é ida - Sida.se

~
~é
/
'
ida
20 6 - 02 - l2
1
Underlag till strategi för regionalt
utvecklingssamarbete Afrika söder om Sahara
2016 - 2020
i
1.
Bakgrund till Sidas underlag till strategi
Med utgångspunkt i regeringens anvisningar lämnar Sida här ett strategiunderlag för det
regionala utvecklingssamarbetet i Afrika söder om Sahara för de kommande fem åren. Sidas
huvudförslag (Alternativ l) svarar helt mot regeringens anvisningar med en volym om 2 445
miljoner kronor. Förslaget är baserat på en analys av tidigare resultat och erfarenheter och tar sin
utgångspunkt i den fattiga människans perspektiv. Rättighetsperspektivet har också legat till
grund såtillvida att föreslagna resultat har beaktats utifrån att bidra till någon eller flera av
principerna ansvarsutkrävande, delaktighet, transparens och icke - diskriminering. Framtagandet
av förslaget har löpande analyserat förutsättningarna rör att bidra tilljämställdhet, miljö och
klimat. En konfliktkänslig ansats är vidare avgörande för att hantera risken att biståndet i sig
riskerar att omedvetet bidra till spänningar eller göda pågående konflikter.
Strategiförslaget är utarbetat i samråd med Folke Bernadotteakademin.
Afrika' av idag uppvisar en stor variation vad gäller ekonomisk tillväxt, tättigdomsminskning
liksom regional samverkan och integration. Den ekonomiska fattigdomen på kontinenten har
minskat sedan 1990 sett till andel av befolkningen, samtidigt som antalet människor som lever
i
fattigdom har ökat till följd av befolkningstillväxt och en ökad medellivslängd." Positiva resultat
inom ansvarsutkrävande och inflytande liksom kvinnans roll har uppnåtts och afrikanska
medborgares möjligheter att tillgodose grundläggande behov har förbättrats. Däremot har särskilt
utsatta grupper en dystrare utsikt. De som drabbas hårdast av väpnade konflikter,
naturkatastrofer, klimatförändringar och stagnerande ekonomier är de mest sårbara, såsom
kvinnor, barn (särskilt föräldralösa bam), funktionshindrade och de allra fattigaste.
Flera av regionens utvecklingsutmaningar är gränsöverskridande till sin natur och kräver en
regional ansats, medan andra kan lösas mer effektivt genom en gemensam ansats genom att
utnyttja skaltördelar, infrastruktur, kompetens och kapital. Regionalt samarbete kan också bidra
till att främja utveckling på områden som kan vara särskilt känsliga att hantera på nationell nivå.
Det regionala mervärdet handlar om att skapa och stärka möjligheter för politisk och ekonomisk
samverkan, men också erfarenhetsutbyte, dialog och nätverkande över nationsgränserna.
Regionalt samarbete är en förutsättning rör fredlig samexistens och ökat välstånd, men
förutsättningarna för sådant samarbete varierar över tid och rum. Regional samverkan spelar
därtor en vikti g roll for att torebygga och lösa konflikter, stärka demokratisk samhällsstyrning
och bidra till en hållbar ekonomiskt tillväxt.
Den Afrikanska unionen (AU), dess kommission (AUC) och de åtta av AU erkända regionala
ekonomiska gemenskaperna (Regional Economic Communities, eller REC:ar) är de mest
framträdande regionala mellanstatliga aktorerna rör regional samverkan och integration.'" Till
dessa kommer olika ramverk for koordinering och uppfoljning, liksom mer specialiserade
mellanstatliga organisationer. Det civila samhället spelar flera viktiga roller från påverkan,
granskning och ansvarsutkrävande till mer direkt stöd kapacitetsutveckling. Den privata sektorns
intresse for regional integration är svagt men växande.
kontinenten finns en uttalad politisk vilja till regional integration och samarbete, vilket bl.a.
syns i att de ahikanska regionala organisationerna och deras medlemsländer tar en alltmer aktiv
roll i konflikthantering, förvaltning av gränsöverskridande naturresurser och ekonomisk
integration. Samtidigt som organisationer har stärkts i sin normativa roll, går dock
implementeringen på nationell nivå långsamt. AU och REC:arna fortsätter samtidigt utmanas av
svag kapacitet i flera delar av organisationen och oforutsägbara finanser. Sidas insatser för
På
kapacitetsutveckling under den nuvarande strategin har fokuserat på institutionell kapacitet,
vilket syftar till att stötta samarbetspat1er i att långsiktigt kunna uppfylla sina mandat genom
förbättrad styrning, ökad effektivitet och förbättrade system. Detta är ett långsiktigt och
tålamodskrävande arbete som i hög grad är beroende av den politisk - ekonomiska situation
respektive organisation befinner sig i. Därtill hämmas ofta genomförandet på nationell nivå av
bristande politisk vilja och svag kapacitet hos såväl implementerande aktörer och det civila
samhället.
Den strategiska rollen för utvecklingssamarbetet generellt, och tor Sverige specifikt, kan
därför vara att - utöver tillforande av finansiella resurser driva på reformprocesser, bidra med
*
erfarenheter och samordning (mellan såväl olika parter som mellan den nationella och regionala
nivån) liksom värna den fattiga människans perspektiv. Vikti ga arbetssätt är dialog på såväl
teknisk som politisk nivå, liksom en stor tlexibilitet for att kunna bevaka och utnyttja
gynnsamma förutsättningar for förändringar när och där de uppstår.
