¨
VAD LAR BIBELN?
BIBELN?
¨
VAD LAR
bh-Z
¨
VAD LAR
BIBELN?
¨
¨
DEN HAR BOKEN TILLHOR
¨
¨
˚
˚
Bildkallor: ˛ Sidan 7: Genom tillmotesgaende fran American Bible Society
˛ Sidan 19: Jorden: Foto: NASA ˛ Sidorna 24 och 25: Foto: WHO (Edouard Boubat)
˚
˛ Sidorna 88 och 89: Explosion: Efter foto fran USAF.
˚
Barn: Efter foto fran WHO (W. Cutting)
5 2005
Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
What Does the Bible Really Teach?
¨
¨
˚
Alla rattigheter forbehallna
5 2005
Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V.
Selters/Taunus
¨
Vad lar Bibeln?
Alle Rechte vorbehalten
UTGIVARE
Jehovas vittnen, Arboga
Tryckt 2009
¨
˚
¨
Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut
¨
som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som
¨
understods genom frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9)
¨
¨
¨
¨
¨
˚
Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens oversattning
˚
¨
av Den heliga skrift – studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar
¨
¨
¨
Forkortningen f.v.t. betyder ”fore den vanliga tiderakningen”
¨
¨
¨
(fore ”Kristi fodelse”), och v.t. betyder ”enligt den vanliga tiderakningen”
What Does the Bible Really Teach?
Swedish (bh-Z)
Made in Germany
Druck und Verlag: Wachtturm-Gesellschaft, Selters/Taunus
Tryckt i Tyskland
˚
INNEHALL
KAPITEL
SIDA
˚ ¨
Var det sa har Gud menade att livet skulle vara? 9 9 9 9 9 9
¨
1. Vad ar sanningen om Gud? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
˚
2. Bibeln – en bok fran Gud 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
¨
3. Vad ar Guds avsikt med jorden? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
¨
4. Vem ar Jesus Kristus? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
˚
¨
¨
˚
5. Aterlosningen – Guds storsta gava 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
¨
¨
6. Var ar de doda? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
¨
¨
¨
¨
7. Ett verkligt hopp for dina nara och kara som har dott
¨
8. Vad ar Guds kungarike? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
9. Lever vi i ”de sista dagarna”? 9 9 9 9
˚
10. Andevarelser – hur de paverkar oss
¨
˚
11. Varfor tillater Gud lidandet? 9 9 9 9 9
¨
12. Ett levnadssatt som behagar Gud 9
˚
13. Guds syn pa livet 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
9 9 9 9 9 3
9 9 9 9 9 8
9 9 9 9 18
9 9 9 9 27
9 9 9 9 37
9 9 9 9 47
9 9 9 9 57
9 9 9 9 66
9 9 9 9 76
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 86
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 96
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 106
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 115
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 125
14. Ett lyckligt familjeliv 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
¨
15. Tillbedjan som Gud godkanner 9 9 9 9
¨
¨
16. Ta stallning for den sanna tillbedjan
¨
¨
17. Narma dig Gud i bon 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
¨ ˚
18. Dopet och ditt forhallande till Gud 9
˚
¨
19. Hall dig kvar i Guds karlek 9 9 9 9 9 9 9
¨
Tillagg 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 134
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 144
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 154
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 164
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 174
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 184
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 194
˚ ¨
Var det sa har Gud menade att livet skulle vara?
¨
LAS vilken dagstidning som helst. Titta
˚
˚
˚
˚
pa tv eller lyssna pa radio. Sa manga rap¨
porter det ar som handlar om brottslig¨
˚ ˚
het, krig och terrorism! Tank ocksa pa
dina egna problem och bekymmer. Kan˚
¨
ske lider du av nagon sjukdom eller kan˚
¨
¨
ner saknad efter nagon kar slakting eller
¨
¨
¨
van som har dott. Du kanner det kan¨ ¨
ske som den rattfardige mannen Job som
¨
¨
sade att han ”mattades av ... elande”. (Job
10:15, Bibel 2000)
˚
¨
Fraga dig sjalv:
˚ ¨
ˇ Var det sa har Gud menade att jag
¨
och alla andra manniskor skulle ha
det?
˚
¨
ˇ Var kan jag fa hjalp att klara av mina
problem?
˚
˚
ˇ Finns det nagot hopp om att det na˚
gonsin skall bli fred pa jorden?
¨
˚
Bibeln ger tillfredsstallande svar pa de
¨
˚
har fragorna.
4
¨
BIBELN L AR ATT
GUD ¨
¨
SKALL
GENOMF
ORA
¨ ¨
˚ DE HAR
FORANDRINGARNA PA JORDEN:
˚
˚
¨
”Han skall torka varje tar fran deras ogon,
¨
och doden skall inte finnas mer; inte heller
¨
skall sorg eller skrik eller smarta finnas mer.”
(Uppenbarelseboken 21:4)
˚
”Da skall den halte
¨
klattra som en hjort.”
(Jesaja 35:6)
˚
”Da skall de blindas
¨
¨
ogon oppnas.”
