också ger barnen
stöd i vardagen. Glädjande nog trädde lagen om
kommunernas ansvar för ensamkommande
barn i kraft 30 juni 2006. Arbetet för ensamkommande barn går nu vidare bl.a. genom att
vi både centralt inom Rädda Barnen och via
våra distrikts- och lokalföreningar uppvaktar
kommunerna för att förmå dem att ta emot
dessa barn.
Stärka våra samarbetspartners och våra
lokalföreningar
Internationellt driver vi vår verksamhet i samarbete med flera olika samarbetspartners. Syftet
med att stärka dessa är att förbättra arbetet för
barnets rättigheter och därigenom bidra till att
stödja utvecklingen av ett civilt samhälle för och
med barn och ungdomar.
Centralt för denna satsning är:
– att stärka det civila samhällets roll som
försvarare av barnets rättigheter
– att stödja nationella och regionala barnrättsnätverk så att de blir starka förespråkare för
barnets rättigheter
– att aktivt bidra till internationellt nätverksoch påverkansarbete samt delta i internationella nätverk för barnets rättigheter.
På det här området har vi fortsatt systematisera
och strukturera vår verksamhet för att kunna
ge våra samarbetsorganisationer adekvat stöd.
En allt viktigare uppgift, där Rädda Barnen i
Sverige är unik, är att också arbeta med att stödja nätverk för barnets rättigheter. Det är ett effektivt stöd i så måtto att man till förhållandevis
låg kostnad, t.ex. genom stöd för resekostnader,
kan underlätta samverkan mellan organisationer som inte annars skulle ha den möjligheten.
Nätverken har spelat en viktig roll i att bevaka
uppföljningen av Barnkonventionen.
Syftet med satsningen på våra lokalföreningar är att öka slagkraften i vårt arbete i
Sverige genom att utveckla deras förmåga att
arbeta för barnets rättigheter på den egna orten.
34 Förvaltningsberättelse
Det viktigaste i denna satsning är att lokalföreningarna:
– har kunskap om situationen för barn på den
egna orten och bedriver programverksamhet
utifrån denna och styrande dokument
– agerar lokalt när barnets rättigheter kränks
på den egna orten
– samverkar med andra organisationer eller
nätverk på hemorten
– för upp lokala frågor som kan påverka det
övergripande arbetet i Sverige.
Under 2006 noterades flertalet framsteg på det
här området. Fler lokalföreningar genomför
kartläggningar kring situationen för barn på
orten och gör verksamhetsprioriteringar utifrån
dem. En arbetsgrupp i Norrbotten har t.ex. för
att utveckla arbetet med satsningen på barns
rätt till vuxenstöd kartlagt vilket föräldrastöd
som erbjuds inom kommunerna samt vilka
aktörer som finns på området. Många lokalföreningar har också agerat för barnets rättigheter
genom att arbeta för Barnahus och för att kommunen ska ta emot ensamkommande asylsökande barn.
Satsningen på lokalföreningarna i Sverige
har utvärderats under 2006 och resultatet
kommer att presenteras på Rädda Barnens
verksamhetskonferens 2007.
International Save the Children Alliance
I Save the Childrens strategiska plan 2005–
2010 anges tre femårsmål, vilka samtliga i hög
grad berör Rädda Barnen. Dessa är:
1. Utbildning för barn i väpnade konflikter.
2. Fler starka medlemsorganisationer i världen.
3. En effektiv och slagkraftig samordning av
arbetet i länder där flera medlemsorganisationer gör insatser för barn i utsatta
situationer.
Rädda Barnen bidrar till satsningen på barns
utbildning i flertalet aktuella konfliktområden.
Under 2005–2009 leder Rädda Barnen samordningen av insatsen i Elfenbenskusten. Under
planeringsfasen fram till sommaren 2006 identifierades 46 oanvändbara skolor. Sedan oktober
restaureras och utrustas dessa successivt. Detta
beräknas vara klart i mars 2007. Parallellt med
detta erbjuder vi utbildning för de barn vars
skolor ännu inte restaurerats. För Rädda Barnen
är det viktigt med barns deltagande och inflytande i skolans vardag, varför vi har som mål att
varje skola som vi stödjer ska ledas av en styrelse
där barn deltar samt att alla barn i skolan har
möjligheter att påverka både innehåll, arbetssätt
och arbetsformer.
Vi arbetar med att bygga upp nya och
starkare systerorganisationer. Rädda Barnen har
fortsatt stödja Save the Children i Rumänien,
som är fullvärdiga medlemmar i alliansen, och
har deltagit i processen kring uppbyggnaden av
Save the Children-organisationer i Kina och
Indien.
