1 - WordPress.com

Tjänsteskrivelse
2011-11-24
DNR: 2011-000433
Eva Karlberg Magnusson-rektor
Martina Bengtsson-bitr.rektor
Blåkullaskolan, Glänningeskolan,
Mellbystrandsskolan
Kvalitetsredovisning för 2011
Blåkullaskolan, Glänningeskolan och Mellbystrandsskolan.
Sammanfattning
Sedan 2011-08-01 har BUN en ny organisation. I den nya organisationen bildar Blåkullaskolan,
Glänningeskolan och Mellbystrandsskolan en gemensam enhet. Både Glänninge och
Mellbystrand är växande orter och i Mellbystrand står man nu inför en kommande om- och
tillbyggnad av skolan. Glänningeskolan består av fyra små hus. Att beräkna ökningen av elever
på Glänningeskolan är svårt, eftersom det till stor del är ett växande bostadsområde som ger
elevtillströmningen. Vår bedömning är att vi under kommande 5 års period ska förbereda oss på
att vi sannolikt kommer att behöva ytterligare lokaler. Elevtillströmningen på Blåkullaskolan är
mer stabil, vilket medför att skillnaderna i elevprognoserna är relativt små för kommande år.
Vi har under hösten arbetat med personalen för att formulera vår nya enhets gemensamma vision
och i den pågående processen har vi kommit fram till att nedanstående ska vara en del i visionen.
Arbetet går nu vidare med eleverna via elevråden och sedan ut i alla klasserna. Vi kommer även
att lyfta visionstanken i skolornas olika föräldraråd.
Vision/dröm
I skolan ska vi lära oss allt vi behöver
för att må bra i framtiden!
Ärendet
När den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt
kvalitetsarbete. Tidigare krav på bland annat kvalitetsredovisning på huvudmannanivå
avskaffades till förmån för ett mer kontinuerligt kvalitetsarbete på huvudmanna likväl som på
enhetsnivå.
Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att Laholms kommun på huvudmannanivå samt på
enhetsnivå ansvarar för att kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och analysera resultaten i
förhållande till de styrande målen. Resultaten av det systematiska arbetet ska sedan utgöra
grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet på enhets- och huvudmanna nivå.
I Skollagen står det att - kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av
lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och
elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Förskolechef och rektor ansvarar
för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs.
I samband med att den nya skollagen antogs beslutades barn- och ungdomsverksamheten att en
kvalitetsredovisning på enhetsnivå samt huvudmanna nivå ska genomföras för att få syn på de
processer och det samlade resultatet för verksamheten under 2011. Detta ska sedan också ligga
till grund för barn- och ungdomsnämndens årsredovisning.
1. Underlag och rutiner i framtagandet och arbetet med
kvalitetsredovisningen ................................................................................................................. - 3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse ................................................................. - 3 3. Resultat, måluppfyllelse och analys utifrån nationella mål, riktlinjer och
enhetens arbetsplan för 2011. ...................................................................................................... - 4 3.1. Normer och värden ....................................................................................... - 4 3.2. Kunskaper..................................................................................................... - 5 3.3. Elevernas ansvar och inflytande ................................................................. - 10 3.4. Skola och hem……………………………………………………………...- 11 3.5. Övergång och samverkan ........................................................................... - 12 3.6. Skolan och omvärlden ................................................................................ - 13 3.7. Bedömning och betyg................................................................................. - 13 3.8. Hälsa ........................................................................................................... - 15 4. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 2011 .............................................. - 16 5. Rektors ansvar - styrning och ledning
6. Prioriterade områden i arbetsplan 2012. ............................................................................... - 18 -
-2-
1. Underlag och rutiner i framtagandet och arbetet med
kvalitetsredovisningen
 Kvantitativ information
Som underlag för denna kvalitetsredovisnings kvantitativa information har vi använt oss av
språkscreening i förskoleklasserna, kartläggning av elever med annat modersmål med materialet
Språket lyfter, kartläggningar med materialet God läsinlärning och God skrivutveckling,
nationella prov och skolverksstatistik.
 Kvalitativ information
Vår kvalitativa information är hämtad från upplevelser av vår verksamhet, från studiedagar,
samtal och personliga möten i vardagen samt i arbetsgrupper med elever, föräldrar och
medarbetare. Den kommer från våra egna enkäter och utvärderingar genomförda bland elever,
personal och från våra medarbetarsamtal. Våra beskrivningar bottnar mest i höstens arbete
eftersom det var 1/8 2011 som vi gick in i den nya organisationen.
2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse
 Personella uppgifter
Ht 2011 hade enheten ca 55 anställda pedagoger, 0,5 % tjänst som administrativt stöd 0,5
biträdande rektor och 100 % rektorstjänst. Vi har god tillgång på behöriga lärare i förskoleklass
och skola. Vi rektorer ingår i ett spår, Lagaholmsspåret med rektorer från Parkskolan och
Lagaholmsskolan samt tre förskolechefer. Till spårets förfogande finns även ett elevhälsoteam
bestående av skolsköterska, kurator och specialpedagog.
 Ekonomiska uppgifter
Skolans ekonomi är uppbyggt på ett rakt elevpengssystem som gäller för alla skolor i kommunen.
Pengarna betalas ut efter en prognos på antalet elever under året. Stämmer inte prognosen får
man antingen betala tillbaka pengar under hösten om man har färre barn eller så får man pengar
om man har fler. Vi anser att ett rakt elevpengssystem har både fördelar och nackdelar som vi
ganska väl kunnat kompensera med vår teampott förutom denna höst, delvis beroende på att vi
gick in i en ny organisation. Systemet ger inte heller täckning för den faktiska lönekostnaden
vilket inte ger en likvärdig förutsättning för olika enheter. Enligt prognoser kommer antalet barn
på Glänningeskolan och Mellbystrandsskolan att öka de närmast kommande åren, medan
Blåkullaskolans barnantal kommer att vara relativt oförändrat under samma period.
 Materiella uppgifter
Skolornas tillgång till traditionellt undervisningsmaterial är relativt god, däremot saknas mycket
av den digitala teknik som vi behöver i dagens skola. Den PIM utbildning som all personal på
enheten ska gå våren 2012 ger dem egna bärbara datorer och med det dokumentationskrav vi har
i dagens skola måste datorn vara ett självklart arbetsredskap. Vi hoppas nästa centrala och även
politiska satsning blir på eleverna! Enheten har med egna pengar satsat vad budgeten tillåter men
det behövs trådlöst nätverk, fler bärbara datorer, interaktiva skrivtavlor och läsplattor. Vi anser
också att det med det snaraste måste satsas på ett digitalt verktyg för att arbeta med pedagogiska
planeringar, IUP och skriftliga omdöme.