(Jesaja 35:5)
¨
”Alla som ar i minnesgravarna
skall ... komma ut.”
(Johannes 5:28, 29)
˚
”Ingen invanare skall
¨
¨
saga: ’Jag ar sjuk.’ ”
(Jesaja 33:24)
”Det skall bli fullt
¨
¨
˚
med brodsad pa jorden.”
(Psalm 72:16)
¨
Vad lar Bibeln?
6
˚
¨
DU KAN FA STOR NYTTA AV DET BIBELN L AR
¨
¨
Avfarda inte snabbt det som sags
˚ ¨
˚
¨
pa foregaende sidor som bara onske¨
tankande. Gud har lovat att se till att
¨
det blir verklighet, och Bibeln forkla¨
rar hur han skall gora det.
¨
¨
˚
Men Bibeln gor mer an sa. Den
˚
visar hur du kan fa ett verk¨
ligt tillfredsstallande liv redan
¨
¨
˚
nu. Tank ett ogonblick pa
dina egna bekymmer och
problem. Du kanske har bekymmer med ekonomin,
brottas med problem i fa˚
¨
miljen, har dalig halsa el¨
˚
ler sorjer nagon av dina
¨
¨
nara och kara som har
¨
¨
dott. Bibeln kan hjalpa dig
att ta itu med de problem du
˚ ¨
har nu. Den kan ocksa gora att
¨
¨
livet kanns lattare genom att den
˚
˚
¨
besvarar sadana fragor som de har:
¨
˚
Varfor finns det sa mycket lidande?
Hur kan vi klara av livets bekymmer?
˚
Hur kan vi fa ett lyckligare familjeliv?
¨
¨
¨
Vad hander med oss nar vi dor?
˚
˚ ˚
˚
Kommer vi nagonsin att fa aterse vara
¨
¨
¨
nara och kara som har dott?
¨
˚
ˇ Hur kan vi vara sakra pa att Gud kommer
¨
¨
att uppfylla sina loften for framtiden?
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
˚ ¨
Var det sa har Gud menade att livet skulle vara?
7
¨
¨
¨
Att du laser i den har boken nu visar att du undrar over
¨
˚
¨
vad Bibeln lar och vill ta reda pa det. Den har boken kom¨
¨
¨
˚
mer att hjalpa dig att gora det. Langst ner pa sidorna finns
˚
¨
fragor till de olika styckena. Miljoner manniskor har tyckt
¨
om att resonera med Jehovas vittnen om Bibeln med hjalp
˚
˚
¨
av fragor och svar. Vi hoppas att du ocksa skall gora det
¨
¨
och att du skall tycka att det ar spannande och givande att
˚
¨
ta reda pa vad Bibeln lar.
¨
¨
L AR KANNA DIN BIBEL
˚
¨
¨
BIBELN bestar av 66 bocker och brev. De ar indelade i kapi¨
¨
tel och verser for att man lattare skall kunna hitta det man
¨
¨
˚
¨
soker. I den har boken finns manga hanvisningar till bibel¨
¨
stallen. Den forsta siffran efter namnet visar vilket kapitel i
¨
˚
¨
bibelboken det ar fraga om, och nasta siffra anger versen.
¨
˚ ˚
Hanvisningen ”2 Timoteus 3:16” syftar alltsa pa det andra
brevet till Timoteus, kapitel 3, vers 16.
˚
¨
¨
Genom att du slar upp de bibelstallen som det hanvisas
¨
¨
till har i boken kommer du snart att lara dig hitta i Bibeln.
¨
¨
¨
¨
Och varfor inte borja lasa Bibeln varje dag? Om du laser tre
¨
till fem kapitel om dagen kan du lasa igenom hela Bibeln
˚
˚
pa ett ar.
KAPITEL ETT
¨
Vad ar sanningen om Gud?
Bryr Gud sig verkligen om oss?
¨
Hurdan ar Gud? Har han ett namn?
¨
¨
¨
Ar det mojligt att narma sig Gud?
˚
˚
¨
˚
¨
¨
HAR du nagon gang tankt pa hur ivriga barn ar att stal˚
˚
¨
˚
˚
la fragor? Manga borjar fraga sa fort de kan prata. Med
¨
˚
¨ ¨
stora ogon tittar de upp pa dig och undrar: Varfor ar him˚
¨
¨
¨
˚
len bla? Vad ar stjarnorna gjorda av? Vem larde faglarna
¨
¨
¨
˚
sjunga? Du gor ditt basta for att¨ komma pa ett svar, men
¨
˚ ¨
˚
¨
det ar inte sa latt alla ganger. Aven nar du lyckats ge ett
¨
˚
¨
˚
¨
bra svar, kanske de anda fortsatter och fragar: Varfor det?
¨
¨
˚
¨
2 Barn ar
inte de enda som staller fragor. Nar
¨
˚
¨
vi blir vuxna fortsatter vi att fraga. Vi gor
¨
¨
¨
˚
det for att hitta vagen, for att fa veta hur
¨
vi skall undvika faror eller for att stil˚
la var nyfikenhet. Men det verkar som
˚
¨
om manga slutar˚ stalla de viktigaste
˚
fragorna i livet. Atminstone slutar de
¨
soka efter svaren.