Vi deltar aktivt i samordningsarbetet av
medlemsorganisationernas insatser – Unified
Presence – i flera programländer och tog i
augusti ansvar för det gemensamma kontoret i
Peru. Förhandlingar kring vårt deltagande vid
de blivande gemensamma kontoren i Sri Lanka,
Uganda och Angola har pågått under året.
Insamling och exponering i media
2006 blev ännu ett rekordår ur insamlingssynpunkt. Totalt samlade Rädda Barnen in 297,7
mkr. En ökning med 14 procent jämfört med
2005 (tsunamiinsamlingen borträknad). Ett
gott kommunikationsarbete har generellt sett
gjort det lättare att få människor och företag att
ge pengar till Rädda Barnen. PostkodLotteriet
har givit särskilt god utdelning och mängden
spontana gåvor från privatpersoner och företag
har likaså överträffat förväntningarna. Insamling genom evenemang gick däremot betydligt
sämre än väntat.
Rädda Barnen har under 2006 öppnat upp
för fler samarbeten med företag. Rädda Barnen
vill stimulera företagen att räkna in barns rättigheter i sitt samhällsansvar. Genom företagssamarbeten får Rädda Barnen både ökat ekonomiskt
stöd till verksamheten och ökade möjligheter att
nå ut med våra budskap. Huvudsamarbetspartners 2006 var SAS, Semper och Santa Maria.
Under året samarbetade vi också med bland
andra IKEA, If, Stadshypotek Bank, RATOS
AB, Scandic Hotels, Calligraphen och Pictura.
Företagen bidrog med totalt 27 miljoner kronor.
Under året bjöd Rädda Barnen in svenskt
näringsliv till ett seminarium om hur den privata
sektorn kan bidra till att förbättra situationen
för barn. Seminariet lockade många deltagare,
varav några av Sveriges viktigaste företagsledare.
Rädda Barnens exponering i svenska medier
är betydelsefull. Enligt en oberoende analys är
Rädda Barnens position stark och trovärdig och
mediebilden generellt fördelaktig. Vi har också
stärkt vår trovärdighet som expert på frågor som
rör barns rättigheter. Stor medial uppmärksamhet under 2006 fick Rädda Barnens valkampanj
”Det handlar om ett barn” med 550 artiklar/
eterinslag under perioden maj – september.
Kampanjen belyste att alltför många barn
drabbas av våld och övergrepp i sina hem och
inte får den hjälp de har rätt till. I övrigt fick
våra rapporter kring barnfattigdom och vårt
utbildningsindex stort medialt genomslag.
Totala mediegenomslaget för 2006 var 3 600
inslag (4 983) varav tidningsartiklar 3 200 och
radio/tv 400 inslag. Det är en minskning jämfört
med 2005 men en ökning mot 2004 då totala
antalet inslag var 3 099. 2005 var ett exceptionellt år med stark medial fokusering kring
tsunamin vilket förklarar det årets stora uppgång i mediegenomslaget.
Vår roll som samhällspåverkare är central.
I en undersökning som genomfördes under
hösten undersökte SIFO för Rädda Barnens
räkning hur politiker i riksdagen uppfattar
Rädda Barnen. Vi ansågs vara näst bäst på att
bedriva lobbyarbete. 65 procent av riksdagspolitikerna ansåg att Rädda Barnen var den organisation som är bäst på att påverka för barns
villkor i Sverige.
Vi vill synas på betald plats för att skapa
närvaro i allmänhetens medvetande och ge en
tydligare och än starkare bild av Rädda Barnen.
TV4, MTV och SF Bio står för det mesta av
utrymmet. Detta är i normalfallet dyrt, men
genom kraftfullt rabatterade priser har vi
kunnat nå en synlighet som motsvarar 57 mkr
i reklamkostnader till en faktisk kostnad av
4 mkr.
Personalfrågor
Den totala sjukfrånvaron, som under början av
2000-talet sjönk stadigt, har även i år ökat något,
från 3,7 procent 2005 till 4,1 procent 2006.
Under hösten genomfördes en personalenkät
– Insikt 2006 – bland alla anställda i Sverige
och alla utsända. Med 93 % svarande har vi fått
ett bra underlag för fortsatt förbättringsarbete.
Jämfört med andra arbetsgivare har Rädda
Barnen erhållit ett medelbra resultat: 58 i totalindex. Utifrån de resultat som framkommit i
enkäten ska ett förbättringsarbete påbörjas i alla
arbetsgrupper under ledning av respektive chef.
