Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling

Malmö stad
1 (9)
Förskoleförvaltningen
Datum
Tjänsteskrivelse
2016-10-20
Vår referens
Mats Ahlin
Planeringssekreterare
[email protected]
Rapport – Uppföljning av diskriminering och annan kränkande behandling, våren 2016
FSKF-2016-7943
Sammanfattning
Denna rapport är den sjätte halvårsrapporten gällande diskriminering och annan kränkande behandling inom Malmös förskolor. Förra rapporten visade på en markant nedgång i antalet anmälningar. Denna gång har antalet anmälningar ökat kraftigt. Samtidigt som det finns många exempel på korrekt hanterade ärenden, finns det också brister. Slutsatsen blir därför samma som i
förra rapporten att det behövs fortsatt bevakning och utveckling av området.
Förslag till beslut
Förskolenämnden föreslås besluta
att ge utbildningscheferna i uppdrag att kontinuerligt följa arbetet mot diskriminering eller annan kränkande behandling områdesvis och på enhetsnivå, både avseende det förebyggande arbetet och det åtgärdande.
att lägga rapporten till handlingarna
Beslutsunderlag
•
G-Tjänsteskrivelse Förskolenämnden 161026 Rapport - Uppföljning av diskriminering och
annan kränkande behandling
Beslutsplanering
Förskolenämnden 2016-10-26
Ärendet
Rapport – Uppföljning av diskriminering och kränkande behandling, våren 2016
I detta ärende redovisas uppdraget från förskolenämndens januarisammanträde 2014 om att
halvårsvis göra en sammanställning och analys av anmälningarna om diskriminering 1 eller annan
kränkande behandling som skall återrapporteras till nämnden.
Trakasserier och sexuella trakasserier är en form av diskriminering. I denna rapport används samlingsbegreppet
diskriminering fortsättningsvis.
SIGNERAD
2016-10-12
1
2 (9)
1
Förskolorna ska arbeta för att förebygga diskriminering och kränkande behandling så långt som
det är möjligt. De signaler om incidenter som ändå kommer ska anmälas till förskolechef som i
sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen (förskolenämnden). Därefter ska förskolechefen på
delegation från förskolenämnden skyndsamt genomföra en utredning av händelsen och om utredningen visat att diskriminering eller annan kränkande behandling skett ska förskolechefen
vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter att ske. När det handlar om anmälan om kränkande behandling mellan yngre barn så är det inte alltid tillsynsmyndigheterna, Skolinspektionen
och Diskrimineringsombudsmannen, gör bedömningen att det handlat om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utan att det i stället handlat om bristande tillsyn i verksamheten. Detta gäller de allra minsta barnen som kan agera impulsivt och utan att kunna förstå
konsekvenserna.
Rättslig reglering
Likabehandlingsarbetet regleras i två lagar, 6 kap skollagen och diskrimineringslagen. Enligt 1
kap. 4 § diskirmineringslagen avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck,
viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga
för att uppnå syftet,
3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom
att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i
en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse,
4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder,
5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,
6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt
som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande
till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att
fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958).
Enligt 6 kap 3 § skollagen avses med kränkande behandling: ett uppträdande som utan att
vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs vär-
3 (9)
dighet.
Enligt 6 kap 8 § skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja
lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier.
Enligt 6 kap 9 § skollagen och 2 kap 5 § diskrimineringslagen råder förbud för personal inom
förskolan att utsätta ett barn för kränkande behandling eller diskriminering. Enligt 6 kap. 10
skollagen och 2 kap. 7 § diskrimineringslagen är en huvudman som får kännedom om att ett
barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Enligt
6 kap 10 § skollagen är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten
gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen.
Resultat
Utvärderings- och myndighetsenheten har undersökt det senaste halvårets anmälningar om diskriminering eller annan kränkande behandling till förskolenämnden. Varje ärende skall innehålla
anmälan till förskolechef, anmälan till huvudman samt utredning och vid behov åtgärder. Ärendena har hämtats ur diariet. Vid en samtidig granskning av diarieförda klagomål har man funnit
ett antal ärenden som borde ha anmälts som diskriminering eller annan kränkande behandling
och som därför tagits med i denna redovisning.
Under perioden 2016-01-01 – 2016-06-30 har 67 anmälningar om diskriminering eller annan
kränkande behandling i förskolan rapporterats till förskolenämnden i egenskap av huvudman för
de kommunala förskolorna. Ytterligare 39 ärenden har tillkommit från granskningen av klagomålsärenden. Rapporten omfattar slutligen därmed totalt 106 ärenden. Detta innebär att antalet ärenden denna gång är mer än dubbelt så många som föregående halvår.
I nedanstående tabell redovisas fördelningen av anmälningar mellan utbildningsområdena.