¨
˚ ˚
˚
3 Tank
pa fragan pa omslaget till den
¨
˚
har boken eller fragorna som
¨
¨
¨
stalls i forordet eller i borjan
¨
¨
˚
av det har kapitlet. De ar nag˚
ra av de viktigaste fragor man
¨
¨
˚
˚
kan stalla. Men anda har manga
¨ ¨
¨
˚
1, 2. Varfor ar det ofta bra att stalla fragor?
¨
˚
¨ ¨
˚
3. Varfor slutar manga upp med att forsoka fa
˚
˚
¨
svar pa de viktigaste fragor man kan stalla?
¨
Vad ar sanningen om Gud?
9
¨ ¨
˚
˚
¨
˚
slutat upp med att forsoka fa svar pa de har fragorna.
¨
Varfor det? Har Bibeln svaren? Somliga tycker att Bibelns
¨
¨
˚
¨
˚
¨
¨
svar ar for svara att forsta. Andra ar radda att de skall
¨
˚
¨
skamma ut sig om de fragar. Och en del menar att det ar
¨
¨
˚
˚
˚
˚
¨
¨
bast att overlata sadana fragor at religiosa ledare och larare. Vad tycker du?
¨
¨
˚
˚
4 Du ar
sakert intresserad av att fa svar pa livets stora
˚
¨
fragor.
nog ibland: Vad ar meningen med li¨ Du undrar
¨
¨
¨
vet? Ar det har livet allt vi kan vanta oss? Hurdan ar Gud
¨
¨
˚
˚
¨
egentligen? Det ar bra att stalla sadana fragor, och det ar
¨ ¨
˚ ¨
viktigt att du inte ger upp forran du har fatt overtygan˚
¨
de, palitliga svar. Jesus Kristus, som var kand som en stor
¨
¨
˚
˚
larare, sade: ”Fortsatt med att be, sa skall det ges at er;
¨
¨
˚
¨
fortsatt med att soka, sa skall ni finna; fortsatt med att
˚ ˚
¨
¨
bulta pa, sa skall det oppnas for er.” (Matteus 7:7)
¨
¨
˚
5 Om du ”fortsatter med att soka”
efter svaren pa de
˚
¨
¨
viktigaste fragorna i livet, kommer du att upptacka att so˚
kandet kan vara mycket givande. (Ordspraksboken 2:1–5)
˚
Oavsett vad andra kan ha sagt till dig sa finns det svar,
¨
¨
˚
och du kan¨ finna dem – i Bibeln. Svaren ar inte for svara
¨
˚
¨
¨
¨
att forsta. Annu battre ar att de kan ge dig hopp och glad¨
¨
je. Och de kan hjalpa dig att leva ett tillfredsstallande liv
¨
¨
˚
˚
har och nu. Till att borja med skall vi se pa en fraga som
˚
¨
manga har undrat over.
¨
˚
¨
AR GUD HARD OCH KANSLOKALL?
˚
˚
˚
¨
¨
6 Manga
menar att svaret pa den fragan ar ja. De sa¨
ger: ”Om Gud brydde sig om oss, skulle inte varlden se
˚
¨
¨
helt annorlunda ut da?” Nu ar varlden omkring oss full
¨
¨
av krig, hat och elande. Och sjalva blir vi sjuka, vi lider
¨
¨
¨
¨
˚
¨
¨ ¨
och vi forlorar nara och kara i doden. Manga sager darfor:
¨
˚
˚
¨
4, 5. Vilka ar nagra av de viktigaste fragor vi kan stalla i livet, och var¨
¨
¨
for bor vi soka efter svaren?
¨
˚
¨
6. Varfor menar manga att Gud inte bryr sig om att manniskor lider?
10
¨
Vad lar Bibeln?
˚
”Om Gud brydde sig om oss och vara problem, skulle
˚
˚
¨
¨
han da inte hindra att sadant har hander?”
˚
¨
¨
˚
¨
˚
7 Nagot
som kan gora det annu svarare att forsta den
¨
˚
¨
¨
¨
˚
¨
har fragan ar att religiosa larare ibland far manniskor att
¨
˚
¨
˚
¨
˚
tro att Gud ar hard och kanslokall. Hur da? Nar nagot
¨
¨
¨
tragiskt intraffar sager de att det ar Guds vilja. De ¨ ger i
¨
¨
¨
sjalva verket Gud skulden
for det onda som hander. Ar det
¨
¨
sanningen om Gud? Ar det vad Bibeln lar? Jakob 1:13 sva˚
¨
¨
¨
rar: ”Lat ingen under det han provas saga: ’Jag provas av
¨
¨
¨
Gud.’ Med det som ar ont kan namligen Gud inte provas
¨
¨
˚
¨
¨ ¨
och provar inte heller sjalv nagon.” Gud ar darfor aldrig
¨
orsak till det onda vi ser i varlden omkring oss. (Job 34:
¨
˚
¨
10–12) Det ar sant att han tillater att onda saker hander,
˚
¨
˚
men det ar stor skillnad mellan att tillata nagot och att
orsaka det.