-3-
3. Resultat, måluppfyllelse och analys utifrån nationella mål, riktlinjer
och enhetens arbetsplan för 2011.
3.1. Normer och värden
Övergripande mål:
 Skolans verksamhet ska bidra till förståelse mellan människor och aktivt motverka kränkande
handlingar mot individer eller grupper.
 Eleverna ska utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
Vårterminen 2011 startades på Blåkullaskolan med vänskaps-och livskunskapsdagar där hela
skolan arbetade i åldersblandade grupper med samarbets-, värderings- och dramaövningar. I
förskoleklassen har man utifrån boken ”Livskunskap” och materialet ”Livsgnistor för barn” samt
med kompiskort arbetat med normer och värden en gång i veckan. I ”Boken om mig” gör barnen
en egen dokumentation av livskunskapsarbetet. Även i årskurs 1-2 arbetar man med denna typ av
övningar för att öka sammanhållningen och trivseln. I årskurs 3 arbetar alla tre skolorna
tillsammans med kuratorer från EHT. Arbetet kallas ”Känna ja, känna nej”, det handlar om att
våga stå för sin åsikt och för sina tankar.
För att skapa en grupp där alla barnen trivs och är trygga arbetade förskoleklassen på
Glänningeskolan i början av höstterminen med temat ”Kroppen” där fokus har legat på vad som
behövs för att man ska må bra, till exempel sömn och mat men även hur man är mot varandra.
De har arbetat med böckerna om Alfons Åberg, där de fyra känslorna arg, glad, ledsen och rädd
tas upp. Detta arbete utmynnade i en dockteater. Barnen arbetade i grupper med att tillverka
dockor och en teaterscen. Varje grupp framförde sedan sin tolkning av böckerna.
I årskurs 1-3 kan man som ”Elevens val” välja ”Livskunskap”, där man arbetar med olika
värderings- och samarbetsövningar samt berättar och diskuterar.
Genom dagliga samtal, diskussioner och konfliktlösning hanteras konflikter som uppkommer
direkt. Alla som varit delaktiga i en konflikt får komma till tals för att ge sin bild av konflikten.
Vid långvariga eller svårlösta konflikter tas hjälp av Elevhälsoteamet.
Arbetet utvärderas genom att göra en trivselenkät tillsammans med eleverna en gång per termin.
För att stärka gruppkänslan och förståelsen för varandra använder man i Mellbystrandsskolans
förskoleklass materialet Livsviktigt. Genom att arbeta i olika gruppkonstellationer
(ansvarsgrupper, behovsgrupper, idrott/musik/badgrupp) har barnen lärt känna varandra och
känna trygghet oberoende av gruppens sammansättning. ”Krambjörnarna” (skolans
sjätteklassare) har från och med hösten 2011 besökt förskoleklassen och varit delaktiga i deras
aktiviteter till exempel spelat spel och varit med förskoleklassbarnen när de arbetat med
problemlösning på olika sätt. Fritidshemmets arbete i höst har främst inriktat sig på att få
alla barnen att känna sig betydelsefulla och få dem delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Ett sätt
som prövats har varit att barnen turas om att hålla i olika aktiviteter för gruppen.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella
målen
I förskoleklassen på Blåkulla nådde man efter vårens arbete målen för värdegrundsarbetet och
kände att formen och aktiviteterna man arbetat efter gav förväntade resultat. Personalen tyckte att
barngruppen hade en väl fungerande sammanhållning och barnen hade god empatisk förmåga,
vilket även bekräftades av föräldrarna i vårens utvecklingssamtal. Även arbetet med ”Boken om
mig” upplevdes i våras positivt både av barn, föräldrar och personal, med detta i bagaget startade
-4-
höstens arbete på samma sätt. I höstens barngrupp har man ännu inte i lika hög grad lyckats att
uppnå denna sammanhållning eller förståelse för varandra. Personalen tror att det delvis kan bero
på att barngruppen är större samt att barnen kommer från många olika förskolor och de har alla
olika erfarenheter, vilket innebär fler individer att lära känna och förhålla sig till och därför krävs
kanske lite längre tid. Arbetet med ”Boken om mig” är bara i startskedet, men personalen har en
känsla av att de inte lyckats engagera föräldrarna i livskunskapsarbetet på samma sätt då
responsen inte varit fullt så god som under vårterminen.
Även i förskoleklassen på Glänningeskolan har man genom sitt valda arbetssätt märkt att
elevernas förmåga att uttrycka sig ökat och att de utvecklat sin förståelse för varandras olikheter.
Personalen har känt att barnen är trygga i olika gruppkonstellationer och med samtliga vuxna
som arbetar i förskoleklassen. Denna känsla fick personalen bekräftad såväl i intervjuer de hade
med barnen inför höstens utvecklingssamtal som under utvecklingssamtalen tillsammans med
föräldrarna. Trivselenkäten som genomförts i åk 1-3 visar att de allra flesta elever är nöjda, trivs
och känner sig trygga på Glänningeskolan. Även om måluppfyllelsen generellt är god har
Glänningeskolan ett upptagningsområde med både stor in- och utflyttning, vilket gör att
gruppdynamiken och förutsättningarna för samspelet förändras då elever lämnar klassen eller
kommer till. Detta måste skolan ständigt vara lyhörd för och uppmärksam på.
I Mellbystrandsskolans förskoleklass tycker personalen att arbetet med livskunskap har gett god
effekt. Även arbetssättet att de äldre eleverna är med och leder vissa aktiviteter bland de yngre
har varit lyckat. De får delge yngre elever något de lärt sig, vilket ökar deras självkänsla och
trygghet i lärandet vilket har gett synergieffekter för tryggheten bland de yngre eleverna. Arbetet
med trygghetskänslan hos förskolebarnen har gått fortare i höst än med förra gruppen och en
anledning tror personalen är att ”Krambjörnarna (åk 6 eleverna) har varit och ”gästat”
förskolebarnen i deras miljö redan från starten av terminen.
Fritidshemmet på Mellbystrandsskolan upplever att de är en bit på väg i sitt arbete att nå de
uppsatta målen. De uppfattar att barnen som är på fritids känner sig trygga.
En generell utmaning i vårt värdegrundsarbete är att eleverna påverkas från olika håll i samhället
(hem, media, föreningar, etc.) därför är en god kommunikation och ett gott samarbete med
hemmen väldigt viktig för oss för att lyckas i arbetet mot ökad förståelse för varandra och för
människors lika värde.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
Hela enheten ska fortsätta arbetet med värdegrundsfrågor på olika sätt.