Ledningsgruppen ansvarar för åtgärder på övergripande nivå. Fylligare information om Insikt
kommer att redovisas i det årliga personalbokslutet.
Säkerhetssituationen för våra utrikes anställda var osäker i bl.a. Elfenbenskusten, Afghanistan, Darfurprovinsen i Sudan, Bangladesh och
Libanon. Vid kontoret i Abidjan i Elfenbenskusten fick våra anställda evakueras under en
vecka efter oroligheter som i huvudsak riktades
mot FN och internationella hjälporganisationer.
I samband med att kriget bröt ut i Libanon
evakuerades två personer från Beirut-kontoret.
Kort därefter återbemannades kontoret av ett
Emergency Response Team som leddes av oss.
I Darfurprovinsen fick vi omlokalisera personal
vid ett tillfälle. Kontoret i Bangkok hölls stängt
en dag i samband med den oblodiga militärkuppen och demonstrationer och oroligheter i
samband med valet i Bangladesh gjorde att det
kontoret höll stängt några dagar.
Mer information finns i Rädda Barnens personalbokslut, som kan beställas från vår personalenhet, 08-698 90 00.
Resultaträkning 35
Resultaträkning 2006
Belopp i tkr
Noter
2006
2005
1
2
3
4
15 106
297 680
4 632
211 853
12 870
351 750
6 891
175 180
529 271
546 691
–472 654
–20 375
–422 859
–21 501
– 493 029
– 444 360
–52 561
–31 757
–53 767
–35 379
– 84 318
– 89 146
– 48 076
13 185
41 776
15 761
– 6 300
28 946
162 865
–156 565
171 835
–200 781
6 300
– 28 946
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter
Insamlade medel
Diverse intäkter
Bidrag från organisationer och myndigheter
Ändamålskostnader
Programmet
Medlem
5, 6, 21, 22
6, 21, 22
Insamlings- och administrationskostnader
Insamling
Administration
6, 21, 22
6, 21, 22
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella investeringar
7
Årets resultat
Fördelning av årets resultat
Utnyttjande av medel från tidigare år
Reserverat
Balanserat kapital
17
36 Balansräkning
Balansräkning 2006
Belopp i tkr
Noter
2006-12-31
2005-12-31
8
2 661
974
2 661
974
–
5 307
22
7 384
5 307
7 406
100
173 793
425
100
–
422
174 318
522
182 286
8 902
14
–
915
15
2 474
12 669
8 637
1 090
8 016
6 828
23 780
15 934
131 445
280 164
77 905
97 177
Summa omsättningstillgångar
233 130
394 190
SUMMA TILLGÅNGAR
415 416
403 092
328 089
–6 300
299 143
28 946
321 789
328 089
6 191
4 537
6 191
4 537
100
100
100
100
19 011
12 618
55 707
16 275
12 062
42 029
87 336
70 366
415 416
403 092
STÄLLDA SÄKERHETER
Inga
Inga
ANSVARSFÖRBINDELSER
Inga
Inga
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Dataprogramvara
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader
Inventarier och installationer
9
10
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i Rädda Barnens Serviceaktiebolag
Långfristiga värdepappersinnehav
Långfristiga fordringar
11
12
13
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Fastigheter m.m. avsedda för försäljning
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
16
Kassa och bank
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
17
Eget kapital vid årets ingång
Årets ökning/minskning
Avsättningar
Pensionsskulder i utlandet
18
Långfristiga skulder
Skuld till Rädda Barnens Service AB
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
EGET KAPITAL OCH SKULDER
19
20
Kassaflödesanalys 37
Kassaflödesanalys
Belopp i tkr
2006
2005
557 160
–566 854
526 737
–511 353
– 9 694
15 384
2 792
3 836
4 794
3 425
– 3 066
23 603
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Sålda materiella anläggningstillgångar
Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar
–3 506
–1 288
915
–12 327
–971
–9 672
447
3 250
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–16 206
– 6 946
–
–
–19 272
16 657
Likvida medel vid årets början
97 177
80 520
Likvida medel vid årets slut
77 905
97 177
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Inbetalningar från givare och medlemmar m.m.
Utbetalningar till samarbetspartner, anställda och leverantörer m.m.
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före betalda räntor och inkomstskatter
Erhållen ränta
Erhållna utdelningar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
38 Noter
Noter till resultat- och balansräkning
REDOVISNINGS- OCH
VÄRDERINGSPRINCIPER
Redovisnings- och värderingsprinciper följer
Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens
allmänna råd för ideella föreningar och FRIIs
mall för årsredovisning.
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av
vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Intäkter i form av gåvor och bidrag
intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses
främst insamlade medel från privatpersoner
och företag. Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas normalt enligt kontantprincipen.