¨
˚
¨
8 Vi kan ta ett exempel: Tank
pa en klok och karleksfull
far som har en vuxen son som fortfarande bor hemma.
¨
¨
Sonen blir upprorisk och bestammer sig for att flytta
˚
˚
¨
hemifran. Hans far hindrar honom inte fran ¨ att gora
˚
˚
det. Sonen lever ett daligt liv och far problem. Ar fadern
˚
orsaken till sonens problem? Nej. (Lukas 15:11–13) Pa lik¨
¨
¨
nande satt har Gud inte hindrat manniskor nar de har
˚
¨
¨
valt att ga sina egna vagar, men han ar inte orsaken till
¨
¨ ¨
de problem som blivit foljden. Det skulle darfor verkligen
¨
¨
¨
vara orattvist att ge Gud skulden for manniskornas alla
problem.
¨
˚
¨
˚
9 Gud har goda skal
att tillata att manniskorna gar sina
¨
˚
¨
¨
egna vagar. Som var vise och maktige Skapare ar han inte
¨
¨
˚
˚
¨
˚
7. a) Hur har religiosa larare fatt manga att tro att Gud ar hard och
¨
¨
¨
kanslokall? b) Vad lar Bibeln om de provningar som kan drabba oss?
˚
8, 9. a) Hur skulle man kunna illustrera skillnaden mellan att tillata
¨
¨
det onda som hander och att orsaka det? b) Varfor skulle det vara
¨
¨
˚
¨
orattvist av oss att kritisera Gud for hans beslut att tillata att manni˚
¨
skorna gar sina egna vagar?
¨
Vad ar sanningen om Gud?
11
¨
¨ ¨
¨
tvungen att forklara sina skal for oss. Men av karlek till
¨
¨
˚
˚ ¨
oss gor han anda det. Du kommer att fa lara dig mer om
¨
¨
¨
de har skalen i kapitel 11. Men du kan vara overtygad om
¨
¨
¨
att Gud inte ar ansvarig for de problem vi har. Tvartom.
¨
Han ger oss det enda hoppet om en losning! (Jesaja 33:2)
¨
10 Dessutom ar
Gud helig. (Jesaja 6:3) Det betyder att
¨
˚
han ar ren. Det finns inte ett spar av ondska hos honom.
¨ ¨
˚
˚
¨
Darfor kan vi helt och hallet lita pa honom. Det ar mer
¨
¨
¨
an vad man kan
manniskorna, som ofta blir kor¨ saga om
¨
rumperade. Aven de arligaste makthavarna saknar ofta
¨
˚
¨
kraft och formaga att reparera den skada som onda man¨
¨
niskor har orsakat. Men Gud ar allsmaktig. Han kan och
˚
¨
˚
¨
skall utplana allt elande som ondskan har vallat manni¨
¨
˚
skorna. Nar Gud ingriper kommer han att gora det pa ett
¨
¨
satt som tar bort det onda for alltid! (Psalm 37:9–11)
˚
¨
˚
˚
HUR SER GUD PA DE ORATTVISOR VI FAR UTSTA?
˚
˚
11 Under tiden kan vi fraga:
Hur ser Gud pa det som
¨
¨
˚
¨
¨
hander i varlden och i vart liv? Bibeln lar att Gud ”al¨
¨
¨ ¨
skar rattvisa”. (Psalm 37:28) Han ar darfor inte likgiltig
¨
¨
¨
¨
for vad som ar ratt och vad som ar fel. Han hatar alla
¨
¨
¨
former av orattvisa. I Bibeln sags det att Gud ”kande sig
˚
¨
¨
¨
˚
sarad i sitt hjarta” nar varlden uppfylldes av vald i for¨ ¨
na tider. (1 Moseboken 6:5, 6) Gud har inte forandrats.
¨
(Malaki 3:6) Han hatar fortfarande att se lidandet i varl¨
den. Ja, han hatar att se manniskor lida. ”Han bryr sig om
¨
er”, sags det i Bibeln. (1 Petrus 5:7)
¨
˚
12 Hur kan vi vara sakra
pa att Gud hatar att se lidande?
¨
˚
˚
¨
10. Varfor kan vi lita pa att Gud skall utplana allt det elande som ond˚
skan har vallat?
˚
¨
˚
˚
11. a) Hur ser Gud pa orattvisor? b) Hur ser Gud pa det lidande vi far
˚
utsta?
¨
¨
12, 13. a) Varfor har vi goda egenskaper, till exempel karlek, och hur
˚
¨
˚
˚ ¨
¨
¨
˚
paverkar karleken var syn pa varlden? b) Varfor kan du vara saker pa
¨
˚
˚
¨
att Gud verkligen kommer att gora nagot at problemen i varlden?
12
¨
Vad lar Bibeln?