Några av punkterna som ska utvärderas genom enkäter, enskilda intervjuer och gruppsamtal är:
 Vilka effekter ger de förändringar vi tänker göra i inomhusmiljön för att inbjuda till nya
möjligheter i leken och kamratrelationerna samt för att stärka gruppkänslan?
 Hur väl lyckas vi att involvera och engagera föräldrarna i vårt värdegrundsarbete bl.a. genom
diskussioner om moraliska och etiska frågor på våra föräldramöten?
 Är all personal delaktiga i vårt värdegrundsarbete och vet vilket ansvar man har i olika
situationer som kan uppkomma?
3.2. Kunskaper
Övergripande mål:
 Skolan ska ansvara för att eleverna kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare
studier och i vardagslivet, att de kan lösa problem och omsätta idéer till handling på ett
kreativt sätt. Vår måluppfyllelse i matematik ska öka.
-5-


Skolan ska genom ett inkluderande arbetssätt uppmärksamma, stödja och hjälpa elever i
behov av särskilt stöd
Skolans samverkan med föräldrarna ska öka informationen om skolans mål och om vårt sätt
att arbeta.
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
På Glänningeskolan började man redan hösten 2009 ett utvecklingsarbete i matematik. Inför
läsåret 2010/2011 sökte och fick skolan beviljat statsbidrag för fortsatt utvecklingsarbete. De har
arbetat med målen att eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka på olika sätt (strategier), hitta
lösningar (resonera), kunna förklara (argumentera) och använda matematiken i vardagen
(problemlösning). Arbetet har främst bedrivits via kompetensutveckling för samtliga lärare på
skolan, kartläggning av elevernas kunskaper samt inköp av material. Personalen vill komma ifrån
att ett läromedel styr undervisningen och istället hitta ett sätt där det centrala innehållet och
elevernas förmågor styr arbetssättet. Detta har också lärarna på Blåkullaskolan arbetat med under
året, de har läst viss forskningslitteratur och haft gemensamma samtal om innehållet. Även på
Blåkulla har man kartlagt elevernas kunskaper och därefter köpt in och använt mycket konkret
praktiskt material.
I skolverksprojektet läsa, skrivna, räkna som vi deltagit i under hösten har vi rektorer under
klassrumsobservationerna bl.a. ställt frågan ”Varför lär du dig?”, till eleverna och fått många
spännande svar. Vi har också haft erfarenhetsutbyte mellan alla tre skolorna om vår
matematikundervisning, vad vi gör, hur vi gör och varför vi gör det vi gör, samt haft diskussioner
kring resultatet av det.
På Mellbystrandsskolan har det inkluderande arbetssättet prioriterats genom att tre pedagoger, en
i varje arbetslag i skolan och en från fritidshemmet fått ett extra ansvar att stödja och vägleda
sina kollegor i detta. De har varit på en del fortbildningar, läst forskningsrön, haft kollegiala
träffar om hur skolan och fritidshemmet kan samverka kring elever med särskilda behov. Skolan
har köpt fler och nyare kompensatoriska hjälpmedel, litteratur och material som introducerats för
lärarna på bl.a. arbetslagsträffar. Hela skolans inre organisation har diskuterats på gemensamma
träffar och arbetslagsmöten och resurserna har fördelats på ett mer behovsstyrt sätt än tidigare.
Hela personalen har läst och reflekterat kring boken ”Tänk Om”.
Vårt EHT har kontinuerligt används på alla enheterna som stöd, observatörer, samtalsledare mm.
Lärarna på Mellbystrandsskolan och Ulla Bengtsson, vår specialpedagog arbetade under våren i
studiecirkelsform med god skrivutveckling. Upplägget var att läsa tillsammans, prova i praktiken
med eleverna och samlas igen för att reflektera kring sin praktiska praktik. I undervisningen har
lärarna använt både visuell och auditiv perception på ett mer medvetet sätt. Eleverna har fått
träna sig i att man kan gissa sig fram till mycket information genom att studera bilderna i en bok.
Lärarna har använt våra Active Boards som visuellt redskap, skrivit med olika färger och använt
understrykningar för att förtydliga olika avsnitt.
På Blåkullaskolans fritidshem synliggör personalen aktiviteterna i verksamheten för elever och
föräldrar genom att med text och bild på planscher på väggarna visa kopplingen mellan
läroplanens mål och de aktiviteter som fritidshemmet erbjuder. I höst har de arbetat i projektform
där barnen fått välja bland olika aktiviteter till exempel drama, dans, experiment, Zumba,
syverkstad, foto och bildhantering.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen
I två elevenkäter oktober 2010 och maj 2011 ville lärarna på Glänningeskolan få svar på vilken
syn eleverna har på matematik. Enkäten hade tre frågor; 1. Vad är matte? 2. När har du matte?
-6-
3. Vad gör du, när du har matte? På fråga 1 beskriver de flesta matte som något man gör (räknar)
eller via en uppräkning av räknesätten. På fråga 2 svarar de flesta i skolan och hemma. Fråga 3
besvaras även den oftast via en uppräkning av räknesätten, eller att de jobbar i matteboken. Det
är ingen markant skillnad mellan intervjutillfällena. Dessa svar bekräftar det vi sett under våra
observationer i höst i årskurs 1 på alla tre skolorna, där mycket arbete både av eleverna och
lärarna beskrivs som göranden och inte som kreativa handlingar som man kopplar ihop med det
man gör utanför ”mattelektionen”. Vid samma tid som elevenkäterna gjordes svarade också
lärarna på ett antal frågor kring samsyn, den röda tråden i ämnet, inställningen till
undervisningen, förekomst av gruppdiskussioner samt förtrogenhet med läroplanens mål. Till
skillnad från resultatet i elevenkäten är resultaten i personalenkäten betydligt positivare vid andra
tillfället. Att kartlägga verksamheten på olika sätt, innan ett arbete eller projekt startar har
upplevts som betydelsefullt hos lärarna och nu kan vi gå vidare i att konkret synliggöra lärandet
för eleverna. På Blåkullaskolan märker lärarna ett större intresse och en större medvetenhet över
sin kunskap i matematik hos eleverna. Eleverna förvånas ofta själv över att de kan mer än de
tror. En av framgångsfaktorerna är det matematiska samtalen som har blivit mer förekommande
än tidigare och lärarna märker att då befäster och bekräftas elevernas kunskap på ett bättre sätt än
med individuellt arbete.
Har vi då nått bättre måluppfyllelse?