Detta underlag
till strategi tar fasta på tidigare erfarenheter och föreslår ett samlat stöd till att
stärka afrikanska regionala aktörers kapacitet att främja fred och stabilitet, ett mer
uthålligt nyttjande av gemensamma naturresurser, ökad motståndskraft mot kriser och
naturkatastrofer samt stärkt demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter.
Våldsamma konflikter och hot från radikaliserade grupper är ett exempel på område som kräver
ett regionalt angreppssätt, 3,7 miljoner människor befann sig på flykt till kringliggande
grannländer år 20 14. Risknivån är fortsatt hög till följd av olösta konflikter med små satsningar
på torebyggande åtgärder, försoning och återuppbyggnadsarbete samt en utbredd straffrihet.
Utöver våldsamma konflikter inom och mellan stater konfronteras kvinnor och män. flickor och
pojkar, med ett ökat hot från radikalisering och religiös extremism som förekommer i delar av
2
kontinenten. Det regionala ramverk som etablerats för att bekämpa terrorism ses över. Samtidigt
bör understrykas att de underli ggande orsakerna till radikalisering och terrorism ligger i
politiska, sociala och ekonomiska utvecklingsutmaningar som bäst bemöts på nationell nivå,
genom en inkluderande tillväxt och social jämlikhet.
*
frikas gränsöverskridande naturresurser, Rirnyelsebara energikällor och stora humankapital ger
goda torutsättningar for inkluderande tillväxt ekonomisk och hållbar utveckling samt
lörebyggande av konflikt. Däremot är tillgång till resurser, marknader, kapital och kunskap
ojämnt fordelade, vilket bidrar till klyftor, förlorade forsörjningsmöjligheter och på sikt förlorad
långsiktig utveckling, motståndskraft och stabilitet. En orättvis tillgång till naturresurser mellan
länder, mellan grupper och mellan individer utgör också grund for spänningar och konflikt.
Korruption och illegal llandel med varor bidrar såväl till okontrollerat och ofta ohållbart
nyttjande av resurser som till finansiering av våldsamma konflikter. Ohållbar flirvaltning av
gemensamma naturresurser och ekosystem såsom vatten, skog och marina resurser riskerar att
allvarligt försämra möjligheterna till försörjning och livsmedelssäkerhet, samtidigt som
ytterligare hot kommer från klimatrelaterade naturkatastrofer, både torka och översvämningar.
Regional ekonomisk integration bl.a. inkluderande fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och
människor, hålls tillbaka av bristande legala ramverk, odiversiflerade marknader, tungrodda
handelsprocedurer och undermålig infrastruktur. Den ekonomiska tillväxten ligger på en fortsatt
högre nivå än tidigare decennier även om den har dämpats de senaste åren bl.a. som en följd av
sjunkande råvarupriser. Den ofta lågproduktiva informella servicesektorn fortsätter att växa och
sysselsätter en allt större del av befolkningen, framförallt i de växande städerna. Huvuddelen av
befolkningen lever samtidigt kvar på landsbygden och är sysselsatta inom lantbruk eller
småskaligt fiske. Kvinnor är i högre utsträckning än män sysselsatta i den informella sektorn,
fyra av tio arbeten i den formella sektorn innehas av kvinnor och kvinnors ekonomiska egenmakt
är svag. Anständiga arbetsvillkor ingår i den afrikanska konventionen om mänskliga rättigheter
the African Charter on Human and People's Rights (artikel 15) liksom i dess tilläggsprotokoll för
kvinnors rättigheter, det s.k. Maputoprotokollet (artikel 13). Den nationella efterlevnaden
behöver överlag förbättras.'" Bristen på stadigvarande sysselsättning bland framför allt många
unga män utgör en grogrund till radikalisering och våldsam extremism. Det bidrar också starkt
till migration vilket är etablerat sedan lång tid som en vanlig strategi vid motgångar orsakade av
ekologiska och ekonomiska faktorer saint konflikter.
Den fragmenterade afrikanska marknaden består idag av huvudsakligen av odiversiflerade
ekonomier med en handel fokuserad på export av råvarormed litet utbyte mellan subregioner och
en hög känslighet fbi prisforändringar. Två tredjedelar saknar tillgång till elektricitet, vilket
undergräver möjligheterna tljr hållbar utveckling.
Efter en tid av allmän demokratisk utveckling på kontinenten, är utvecklingen av en demokratisk
kultur och demokratiska institutioner inklusive rättsväsendet en fortsatt utmaning för flertalet
länder i Afrika. Flera exempel finns på positiv utveckling med allmänna val (t.ex. Nigeria,
3
Burkina F aso och Tanzania) liksom stärkta parlament och fler regionala konventioner
ratiflcerade.
I
många länder håller sittande statschefer sig fast vid makten vilket tar sig uttryck i maktstrider,
maktmissbruk och korruption. Den allmänt Ökade kunskapen om medborgerliga rättigheter har
stärkt medborgarna att i allt större grad protestera mot fbrändringar som inte följer demokratiska
principer, mer och bättre demokrati är ett återkommande krav bland huvuddelen av Afrikas
medborgare De främsta hindren tor demokratisk utveckling utgörs av svaga institutioner och
bristande politisk vilja på framför allt nationell nivå. Utrymmet för civila samhällets
organisationer och media att verka fritt i sin granskande roll krymper dock på många håll och
utgör ett allt större problem for den demokratiska utvecklingen i regionen. Den ökade insikten att
den ekonomiska utvecklingen inte kommer alla människor till del, utbredd korruption liksom
bristande förmåga att leverera samhällstjänster skapar ett växande missnöje, bidrar till konflikter
och har identifierats som en potentiellt bidragande faktor vad gäller attraktionskraften hos
radikala religiösa grupper.
