Vuxenutbildningens
historia och filosofiska
utgångspunkter
FÖRELÄSNING 4
2011
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy.
The role of the Swedish social movements
Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst
Harmoniorienterat synsätt (studiemässig)
-(ut)bildning ett medel att förändra individen och kunskap som
ett självändamål ”Den kunnige arbetaren kan skaffa sig sitt bröd”
Konfliktorienterat synsätt (självstyrd/omaehtoinen)
-(ut)bildning som ett medel för social förändring och kunskap som
ett medel att åstadkomma förändring
”Först bröd, därefter bildning” ”Kunskap är makt”
Vad händer senare under 1900-talet
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2011
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Uppkomsten av folkupplysningsarbetet i Finland
(kansanvalistustyö) 1874-1917
kan indelas i två perioder
(1) det inledande skedet under vilken eliten, de bildade tog hand
om upplysning av folket
(2) det andra skedet under vilken folkrörelser och medborgarorganisationer
tar själv hand om bildningsarbetet
-> förenades av en kamp för finsk kultur och en självständig nation
1874 grundas Kansanvalistusseura som var en organisation vars uppgift
var att främja undervisnings- och kulturverksamhet bland befolkningen
folket och nationen uppstod genom folkrörelserna
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2011
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Ungdomsföreningsrörelsen -> folkhögskolorna
Då ståndsamhällets och byasamhällens sammanhållande kraft börjar minska
behövs det nya umgängesformer för att hålla samman och skapa
gemenskap bland befolkningen på landsbygden och skydda
landsbygdens ungdom från fördärv Den första ungdomsföreningen
grundas i Kauhava 1881 och den deklamerade som sin uppgift att främja
bildning bland ungdomen på landsbygden
Nykterhetsrörelsen
Fungerade som en förstadium till arbetarrörelsen. Arbetarbefolkningen
organiserade sig och utvecklade sin samhälleliga medvetenhet inom
nykterhetsrörelsen. Supandet försämrade den enskilda arbetarens och
hela arbetarrörelsens möjligheter att främja sina egna intressen
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2011
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Arbetarrörelsen -> arbetarinstitut
Organiserades under 1800-talets slut som en samhällelig och politisk
maktfaktor. Påverkades av urbanisering, industrialisering (generalstrejk
1905). Betonade betydelsen av utbildning och kunskap som medel till
samhällelig makt
Bestod av den politiska rörelsen, fackföreningsrörelsen, idrottsrörelsen,
kvinnorörelsen, andelslagsrörelsen
Kvinnorörelsen
Bestod i huvudsak av kvinnor från medelklassen. Ett kvinnoideal som
framträtt inom nykterhetsrörelsen. = En kvinna som hjälper de svaga och
utslagna, moderlighet och hem som ideal, en engagerad, omhändertagande
moderlighet
en social och etisk aspekt, förmåga att ta hand om, uppfostra, förstå
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Friheten i det fria folkbildningsarbetet?
Obligatorisk folkskola
Utantillinlärning av katekesen
Förryskningsåtgärder
Statsmakten
De bildades filantropiska
upplysningssträvanden
IDAG
Det fria
bildningsarbetets
frihet
som ett motljus
Att fungera på vuxenutbildningsmarknaden
Förverkliga deltagares egna initiativ
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
SVERIGE
Personlighetsbildning
I bokens och språkets tjänst
Självbildning
Medborgarbildning
I samhällets tjänst
I sin egen tjänst
tillsammans med andra
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
Sverige: frikyrkorörelse – nykterhetsrörelse – arbetarrörelse
De tre centrala folkrörelserna har gemensamma drag och liknar varandra,
har sina rötter i upplysningen och franska revolutionen
Tre bildningsideal inom den svenska arbetarrörelsen
(1)
(2)
(3)
Medborgarbildningsidealet – förankring i upplysning
Självbildningsidealet – förankring i nyhumanism
Personlighetsbildande ideal – mera självständig strömning
Står i komplext förhållande till varandra, finns motsättningar mellan dem
inifrån kontra utifrån
jämlikhet kontra elitism
(allmän)bildning kontra specialisering (yrkesbildning)
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(1) Medborgarbildning
Betonade medborgerliga kunskaper om samhället som måste underkastas
en kritisk granskning. Professionalisering och specialisering
~ Allmänbildning, yrkesutbildning, grundskola
(2) Självbildning
En metod för kunskapssökande, bildning som självverksamhet
Bildningsprocessen sin utgångspunkt i varje individs inneboende anlag.