Glänninge redovisade till skolverket i juni 2010 att matematikprojekt hade kommit en rejäl bit på
vägen mot sina mål. Personalen gör bedömningen att de krävs minst ett år till med riktat
utvecklingsarbete för att kunna implementera det nya mattetänket fullt ut i undervisningen.
Arbetet med de pedagogiska planeringarna i ämnet med den röda tråden enligt de nya
kursplanerna behöver även det mer tid. Vi väljer att redovisa Glänningeskolans resultat i procent
från de nationella proven i matematik även om de inte nått alla uppsatta mål än. (från Siris
statistik) utom * skriftliga räknemetoder där ingen statistik finns utan verkar ha tappats bort men
där vi tittat på skolans egen dokumentation och ser att resultatet var 75 %
2010 I riket
Ämne
Delprov
Matematik Skriftliga
70
81,6
räknemetoder
Matematik Räkna i
90
91,1
huvudet
Matematik Tid och
85
89,5
geometri
Matematik Likheter,
90
91
tallinjen och
talföljder
Matematik Uppdelning av
85
92
tal och helheter
Matematik Area och
65
80,8
volym
Matematik Statistik,
85
89,4
gruppuppgift
2011
Delprov
Skriftliga
75*
räknemetoder
Räkna i huvudet 91,7
I riket
81,6
87,9
Massa och tid
83,3
83,3
Mönster och
linjal
91,7
93
Matematiska
problem
Taluppfattning
91,7
90
91,7
91,4
Kommunikation
och begrepp
91,7
91,4
Glädjande kan man se att från 2010 då skolans resultat i alla delprov var lägre än rikets har vi
2011 resultat som är högre än rikets i fyra av de sju genomförda delarna samt att vi ligger lika i
en och har närmat oss riks snittet i de andra två. När man läser siffrorna bör man ha i minnet att
-7-
2010 genomförde 20 elever proven men 2011 var det endast 12 treor på skolan och 1 elev som
inte klarat provet ger 2011 ett utslag på 8,3 % När det gäller det matematiska tänkandet ser vi att
vi generellt behöver gå från klassrum som är görande till mer lärande! Vi behöver stärka lärarna
att trots många krav i våra styrdokument vara modiga nog att låta planering av undervisningen
tillsammans med eleverna ta tid. De behöver mer än idag utgå från elevernas frågeställningar,
tänkande och erfarenheter. När vi rektorer på våra klassrumsbesök pratat med eleverna beskriver
de lärandet i matematik mer förståelseinriktat än i svenska, t.ex. ”för jag har gjort detta tusen
gånger innan”. Flera elever gör reflektioner, ” när jag undrar, tänkte jag på det och sen gjorde jag
det”, för jag såg när fröken visade på tavlan och de andra sa svaren”. En reflektion vi rektorer gör
är att lärandet i de gemensamma mattegenomgångarna som vi varit deltagare i skapar delaktighet
och en känsla av att kunna, för eleverna. Genom att betrakta elevernas svar på varför de lär, ser vi
intressanta kategoriseringar; att lärande bygger på intresse/nyfikenhet, självförtroende,
upprepning samt motivation. Frågan är vilken av dessa drivfaktorer som leder till ett bestående
lärande över tid, är det alla eller är någon dominerande?
Vi ställer oss ändå frågan, varför verkar matte vara det som engagerar eleverna lättast? Kan det
vara så enkelt att de flesta lärarna är intresserade av ämnet och två av skolorna har sökt och fått
projektpengar. Kan det vara så att denna ”uppmuntran” indirekt ger positiva känslor hos lärarna
samt är en samlande faktor för arbetslaget? Under hösten har alla undervisande lärare i årskurs ett
fått besök av oss rektorer och vid en gemensam reflektionsdag fick de observerade lärarna
presenterade sin matematik- och svenskundervisning för varandra. Detta erfarenhetsutbyte gav
snabbt ringar på vattnet för tankar om undervisningens utveckling och olika metoder och verktyg
som lärarna använder. Under det reflekterande samtalet märktes engagemanget för matematik
tydligt i förhållandet till svenskan.
Resultatet på Mellbystrandsskolan med kollegor som vägleder sina kollegor i det inkluderande
arbetssättet har medvetandegjort fler om den inre organisationens betydelse för elevernas
måluppfyllelse. Arbetet med screening, god läs- och skrivutveckling och Rydaholmsmetoden har
möjliggjort uppmärksamhet så att varje elev får det stöd som behövs för att nå målen. I arbetet
med ”god läsutveckling” blev det för lärarna väldigt tydligt och synligt att när eleverna fick
skriva utifrån eget intresse och motivation, med ett syfte för skrivandet och en mottagare blev
resultatet bättre än med statiska skrivuppgifter. Lärarna har sett att fler elever når uppsatta mål
när fler undervisningsmetoder och kompensatoriska verktyg erbjuds. Lärarna upplever att det
viktigaste arbetet är att stödja elevernas självkänsla genom att vara positiv och uppmuntrande till
positivt tänkande och att ge feedback. Att arbeta i studiecirkelsform tillsammans upplevs som
främjade för samarbete över arbetslagsgränserna. Men vi måste ännu mer granska vår
organisation och arbetssätt så vi använder resurserna på bästa möjliga vis och komma ifrån
tanken att om vi bara vore fler vuxna så skulle vi kunna, ja vad skulle vi? Vi ser att skolans
åtgärdsprogram har sjunkit i antal och att pedagogerna har en större tilltro till vår måluppfyllelse
utifrån att deras verktyg och metoder för undervisningen ökat. Lärarna har också skapat fler
lärmiljöer som möter elevernas olika behov och sätt att lära. Lärarna tycker att de fått en ökad
kunskap om inkluderande arbetssätt men ser att ett sådant arbetssätt är personalkrävande. Arbetet
med vår specialpedagog och kurator har under året blivit en naturlig del i arbetet runt barn med
särskilda behov.
Vår hypotes är att det positiva resultatet kan bero på att det skapats möjlighet för några i
arbetslaget att ta ett extra stort ansvar i olika frågor. Resultaten kan även relateras till både
internationell och nationell forskning som pekar på betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som
förmår att engagera och uppmuntra alla elever. Lärarna återkommer ganska ofta till resurser som
något avgörande för hur undervisningen läggs upp och mindre om sin egen betydelse för
-8-
undervisningens resultat. De pratar om klassens storlek, klassrummens storlek, svaga elever,
möjligheter till grupprum mm. I denna fråga ska vi till våren 2012 knyta aktuell forskning för att
vidga tänkandet. Vi tänker t.ex. på det John Hattie säger (2008 i Visible learning) om
skolstrukturella och sociala frågor, att klasstorlek har liten effekt på elevernas prestationer. Att
klasstorlek kan inverka på lärarnas arbetsmiljö, men saknar i stort sett effekt på
elevprestationerna. Hattie pekar istället på den enskilde lärarens förmåga att undervisa som
den viktigaste faktorn för elevernas prestationer. Här är stödet och bekräftelsen från oss
rektorer till lärarna viktigt, för att de ska se på sig själv med det för ögonen.
