Psykka kurs tre
Uffe Lindroos
- Kursen kommer att ha följande temahelheter
1. Synpunkter på informationsbearbetningen
- hurdan är människans informationsbearbetning
- medveten informationsbearbetning
- omedveten informationsbearbetning
2. Informationsbearbetningens biologiska grund
- nervcellen
- nervsystemet
- hormoner
- nervsystemets utveckling
- hur undersöks nervsystemet
3. Varseblivning och noggrannhet
4. Minnet
- olika minnen
- lagring och framplockning
5. Förändrade medvetandetillstånd
- vakenhet och vaksamhet
- sömn och drömmar
- hypnos och meditation
- ämnen som förändrar medvetandet
1. Synpunkter på informationsbearbetningen
Hurdan är människans informationsbearbetning?
s. 8-11
- det vi gör är inte alltid så klokt men i jämförelse med djur så är vi
suveräna
- vi kan planera vår framtid
- kommer ihåg vad som hänt
- kan styra din uppmärksamhet
- med språket kan du föra fram dina tankar och också tänka
abstrakt
- du är nyfiken och vill lära dig
- vi är inte alltid medvetna om vår verksamhet
- människan är en kunskapsbearbetande, kognitiv, varelse och samlar
ständigt på sig ny information.
- det behövs kognitiva förutsättningar:
- minne
- varseblivning
- språk
- tänkande
- inlärning
- problemlösning
- kreativitet
( se bilden = skallen )
- den perceptuella cykeln och varseblivningen av ett ansikte, kolla
sidan 11
Medveten informationsbearbetning s. 12 – 19
- det finns olika former av medvetande
- aktivt
- passivt
- av våra hjärnhalvor, hemisfärer står den vänstra
hemisfären för det aktiva medvetandet och för språket
- vårt medvetande är av språklig karaktär och styrs av
vänster hjärnhalva
- läs sidorna 14 – 15 split brain operationer
- medvetenheten i hjärnan är en aktiv process och
kräver en stimuli rik omgivning, sensorisk deprivation
- Det finns inget speciellt område i hjärnan som ensamt
skulle ansvara för medvetenheten
- om språkområdet skadas påverkas det
medvetna tänkandet, men personen kan ändå
planmässigt styra sin aktivitet
- om stora delar av det sensoriska området
skadas förlorar vi upplevelsen av vårt jag
v
- en skada i pannloben försvaga vår förmåga till
att planera vår verksamhet
Omedveten informationsbearbetning s. 20 - 25
- multipel personlighet
- Freud
- delade in psyket i tre delar
- medvetet
- förmedvetet
- omedvetet
- enligt den kognitiva psykologin är vi medvetna
varelser och det medvetna anses inte vara toppen på
isberget under det mäktiga omedvetna
- enligt den kognitiva psykologin sker mycket av
informationsbearbetningen snabbt och automatiskt
- vi styr inte medvetet vår blick, tonfall, miner
- vi styr inte alltid medvetet våra tankar
- en del av våra rörelser är automatiserade
en del av våra reaktioner är inte underordnade
vårt medvetna, autonoma nervsystemet
- människan uppfattar till en viss nivå även information
hon inte medvetet uppfattar
- primingtest
- glad och bister påve
- ord som handlar om att hjälpa ökade
benegenhet för att hjälpa och tvärtom
2. Informationsbearbetningens biologiska grund
s. 28 – 67
1. Människans nervsystem kännetecknas av
- stort antal celler och förgreningar
- välutvecklad hjärnbark
- goda sinnen ( och möjlighet till att tolka sinnesintryck )
- välutvecklad motorik speciellt handen, struphuvudet och
synen
2. Nervsystemets viktigaste uppgifter
- ta emot
- bearbeta
- lagra info
- ge order om eventuella åtgärder
- reglera muskler och inre organ
3. Nervsystemet under art utvecklingen och individ
utvecklingen
- först utvecklas de mera primitiva delarna och till sist den
mest utvecklade delen av hjärnan d.v.s. hjärnbarcken (
cortex )
- cellernas antal ökar, cellförgreningarna ökar och
organisationsnivån blir bättre
- en sekund av fostrets utveckling motsvarar 1000 år i
artutvecklingen
- i individutvecklingen börjar högre funktioner utvecklas
efter den 20:de veckan
4. Nervcellens funktion på cellnivå
4.1. Neuron = nervcell
- består av:
1. dendrit
2. cellkärna
3. axon
4. nervändar
5. synaps
- alltid regler hos nervimpulsen:
- inne i nervcellen är impulsen alltid elektrisk
- impuls riktningen är dendrit synaps
- impulsen går alltid hela vägen fån dendrit till
synaps
- impulsens hastighet och styrka är alltiddensamma
- i synapsen är impulsen alltid kemisk
4.2. Nervimpulsen = auktionspotentialen
- då nervcellen är i vilopotential är membranens utsida
positivt laddad medan insidan är negativt laddad
+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
________________________________
______________________________________________
+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
- natrium på utsidan och kalium på insidan
- i viloläge är cellmembranen svår genomtränglig (
jonpumpen sköter om att den elektriska balansen
hålls ostabil )
- då nervcellen får en retning övergår den till en
auktionspotential
+++
---
+++ --- +++ ---+++---
- - -+++ --- +++ ---+++ ---+++
_____________________________________________________
- impulsen gör membranen genomtränglig
- styrkan hos impulsen är alltid lika stor ca 100 mv. ( millivolt
) och räcker ca. 1 ms. ( millisekund ) men frekvensen kan
variera
- ju tjockare axon destu snabbare löper impulsen d.v.s.
frekvensen är tät och förmodligen kommer impulsen vidare
5. Synapsen
- klyfta mellan neuroner där impulsen överförs kemiskt
med hjälp av ett transmittor ämne = signalsubstans
- ämnet påverkar den mottagande cellens membran
- vi känner till ungefär 200 olika transmittor ämnen, t.ex.