¨ ¨
¨
¨
Har ar ett argument till: Bibeln lar att manniskan ska˚
pades till Guds avbild. (1 Moseboken 1:26) Vi har alltsa
¨ ¨
goda egenskaper darfor att Gud har goda egenskaper.
˚
¨
Plagar det dig att se oskyldiga manniskor lida? Om du
˚
¨
¨
reagerar mot sadana orattvisor, kan du vara overtygad om
¨
att Gud reagerar annu starkare mot dem.
˚
¨
¨
¨
13 Nagot
av det basta hos oss manniskor ar att vi har
¨
˚
¨
˚
˚
formaga att visa karlek. Detta aterspeglar ocksa Guds per¨
¨
¨
sonlighet. Bibeln lar att ”Gud ar karlek”. (1 Johannes 4:
¨
¨ ¨
¨
8, 16) Vi visar karlek darfor att Gud gor det. Skulle inte
¨
¨
˚
¨
karleken driva dig att gora slut pa lidandet och orattvi¨
sorna i varlden om du hade makt att
¨
¨
Nar du vill att
gora det? Naturligtvis. Du kan vara
˚
¨
¨
˚
¨
nagon skall lara
lika saker pa att Gud skall gora slut
¨
˚
¨
¨
kanna dig talar du
¨
pa lidandet och orattvisorna. De lofsakert om vad du
¨
¨
ten som namns i forordet till den
heter. I Bibeln talar
¨
¨
¨
¨
har boken ar inte bara drommar eller
Gud om for oss vad
¨
¨
hans namn ar
orealistiska forhoppningar. Att Guds
¨
¨
loften kommer att uppfyllas ar helt
¨
¨
˚
sakert! Men for att kunna tro pa de
¨
¨
˚
har loftena maste du veta mer om
den Gud som har gett dem.
GUD VILL ATT DU SKALL
VETA
¨
VEM HAN AR
˚
¨
14 Om du vill att nagon
skall lara
¨
¨
˚
kanna dig, vad gor du da? Du ta¨
lar sakert om vad du heter. Har Gud
˚
ett namn? Manga sekter och sam¨
fund svarar att hans namn ar ”Gud”
¨
˚
eller ”Herren”, men det ar inte nagra
¨
egennamn. Det ar titlar, precis som
¨
¨
¨
14. Vad ar Guds namn, och varfor bor vi an¨
vanda det?
¨
¨
Bibeln lar oss att Jehova ar universums
¨
karleksfulle Skapare
¨
¨
”kung” och ”president” ar titlar. Bibeln lar att Gud har
˚
¨
˚
manga titlar. ”Gud” och ”Herren” ar tva av dem. Men Bi¨
˚
beln lar ocksa att Gud har ett egennamn: Jehova. I Psalm
¨
¨
¨
83:18 sags det: ”Du, vars namn ar Jehova, du ensam ar
¨
¨
¨
¨
den Hogste over hela jorden.” Om den bibeloversattning
¨
˚
som du har inte anvander det namnet, kan du se pa sidor¨
¨
˚
¨
na 195–197 i tillagget i den har boken och fa veta varfor.
¨
¨
˚
Faktum ar att Guds namn forekommer tusentals ganger i
˚
¨
forntida bibelhandskrifter. Sa Jehova vill att du skall kan¨
na till hans namn och anvanda det. Man skulle kunna
¨
¨
¨
¨
saga att han anvander Bibeln for att presentera sig for dig.
¨
Vad lar Bibeln?
14
¨
¨
Gud gav sig sjalv ett namn som har rik innebord.
¨
Hans namn, Jehova, visar att han kan uppfylla alla lof¨
¨
ten han ger och genomfora allt som han har for avsikt att
¨
¨
¨
gora.1 Guds namn ar unikt, ensamt i sitt slag. Det ar bara
¨
¨
˚
˚
¨
˚
han som bar det. Jehova ar unik pa manga satt. Hur da?
˚
¨
16 Vi sag
att Psalm 83:18 sager om Jehova: ”Du ensam
¨
¨
¨
˚
ar den Hogste.” Jehova ar ocksa ensam om att kallas ”den
¨
¨
Allsmaktige”. I Uppenbarelseboken 15:3 sags det: ”Stora
¨
¨
och underbara ar dina garningar, Jehova Gud, den Alls¨
¨ ¨
¨
¨
maktige. Rattfardiga och sanna ar dina vagar, evighetens
15
¨
1 Fler upplysningar om inneborden i Guds namn och uttalet av det
˚
¨
hittar du pa sidorna 195–197 i tillagget.
15. Vad visar namnet Jehova om Gud?
¨
¨
¨
16, 17. Vad lar vi oss om Jehova av foljande titlar: a) ”den Allsmaktige”? b) ”evighetens Kung”? c) ”Skaparen”?
¨
Den karlek som
¨
en omtanksam far
¨
¨
kanner for sina
˚
barn aterspeglar
¨
¨
den storre karlek
˚
som var himmelske
¨
¨
Fader kanner for oss
¨
Vad ar sanningen om Gud?