Vi tror på att arbeta i processer och att några medarbetare över tid ges olika funktionsansvar i
utvecklingsarbetet och att det arbetssättet skapar långsiktiga hållbara förändringar. Därför är det
ett arbetssätt vi kommer att bygga på under 2012.
Fritidshemmet på Blåkulla ger synligt och konkret exempel på lärandet i sin verksamhet. Vi
använder oss av det som goda exempel och hoppas att andra på enheten kan få en ingång till hur
man kan göra och applicera det vidare i sina klassrum eller verksamheter. Deras sätt att
konkretisera och visa på lärandet med koppling till läroplanen har skapat förståelse både hos
barnen och hos deras föräldrar för aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet och på
fritidshemmets viktiga uppdrag som komplement till skolan och hemmen.
-9-
Slutligen redovisar vi enhetens måluppfyllelse i samtliga ämne 1/11 -2010. Första siffran anger
årskursen, andra antalet elever i klassen.
Resultatet i procent anger hur många som nått uppsatta mål vid den aktuella tidpunkten.
Ämne
Bild
HK
Idrott
Musik
Slöjd
Teknik
Matematik
Svenska
Engelska
So
No
Blåkulla
1-18 2-23
95
100
100
100
100
100
100
100
95
100
100
96
100
95
100
100
3-27
100
100
100
96
96
96
96
92
100
96
Glänninge
1-28 2-28 3-24
100
93
92
Mellbystrand
1-25 2-30 3-23 4-23
100 100 100 100
100
100
100
100
100
88
100
100
96
74
75
93
85
78
88
88
84
100
100
77
100
93
78
78
84
84
83
83
100
85
83
100
75
71
85
79
79
100
100
100
100
91
76
91
95
95
100
100
100
100
100
100
100
100
100
5-24
100
100
100
100
100
100
100
100
92
100
100
6-17
100
100
100
100
100
82
94
88
94
94
Denna egna uppföljning av vår måluppfyllelse har gett anledning att diskutera undervisningens
innehåll, insatta åtgärder där resultaten dippar men också kopplat till resursfördelningen i
enheten. Även här precis som ovan kan nämnas att man bör veta att till exempel en elev i sexan i
Mellbystrand ger på grund av få elever utslaget 5,9 %. På Glänningeskolan har under november
och december samtliga elever med annat modersmål än svenska kartlagts för att bedöma behovet
av svenska som andraspråk och för att försöka förstå novembers siffror för svenska som är lägre
än väntat.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
 Pedagogiska samtal om skillnaden mellan göranden och läranden.
 Arbeta tillsammans med eleverna i planeringsarbetet genom att tillvarata deras intressen och
tidigare erfarenheter.
 Metoder för att synliggöra lärandet för eleverna i skolan, i förskoleklassen och på
fritidshemmen.
 Medvetandegöra alla pedagoger om betydelsen av kunskap och kompensatoriska verktyg för
ett inkluderande arbetssätt.
3.3. Elevernas ansvar och inflytande
Övergripande mål:
 Eleverna ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
 Eleverna ska utöva allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet på skolan
samt ta ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö.
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
Under vårterminen 2011 arbetade Blåkullaskolans fritidshem för att öka barnens ansvar,
delaktighet och inflytande genom att barnen deltar i processen från idélåda – fritidsråd –
stormöte till demokratiska och gemensamma beslut. Under höstterminen valde de ett arbetssätt
med fritidsråd i varje klass för sig istället. Där tar man upp frågor och förslag som barnen
kommit med till personalen eller via idélådan. De använder även dessa tillfällen till information
och diskussion tillsammans med barnen om verksamheten.
- 10 -
På Mellbystrandsskolans fritidshem har de arbetat mycket med att utveckla elevernas
ansvarskänsla. De har samtalat om skolans gemensamma regler och eleverna har fått ta ansvar
för mellanmålet, att planera det och laga det samt att plocka undan efter sig. Barnen har själva
fått ansvara för att planera och hålla i aktiviteter för sina kompisar.
I årskurs 4-6 på Mellbystrandsskolan organiserade man inför hösten om till åldershomogena
klasser med målet att hitta en organisation som på bästa sätt stödjer elevernas måluppfyllelse
utifrån den nya läroplanen. Lärarna har i större utsträckning än tidigare undervisat i de ämnen
och klasser de har behörighet för. I No och So har arbetet bedrivits i olika temaområden. Lärarna
har planerat en hel del av undervisningen tillsammans med eleverna, bland annat konkretiserat
målen för våra temaområden med syftet att öka deras inflytande och ansvar för sin utbildning.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella
målen
Förändring i processen vad gäller stormöte på Blåkullaskolans fritids har medfört att fler barn
kommer till tals och är mer engagerade och aktiva i diskussionerna. Eleverna har en god
förståelse för och insikt i beslutsprocessen och därmed har deras förmåga att arbeta i
demokratiska forum ökat. Personalen har märkt att det är viktigt att alla är strukturerade och
förberedda inför mötena med eleverna och för att förutsättningarna ska vara lika i samtliga
klasser är det viktigt att man utgår från samma underlag. Det är synligt för eleverna att deras
förslag och idéer får genomslag i verksamheten, eftersom personalen sammanställer och
dokumenterar alla förslag och genomförda idéer genom att sätta upp dessa på väggarna.
Barnen på Mellbystrandsskolan har med stort ansvar och engagemang genomfört olika
aktiviteter på fritidshemmet. Detta engagemang tror vi beror på att de tycker att det är roligt och
spännande att få leda en aktivitet och visa vad man är duktig på och att man klarar av att
genomföra det. För att öka barnens ansvarskänsla för skolans material och saker tror personalen
att de behöver bli tydligare, handla konsekvent samt förstärka positiva beteenden och barnens
eget inflytande.