-om impulsen d.v.s. frekvensen är tillräcklig utlöses ett
transmittorämne och impulsen förs vidare till nästa neuron
- synapsen adderar även kommande impulser och om
summan är tillräckligt stor d.v.s. frekvensen tillräckligt
stark förs impulsen vidare
- vissa synapser är
- exitatoriska = retningen förs lätt vidare
andra
- inhibitoriska = retningen har svårt att komma
vidare
- en del ämnen gör att synapserna blir långsammare
- alkohol
- droger
- nervgifter
- en del ämnen gör att synapserna blir snabbare
- amfetamin
- kofein
Nervsystemets uppbyggnad och funktion s. 38 – 46
Organismens regleringssystem
- består av:
1. nervsystemet
2. endokrinasystemet
- dessa styrs av:
1. genetiska faktorer
2. yttre påverkan
- syfte:
- organismen bör överleva och anpassa sig
till miljön
Huvudindelningen av nervsystemet
a. centrala
b. perifera
a. centrala
- hjärnan
- ryggmärgen
hjärnan
- storahjärnan
- hjärnstammen
- lillahjärnan
ryggmärgen
- från förlängdamärgen till höfterna
- nervbanorna från ryggmärgen bildar det perifera
nervsystemet
b. perifera
- sensoriska = inåtriktade nervbanor
- motoriska = utåtriktade nervbanor
- somatiska nervsystemet = viljestyrt
- autonoma nervsystemet = icke viljestyrt
- sympatiska nervsystemet
- parasympatiska nervsystemet
Läs sidorna 30 – 46 och besvara följande frågor
1. dopaminets betydelse för hjärnan
2. beskriv fantomhanden
3. hjärnans lober samt deras uppgifter
4. sensoriska och motoriska områdena på hjärnbarken
5. skillnader i mäns och kvinnors hjärnor
6. vad är associationsområden, Brocas och Wernickes
områden och afasi
7. limbiska systemets delar och funktion
8. lillahjärnans betydelse för människan
Hur nervsystemet undersöks s. 62 – 68
- vad avses med:
- fysiologisk psykologi
- psykofysiologi
- neuropsykologi
- komparativ psykologi
- forskningsproblem i samband med
hjärnforskning
Autonoma nervsystemet
- äldsta delen av nervsystemet
- mera primitivt än det somatiska nervsystemet
- överför information mellan centrala nervsystemet
och de inre organ som sköter om andning,
matsmältning, blodomlopp…
- ej viljestyrt utan reglerat av hypothalamus
- har med känsloreaktioner och sinnesstämningar
att göra
- består av delvis två motsatta system:
Det sympatiska
Parasympatiska
Dominerar: vid fara
- vid vila
Stimulerar: hjärtats, lungornas
- spottkörtlarnas,
magens o tarmarnas verksamhet
verksamhet, svettutsöndring
Hämmar: matsmältning, tarmarnas verksamhet
hjärtats och lungornas verksamhet
Det endokrina systemet
- mera primitivt än nervsystemet
- reglerar på kemisk väg
- organismens psykiska och fysiska
funktioner
- individens tillväxt och utveckling
- hormonutsöndringen styrs av hypothalamus
- hypothalamus
info =
liberiner
- hypofysen
stim. hormon
- körtel
hormon
- blodet
Sammarbetet mellan nervsystemet och
endokrinasystemet
- de hormoner, som har att göra med
känsloförnimmelser, utsöndras genom ett
samarbete mellan det sympatisk nervsystemet och
det endokrina systemet
- förloppet
- hjärnbarken
- sympatiska nervsystemet
- körtel
- hormon
- reaktion
3. Varseblivning och noggrannhet s.
68 – 100
Sinnena förmedlar kunskap
1. Sinnenas uppgift
- att hjälpa individen att anpassa sig till
omgivningen genom att organisera
sinnesintrycken i meningsfulla helheter
- att motta och vidare befordra information från
a. yttervärlden och b från den egna organismen
- retningen kan vara a fysikalisk energi eller en
stimulus källa ex. en bild
- sensorisk nervbana – thalamus – hjärnbarken –
motorisk nervbana – muskel
( reflexer fån ryggmärgen )
2. Sinnenas känslighet
- varje sinne mest känsligt för den adekvata
retningen
- känsligheten olika hos olika arter, individer och i
olika situationer
- sinnena är begränsade, det finns en stor mängd
stimuli människan inte kan uppfatta
- minsta intensitet en retning kan ha för att
uppfattas = retningsminimum
- retningar som går över retningsmaximum
uppfattas som smärta
- en nätt och jämnt märkbar förändring =
särskillnadströskel
3. Selektivitet = att välja info
- beror på uppmärksamhet, retningens intensitet,
om retningen är bekant eller obekant, motiv m.m.
4. Adaption
- = anpassning, sinnesorganen vänjer sig vid vissa
retningar vilket leder till minskad känslighet
5. Överstimulans leder till förvirring och
understimulans till sensorisk deprivation dvs.
till hallucinationer
Absoluta trösklar för sinnesintryck
- syn
ett ljus på 40 km:s avstånd på natten
vid klart väder
- hörsel
ett armbandsur på 6 m:s avstånd
- smak
en tesked socker i 10 liter vatten
- lukt
en droppe parfym utspridd i en sex
rums lägenhet
- känsel
ett sandkorn som faller på kinden
från 1 cm:s avstånd
Perceptionsstörningar
- läs sidorna 76 – 77