Mot denna bakgrund föreslår Sida i sitt huvudforslag (Alternativ l) följande tre områden för
regionalt utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara: Mänsklig säkerhet och./riheL/rån
våld; 2 Ekonomisk integration, hållbar! nyttjande av gemensamma naturresurser och regional
1
molståndskrq/i och 3 Demokrati,. jämställdhet samt respekt. för mänskliga rättigheter. Föreslagen
volym är 2 445 miljoner SEK vilket baseras på goda möjligheter att fortsätta stödja pågående
regionala processer och nya initiativ för samverkan och integration. Därutöver presenterar Sida
också ett alternativt förslag, Alternativ 2, med samma resultat men med högre volym, framför
allt
en
kraftig expansion inom samarbete tor ökad produktion av och tillgång till förnybar energi
liksom ett krafti gt ökat samarbete med det civila samhällets aktörer. En sådan satsning är förenad
med högre risk tor att nå resultat inom strategiperioden.
Underlaget presenterar synergier såväl mellan de olika resultaten som mellan varje område, det
är också koordinerade med strategier och/eller strategitorslag for bilateralt utvecklingssamarbete
i
regionen med avsikt att fortsätta identifiera och utnyttja synergier mellan samarbeten på olika
V
nivåer. Den aggregerade risknivån bedöms till medel, huvudsakligen till följd av de utmaningar
som finns med kapacitetsutveckling och organisationsforändring i sig i kombination med externa
faktorer som bristande politisk vilja på regional och nationell nivå. Det bedöms också finnas risk
rör att dagsaktuella frågor och akuta behov minskar engagemang och fokus. Överlag hanteras
dessa risker genom uppföljning, teknisk dialog och tlexibilitet. Samverkan mellan bistånd och
politisk dialog ses också som värdefull for att uppnå resultat med utvecklingssamarbetet.
Korruption är en faktor att förhålla sig till i genomförandet och hanteras främst genom
upptoljning samt val av samarbetsparter med fungerande system for intern styrning och kontroll
liksom riktat stöd till att torbättra svaga sådana system.
Sida foreslår samarbete med en kombination av dessa aktörer under den kommande
strategiperioden Rår att uppnå tiireslagna resultat med prioritering av REC:ar per område utifrån
4
relevans och effektivitet att nå resultat liksom tidigare erfarenhet och möjlighet att nå synergier
med bilateralt samarbete. Det är samtidigt viktigt att behålla möjligheten att analysera och
överväga förändring av aktörsval under kommande strategiperiod.
2. Sidas svar på regeringens anvisningar tillika Sidas huvudförslag -
Alternativ
T3 hell
L
lö
é. - @
ge Ä.
MP'
rÅ., ,{
.
-
1
Om raden oc !l volym liri1iljonor' lt roilbf :i fö'ith;l liairtdo till in fil-.thi!lg.n an its mri .ir ri.!
9
. is;. M;.' £ t...é,;ö
*
= ä
-
-
1
@
>
-
T-
'
*(
7*,,
'
'
Å
t
'
, 16*-'{'iv
it är
€
l
=
1
1.
>
l
l
l
i
l
-
Mänsklig säkerhet och
frihet från våld
-
l
!
i
3
1
i
-
jr
!
l
2
j
,
l
Ekonomisk integration,
hallbart nyttjande av
gemensamma
naturresurser och
regional motståndskraft
l
j
i
3
Demokrati, jämställdhet
samt respekt för
mänskliga rättigheter
-
.é .<.Ö'*
=
'
fm
av
7
ffåö
@
*
@
'
F":
ii
'
är-€.:
t..ä.r.
'
-
.
J
,6 ,
é
'
{'
'
:
#
£
.
F
U
,.7
;
.
.} 4*
* '
*
.
.
.
.
Förebygga, lösa och hantera effekterna av väpnade
konflikter inkl. insatser för minhantering
Hindra illegal spridning av små och lätta vapen (SALW)
Genomföra FN - resolution 1325 och förebygga
könsrelaterat våld
Förebygga, lösa och hantera grundorsakerna till
terrorism
Främja jämställdhet
Stärka demokratiska institutioner
Öka respekten för de mänskliga rättigheterna
Främja jämställdhet
Stärka demokratiska institutioner
Förebygga lösa och hantera effekterna av väpnade
konflikter
Förebygga, lösa och hantera grundorsakerna till
2.1 Områden iAlternativ
Ö
*
520
ai-
2
Begränsa klimatpåverkan
Främja hållbart nyttjande av naturresurser
Oka motståndskraft mot klimatförändringens effekter
Främja en koldioxidsnål utveckling
Stärka skydd och hållbar förvaltning av ekosystem och
naturresurser
Hållbar fiskeförvaltning
Främja regional och internationell handel samt
ekonomisk integration för hållbar utveckling
Migration
Hållbar energiförsörjning och annan hållbar infrastruktur
Produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor
NU},
>
-
.!
'
.
[
f:2
€
1
22
.
,
1
475
~
450
1
2.1.1 Område 1: Mänsklig säkerhet och frihet från våld
Det som motiverar svenskt regionalt samarbete inom detta område är behovet av regionala
lösningar rör att begränsa antalet våldsamina konflikter på lokal, nationell och internationell nivå
på kontinenten. Likaså kräver den ändrade karaktären från konflikter mellan stater
till alltmer
5
långdragna och komplexa inomstatliga konflikter förbättrade mekanismer på regional och lokal
nivå för att främja ett robust hedsbyggande och förebygga återfall i konflikt.
