nyhet från greppa.nu
Nyhet
2011-11-10
från greppa.nu
Baljväxter minskar
utsläppen av växthusgaser
KÄLLA:
Jensen, Erik Steen et al. 2011.
Foto: Georg Carlsson, SLU Alnarp
Legumes for mitigation of climate
change and the provision of feedstock for biofuels and biorefineries. A review.
Agronomy for Sustainable
Development. DOI 10.1007/
s13593-011-0056-7. >>
PÅ SAMMA TEMA:
2011-09-16 >>
Ny studie om klimatavtryck
av ekologiska produkter
2011-01-26 >>
Halverad klimatpåverkan
av kvävegödsel med biogas
Kvävefixerande baljväxter i växtföljden minskar jordbrukets klimatpåverkan.
Lustgasavgången från odling av baljväxter är i genomsnitt 60
procent lägre än i kvävegödslade grödor och klimatavtrycken från
koldioxid och energiåtgång är också mindre. Dessutom binds mer
kol in i marken med baljväxter i växtföljden Det visar en ny vetenskaplig artikel där resultaten från ett stort antal studier analyserats.
Baljväxternas unika förmåga att fixera luftens kväve med hjälp av symbiotiska jordbakterier gör dem särskilt intressanta ur odlingssynpunkt. Deras
betydelse för klimatrelaterade frågor har dock inte diskuterats särskilt
mycket. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Erik Steen Jensen
vid SLU, sammanställt och analyserat ett stort antal studier av baljväxtodlingens effekter på lustgas- och koldioxidavgången, energiåtgången,
kolinbindning i marken och potentialen hos baljväxterna för bioenergi.
Positiva effekter på samtliga områden konstateras.
FORTS. nästa sida
2010-10-12 >>
Samlat program mot utsläpp
av växtnäring och växthusgaser
nyhet från greppa.nu
2011-11-10
Enligt IPCC ger varje 100 kg handelsgödselkväve som sprids på åkern utsläpp av lustgas motsvarande 470 kg
koldioxidekvivalenter.
Mindre CO2 och energiförbrukning
Forskarna har också jämfört koldioxidutsläppen. Globalt avges årligen 350
- 500 miljoner ton CO2 vid biologisk kvävefixering av 33-46 miljoner ton
kväve och 300 miljoner ton CO2 avgår då 100 miljoner ton handelsgödselkväve produceras. Skillnaden är att koldioxid som avges vid biologisk
kvävefixering kommer från fotosyntesen och ger ingen nettotillförsel till
atmosfären. Den koldioxid som släpps ut vid tillverkning av mineralkväve
kommer däremot från fossila bränslen.
Förbrukningen av fossil energi är också mindre vid odling av baljväxter än då mineralkvävegödslade grödor odlas, 35 - 60 procent lägre
för en enskild gröda och 12 - 34 procent lägre över en växtföljdsperiod.
Skillnaden beror främst på energiåtgången vid produktion av handelsgödselkväve, men också på att mindre växtskyddsmedel används då baljväxtgrödor kommer in i växtföljden. Dock minskar skillnaden i energiåtgång
betydligt om beräkningen görs per kg producerad produkt, men om energiinsatsen beräknas per kg protein blir det till fördel för baljväxterna.
Tidigare har även biologisk kvävefixering
antagits ge upphov till stora mängder
lustgas, men enligt den senaste IPCCrapporten betraktas denna inte som en
källa till lustgasutsläpp.
Monica Kling
Redaktör:
Monica Kling
018-36 10 39
[email protected]
Foto: Monica Kling
Mer bundet kol
Kolinlagring i mark genom odling sker när mer kol tillförs genom fotosyntesen än som förloras genom markandning. En nyckelfaktor är nettotillförseln av kväve till systemet. Analyserade studier visar att kolinlagringen är
större för baljväxter än för stråsäd och gräsvallar även när dessa kvävegödslas.
I artikeln diskuteras också potentialen för att använda baljväxter som
råvaror till olika former av bioenergi samt till biomaterial som plast, hälsoprodukter och växtskyddsmedel. Forskarna ser här ett utrymme för att
utnyttja fler baljväxtgrödor än soja för att extrahera och omvandla dess
innehåll till säljbara produkter.
– Baljväxter kan således bidra med många ekosystemtjänster, vilket betyder att de är värdefulla grödor i framtidens hållbara odlingssystem. Men
det finns behov av forskning och växtförädling som kan medverka till att
reducera skördevariationen från år till år, säger Erik Steen Jensen.
Foto: Erik Karlsson
Stor skillnad i lustgasutsläpp
Erik Steen Jensen med forskarkolleger har analyserat studier där lustgasemission har jämförts mellan baljväxtgrödor och andra mineralkvävegödslade grödor. Variationerna mellan studierna är stora vilket speglar hur
mark-, väder och odlingsfaktorer, inte minst gödslingsnivåerna, påverkar
lustgasutsläppen. Oftast skiljer sig inte baljväxtodlingens lustgasutsläpp
från bakgrunden, vilket bekräftas då ett genomsnitt av årsemissionen
från olika försöksplatser och grödor beräknas. Baljväxtgrödorna släpper i
genomsnitt ut 1,29 kg lustgaskväve per hektar, bakgrundsemissionen från
mark är 1,20 kg, medan mineralkvävegödslade grödor i medeltal avger
3,22 kg lustgaskväve per hektar. De tillfällen då baljväxter ger upphov
till mer lustgas är då baljväxtvallar bryts eller då baljväxter används som
gröngödsling och stora mängder lättillgängligt kväve frigörs.