I årskurs 4-6 har den nya organisationen inte utvärderats gentemot eleverna men lärarlaget tycker
sig märka en större trygghet hos eleverna, kopplat till hemklassrum, färre förflyttningar och en
ökad tydlighet från läraren vad som förväntas i olika ämnen. Eleverna har fått ökad förståelse om
de olika ämnena och med det även möjligheten till större inflytande. Lärarna är lite ambivalenta,
de ser möjligheter till ämnesfördjupning och anpassad undervisning men tycker att arbetslagets
allmänna utveckling och helhetssyn på gemensamma elever är faktorer som behöver stärkas för
att inte tappas bort i den nya organisationen.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
På samtliga skolor på enheten vill vi arbeta för att utveckla barnens ansvarskänsla vad gäller
skolans material och göra dem mer medvetna om att verksamheten har en begränsad ekonomi
och att vi, både barn och vuxna, kan påverka vad pengarna används till.
Alla lärare ska använda pedagogiska planeringar där elevernas självvärdering ska vara med som
en del i arbetet.
3.4. Skola och hem
Övergripande mål:
 Att föräldrarna känner sig delaktiga i sina barns skolgång.
- 11 -
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
Eftersom Glänningeskolans fritidshem förändrat sitt arbetssätt för att bättre nå sina föräldrar
väljer vi att redovisa deras arbete. Från och med hösten 2011 får föräldrarna information om
verksamheten både via e-post och papperskopior. Numera finns en informationstavla för
föräldrar vid ”snickis” och en i studiehallen. Verksamheten dokumenteras genom foto som visas
i en digital fotoram. Under det populära föräldrafikat på fritidshemmet både vår och höst visar
barnen på olika sätt upp verksamheten för föräldrarna.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella
målen
I genomförda enkäter ser vi att arbetssättet har gett goda resultat vilket personalen även får
bekräftat vid skolans utvecklingssamtal. Föräldrarna har större kunskap om vad verksamheten på
fritids erbjuder, de frågar och är nyfikna på vad som erbjuds när de hämtar eller lämnar barnen
hos oss. Personalen känner att alla föräldrar, genom sättet att informera, får samma information.
Vad vi behöver bli bättre på är kommunikationen med våra föräldrar med utländsk bakgrund. Vi
märker att vi behöver förändra vår information en del, bli mer konkreta, visa bilder och få
dokument översatta till de olika språken vi har på våra skolor.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
Vi vill fortsätta utvecklingen för goda kontakten med alla våra familjer. Vårt samarbete med
modersmålslärarna ska öka. Vi ska ta kontakt med SFI-verksamheten för att kanske kunna utbyta
erfarenheter. Vi ska översätta dokument som vi använder eller delar ut och arbeta fram en
strategi för hur vi når alla föräldrar.
3.5. Övergång och samverkan
Övergripande mål:
 Att med ett gemensamt förhållningssätt utveckla övergångar och samverkan mellan
förskoleklass, skola/skolor och fritidshem för att berika varje elevs mångsidiga lärande.
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
Övergången till Lagaholmsskolan för våra sjätteklassare underlättas idag av att de redan i sexan
har undervisning där i moderna språk. Det finns överlämnanderutin som ska revideras och det
har stått på agendan i rektorsmöten under hösten och nu måste den ta fart. En viktig fråga är,
samsyn mellan skolorna vilken information som behövs lämnas över.
Blåkulla- och Glänningeskolans fritidshem har haft gemensamma aktiviteter med Parkskolans
fritidshem under loven för att barnen ska känna igen sig där när de ska börja fyran samt för att
främja samverkan mellan fritidshemmen. Alla skolorna har haft ”öppet hus” på fritidshemmen
för de nya sexåringarna, för att de ska kunna komma och hälsa på tillsammans med sina
föräldrar. När klasslistorna för de nya förskoleklasserna var klara i våras, bjöd alla våra
förskoleklasser in föräldrarna till respektive skola för ett gemensamt möte där de fick
information om verksamheten. På en skola har personalen åkt ut och hälsat på i förskolorna hos
de blivande förskoleklassbarnen. Enhetens samtliga skolor har på olika sätt bjudit in barnen på
besök både tillsammans med förskolepersonalen och tillsammans med deras föräldrar.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella
målen
De aktiviteter som Blåkulla och Glänningeskolan haft tillsammans med Parkskolans fritidshem
har skapat större gemenskap både hos barn och personal och det har medfört möjligheter att
utbyta tankar och idéer om samverkan och utveckling av verksamheten. Det finns ingen
- 12 -
gemensam strategi för övergången mellan förskolan (0-5) och förskoleklass, mellan
förskoleklass och skola eller mellan skolans olika stadier, vilket försvårar ett gemensamt
förhållningssätt. Samverkansformerna som finns är bra men de genomförs inte så att alla barn får
möjligheter att delta, vilket naturligtvis inte är likvärdigt och heller inte främjar lärandet.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
Utveckla enhetens och vårt spårs gemensamma riktlinjer för överlämnande mellan förskola –
skola, förskoleklass - skola samt skolans olika stadier.
3.6. Skolan och omvärlden
Övergripande mål:
 Att verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra
verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
Alla tre skolorna har samarbetat med kulturskolan på olika sätt, en del med projektpengar för
”skapande skola”. Eleverna har gjort animerade filmer och visat för varandra, varit på
teckningsmuseet och där provat på bildskapande, de har i dramalekar arbetat med känslor och
uttryck och de har haft sagovandring ute i naturen där de stötte på olika sagoväsen. Eleverna på
Blåkullaskolan och Glänningeskolan träffar personal från musikskolan och musicerar
tillsammans med dem ett antal veckor per termin.
Mellbystrandsskolan har under året fyllt 30 år och eleverna förberedde en jubileumsfest bl.a.
med kontakter på orten samt i Laholm. De byggde upp olika skeenden från skolans 30 år i olika
rum, anordnade tävlingar, gav en musikföreställning, och sålde grillad korv. Eleverna hade även
byggt upp ett café där man sålde kakor som bakats under veckan samt kaffe och saft. Överskottet
av pengar som blev, diskuterades länge i elevrådet och på klassråd. Beslutet blev att pengarna
skulle delas i två lika stora delar, en del skulle gå tillbaka till eleverna, den andra delen till något
biståndsprojekt. Kontakter togs och efter många samtal där eleverna i elevrådet presenterade tre
olika förslag för alla sina kompisar föll valet på en skola i Afrika där två personer i kommunen
varit flera gånger.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella
målen
Eleverna har fått ta kontakter med närsamhället och arbetslivet i olika frågor, och därigenom fått
en inblick i detsamma. Genom kontakten med kulturskolan har eleverna fått möta och prova
olika uttrycksformer. Båda dessa aktiviteter tror vi ska underlätta för dem när de ska ta ställning
och agera i olika frågor som rör deras framtid.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
Vi ska hitta former inom vår enhet där eleverna konkret får arbeta med verklighetsanknutna
aktiviteter som utvecklar deras entreprenöriella lärande.