15
¨
¨
¨
Kung.” Titeln ”den Allsmaktige” lar oss att Jehova ar den
¨
¨
¨
¨
¨
maktigaste som finns. Hans makt ar ojamforlig. Den ar
¨
¨
˚
overlagsen. Och titeln ”evighetens Kung” paminner oss
¨
˚ ˚
¨
¨
om att Jehova ar unik ocksa pa ett annat satt. Det ar
¨
bara han som alltid har funnits till. I Psalm 90:2 sags det:
˚
¨
˚
¨
˚
˚
”Fran ooverskadlig tid till ooverskadlig tid [fran evighet
¨
¨
till evighet] ar du Gud.” Den tanken inger vordnad, inte
sant?
¨
˚ ˚
¨
¨
17 Jehova ar
unik ocksa pa det sattet att han ensam ar
˚
Skaparen. I Uppenbarelseboken 4:11 star det: ”Du, Jeho˚
¨
¨
˚ ¨
¨
va, ja var Gud, ar vardig att fa harligheten och aran och
¨ ¨
˚
makten, darfor att du har skapat allt, och pa grund av din
¨
vilja var det till och blev skapat.” Allt du kan tanka dig –
˚
¨
fran de osynliga andevarelserna i den himmelska varlden
¨
˚
till stjarnorna som lyser pa natthimlen, frukterna som
¨
˚ ¨
vaxer pa traden och fiskarna som simmar i haven och
¨
floderna – allt finns till tack vare att Jehova ar Skaparen!
¨
KAN VI NARMA OSS JEHOVA?
¨
¨
¨
18 En del tycker att det kanns
lite avskrackande att lasa
¨
om Jehovas vordnadsbjudande egenskaper. De menar att
¨
¨
¨
¨
¨
han ar for stor och upphojd for att de skall kunna nar˚
¨
˚
ma sig honom. De tror inte att de betyder nagot for en sa
¨
¨
¨
¨
˚
¨
˚
maktig Gud. Men ar det ratt att tanka sa? Bibeln lar nagot
¨
helt annat. Den sager om Jehova att ”han egentligen inte
¨ ˚
˚
˚
¨
ar langt borta fran nagon enda av oss”. (Apostlagarning¨
arna 17:27) Bibeln uppmanar oss till och med: ”Narma er
˚
¨
Gud, sa skall han narma sig er.” (Jakob 4:8)
¨
¨
¨
¨
19 Hur kan du narma
dig Gud? Forst och framst bor du
¨
¨
¨
¨
¨
fortsatta att gora det du gor nu – lara kanna Gud. Jesus
¨
¨
18. Varfor menar en del att de aldrig skulle kunna narma sig Gud,
¨
men vad lar Bibeln?
¨
¨
19. a) Hur kan vi borja narma oss Gud, och vad kan det leda till?
¨
b) Vilka av Guds egenskaper tycker du ar mest tilltalande?
16
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
sade: ”Detta betyder evigt liv: att de lar kanna dig, den
¨
ende sanne Guden, och den som du har sant ut, Jesus
¨
Kristus.” (Johannes 17:3) Ja, Bibeln lar oss att det leder
¨
¨
till ”evigt liv” att vi lar kanna Jehova och Jesus! Tidigare
¨
¨
¨
¨
i det har kapitlet laste vi att ”Gud ar karlek”. (1 Johan˚
˚
nes 4:8, 16) Han har ocksa manga andra underbara och
¨
tilltalande egenskaper. Bibeln sager till exempel att Jeho¨
¨
˚
va ar ”en barmhartig och nadig Gud, sen till vrede och
˚ ¨
rik pa karleksfull omtanke och sanning”. (2 Moseboken
¨
¨ ˚
34:6) Han ar ”god och redo att forlata”. (Psalm 86:5) Han
¨
˚
¨
ar talmodig. (2 Petrus 3:9) Han ar lojal. (Uppenbarelse¨
boken 15:4) Efter hand som du laser mer i Bibeln,
kommer du att se hur Jehova har visat att han har dessa
˚
och manga andra tilltalande egenskaper.
¨
20 Vi kan inte se Gud, eftersom han ar
en osynlig ande.
¨
¨
(Johannes 1:18; 4:24; 1 Timoteus 1:17) Men nar du lar
¨
dig mer om honom genom det du laser i Bibeln, kan du
¨
¨
lara kanna honom som person. Som psalmisten sade kan
du ”betrakta Jehovas ljuvlighet”. (Psalm 27:4; Romarna
¨
1:20) Ju mer du lar dig om Jehova, desto verkligare kom¨
¨
˚
mer han att bli for dig och desto storre orsak far du att
¨
¨
¨
alska honom och kanna dig nara honom.
¨
˚
¨
¨
¨
21 Du kommer att forst
a varfor Bibeln lar oss att tan˚
˚
¨
ka pa Jehova som var Fader. (Matteus 6:9) Det ar inte
˚
˚
˚
bara sa att vi har fatt livet av honom, utan han vill ocksa
˚
¨
att vi skall leva ett sa bra liv som mojligt – precis som en
¨
¨
karleksfull far vill att hans barn skall gora. (Psalm 36:9)
¨
˚
¨
¨
Bibeln lar ocksa att manniskor kan bli Jehovas vanner.