Studiecirkeln som en sammansmältning av självbildningsarbetet
~ Folkbildning, fritt bildningsarbete
(3) Personlighetsbildning
Den klassiska bildningsidealen (grekisk kultur, språk – dess egenvärde)
Språket centralt inslag; modersmål, stilistik
Förnuftet, tankens klarhet och begreppsreda i resonemangen,
drifter som skall tyglas
~ vetenskaplighet, klassisk akademisk bildning
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state: Institutionalization of the social committement
NORGE: Institutionalisering av det social engagemanget
Förhållandet till det rådande systemet
Förändra
bibehålla/utveckla
Kollektiv
orientering
Individuell
orientering
Folkbildning
Studiecirkel
Vuxenfostran
Vuxenutbildning
Livslångt
Lärande
Öppen
inlärningsmiljö
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008
Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education: from moral economy to life politics
En sammanfattande periodisering
Moralekonomi
Den flitiga och duktige arbetaren och medborgaren
1945 -> Planeringspolitik
Utveckla ett heltäckande välfärdssystem genom systematisk planering
1990 -> Livslångt lärande i marknadsekonomin
Konkurrenskraften och framgången beroende av aktiva medborgare
om ständigt lär sig nytt
1990 - > Livspolitik
Individerna gör sina val utgående från sina vardagsambitioner
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008
Olika bildningsideologier
Resurser –> bildning
Bildningens egenvärde
Resurser -> bildning -> kunskap
Välfärdssamhället
Bildning -> kunskap -> resurser
Marknadsekonomi
Från att bli människa och medborgare till att
Främja individualiserad anpassning
Aktivera medborgarna för att legitimera representativ demokrati
Uppfostra en flexibel och individualiserad kunskapsarbetskraft
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008
Den Nordiska folkbildningstraditionen
fritt bildningsarbete
folkbildning
folkupplysning
Förslag 2009 för nya begrepp i Finland
fria studier
hobbystudier
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008
Vapaa sivistystyö – Folkbildning – Folkeoplysning
Kansa
folk
Arbete
Vapaus
fri och frivillig
Kant Alla rationella varelser har
både en inneboende rätt till
frihet och en plikt att ingå i ett
samhälle styrt av ett socialt
kontrakt, det senare för att
kunna realisera och bibehålla sin
frihet.
Sivistys
valistus
bildning - upplysning
Att bli och växa som människa och medborgare
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Popular
education
A strive for
social change
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Folk
enlightenment
Citizens in
civil societies
Översättningar
Nordic tradition of
education
avadult
folkbildning
Individual growth
and development
Sense of community
and belonging
Liberal
education
Community
education
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Zachris Castren 1929
Med fritt bildningsarbete anses den mångfald av verksamheter, vilka
syftar till att hos den vuxne väcka och främja fria strävanden till
självfostran, dvs. deras strävan att fördjupa och utvidga sina kunskaper samt förädla sitt känsloliv och uppförande. Syftet med dessa
verksamheter är att de vuxna på ett mera fullständigt sätt blir bildade
människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar i de
levnadsförhållanden och livsuppgifter som de känner
som sina egna.
Lag om fritt bildningsarbete (Nr 632/1998)
1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om
livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers
personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja
demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Lagen om fritt bildningsarbete 1998
1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om
livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers
personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja
demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället
Lagen om fritt bildningsarbete 2010
Vapaan sivistystyön tarkoitus ja tavoitteet
1 § Vapaan sivistystyön tarkoituksena on järjestää elinikäisen
oppimisen periaatteen pohjalta yhteiskunnan eheyttä, tasa-arvoa ja
aktiivista kansalaisuutta tukevaa koulutusta. Vapaana sivistystyönä
järjestettävän koulutuksen tavoitteena on edistää ihmisten monipuolista
kehittymistä, hyvinvointia sekä kansanvaltaisuuden, moniarvoisuuden,
kestävän kehityksen, monikulttuurisuuden ja kansainvälisyyden
toteutumista. Vapaassa sivistystyössä korostuu omaehtoinen
oppiminen, yhteisöllisyys ja osallisuus.
K. VAD HÅLLER PÅ ATT FÖRÄNDRAS?
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Nya krav och förväntningar på vuxenutbildning/
det fria bildningsarbetet år 2010
Fortsatt pragmatism = vuxenutbildning som ett verktyg för att
hantera förändring (som idag svår att gestalta, mycket retorik)
Betoning på yrkesinriktad vuxenutbildning
Välfärdssamhällsideologin borttynad (staten drar sig ur staten)
Industrisamhällets rationalitet (centralisering, stora enheter,
formella examen)
Det fria bildningsarbetets nya uppgifter
Invandrarnas språkfärdigheter och integrering i samhället
Seniorbefolkningens aktivitet och livskvalitet
Motverka utslagning och främja aktivt medborgarskap
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011
Det fria bildningsarbetets utmaningar
Enligt Vapaan sivistystyön kehittämisohjelma 2008-2012
@ Syftet måste specificeras och uppdateras (internationalisering)
@ Globala aspekter bör beaktas (klimatförändringar)
@ Upprätthålla välfärdsstaten (invandrarnas bildningsbehov, främja
hälsa och välfärd, motverka ojämlikhet och utslagning, verka för
regional och annan jämlikhet bland en åldrande befolkning)
@ De olika organisationsformerna bör tydligare definiera sin roll, uppgift och profilering – även en skyldighet att samverka
@ Förtydliga sitt syfte även genom att ersätta fritt bildningsarbete (som
varken medborgarna eller beslutsfattarna känner till) med något
annat, t.ex. folkbildning, folkupplysning, fria studier, hobbystudier
Man bör påvisa effekterna av verksamheten
och legitimera sin existens