3.7. Bedömning och betyg
Övergripande mål:
 Likvärdig bedömning
 Eleverna ska öka sin förmåga att själv bedöma resultatet av sitt arbete
- 13 -
a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten 2011.
Vi har skapat en utvecklingsgrupp med medarbetare från alla tre skolorna. De har under fyra
dagar i höst arbetat fram ett material för IUP, skriftliga omdöme och pedagogiska planeringar.
Materialet har presenterats i kollegiet, arbetats med på arbetslagsträffar och prövas nu i olika
former i det konkreta arbetet med eleverna. I mars 2012 kommer det att ske en
processutvärdering och i maj en utvärdering och revidering inför de skriftliga omdömena i juni.
b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen
Eftersom vi inte arbetat som en enhet tidigare finns inget gemensamt arbete med bedömning att
redovisa, därför väljer vi att redovisa resultaten på de nationella proven i trean, jämföra
resultaten samt försöka analysera dem. (från Siris statistik)
Vald
period:
2011
Vald huvudman: Kommunala skolor
Blåkulla
Antal
Ämne
Delprov
Matematik Mönster och
linjal
Matematik Massa och tid
Matematik Taluppfattning
Matematik Räkna i huvudet
Matematik Matematiska
problem
Matematik Skriftliga
räknemetoder
Matematik Kommunikation
och begrepp
Svenska Muntlig uppgift
Svenska Läsning
skönlitterär text
Svenska Läsning
faktatext
Svenska Elevens
högläsning
Svenska Skrivuppgift:
berättande text
Svenska Skrivuppgift:
stavning och
interpunktion
Svenska Skrivuppgift:
läsbarhet
Svenska Skrivuppgift:
beskrivande
text
Glänninge
Andel %
som nått
kravnivån Antal
Andel %
som nått
kravnivån
Mellbystrand
Totalt
riket
Antal
Andel %
som nått
kravnivån
Andel %
som nått
kravnivån
24
24
24
24
100
87,5
87,5
87,5
12
12
12
12
91,7
83,3
91,7
91,7
23
23
23
23
100
100
100
100
93
83,8
91,4
87,9
24
83,3
12
91,7
23
100
90
24
66,7
12
75*
23
100
81,6
24
24
83,3
91,7
12
12
91,7
100
23
23
100
100
91,4
94,9
24
91,7
12
100
23
82,6
93,9
24
83,3
12
100
23
95,7
89,7
24
83,3
12
91,7
23
87
91,9
24
87,5
12
100
23
91,3
91,6
24
83,3
12
91,7
23
91,3
87,9
24
87,5
12
100
23
91,3
94,5
24
91,7
12
91,7
23
95,7
92,1
- 14 -
*Precis som i förra tabellen har vi själv fört in Glänningeskolans resultat utifrån egen
dokumentation under skriftliga räknemetoder där ingen statistik finns hos Siris (75 %)
Utifrån ovanstående resultat funderar vi i tankebanorna; hur likvärdig är bedömningen på våra
tre skolor i enheten? Har man under tidigare år utbytt erfarenheter om bedömning? Har man
provat att bedöma varandras elever och hur blev i så fall resultatet? Är det så att skolkulturen
sätter gränser för bedömningen? Intressant är också att om vi jämför 2010 års resultat så ser vi
liknande resultat i matematik för Mellbystrand och Blåkulla medan Glänningeskolan som vi
nämnt tidigare har förbättrat sina resultat. Även i svenska ser vi liknande resultat båda åren i
Mellbystrand, Glänninge har förbättrat sina resultat medan Blåkullaskolans resultat är högre
2010 och då högre än både Mellbystrandsskolans och Glänningeskolans resultat.
Våra frågor kan inte besvaras i nuläget. Resultaten har inte analyserats eller jämförts. Vi ska ha
en likvärdig skola så detta är en mycket angelägen fråga att arbeta vidare med. Vi ska pröva om
det verkligen är så att Mellbystrandsskolans elever är sämre på högläsning och läsning av
skönlitterär text samt vilka faktorer som påverkar Glänningeskolan positiva resultat i svenska i
förhållande till både Blåkullaskolan och Mellbystrandsskolan. Då blir såklart även
Mellbystrandsskolans positiva resultat i matematik en fråga att lyfta på samma sätt med lärarna.
Tittar man på skillnader mellan pojkar och flickor finns en knapp övervikt av godkända flickor
på Blåkullaskolan och en knapp övervikt av godkända pojkar på Mellbystrandsskolan.
Glänningeskolans resultat mellan pojkar och flickor redovisas inte i statistiken. 2011 gjorde vi
inga nationella prov i femman utan de genomförs från och med 2012 i sexan i hela Sverige.
Arbetet med de skriftliga omdömena har tagit väldigt mycket av lärarnas tid under slutet av året
och arbetsbelastningen i övergången från LPO 94 till LGR 11 har varit hög men det finns trots
allt en positiv syn på våra nya styrdokument och på det ”resultat” vårt arbete hittills gett. I
utvecklingsgruppen säger några att äntligen har vi ett material som känns som vårt och som kan
användas i det dagliga arbetet. De som använt sig av det nya materialet för elevernas
självbedömning tycker att även om det är relativt nytt för eleverna, har det fungerat bra och att
eleverna är intresserade av att bedöma sig själva på detta sätt och att de är ganska goda
självkritiker.
c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012.
 Vi ska analysera resultaten och praktiskt träna bedömning för en ökad likvärdighet.
 Alla lärare ska kunna använda en formativ bedömningsprocess som kännetecknas av att
målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i
förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare
mot målet.
3.8. Hälsa
Övergripande mål:
 Skolan ska arbeta hälsofrämjande
Vi har ett hälsoperspektiv i hela enheten. Alla tre skolorna har utöver de schemalagda
idrottslektionerna under året haft någon form av daglig fysisk aktivitet. Det har varit många olika
typer av aktiviteter t.ex. besök på simhallen, dagliga promenader, dans, utflykter till Hökafältet
och stranden, fotbolls- och brännbollsturneringar. Blåkullaskolan och Glänningeskolan ingår i
projektet Hälsofrämjande skola. Fritidshemmen kompletterar skolans verksamhet med att
- 15 -
erbjuda aktiviteter som rörelse, dans, Zumba, friluftsliv, olika idrottsturneringar samt att laga
näringsriktiga mellanmål.
4. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 2011
Likabehandlingsplanerna och ordningsreglerna har reviderats och följts upp under hösten.
Glänningeskolans och Blåkullaskolans planer fungerar bra och gjorda kartläggningar via samtal,
enkäter, elevråd och SWOT-analyser visar att det förebyggande arbetet fungerar väl och att
tryggheten och trivseln på skolorna är god.