Som bidrag räknas likvida medel som
erhålls från bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna bidrag
från företag och organisationer intäktsförs
dessa efter individuell prövning.
Villkorade bidrag skuldförs till dess att de
utgifter som bidraget ska täcka uppkommer.
Gåvor i form av varor och tjänster som ska
utnyttjas i Rädda Barnens verksamhet
intäktsförs normalt i takt med utnyttjandet.
Kostnadsredovisning
Rädda Barnen har två grupper av verksamhetsgrenar: den ideella verksamheten som
är vår kärnverksamhet samt den verksamhet
som avser stödfunktioner. Indelning i verksamhetsgrenar grundar sig på ett styrelsebeslut från 1990.
Ändamålskostnader
Till kärnverksamheten hör programmet,
såväl i Sverige som i övriga delar av världen.
Hit hör även medlemsverksamheten i de delar
som avser seminarier, kurser och konferenser
som stöder och utvecklar programverksamheten. Arbetet med opinionsbildning tillhör
programverksamheten. Dessa verksamheter
redovisas under ändamålskostnader i resultaträkningen.
Insamlings- och administrationskostnader
Kostnaderna för Rädda Barnens stödfunktioner redovisas som insamlings- och administrationskostnader.
Insamlingsverksamheten är definierad
som en egen verksamhetsgren.
Till stödfunktioner hör allmän marknadsföring om Rädda Barnen. Hit hör även det
administrativa stödet såsom styrelse och
ledning, ekonomi, personal, IT och intern
service.
Kostnader för marknadsföring och det
administrativa stödet fördelas så att varje
verksamhetsgren bär sina egna kostnader.
Fördelningen görs efter en sammanvägning
av hur stor andel av kontorsutrymme,
personal m.m. som respektive del tar i
anspråk. Justeringar i fördelningsnyckeln
görs när verksamheten förändras.
Se även beskrivning av fördelning av
kostnader på Rädda Barnens verksamhetsgrenar i not 6.
Donerade tillgångar
Fastigheter som donerats till Rädda Barnen
värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid tidpunkten då Rädda Barnen
erhåller gåvan.
Fastigheter och bostadsrätter redovisas
som omsättningstillgångar då avsikten är att
dessa ska avyttras så snart som möjligt.
Värdepapper redovisas som kortfristiga
placeringar. Noterade värdepapper tas upp
till marknadsnoteringen vid tidpunkten då
de registrerats på Rädda Barnen.
Anläggningstillgångar
Immateriella och materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde och
skrivs av över den bedömda livslängden.
Bilar och inventarier i utlandet kostnadsförs direkt vid förvärvet.
Värdepapper
Rädda Barnens värdepapper klassificeras
som anläggningstillgång och omsättningstillgång baserat på om avsikten är att behålla
portföljen till förfall. Värdepapper som klassificeras som anläggningstillgång värderas
till anskaffningsvärde inklusive avgifter som
courtage och dylikt. Nedskrivning görs om
marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet och nedgången bedöms vara bestående.
De obligationer som ingår i den långsiktiga
ränteportföljen och som klassificerats som
anläggningstillgång har i bokslutet värderats
till anskaffningsvärde. Värdepapper som
klassificeras som omsättningstillgång värderas till det lägsta av verkligt värde och
anskaffningsvärde per balansdagen. Aktier
och andelar som erhållits genom testamente
eller gåva värderas till verkligt värde (ofta
börskursen) vid gåvotillfället.
Kortfristiga fordringar
Fordringar och skulder i utländsk valuta
värderas enligt balansdagens kurs. Fordringar
har tagits upp till belopp varmed de beräknas
inflyta.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt
Redovisningsrådets rekommendation om
kassaflöden (direkt metod).
Regionkontoren i utlandet
Regionkontoren ansvarar för egen ekonomisk
redovisning enligt direktiv från huvudkontoret i Stockholm. Månatlig rapportering
lämnas för konsolidering i riksförbundets
redovisning.
Riksförbundet och lokalfältet
Distriktsförbund och lokalföreningar har
egna redovisningar som ej konsolideras i
riksförbundets redovisning.
Noter 39
Noter till resultat- och balansräkning
Belopp i tkr
2006
2005
15 106
12 870
Av Riksförbundet insamlade medel
Insamlat av lokalföreningar/distriktsförbund
290 818
6 862
334 963
16 787
Summa
297 680
351 750
Varuförsäljning
Deltagaravgifter
Annonsintäkter
Återbetalning av särskild löneskatt
3 671
961
–
–
4 101
731
77
1 982
Summa
4 632
6 891
Organisationer och myndigheter i Sverige:
Sida-bidrag
Övriga
176 555
4 151
153 770
4 593
Summa
180 706
158 363
31 147
16 817
211 853
175 180
NOT 1
Enligt tidigare styrelsebeslut utbetalas 25 % av medlemsavgiften
till Rädda Barnens lokalföreningar/distriktsförbund.