Regionala organisationer som AU och många av REC:arna har stärkts i sin kapacitet att påverka
och kräva ansvar, i framför allt den normativa rollen. Utmaningar kvarstår dock fortfarande i att
stödja medlemsstater i att omsätta åtaganden i nationell lagstiftning. Likaså finns behov av att
revidera den afrikanska freds - och säkerhetsarkitekturen} for att mer effektivt ta itu med
kontinentens framväxande och alltmer komplexa säkerhetshot, där beslut som fattas av AU:S
freds - och säkerhetsråd i högre utsträckning måste åtfoljas av konkreta åtgärder. Kvinnors
deltagande i fredsprocesser är ett sådant område som är särskilt eftersatt, där bristande politisk
vilja
på nationell nivå visar sig
att genomförande av FN:S säkerhetsrådsresolution 1325 släpar
efter i såväl åtagande som implementering.
i
Genom stärkta regionala mekanismer och strukturer, framför allt inom APSA. liksom ökade
möjligheter for mer folkligt deltagande i processer for fred, försoning och återuppbyggnad,
kommer det svenska utvecklingssamarbetet i Afrika söder om Sahara bidra till att förebygga,
hantera och lösa konflikter samt motverka terrorism. En viktig aspekt i detta är också att fler
kvinnor ges möjlighet att delta i processer for fred och försoning.
Sida ffireslår därfiir fortsatt kombinerat stöd till att stärka centrala funktioner for fred och
säkerhet hos de mest relevanta organisationerna inom * PSA, dels direkt med organisationerna
själva, dels genom stöd till det civila samhället, forskningsinstitut och nätverk.
Baserat på tidigare erfarenheter och möjligheterna till synergier med bilaterala samarbeten
föreslås svenskt samarbete framför allt med AU och IGAD, samtidigt som strävanden kommer
att fortsätta for att etablera samarbete med ECOWAS.
Området möter utmaningar som kännetecknas av risk för försvagad politisk vilja på nationell
nivå, ökad radikalisering och forsämrat säkerhetsläge. Den aggregerade risknivån bedöms som
medel, vilket överlag hanteras genom större fokus på val av samarbetsparter med vilka
förutsättningarna till dialog bedöms positiva. Den svenska politiska dialogen är också en viktig
del i ett framgångsrikt samarbete.
African Peace and Security Architecture, APSA.
6
'
4i '
.!
=
7% 'sl;
liv')
.
.7., £4
Mf
=
'
=
,'"y£..{
~ , i ~ii
#
=
=
'
Starkt
kapacitet hos
regionala
aktörer för fred
och försoning
1.1
{
l
i
,
€
;
l
é
i
!
.
i
gr
.
IQ
r
}
.
1*
'åt
,I . .
"£
Å
&
~
iii
~
Ir.
-.
HZ
~
'
,1
~
.
~
.
al
.3n.
A
1.1.1 Antal regionala fredsinitiativ som tas
gemensamt av organisationer på regional
mellanstatlig organisation och det civila samhället
för att lösa en våldsam konflikt, med särskild
uppfoljning av bilaterala samarbetsländer
l
l
i
1.1.2 African Peace and Security Architecture
(APSA) ar reviderad relevanta avseenden
i
i
l
Kommer att slås fast
under strategins
första år
APSA kan inte
adressera
framväxande
säkerhetshot som
t.ex.ökande
radikalisering på ett
effektivt sätt.
l
I
;
*
:
l
l
Okning
APSA
adresserar
nya
säkerhetshot
på ett effektivt
Sätt
-1,-
1.2 Ökad
delaktighet av
kvinnor i
l
!
{
?
£
l
l
l
-
l
15 (2015)"ÖÖ
25VlH
i
{
processerför
fred och
försoning
1 2.1 Antal upprättade nationella handlingsplaner för
kvinnor fred och säkerhetsutveckling i enlighet med
FN - resolution 1325, med särskild uppföljning av
bilaterala samarbetsländer.
1.2.2 Andel kvinnliga medlare formella
fredsprocesser, med uppföljning av bilaterala
samarbetsländer
i
Andelen kvinnor som
medlare formella
fredsprocesserär
valdigtlåg
i
;
'
- .l .
{
1
;
Minst 20 % av
medlare
formella
fredsprocesser
är kvinnor
i
l
-
1
]
,2,
2.1.2 Område 2: Ekonomisk integration, hållbart nyttjande av
gemensamma naturresurser och regional motståndskraft
Det som motiverar Sverige att bedriva samarbete inom detta integrerade område är möjligheterna
att mer hållbart nyttja Afrikas befintliga gränsöverskridande naturresurser, förnyelsebara energi källor och stora humankapital for att möta behoven av livsmedelstrygghet, produktiv
sysselsättning och ökad motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar.
De flesta människorna i Afrika är direkt beroende av naturresurser for sin överlevnad. Miljö törstöring, utarmade naturresurser och klimatförändringar sätter press på ekosystemen och
forsämrar forsörjningsmöjligheter och motståndskratt samt riskerar att skapa spänningar och
konflikter. Förskjutningar och förstärkningar av regn - och torrperioder slår hårt mot människor
som livnär sig påjord - och skogsbruk vilket hotar livsmedelssäkerhet, sysselsättning och
tättigdomsminskning samtidigt som det ökar risken for konflikter.