Under perioden 160101-160630 har områdesindelningen ändrats, men eftersom ändringen endast gäller de två sista månaderna, rapporteras hela perioden här utifrån den tidigare områdesindelningen. Den nya områdesindelningen har inte heller hunnit genomföras i alla avseenden så att
den kan antas ha haft effekt på de ärenden som rapporterats under maj och juni. En följd av
förändringen med byten av förskolechefer kan vara att handläggningen verkar ha stannat upp i
några av de ärenden som anmäldes precis innan förändringen.
Antal rapporterade diskriminerings- och kränkningsärenden jämfört med tidigare
perioder
4 (9)
Förskoleområden
A
B
C
D
E
F
G
H
Summa
130701131231
5
6
5
5
9
0
3
2
35
140101140630
1
3
0
8
1
3
2
2
20
140701141231
3
6
4
7
6
1
1
3
31
150101150630
17
15
10
8
13
7
13
9
92
150701151231
6
2
6
6
4
4
7
10
45
160101160630
11
14
10
14
23
8
14
12
106
I tabellerna nedan redovisas anmälningar som gäller både diskriminering och annan kränkande
behandling. I tabellerna nedan redovisas hur anmälningarna fördelar sig när det gäller vem som
anmält, vem som misstänks ha utsatt den drabbade, vem som drabbats samt om det rör sig om
en fysisk eller verbal situation samt vilken typ av händelse som avses. Några av ärendena misstänks gälla diskriminering eller trakasserier men de har inte skiljts ut i sammanställningen.
Anmälare
Vårdnadshavare
74
Personal
Vem har utsatt den
drabbade
Personal
Annat barn
52
45
Vem har drabbats :
barnets kön
F
P
40
46
Fysisk
Verbal
58
31
Typ av händelse
22
Kvalitetsstödjare
6
Annan
Både personal
och barn
3
Praktikant/okänd
6
4
Kön framgår
inte/eller båda
förekommer
samtidigt
20
Både fysisk och
verbal
13
Oklart
4
Av de 45 fall där barnet misstänks ha blivit utsatt av ett annat barn eller flera, gällde 36 fysiska
händelser, 5 verbala och 4 gällde både fysiska och verbala händelser samtidigt.
Endast 22 av 106 anmälningar har gjorts av personal, vilket motsvarar en klart mindre andel än
förra halvåret. Av de 22 anmälningar som gjorts av personal gäller 13 fall att en personal misstänkts ha utsatt ett barn för diskriminering eller annan kränkande behandling
5 (9)
Denna gång är bedömningen att 39 av de 67 ärenden som anmälts korrekt som diskriminering
eller kränkande behandling håller tillräcklig eller i en del fall mycket god kvalitet. Hela ärendegången har följts, utredningen är noggrann och åtgärderna speglar att det som anmälts tagits på
allvar. Utöver dessa 39 ärenden finns ytterligare tre som bedömts som bra hanterade men med
vissa administrativa brister i ärendegången. 3 ärenden är så sent anmälda att de av naturliga skäl
inte var färdiga när mätningen gjordes. 12 ärenden bedöms ha allvarliga brister, som till exempel
att endast anmälan till huvudman finns registrerad när det gått mer än tre månader eller att den
redovisade utredningen bedöms som otillräcklig och att inga åtgärder vidtagits. Ytterligare 10
ärenden bedöms ha mindre brister som dock behöver noteras.
Av de 39 ärenden som är rapporterade som klagomål har samtliga den allvarliga bristen att de
skulle rapporterats som diskriminering eller kränkande behandling. Den viktiga skillnaden är att
anmälningar om diskriminering eller kränkande behandling också skall anmälas till huvudmannen, i detta fall förskolenämnden. 23 av dessa klagomålsärenden har dock i övrigt hanterats på
ett bra eller mycket bra sätt.
Analys
Skillnaderna i antalet rapporterade fall av diskriminering och kränkande behandling mellan olika
halvårsperioder fortsätter att vara stora. I den förra rapporten som handlade om hösten 2015
konstaterades en markant minskning av antalet anmälningar. Denna gång har det svängt kraftigt
tillbaka och nu till en rekordhög nivå, 106 rapporterade ärenden. . 67 av dessa har rapporterats
korrekt vilket är en nästan exakt fördubbling jämfört med föregående halvår. När man räknar in
de 39 fall av diskriminering eller kränkande behandling som felaktigt rapporterats som klagomål
har antalet anmälda diskrimineringar eller kränkningar mer än fördubblats, från 45 till 106 ärenden.