Medlemsavgiften är från 75 kr per medlem till 300 kr per familj.
Av här redovisade medlemsintäkter utbetalas 3 867 tkr
till Rädda Barnens lokalföreningar i enlighet med röstlängd
utvisande antal betalande medlemmar 2006-12-31.
NOT 2
Insamlade medel
NOT 3
Diverse intäkter
NOT 4
Bidrag från organisationer och myndigheter
Utländska organisationer och myndigheter
Summa
40 Noter
Belopp i tkr
NOT 5
Programkostnader per programområde och region
Per region
Tkr
Sverigeprogrammet
43 388
Per programområde
Tkr
1 Barn utnyttjade i skadligt arbete och barn utsatta för fysiska,
36 648
psykiska och sexuella övergrepp
Europa
14 122
2 Barn som är skilda från eller inte får tillräckligt stöd från sin familj
11 945
Östra och centrala Afrika
64 923
3 Barn i krig och katastrof
67 829
Västafrika
48 518
4 Barnets rätt att inte diskrimineras pga kön, funktionshinder,
3 041
social eller etnisk bakgrund
Södra Afrika
23 915
5 Barnets rätt till god fysisk uppväxtmiljö och bästa möjliga hälsa
Mellanöstern och Nordafrika
27 142
6 Barnets rätt till en god och relevant utbildning i en trygg och
5 263
42 205
stimulerande miljö
Sydasien
46 148
7 Barnets rätt till inflytande i familj, skola, samhälle och media
19 592
Sydostasien – Stillahavsregionen
24 417
8 Främjande av barnets mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat
20 086
programarbete
Latinamerika
52 866
Centrala funktioner
44 749
9 Samhällsstyrning för barnets bästa
18 932
10 Ett civilt samhälle för barnets rättigheter
24 426
11 Gemensamma kostnader för verksamhetens genomförande
140 221
t.ex. personal och lokalkostnader
Delsumma Direkta kostnader
Fördelade samkostnader
390 188
Delsumma Direkta kostnader
Summa programmet
472 654
390 188
Fördelade samkostnader
82 466
82 466
Summa
472 654
NOT 6
Fördelning av kostnader på Rädda Barnens verksamhetsgrenar
År 2006
Program
Direkta kostnader
Medlem Insamling
390 188
1 070
41 811
Styrelse, ledning
15 654
4 498
415
Kommunikation
45 484
12 169
Personal, ekonomi,
IT & intern service
21 328
472 654
År 2005
Adm.
Totalt Program
Medlem Insamling
Adm.
Totalt
433 069
351 981
1 423
44 313
397 717
10 477
31 044
6 376
5 115
326
13 479
25 296
5 816
1 220
64 689
43 076
11 879
4 377
744
60 076
2 638
4 519
20 060
48 545
21 426
3 084
4 751
21 156
50 417
20 375
52 561
31 757
577 347
422 859
21 501
53 767
35 379
533 506
Fördelade kostnader
för stödfunktioner:
Summa
Noter 41
Belopp i tkr
2006-12-31
2005-12-31
3 836
35 556
3 425
13 323
39 392
16 748
3 456
–549
–2 231
4 953
135
–731
NOT 7
Resultat från finansiella investeringar
Aktier
Utdelningar
Realiserat resultat vid försäljning
Räntebärande placeringar
Ränteintäkter
Realiserat resultat vid försäljning
Värdejustering
676
4 357
1 708
–5 344
41 776
15 761
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Försäljningar och utrangeringar
17 602
3 506
–
22 680
971
–6 049
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
21 108
17 602
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
–16 629
–1 818
–
–21 650
–1 028
6 049
Utgående ackumulerade avskrivningar
–18 447
–16 629
2 661
974
Ingående anskaffningsvärde
Kontorsfastighet i Addis Abeba, Etiopien
Fastighet i Lima, Peru: härbärge för gatubarn
Försäljningar och utrangeringar: Fastighet i Lima, Peru: härbärge för gatubarn
3 786
526
–526
3 786
526
–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
3 786
4 312
–3 764
–526
–3 385
–526
–22
526
–379
–
– 3 786
– 4 290
–
22
Justering av utländsk valuta
Se vidare under Kapitalförvaltning i Förvaltningsberättelsen
NOT 8
Dataprogramvara
Utgående restvärde enligt plan
Dataprogramvara och systemutvecklingskostnad avskrivs enligt plan på tre år.