Regional ekonomisk integration och handel hindras av svaga handelsinstitutioner och undermålig
infrastruktur. Såväl konsumenter som producenter' drabbas genom lägre utbud av varor och
tjänster till högre priser och lägre kvalitet, men de fattigaste allra mest. En bidragande orsak är
att handelspolitiken inte tar hänsyn till viktiga aspekter för fättigdomsminskning såsom miljö,
jämställdhet och klimat. Regional ekonomisk integration med tydliga regler och öppnare gränser
7
for varor, tjänster och kapital spelar stor roll for att underlätta afrikanska kvinnors och mäns
möjligheter till produktiv sysselsättning. Sidas förslag stärker också indirekt förutsättningarna for
migration liksom ökad afrikansk dialog och arbete kring migranters arbetsvillkor och skydd.
Behovet av elenergi i hushåll och produktiva sektorer är stort samtidigt som befintlig elenergi
huvudsakligen produceras från icke - Rjrnybara energikällor. Stora satsningar krävs för att öka
utbudet saint skynda på omställningen från konventionell till grön energi.
Genom en integrerad ansats för regional ekonomisk integration, hållbart nyttjande av
gemensamma naturresurser och energikällor samt begränsad klimatpåverkan kan mer effektiva
lösningar sökas och synergier mellan delområdena utnyttjas. Stärkta regionala organ ansvariga
för förvaltning av gemensamma naturresurser (skog, hav och sötvatten) med ett större utbyte
med brukargrupper kommer att bidra till att gemensamma ekosystemtjänster och naturresurser
används på ett mer hållbart sätt. Motståndskraften hos individer och samhällen kommer att öka
genom att regionala institutioner och civilsamhällesaktörer har bättre kunskap i hur miljö påverkan kan forebyggas och hanteras. En ekonomisk integration som tar bättre hänsyn till
effekter på miljö, klimat och jämställdhet blir mer effektiv i att minska fattigdom.
En ökad produktion av elektricitet från fornybara källor tillsammans med en stärkt regional
kraftl1andel och energieffektivisering ökar tillgängligheten till elektricitet för hushåll och
produktiva sektorer samtidigt som utsläpp av växthusgaser minskas.
Sida fbreslår därför stöd till att fortsatt tBrbättra kapaciteten hos regionala organ ansvari ga för
Rjrvaltning av gemensamma naturresurser (skog, hav och sbtvatten)och regional krafthandel
liksom för regional ekonomisk integration. Ett större deltagande av brukargrupper och den
privata sektorn ökar möjli gheterna till delaktighet, ansvarsutkrävande och transparens. Genom
samarbete med banker kan tlnansieringen av förnybar energi öka, bland annat via garantier.
Regionala mellanstatliga aktörer kommer fortsatt utgöra en viktig grund i genomlijrandet. Detta
inbegriper både organisationer av traditionellt mellanstatligt snitt (AU, COMESA, EAC,
ECOWAS och SADC) samt kommissioner och mellanstatliga arrangemang för specifika frågor
eller gemensamma nyttigheter (exempelvis llodkommissioner och krafthandels - poolerna under
COMESA respektive S * DC).
Risknivån rör området bedöms som medel och med de främsta riskerna i kortsiktiga politiska och
ekonomiska intressen på nationell nivå och bland privata aktörer. Riskerna hanteras
huvudsakligen genom upptiiljning, dialog och val av parter.
8
'
@
-
~
.
'
H
£**
'
Öé} .
l
i
'
.
Ye'
Nn}
är'
}{ !
T
.
:
.
~ lrrésl
Stärkt regional kapacltetför
hållbart nyttjande av
gemensamma ekosystemtjänster
och naturresurser, med fokus på
skog, vatten och marina resurser
2.1
'
;
2.2 Stärkt regional
motståndskraft mot kriser och
naturkatastrofer
~
1 1.
-
'
.
9
) .1.
/
Ö* '
-
[
..2 ål *
}ÖH " '{
Å
ÖN
L. -
{S'
al;
1**
'
7
" ,!{
.
"
'F
'
.
=
Ö
in vw'
-
.
-
:
1
"
.
al"
Q' *.1
1
:
;
r
'
'Fr
.
Ö
€
'A
- '
1
~
2.1,1 Antal flödkommissioner
med ökad analytisk kapacitet
och verktyg, med särskild
uppföljning av bilaterala
samarbetsländer
2.1.2 Antal beslutade
regionala planer för integrerad
kustzonsförvaltning
2 1 3 Grad av avskogning
(årligtgenomsnitt)
2.1.4Antal kvinnorrespektive
män med högre inkomster från
hållbart småskaligt fiske
,
l
'
1.0,3
-
€
.
Kommer att slås
fast under
strategins första år
l
.
Ökning
l
!
Kommer att slås
fast under
strategins första år
I
0,5 %
l
l
l
l
!
l
l
2.2.1 Antal länder som
!
investerat klimatrelaterade
försäkringar, med särskild
1uppföljning av bilaterala
samarbetsländer
2.2.2 Andel av befolkningen
som nås av klimatvarningar
(SK Early wammg systems)
2.2.3 Antal länder som har
antagit nationella strategier för
att motverkar naturkatastrofer
med särskild uppföljning av
bilaterala samarbetsländer
Kommerattslås
l
fast under
strategins första år
Åtta
{
Ökning
Minskning
Ökning
Ökning
i
i
?
l
E
{
i
{
[
l
'
l
g
}
Kommerattslås
fastunder
Strategins första år
Ökning
l
Kommer att slås
fast under
strategins första år
l
!
'
Ökning
i
{
i
[
l
2.3 Stärkt regional kapacitetför
ökad ekonomisk integration och
handel
f
;
l
'
!
2.4 Bättre förutsättningar för en
ekonomisk integration som bidrar
mer till att minska fattigdom
-
}
!
;
1
.
,
!