På Mellbystrandsskolan har man under året utifrån skolverkets rekommendationer gått ifrån
”Friendsmodellen” och tillsammans med eleverna hittat andra former, för framförallt det
förebyggande arbetet. Sexorna arbetar entreprenöriellt i vår egen verksamhet som ”Krambjörnar”
vilket bland annat inneburit ordnade rastaktiviteter för de yngre barnen, medverkan i
klassrummen under problemlösningslektioner i F-2 och kortspel och andra spel som stärker
samvaron i 3:an och 4an. Allt för ett skolklimat som bygger på en anda av samhörighet, tolerans
och respekt för varandra. Ordningsreglerna på Mellbystrandsskolan har förändrats från att vara
ganska mycket inriktade på förbud och konsekvenser till att vara mer tillåtande.
5. Rektors ansvar – styrning och ledning
– ”Rektorsbyten skapar kaos i svenska skolor”, så sägs de i Sveriges Radios program Kaliber den
13 november 2011.
De säger också att Kaliber gjort en undersökning som visar att det är hög omsättning på
rektorerna i landet. De har frågat alla Sveriges kommuner hur ofta de byter rektorer i sina skolor.
Av de 243 som svarat har 196 – alltså 80 procent av kommunernas grundskolor bytt rektor fler än
en gång de senaste fem åren. Att rektorer går i pension, får nytt jobb eller att skolor
omorganiseras är de vanligaste orsakerna till att rektorer slutar. Men flera kommuner svarar
också att rektorsjobbet är för slitigt, man ska göra allt från att reda ut bråk mellan sjuåringar till
att leda en arbetsplats där flera hundra personer jobbar varje dag. Ha huvudansvar både för
ekonomi och resultat hos eleverna, arbetsmiljö, följa både kommunala och statliga regler och
lagar. Rektorer säger upp sig.
– I skolinspektionens rapport Rektors ledarskap 2010:15 med syftet att belysa rektors ledarskap i
arbetet med skolans kärnprocesser; undervisning och lärande, står att läsa att många skolor har ett
otydligt ledarskap och att de gemensamma målen inte styr skolans arbete mot ökad
måluppfyllelse, att rektor inte fungerar som pedagogisk ledare och att det brister i systematisk
uppföljning av skolans resultat. Skolinspektionen hävdar även att det bästa sättet att stödja rektor
i sitt ledarskap är att låta rektor fokusera på det statliga uppdraget, så att rektor motiveras att själv
ta beslut utifrån utvecklingsbehov på den egna skolan, i förhållande till styrdokumentens krav.
Men inspektionen pekar även på att förutsättningar för uppdraget måste finnas.
Att tackla medias syn på skolan är inte alltid det enklaste och även vi tycker att det finns en stor
komplexitet i rektors statliga, huvudmannastyrda och pedagogiska ledaruppdrag, men vi
diskuterar ständigt hur vi kan leva upp till denna komplexitet. Det är vårt uppdrag att leda vår
verksamhet mot så hög måluppfyllelse som möjligt med tillgängliga resurser och vi kan i vår
uppföljning och utvärdering av året konstatera att måluppfyllelsen generellt är god men det är
- 16 -
samtidigt vår förhoppning att den med mer målmedvetna, pedagogiska strategier kring lärandet
och kring framgångsfaktorer i skolan ska nå ännu högre 2012. Vi tycker att vi har utvecklats i det
pedagogiska ledarskapet under hösten i vår nya organisation. Vi har fått en del förutsättningar via
projektpengar som möjliggjort prioriteringar av vår tid i klassrummet och vi har i vår egen inre
organisation prioriterat några verksamhetsnära arbetsområden att titta närmre på. Vi har under
september och oktober 2011 gjort en nulägesanalys av verksamheten och elevernas
måluppfyllelse för att ha att stämma av mot under 2012.
Vi kan dock konstatera att om det pedagogiska ledarskapet ska vara rektors huvuduppdrag finns
många delar i dagens uppdrag som behöver lyftas från rektor. Det ska inte behövas projektpengar
för att det ska finnas förutsättningar att göra det som all forskning och erfarenhet säger att
rektorer på framgångsrika skolor gör. Förutsättningarna måste ges, annars blir det kaos inte bara
om rektorer slutar utan även administrativt kaos om rektor prioriterar mer tid i klassrummen och i
pedagogiska diskussioner med sin personal. Vi behöver en samsyn i Laholm på vad man vill med
skolan, på rektors uppdrag kopplat till komplexiteten i det och vilka prioriteringar man är villig
att göra, eller inte göra både politiskt i BUN men också i kommunens som helhet annars kan
kaoset finnas bakom hörnet även i Laholm.
Under HT 2011 har vi på vår enhet arbetat med vår inre organisation utifrån Hans-Åke Scherps
tankar om kvalitetsarbete. Vi har nu satt fokus på ett litet antal mål inför 2012 och har höga
ambitioner för hur vi ska nå dem.
MÅL 2012
Utifrån vår ekonomiska
ram ska mer än hälften
av personalen uppleva
att vi är organiserade på
bästa sätt för att möta
varje barn/elev där de
befinner sig
Mer än hälften av
personalen ska uppleva
att vi har utmanande
och lärande samtal om
vår pedagogiska
praktik
– 100 % når minst
kunskapskraven i
årskurs 3 i matematik
– Alla som behöver
det får undervisning i
svenska som
andraspråk
Mer än hälften av
barnen/eleverna ska
uppleva att
verksamheten är till
för att de ska träna och
lära det de behöver för
framtiden
- 17 -
6. Prioriterade områden för enheten 2012.
Hur ska vi under 2012 växa och utvecklas tillsammans för att möta varje barn/elev där det
befinner sig och vägleda dem vidare mot vår gemensamma vision?
Det ska vi göra genom:





kollegialt implementeringsarbete av den nya läroplanen, LGR 11
att tillsammans med eleverna synliggöra lärandet och kunskapandet i klassrummen och
övriga lokaler
våra matematikprojekt som ska öka måluppfyllelsen i matematik
att kartlägga och undervisa elever som behöver det i svenska som andra språk
samtal och erfarenhetsutbyte om vår pedagogiska praktik på skolan och mellan skolorna.
Vi vill till slut rikta ett stort tack till våra elever och vår personal som gjort resan genom 2011 till
ett spännande och utvecklande år där vi tillsammans lärt oss mycket.
Laholm 12-02-03
Eva Karlberg Magnusson – rektor
Martina Bengtsson – biträdande rektor
- 18 -