NOT 9
Byggnader
Ingående avskrivningar
Kontorsfastighet i Addis Abeba, Etiopien
Fastighet i Lima, Peru: härbärge för gatubarn
Årets avskrivningar: Kontorsfastighet i Addis Abeba, Etiopien
Försäljningar och utrangeringar: Fastighet i Lima, Peru: härbärge för gatubarn
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
Fastigheten i Etiopien är från och med år 2006 avskriven i sin helhet.
Fastigheten i Lima, Peru, donerades år 2006 till Generacion Instituto
de Investigacion Promocion y Comunicacion Social
42 Noter
Belopp i tkr
2006-12-31
2005-12-31
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Försäljningar och utrangeringar
12 934
1 288
–215
22 366
9 672
–19 104
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
14 007
12 934
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
–5 550
215
–3 365
–20 806
19 104
–3 848
Utgående ackumulerade avskrivningar
– 8 700
– 5 550
5 307
7 384
100
100
Ingående bokfört värde
Omklassificering från kortfristiga placeringar
–
173 793
–
–
Utgående bokfört värde
173 793
–
Bokfört värde
Marknadsvärde
NOT 10
Inventarier och installationer
Utgående restvärde enligt plan
Datainventarier avskrivs på tre år.
Övriga inventarier avskrivs på fem år.
NOT 11
Rädda Barnens Service AB registrerades 1998-09-15 hos Bolagsverket.
Org nr 556559-9643. Kapitalet uppgår till 100 tkr. Rädda Barnens Riksförbund
äger 100 % av aktierna. Bolaget är vilande.
NOT 12
Långfristiga värdepappersinnehav
Aktieindexcertifikat, globalt
Räntebärande papper, Sverige
Summa
80 000
93 793
87 700 1)
95 083
173 793
182 783
Ingående nominellt värde
Förräntning
422
3
418
4
Utgående ackumulerat nominellt värde
425
422
Posten upptar fastigheter som organisationen
erhållit genom testamente eller gåva
Skänkta fastigheter för försäljning
Skänkta bostadsrätter till försäljning
–
–
555
360
Summa
–
915
I årets bokslut redovisas aktieindexcertifikat och räntebärande värdepapper med
längre löptid än ett år som långfristigt innehav. Portföljen förvaltas externt enligt
Rädda Barnens kapitalförvaltningspolicy. Se vidare not 16.
1) För aktieindexcertifikatet anges ett teoretiskt inlösenvärde (TIV).
NOT 13
Långfristiga fordringar
NOT 14
Fastigheter m.m. avsedda för försäljning
Noter 43
Belopp i tkr
2006-12-31
2005-12-31
Diverse upplupna räntor
Övriga interimsfordringar
2 452
6 185
1 791
5 037
Summa
8 637
6 828
NOT 15
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
NOT 16
Kortfristiga placeringar
Bokfört värde
Marknadsvärde
Bokfört värde
Svenska aktier och fonder
Utländska aktier och fonder
Alternativa placeringar 1)
54 344
5 480
23 432
63 338
5 155
26 861
89 672
59 340
16 765
Summa aktier och aktierelaterade innehav
83 256
95 354
165 777
Svenska räntepapper
Utländska räntepapper
Värdejustering
47 778
2 999
–2 588
46 278
3 012
104 995
10 059
–667
Summa obligationer och andra värdepapper, kortfristiga
48 189
49 290
114 387
131 445
144 644
280 164
Aktier, aktiefonder och andelar
1) Innehav av aktierelaterade instrument, hedgefonder etc
Obligationer och andra värdepapper, kortfristiga
Summa
I årets bokslut redovisas viss del av värdepappersportföljen som
långfristigt innehav. Motsvarande innehav redovisades förra året
som kortfristigt innehav. Alla enskilda innehav av aktier och andelar
i fonder redovisas som kortfristiga placeringar. Totalt uppgår
marknadsvärdet på Rädda Barnens långsiktiga kapitalförvaltning
enligt förvaltningspolicyn till 228 523 tkr. Övriga placeringar avser
likviditetsförvaltning samt värdepapper under avveckling t.ex.
aktier erhållna genom testamenten.