¨
¨
(Jakob 2:23) Tank bara – du kan bli en van till universums
Skapare!
˚
¨
20–22. a) Vi kan inte se Gud, men hindrar det oss fran att narma oss
¨
˚
¨
¨
˚
honom? Forklara. b) Vad kan nagon i all valmening saga at dig att
¨
¨
gora, men hur bor du reagera?
¨
Vad ar sanningen om Gud?
17
¨
¨
22 Nar
du fortsatter att skaffa dig kunskap i Bibeln, kan˚
¨
¨
˚
¨
ske nagon i all valmening sager at dig att sluta gora det.
¨
¨
¨
Han eller hon kanske ar orolig for att du skall andra dina
˚
˚
trosuppfattningar. Men lat ingen hindra dig fran att odla
¨
¨
˚
˚
den basta vanskap du nagonsin kan fa.
¨
¨
˚
23 Du kommer sakert
att stota pa en del saker som du
¨
˚
˚
¨
inte forstar med en gang. Kanske tycker du att det ar ge¨
¨
˚
¨
nant att be om hjalp att forsta, men dra dig inte for
˚
¨
¨
att fraga. Det kan kravas lite odmjukhet, men Jesus sade
¨
¨
att det ar bra att vara odmjuk, som ett litet barn. (Mat¨
˚
teus 18:2–4) Och barn staller ju massor av fragor. Gud vill
˚
¨
˚
att du skall fa svar. Bibeln berommer nagra som var iv¨
¨
¨
riga att lara kanna Gud. De undersokte noga Skrifterna
¨
¨
˚
¨
for att vara sakra pa att det de fick lara sig var sanningen.
¨
(Apostlagarningarna 17:11)
¨
¨
¨
¨
¨
24 Det basta
sattet att lara kanna Jehova ar att under¨
˚
¨
soka Bibeln. Den skiljer sig fran alla andra bocker. Hur
˚
¨
da? Det handlar nasta kapitel om.
¨
¨
¨
¨
˚
˚ ¨
23, 24. a) Varfor bor du fortsatta att stalla fragor om det du far lara
¨
dig? b) Vad handlar nasta kapitel om?
¨
VAD BIBELN L AR
ˇ Gud bryr sig om dig personligen. (1 Petrus
5:7)
¨
ˇ Guds namn ar Jehova. (Psalm 83:18)
¨
ˇ Jehova inbjuder dig att narma dig honom.
(Jakob 4:8)
¨
¨
¨
ˇ Jehova ar karleksfull, omtanksam och barm¨
hartig. (2 Moseboken 34:6; 1 Johannes 4:
8, 16)
˚
KAPITEL TVA
˚
Bibeln – en bok fran Gud
˚
¨
Hur skiljer sig Bibeln fran alla andra bocker?
¨
Hur kan Bibeln hjalpa dig att ta itu med
personliga problem?
¨
˚
Varfor kan du lita pa profetiorna i Bibeln?
˚
˚
¨
˚
˚
KAN du komma ihag
nagot tillfalle da du fick en fin gava
¨
¨
¨
¨
av en kar van? Du blev sakert valdigt glad och varm om
¨
˚
¨
˚
hjartat. En gava sager ju nagot om givaren – att han eller
¨
¨
¨
hon uppskattar din vanskap. Sakert talade du om for din
¨
¨
¨
˚
van hur tacksam du var for den omtanksamma gavan.
¨
˚
˚
2 Bibeln ar
en gava fran Gud som vi verkligen kan vara
¨
¨
¨
˚
tacksamma for. Den har unika boken berattar om sadant
˚
˚
¨
som vi annars aldrig skulle fa reda pa. Den berattar till
¨
exempel om skapandet av stjarnhimlen, jorden och den
¨
¨
˚
forste mannen och den forsta kvinnan. Den innehaller
˚
¨
palitliga principer som hjalper oss att ta itu med livets
¨
bekymmer och problem. Den forklarar hur Gud kom¨
mer att forverkliga sina avsikter och se till att det blir
¨
¨ ˚
˚
¨
battre forhallanden pa jorden. Ja, Bibeln ar en fantastisk
˚
gava!
¨
˚
˚
¨
¨
3 Bibeln ar
ocksa en gava som varmer hjartat, eftersom
˚
den uppenbarar nagot om givaren, Jehova Gud. Att han
˚
¨
har gett oss en sadan bok visar att han vill att vi skall lara
¨
¨
¨
¨
kanna honom val. Ja, Bibeln kan hjalpa dig att narma dig
Jehova.
˚
¨ ¨
˚
˚
1, 2. Pa vilka satt ar Bibeln en fantastisk gava fran Gud?
¨
3. Att Jehova Gud har gett oss Bibeln, vad sager det oss om honom,
¨
¨
˚
¨
och varfor varmer det vart hjarta?