2.3.1 Antal regionala
handelspolitiska instrument
antagna för fri rörlighet av
arbetskraft
2.3.2 Procentuell ökning av
regional handel med livsmedel
mättivolym
2.4.1 Antal regionala
handelspolitiska instrument
som innehåller explicit hänsyn
till miljö och klimat
2.4.2 Antal individer
engagerade handelsreformer
som utbildats att ta mer
hänsyn till jämställdheti
handelspolitiken
2,4.3 Antal handelspolitiska
processer med deltagande
från civilsamhället
i
!
1
1
{
;
!
l
l
l
i
i
'
!
L
j
Kommerattslås
fast under
strategins första år
Kommer att slås
fast Under
strategins första år
Kommerattslås
l
[
!
Ökning
{
Ökning
fast under
strategins första år
Kommer att slås
fast Under
strategins första
I
årKommerattslås
£
fast under
strategins första år
'
ffÖkning
Ökning
{
Ökning
9
fiösiökåd
j
i
;3i€3ziukiiE> nzJ3€h
2.5.1 Andel av befolkning
tillgång till elektricitet från
förnybara källor
l
l
{
}
-
? 32 % (2013) varav
17 % landsbl/9d och
i
Afrika söder om Sahara med
tillgång till eiektricitet*
2.5.2 Andel av producerad el
Afrika söder om Sahara som
kommer från förnybara källor
1
1
,
l
2.5.4 MSEK mobiliseratfrån
privat kapital för investeringar
förnybara energilösningar och
energieffektivisering
59 % urbana
områden
Ni
i
[
2.5.3 Andel av krafthandel
som handlas på en
konkurrensutsatt regional
marknad
j
Ökning
;
Q
l
23 % (2012)
SAPP; 15 %
(2015/16)
EAPP: 0.4 % (2008)
0
{
Okning
Ökning
?
!
4 000"
i
'
-.l.
-
-
--
2.1.3 Område 3: Demokrati och jämställdhet samt respekt för
mänskliga rättigheter
Det som motiverar Sverige att bedriva regionalt utvecklingssamarbete inom detta område är
regionala afrikanska initiativ att aktivt främja genomförandet av demokratiska principer för
samhällsstyrning liksom ökadjämställdhet}" Flera regionala konventioner har antagits liksom
etableringen av en mekanism för medborgerligt ansvarsutkrävande gentemot respektive lands
regering."" Genomförandet av dessa intentioner går dock långsamt, processen mot en ökad och
konsoliderad demokrati har avstannat eller gått tillbaka i ett stort antal länder.
lnstitutionerna för att stödja och fulla upp nationell implementering av dessa konventioner och
protokoll samlas inom det regionala politiska och institutionella ramverket African Governance
Architecture jAGA) med syfte att stärka koordinering och samarbete mellan respektive organ
liksom Håmja konventionernas tillämpning. Då det huvudsakliga ansvaret rör implementering
ligger på nationell nivå, utgör det civila samhällets organisationer och media viktiga
samarbetsparter. Kapaciteten hos alla dessa är samtidigt mycket låg.
Å
llmänna val som genomförts med högre teknisk kvalitet förekommer allt mer, däremot är det få
länder där valprocessen sammantaget kan betraktas som demokratisk. Korruption fortsätter
utgöra ett utvecklingshinder, de reformer som krävs för att lyfta Afrika ur fattigdom kommer att
kräva större finansiella resurser än hittills.
Området är nytt för svenskt regionalt samarbete även om stöd utgått under nuvarande strategi till
AU och ett flertal REC:ar liksom till civilsamhällesorganisationer och nätverk. Dessa
erfarenheter kommer att ligga till grund rör utarbetande av det nya området. Ett systematiskt och
långsiktigl svenskt stöd till ett urval av dessa regionala institutioner, inklusive civilsamhället och
akademiska institutioner, kommer att öka den regionala lormågan att påverka och stödja
medlemsstaterna att genomliira gjorda åtaganden för demokratiskt samhåillsstyre.jämställdhet
och respekt tor mänskliga rättigheter.
lo
l
AU utgör en självklar och strategisk partner. Direkt stöd till nyckelinstitutioner inom AGA bör
också komma i fråga. Baserat på tidigare samarbete liksom möjligheter till synergier och
samverkall med svenskt bilateralt samarbete, föreslås samarbete med EAC, ECOWAS, IGAD
och SADC.
Förutsättningarna för att stödja implementeringen av överenskommelser vad gäller anständiga
arbetsvillkor ska utredas, då särskilt med utgångspunkt i den afrikanska konventionen rör
demokrati och Maputoprotokollet.
Svenska komparativa lördelar återlinns bland annat den egna erl'arenlleten lned många tekniskt
kompetenta ollentliga institutioner som kall engageras i samarbetet. lnlåir linns också goda
möjligheter till ökad och direkt samordning med bilateralt svenskt stöd.
i
Risknivån bedöms medel. De största externa riskerna rör bristande nationell politisk vilja saint
såikerhetslåigel. där ökade våldsamma konflikter och hot från terrorism kan leda till ytterligare
bristande vilja för rel'ormer och minskat demokratiskt utrymme. Riskerna hanteras genom
bevakning. teknisk dialog saint val av parter. Den svenska politiska dialogen är också en viktig
del i ett framgångsrikt samarbete.
.
f
lt. 3
u.j.a - id)
,
!