NOT 17
Eget kapital
Ingående balans
Utnyttjat från tidigare år
Reserverat
Årets resultat
Utgående balans
Förvaltade
fonder
12 276
VärdeRB-fonden regleringsfond
2006-12-31
2005-12-31
Ändamålsbestämt
Ej ändamålsbestämt
Totalt
Totalt
2
110 000
–
–
0
–
26 500
105 131
–64 282
17 660
100 682
–98 583
112 403
328 089
–162 865
156 565
299 143
–171 835
200 781
2
–
26 500
–46 622
13 820
–6 300
28 946
12 278
110 000
26 500
58 509
114 502
321 789
328 089
2006-12-31
2005-12-31
12
25
518
190
27
941
1 828
317
16
1 639
250
200
12
25
518
190
27
941
1 828
317
16
1 639
250
200
Förvaltade fonder
Dr Torsten Arnéus Minne
Clara och Lilly Dahlströms Donationsfond
Greta Ehingers Minnesfond
Erna Ekelöfs Minnesfond
Mildred Ekmans fond
Karl och Lilly Ericssons minnesfond
Arthur Fischers Fond
Alfhild Frigård
Arvid Grundells fond
Gurli Grundströms Minnesfond
Ingvar Hedströms fond för verksamheten bland barn i nöd
Ture Håkanssons Minnesfond
forts. nästa sida
44 Noter
Belopp i tkr
2006-12-31
2005-12-31
421
2 089
100
122
10
737
695
1 750
75
40
276
421
2 089
100
122
10
737
695
1 750
75
40
274
12 278
12 276
RB-fonden
Värderegleringsfond
Ändamålsbestämda medel
Ej ändamålsbestämda medel
110 000
26 500
58 509
114 502
110 000
–
105 131
100 682
Summa eget kapital
321 789
328 089
6 191
4 537
Medlemsavgifter nästkommande år
Upplupna semesterlöner
Förutbetalda bidrag
Övrigt
10 785
8 704
25 359
10 859
11 594
7 531
10 875
12 029
Summa
55 707
42 029
Styrelse och generalsekreterare
Övriga anställda
1 444
72 437
1 175
64 413
Totala löner och ersättningar
73 881
65 588
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader)
37 776
(11 062)
33 150
(8 656)
Totalt
111 657
98 738
Utsända kontraktsanställda
24 257
19 452
Lokalt anställda i utlandet
46 080
31 894
forts. NOT 17
Olga och Nils Johnsons Minnesfond
Inga C Kempes Fond
Kerstin Korning
Gunnar och Gretha Lindhs Minnesfond
Syskonen Karin och Sven Magnusons fond
Mai Pehrsson
Kåre Pedersens Minnesfond
Herman och Sara Rydins Minnesfond
Laila Sandbergs Fond
Matilda och Per Wallbergs donation
Övriga
Summa
NOT 18
Pensionsskulder i utlandet
Rädda Barnen betalar i vissa länder ett belopp när en anställd slutar.
NOT 19
Skulden till Sida uppgår år 2006 till 538 tkr (2 404 tkr).
NOT 20
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
NOT 21
Löner, ersättningar och sociala kostnader
Generalsekreteraren har en månadslön på 72 tkr. Kostnader för
pensionsavsättningar enligt kollektivavtal uppgår till 156 tkr för
generalsekreteraren. Inga pensionsutfästelser utöver kollektivavtal finns.
Fram till halvårsskiftet ersattes styrelsens ordförande med
motsvarande 1/2 basbelopp per månad. Övriga ledamöter ersattes
vid förlorad arbetsförtjänst. Riksförbundets riksmöte beslöt i juni
att från halvårsskiftet gäller månadsarvode till samtliga ledamöter
i styrelsen, 20 tkr till ordföranden, 5 tkr till vice ordföranden och
2 tkr till övriga ledamöter.
Noter 45
Belopp i tkr
NOT 22
Medelantal anställda
2006
Antal anställda
2006
varav män
2005
Antal anställda
2005
varav män
177
12
37
49
4
18
171
10
33
46
–
15
226
71
214
61
Tillsvidareanställda
Projektanställda
Utsända kontraktsanställda
Antal i utlandet lokalt anställda år 2006 var 544. Motsvarande siffra år 2005 var 553.