I de senaste rapporterna har det spekulerats i olika tänkbara förklaringar till ökning eller minskning av antalet anmälningar. Utbildningar och förbättrade rapporteringsverktyg har setts som en
viktig del av förklaringen när det skedde en stor ökning under våren 2015. När antalet anmälningar gick ner kraftigt under hösten 2015 var detta svårare att förklara. En tänkbar delförklaring
som angavs var minskad uppmärksamhet på området diskriminering eller annan kränkande behandling. Dessutom fördes tanken fram att det ofta är svårt för personal att anmäla kollegor.
Mindre kränkningar av barn från personal kan inträffa i stressade situationer som alla kan hamna
i och en anmälan mot en kollega ses säkert av många som ett allvarligt steg. Det är dock viktigt
att fortsätta informera om att även sådana händelser ska anmälas och utredas. Det är nolltolerans
mot alla former av kränkande behandling från personal mot barn.
Nu har det alltså åter skett en mycket markant ökning. Detta får framför allt ses som positivt
eftersom det tyder på att diskriminerings- och kränkningsärenden tas på allvar. Det finns fortfarande anledning att tro att det finns ett ganska stort mörkertal trots att det skett förbättringar.
Under våren har 6 anmälningar gjorts av kvalitetsstödjare i samband med kvalitetsbesök. Det
innebär att personal kan arbeta på ett sätt som kan utgöra diskriminering eller kränkande behandling mot barn trots att de är utsatta för ett granskande besök. I något fall kan det ha handlat
om en olycklig tillfällighet. Det finns dock anledning att tro att det finns förskolor där värdegrunden av olika skäl har förskjutits så att diskriminering eller kränkningar kan passera utan att
någon öppet reagerar.
6 (9)
Det som får ses som något oroande är att antalet anmälningar från personal bara ökar mycket
marginellt och att denna gång många fall av diskriminering och kränkande behandling blivit rapporterade som klagomål. Diskriminering och annan kränkande behandling kan sannolikt ses som
ett laddat och inte helt enkelt område att hantera i förskolan. Det är i så fall viktigt att hålla en
aktiv uppmärksamhet på området på olika sätt. Ämnet måste som påpekats i tidigare rapporter
säkert tas upp regelbundet på personalmöten och utbildning måste erbjudas igen för att hålla
kunskapen levande.
Det finns bland de rapporterade ärendena flera bra exempel på hur en anmälan kan hanteras
både formellt korrekt och följas upp med en fullgod utredning, åtgärder som både är anpassade
till den aktuella situationen och av mera allmänt slag, samt en uppföljning med den som anmält.
Samtidigt finns det 12 av 67 ärenden som bedöms ha stora brister. I några fall kan det vara så att
det har gjorts mer i ärendet än vad som rapporterats (vilket i så fall ändå är en brist), men i flera
fall verkar man ha tappat bort ärendet någonstans på vägen eller av någon annan anledning inte
slutfört handläggningen. Tillsammans med de ärenden som borde rapporterats som diskriminering eller kränkande behandling men som i stället rapporterats som klagomål, är det sammanlagt
51 av 106 ärenden som bedöms ha allvarliga brister. Detta måste ses som oroväckande och på
sikt allvarligt om inte en väsentlig förbättring sker inom en snar framtid.
Vissa ärenden är uppenbart betydligt svårare än andra men den tydliga procedur som finns för
hantering av diskriminering och kränkande behandling skall alltid kunna följas.
Alla anmälningar skall tas på allvar och anmälaren skall behandlas med respekt även när man
anser att man kan visa att personen har fel.
Utredningen skall vara förutsättningslös och allsidig och av redovisningen skall det framgå vad
som i huvudsak kommit fram. Åtgärderna skall inte enbart vara rutinmässiga (typ att värdegrunden diskuteras vid personalmöten) utan även vara specifika för det aktuella ärendet. Slutligen är
det viktigt att det drabbade barnet uppmärksammas. Även om det är viktigt att vårdnadshavaren
får förtroende för förskolans utredning och åtgärder, är det faktiskt barnet som är den direkt
drabbade parten.
Några punkter som bygger på vad som iakttagits i genomgången av periodens anmälningar:
•
Det skall inte behöva råda osäkerhet om vad som är diskriminering eller kränkande behandling. I enstaka tveksamma fall bör förvaltningens jurister tillfrågas för hjälp med bedömningen. Man måste också komma ihåg att det som anmäls är en upplevd diskriminering eller kränkande
behandling som skall utredas. Man kan alltså inte avfärda en anmälan innan en förutsättningslös utredning genomförts och dokumenterats. Utredningen syftar alltid till att kränkningen
skall upphöra och inte upprepas. Syftet alltså är alltså inte i första hand att hitta en skyldig.
•
I situationer där ord står mot ord, till exempel att en utpekad personal nekar till det som
anmälan gäller, är det extra viktigt att utredningen innehåller flera steg som till exempel intervjuer med kollegor och om det bedöms lämpligt med inblandade barn. Det är också viktigt att man inte avfärdar en vårdnadshavares upplevelse. Att ord står mot ord innebär inte
automatiskt att inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling ägt rum.