3.1 Ökad regional
i
l
{
i
i
i
kapacitetför att
följa upp och
påverka
implementering av
regionala
åtaganden för
;
l
i
3
l
stärktdemokrati
Å
i
i
{
]
l
l
3.2 Ökad regional
kapacitet för att
följa upp och
påverka
implementering av
regionala
åtaganden för ökad
{
*
'
-
-
ib }
;"@'öi
£
'
li
3.1.1 Anpassning av nationell lagstiftning för att
genomföra AU:S konvention om demokrati, val och
samhällsstyrning med särskild uppföljning av
bilaterala samarbetsländer
,
,
'
'
l
i
'
Kommer att slås fast
under strategins
första år
Okning
Kommer att slås fast
under strategins
första år
"
l
,
Ökning
3
3.2.1 Antal länder som har ratificerat AU:S konventio n
*
36
Ökning
1
i
E
l
€
om kvinnors rättigheter (Maputo - protokollet), med
särskild uppföljning av bilaterala samarbetsländer
3.2.2 Antal beslut av REC1ar som integrerar
jämställdhet
l
Kommer att slås fast
under strategins
första år
{
25 % (2014)
'
3.2.3 Andel kvinnor i ledande positioner inom AUC
Ökning
Ökning
ts,I
l
3.3.1 Antal organisationeri det civila samhället som
3.3.2 Antal länder Afrika söder om Sahara som
deltar Open Government Partnership samarbete
med organisationer från det civila samhället""
i
-
l
Kommer att slås fast
under strategins
första år
l
8
deltar aktivti regionala normativa processer
i
l
Okning
3.1.3 Antal MR - fall som överlämnas från
kommissionen till domstolen
[
i
l
3.1.2 Antal processer för regionala val som
genomförts i enlighet med centrala konventioner om
demokrati
jämställdhet
3iökåäöieaiiéiéiiéi
hos det aivila
samhället och
media att verka för
ansvarsutkrävande
och respekt för
mänskliga
rättigheter på
regional nivå
IA
. nu
e
-
,
Okning
[
Ökning
i
l
i
J
3.
Alternativ 2
~~
jjlicll5)or1l;.ldi?rl'()(.tlivoiy.rrl*itnliljom*r inmnoriifortlJlinrldc til! lllflbtlllilg .Hli.}if.lllll .ölfll.l*
£
~
i
..
=
]
~
,
'
. = 1.
'i/Får "s'fi
'FW' Sr= :
]
,
€Ö
@
~ ~2ås.
-
Q
..é.
' '
2 {£:}"
=.=
=
{
.i
'
~mm.
-
frihetfrån våld
'
'
-
-
l
!
i
l
[
2.
,
i
-
Ekonomisk integration,
hållbart nyttjande av
gemensamma
näturresurseroch
regional motståndskraft
-
i
-
l
j
-
li
-
j
!
j
i
3
-
l
é!@
:1å
-
!
>
~ 'K
PÅ
ÅB£1-
>
,~ "Br'
-
*å
3*1
-
Mänsklig Säkerhet och
1ö
~
gs.
N.
*
i
-
1
-
=
.@@
!,
j
TÅ
I
!
Demokrati, jämställdhet
samt respekt för
mänsknga rättigheter
l
i
l
-
{
l
'
Of'
~
-
Vi
~~å
Z
"
~
'1
[i
=
@
£
J.
éri.
@
*
.
gå-
*
.
ÄN
Förebygga, lösa och hantera effekterna av väpnade
konflikter inkl. insatser för minhantering
Hindra illegal spridning av små och lätta vapen (SALW)
Genomföra FN - resolution 1325 och förebygga
könsrelaterat våld
Förebygga, lösa och hantera grundorsakerna till
terrorism
Främja jämställdhet
Stärka demokratiska institutioner
Begränsa klimatpåverkan
Främja hållbart nyttjande av naturresurser
Öka motståndskraft mot klimatförändringens effekter
Främja en koldioxidsnål utveckling
Stärka skydd och hållbar förvaltning av ekosystem och
naturresurser
Hållbar fiskeförvaltning
Främja regional och internationell handel samt
ekonomisk integration för hållbar utveckling
Migration
Hållbar energiförsörjning och annan hållbar infrastruktur
Produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor
Öka respekten för de mänskliga rättigheterna
Främja jämställdhet
Stärka demokratiska institutioner
Förebygga lösa och hantera effekterna av väpnade
konflikter
Förebygga, lösa och hantera grundorsakerna till
terrorism
.guNN'
Jliu
!,
3J
H'
Å.
£
*
V
.
,,'LJÖ
Fil
,
,
Detta alternativ skiljer sig främst från Alternativ
l
-
~
'
.
*
~1
F
-
"
'#r
*
r
650
l
1
950
650
kf
genom ett mer omfattande samarbete inom
förnybar energi och energieffektivisering, framför allt generering av elkraft genom svenskt stöd
till förstudier, kapacitetsutveckling liksom samarbete med utvecklingsbanker och andra banker
kring exempelvis garantier. Detta kan också omfatta ytterli gate satsningar på off- grid lösningar.
Detta sker dock genom ett något högre risktagande då större infrastrukturprojekt har långa
törberedelsetider och har utbetalningar längre fram i tiden. Samarbete med det amerikanska
presidentinitiativet Power /1frica och dess partner är ett sätt att hantera denna risk. En stor andel
av strategibeloppet intecknas i projekt med osäker tidsplan vilket begränsar resultatuppfyllelsen.
Därtill törutses också ett krafti gt expanderat samarbete med aktörer i det civila samhället i alla
tre områden.
l2
'
Genomgående i detta dokument avser "Afrika" den del av kontinenten som ingår i det gängse begreppet "Afrika
söder om Sahara". Svenskt bilateralt utvecklingssamarbete bedrivs med Burkina Faso, Demokratiska republiken
Kongo, Etiopien, Kenya, Liberia, Mali, Mocambique, Rwanda, Somalia, Sudan, Sydsudan, Tanzania, Uganda,
Zambia och Zimbabwe.