Styrelsens och ledningens sammansättning
Styrelsen: 9 kvinnor och 4 män
Ledningsgruppen: 4 kvinnor och 6 män
Redovisning av sjukfrånvaro
2006-12-31
2005-12-31
4,1 %
3,7 %
Total sjukfrånvaro som en andel
av ordinarie arbetstid
Åldersfördelat
59,9 %
2005-12-31
3,8 %
4,2 %
2,3 %
2,3 %
6,5 %
2,2 %
4,2 %
3,2 %
3,8 %
3,7 %
Sjukfrånvaro som en andel av varje
grupps ordinarie arbetstid
Könsfördelat
Andel av den totala sjukfrånvaron som
avser sammanhängande sjukfrånvaro
på 60 dagar eller mer
2006-12-31
50,5 %
Män
Kvinnor
–29 år
30 – 49 år
50 år –
Stockholm den 10 maj 2007
Marianne Nivert
Ordförande
Inger Ashing
Vice ordförande
Birgitta Ahlqvist
Kojo Ansah-Pewudie
Linus Bengtsson
Sverker Jonsson
Tove Jonsson
Alice Bah Kuhnke
Kari Lotsberg
Jenny Malmsten
Eva Karin Möllefors
Lars Svärd
Eva Wedin
Charlotte Petri Gornitzka
Generalsekreterare
Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 maj 2007
Jonas Grahn
Auktoriserad revisor
Sven Öhlund
46 Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
Till riksmötet i Rädda Barnens riksförbund
Org.nr. 802002-8638
Vi har granskat årsredovisningen och
bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens förvaltning i Rädda Barnens
riksförbund för år 2006. Det är styrelsen
och generalsekreteraren som har ansvaret
för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen
tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om
årsredovisningen och förvaltningen på
grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med
god revisionssed i Sverige. Det innebär
att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för belopp och annan
information i räkenskapshandlingarna.
I en revision ingår också att pröva
redovisningsprinciperna och styrelsens
och generalsekreterarens tillämpning av
dem samt att bedöma de betydelsefulla
uppskattningar som styrelsen och generalsekreteraren gjort när de upprättat
årsredovisningen samt att utvärdera den
samlade informationen i årsredovisningen.
Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i riksförbundet för
att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller generalsekreteraren har
handlat i strid med årsredovisningslagen
eller riksförbundets stadgar. Vi anser att
Stockholm den 10 maj 2007
Jonas Grahn
Auktoriserad revisor
Sven Öhlund
vår revision ger oss rimlig grund för våra
uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och
ger en rättvisande bild av riksförbundets
resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Styrelsens ledamöter och generalsekreteraren har enligt vår bedömning inte
handlat i strid med riksförbundets stadgar.
Vi tillstyrker att riksmötet beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
47
Rädda Barnens styrelse
9
14
10
6
4
12
8
7
17
1
19
2
18
16
11
13
15
5
ORDINARIE LEDAMÖTER
(1) Birgitta Ahlqvist, Södra Sunderbyn
(2) Kojo Ansah-Pewudie, Angered
(3) Inger Ashing, Stockholm,v.ordf.
(4) Alice Bah Kuhnke, Stockholm
(5) Sverker Jonsson, Nacka
(6) Tove Jonsson (tillika ny ordförande
i RBUF)
(7) Jenny Malmsten, Helsingborg
3
(8) Eva Karin Möllefors, Halmstad
(9) Marianne Nivert, Stockholm,ordf.
(10) Lars Svärd, Vilhelmina
(11) Eva Wedin, Kalmar
(14) Linus Bengtsson, Lund
(15) Göran Ewerlöf, Stockholm
(16) Åsa Jernberg, Linköping
(17) Kari Lotsberg, Enebyberg
SUPPLEANTER
PERSONALENS OMBUD
(12) Kattis Ahlström, Stockholm
(13) Rolla Akkache (personlig ersättare
för Tove Jonsson)
(18) Bernt E Isacson, HTF
(19) Håkhan Andersson, SACO
Rädda Barnen
107 88 Stockholm
Telefon: 08-698 90 00
Telefax: 08-698 90 10
Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg
E-post: [email protected]
Plus/bankgiro: 90 2003-3
www.rb.se
Bokhandeln
bokhandel.rb.se
bookshop.rb.se
Centrum för barn och ungdomar i kris
Mottagning för barn och ungdomar med krigs- och
flyktingbakgrund, för barn i sorg, för barn som
utsatts för våld och övergrepp och för ungdomar
utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
08-698 90 19
Rädda Barnens föräldratelefon
020-786 786
Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
08-660 21 70
Regionkontor i Sverige
medlemsportal.rb.se
Borlänge: 08-698 92 69
Göteborg: 08-698 92 62
Karlstad: 08-698 92 51
Luleå: 08-698 92 72
Malmö: 08-698 92 55
Norrköping: 08-698 67 60
Stockholm: 08-698 90 96
Umeå: 08-698 92 70
Vänersborg: 08-698 92 61
Växjö: 08-698 92 56
Östersund: 08-698 92 68
Rädda Barnens Ungdomsförbund
www.rbuf.se
International Save the Children Alliance
www.savethechildren.net
www.rb.se