•
Om en personal anmäls för diskriminering eller kränkande behandling skall alltid en parallell
7 (9)
2
arbetsrättslig utredning inledas. Detta är en egen utredning som inte ersätter den utredning
förskolechefen skall göra av den anmälda händelsen.
2
Den eventuella arbetsrättsliga utredningen granskas inte i denna rapport då detta inte faller inom Avdelningen
kvalitet och myndighets uppdrag.
Plan mot kränkande behandling
Av 6 kap. 8 § skollagen följer att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med
en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling
av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Av 3 kap 16 § diskrimineringslagen följer att en utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje
år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten,
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första
stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Under den aktuella perioden har c:a 190 planer upprättats eller reviderats. Detta är en mycket
kraftig och glädjande ökning..
Under perioden januari till den 17 juni 2016 har 43 förskolors planer mot diskriminering och
kränkande behandling granskats av kvalitetsstödjarna i samband med kvalitetsbesöken på förskolorna utifrån en checklista framtagen 2015. Medarbetare från myndighets- och utvärderingsenheten har varit behjälpliga i arbetet. De 43 förskolornas planer får ses som en stickprovskontroll
över de upprättade planerna. I checklistan finns svarsalternativen ja, nej och kan utvecklas i tydlighet. Med formuleringen ”kan utvecklas i tydlighet” menas att det antingen saknas viss information, felaktig information eller ej tydlig information. De fem områden som har haft flest ”nejsvar” följer nedan.
Framgår det av planen att barnen har deltagit i arbetet med framtagandet av planen?
Ja: 12
Nej:23
Kan utvecklas: 8
Framgår det av planen att vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av
planen?
Ja: 9
Nej: 21
Kan utvecklas: 11
Anges rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
Ja: 10
8 (9)
Nej: 22
Kan utvecklas:9
Innehåller planen en kartläggning av den egna verksamheten, exempelvis riskplatser,
bemötande, samspel och situationer?
Ja: 11
Nej: 18
Kan utvecklas:13
Anges rutiner för hur personalen ska agera när ett barn utsatts för trakasserier eller kränkande behandling av personal?
Ja: 16
Nej:10
Kan utvecklas:17
Analys
Utifrån sammanställningen över planerna konstateras att i 23 av planerna framgår inte att barnen
deltagit i arbetet med att ta fram planen, i 22 av planerna framgår inte att vårdnadshavarna deltagit och 18 planer saknar en kartläggning av den egna verksamheten över exempelvis riskplatser,
bemötande, samspel och situationer.
En kartläggning är en grundläggande del i arbetet med att förebygga kränkande behandling, i en
sådan är det även bra att involvera barnen och vårdnadshavarna på olika sätt, vilket i sin tur
skulle leda till att de också deltar i framtagandet av planen. Förskoleförvaltningen kommer därför i de kommande utbildningstillfällena gällande diskriminering och kränkande behandling i
höst och vinter att särskilt gå igenom kartläggningsprocessen.
För att förskolorna inte ska förbise viktiga delar som ska finnas med i en plan mot diskriminering och kränkande behandling har checklistan tagits fram. Tanken är att denna ska utgöra ett
stöd för förskolecheferna vid upprättandet av planerna. Det är av vikt att möjligheten att använda checklistan även fortsättningsvis kommuniceras till förskolecheferna för att på så sätt minimera risken att ett delområde förbises i upprättandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Sammanfattande kommentar
Det är fortsatt så att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvecklas
och förbättras. Det gäller både den administrativa hanteringen som innebär att rutinen följs och
diarieförs och att ärenden avslutas inom ett par månader om inte särskilda skäl finns, samt hur
utredningen genomförs och att åtgärderna både har en direkt koppling till det aktuella fallet och
verkar allmänt förebyggande.
Denna rapport visar på en kraftigt ökad rapportering vilket huvudsakligen måste ses som positivt. Samtidigt finns det fortfarande stora brister som inte minst handlar om att en anmälan som
gäller (eller också innehåller) kränkande behandling registreras som ett klagomål samt att en del
utredningar är summariska och att åtgärder framstår som otillräckliga och torftiga. Det gäller
också att planerna kan sakna viktiga delar såsom kartläggningar.
Bedömningen är att nämnden bör ge utbildningscheferna i uppdrag att kontinuerligt följa arbetet
9 (9)
mot diskriminering eller annan kränkande behandling områdesvis och på enhetsnivå, både avseende det förebyggande arbetet och det åtgärdande.
Ansvariga
Ana Maria Deliv Avdelningschef
Andreas Norbrant Förvaltningschef