Il
Andelen fattiga (dvs de som lever på under I,9 USD/dag) toll håll 56 % 1990 till 43 % 20 2. l absoluta tal levde
280 miljoner människor i fattigdom 1990, samma siffra var 20 2 över 330 miljoner. Poverty in a rising A;iöica,
Africa Poverly Report. W B October 20/ 5
in
Common Market for Eastern and Southern Ahica (COMESA); East African Community (EAC); Ecoomic
Community of West African States (ECOWAS); lntergovernmental Authority on Development (IGAD); Southern
African Development Community (SADC) saint Economic Community ofcentral African States (ECCAS);
Community ofsahel - saharan States (CEN - SAD) och Arab Maghreb Union (UMA). De två sistnämnda omfattar
också länder i Nordahika och bedöms därmed inte inom ramen for detta underlag.
IV
Work,/or Human Development, UNDP Human Development Report 2015 behandlar bl.a. den afrikanska
situationen kring sysselsättning och arbetsvillkor. African Charter on Human and People's Rights artikel Is lyder
Evet;v individual shall have the right to work under equitable and satisfacloly conditions, and shall receive equal
pay. hr equal work. Maputoprotokollets artikel l3 säger States Parties shall aclopl and en/brce legislative and other
measures lo guarantee women et/lmi opporttmities in work and career utlvancement and other economic
opportunities. En rad att -satser fuller, särskilt intressanta är Riijande: promote equality ofaccess lo employment;
promote the right to equal remunerationjor jobs Of equal value jor women und men; ensure lransparency in
recruilment, promotion and élismissal o/'women and combat ana' punish sexual harassment in the
workplace; guarantee women the,/reeclom lo choose their occupation, ana' protect them.from exploitation by their
employers violaling and exploiting their./imelamental rights as recogniseél and guaranleed by convenlions, laws and
regulations injorce; creale conélitions lo promote and support the occupations and economic activities Q/'women. in
particular, within the in/ormal seclol" establish a system o/'prolection and social insurancejor women working in
the in/"ormal sector and sensitise them to aclhere to it; introduce a minimum age, jur work and prohibit the
employment ofchildren below that age, and prohibil, combat and pztnish all./?)rms ofexploitation o/'children,
especially the girl- child
"
Strategiforslaget har likaså beaktat den regionala strategin tor SRHR i Afrika söder om Sahara liksom Sidas
resultatforslag från augusti 20 5 för utvecklingssamarbete med Mellanöstern och Nordafrika. Under genomförandet
kommer globala tenlatiska strategier också analyseras, liksom det humanitära biståndet och forskningssamarbetet
Vi
De föreslagna indikatorerna för alla områden ska ses som exempel på indikatorer som kan användas för att följa
upp de flireslagna förväntade resultaten. Val av indikatorer kommer att ses över i samband med operationalisering.
v ii
Elfenbenskusten, Uganda, Rwanda, Liberia, Guinea, Guinea- Bissau, Sierra Leone, DR Kongo, Senegal, Togo,
Burundi, Mali, Ghana, Nigeria, Gambia.
vill
Särskild uppfoljning av nationella planer for Burkina Faso, Etiopien, Kenya, Mocambique, Somalia, Sudan,
Sydsudan, Tanzania, Zambia och Zimbabwe
IN
Utbildningen ska pågå minst en vecka for specifikjämställdhetsutbildning alternativt minst två månader där
jämställdhet är integrerat).
*
Möjli gheten att presentera könsuppdelad statistik undersöks av Sida inom ramen för Power Africa - initiativet.
xi
Baserad på pågående beredningar av garantier som bl.a. ska mobilisera 500 MUSD under fem år för off- grid
investeringar (tillsammans med Deutsche Bank och Gröna Klimatfonden). Särskild upptoljning kommer att göras av
tillgång för kvinnliga entreprenörer.
ii
De demokratiska principerna är ansvarsutkrävande, delaktighet, icke - diskriminering och transparens.
1
1
1
K
xiii
De mest intressanta konventionerna och tilläggsprotokollcn bedöms vara
lrican (,'harler on Hz/man and People 's Rights ('"Banjul Charter"); antagen 198 , trädde i kraft 1986
Protocol jo the Kl /i ican Charter on Human ond People 's Rights on the ljstablishmenl ojithe il /?"icE//1 Court on Human und
1
-
's Rights: antagen 1998. trädde i kraft 2004
Protocol to the Hl hican Charter on llumon ond People 's Rights on the Rights o/'ll"omen in
2003, trädde i kralt 2005
.Ål /9Öican Charter on tl1e Rights and
Weh?tre ry 'the Child; antagen 1990, trädde i kraft I999
People
4 /ricon
him ("Maputo Protocol");
antagen
Union Convention on Preventing and Combc/ling C0rrzt/2/i0n; antagen 2003; trädde i krall 2006
Charter on Democracy, Elections and Governance; antagen 2007. trädde i kraft 20 2
A /rié un
-
,Ål
1
l3
X iV
Open Government Partnership agerar sedan 201 som en internationell plattform for regering och det civila
samhället att öka transparens och ansvarsutkrävande hos nationella regeringar. Medlemmar av OPG 20 5 från
*
frika söder om Sahara är Elfenbenskusten, Ghana, Kenya, Liberia, Malawi, Sierra Leone, Sydafrika och Tanzania
1
1
l4