19
¨
¨
¨
”Nya varldens oversattning av
˚
˚
˚
Den heliga skrift” finns pa manga sprak
¨
˚
˚
Om du har ett exemplar av Bibeln ar du langt ifran en˚ ¨
sam. Bibeln har, helt eller delvis, getts ut pa over 2 300
˚
¨
¨
sprak. Det betyder att over 90 procent av varldens befolk˚
˚
˚
ning har tillgang till den pa sitt modersmal. I genomsnitt
¨
sprids mer an en miljon biblar varje vecka! Och miljarder
exemplar av hela Bibeln eller delar av den har tryckts. Det
finns verkligen ingen annan bok som Bibeln.
¨
5 Dessutom ar
Bibeln ”inspirerad av Gud”. (2 Timoteus
¨
¨
¨
3:16) Vad innebar det? Bibeln sjalv svarar: ”Manniskor ta˚
lade ord fran Gud, under det att de drevs av helig ande.”
˚ ¨
¨
(2 Petrus 1:21) Man kan illustrera det sa har: En affarsman
˚
kanske later en sekreterare skriva ett brev. Brevet inne˚
¨
¨ ¨ ¨
haller affarsmannens tankar och instruktioner. Darfor ar
¨
˚
det i sjalva verket hans brev, inte sekreterarens. Pa liknan¨
˚
de satt innehaller Bibeln Guds budskap, inte ett budskap
˚
¨
¨
˚
fran de manniskor som skrev den. Hela Bibeln ar alltsa
”Guds ord”. (1 Thessalonikerna 2:13)
4
¨
¨
¨
4. Vad tycker du ar imponerande nar det galler spridningen av Bibeln?
¨
¨
5. Vad innebar det att Bibeln ar ”inspirerad av Gud”?
20
¨
Vad lar Bibeln?
¨
SAMSTAMMIG OCH KORREKT
˚
6 Bibeln skrevs under en period pa˚ 1600 ar.
Skribenter˚
na hade olika bakgrund. Nagra var jordbrukare, fiskare
och herdar. Andra var profeter, domare och kungar. Lu¨
kas, som skrev ett av evangelierna, var lakare. Men trots
˚
att skribenterna levde vid olika tider och hade sa olika
¨
¨
˚
¨
bakgrund ar Bibeln samstammig fran borjan till slut.1
¨
¨
¨
7 Den forsta
boken i Bibeln talar om for oss hur mansk¨
lighetens problem borjade. Den sista boken visar att hela
¨ ˚
jorden kommer att bli ett paradis, en tradgard. Bibelns
¨
˚
berattelse omfattar tusentals ars historia, och varje avsnitt
¨
˚ ˚
¨
¨
˚
¨
hjalper oss pa nagot satt att forsta vad Guds avsikter ar
¨
¨
och hur han skall forverkliga dem. Det ar imponerande
¨ ˚
¨
¨
¨
¨
att Bibeln ar sa samstammig, men det ar vad vi bor for¨
˚
vanta oss av en bok fran Gud.
¨
˚
8 Bibeln ar
vetenskapligt korrekt. Den innehaller till
˚
¨
och med upplysningar som var langt fore sin tid. Tred˚
¨
je Moseboken innehaller lagar om karantan och hygien
˚
som de forntida israeliterna fick vid en tid da folken runt
˚
omkring dem var helt okunniga om sadant. Och vid en
˚
tid da man hade felaktiga uppfattningar om jordens form
talade en av Bibelns skribenter om jordens ”rund”. Han
¨
˚
˚
¨
anvande da ett hebreiskt ord som ocksa kan betyda ”sfar”
¨
˚
eller ”klot”. (Jesaja 40:22) Bibeln sager ocksa korrekt att
¨
˚
¨
jorden ”hanger ... pa intet”. (Job 26:7) Bibeln ar natur˚
¨
¨
ligtvis inte nagon larobok i naturvetenskap, men nar¨ den
˚
¨
¨
kommer in pa vetenskapliga amnen ar den korrekt. Ar det
¨ ¨ ¨
˚
inte vad vi bor forvanta oss av en bok fran Gud?
¨
¨
¨
˚ ˚
1 Somliga sager att Bibeln motsager sig sjalv, men de past
¨ aendena
saknar grund. Se kapitel 7 i boken Bibeln – Guds ord eller manniskors?,
utgiven av Jehovas vittnen.
¨ ¨
˚
¨
¨
¨
¨
6, 7. Varfor ar det sa anmarkningsvart att Bibelns berattelse ar sam¨
stammig?
¨
8. Ge exempel som visar att Bibeln ar vetenskapligt korrekt.
˚
Bibeln – en bok fran Gud
21
¨
˚
¨
9 Bibeln ar
ocksa historiskt korrekt och tillforlitlig.
¨
¨
˚
˚
Berattelserna ar ofta mycket detaljerade. Manga gang˚
˚
er innehaller de inte bara namnen pa enskilda indivi˚
¨
der, utan ocksa uppgifter om deras harstamning.1 Och i
motsats till andra historieskrivare, som ofta valde att inte
¨
namna det egna landets nederlag, var bibelskribenterna
¨
¨
arliga och berattade till och med om sina egna och sitt
¨
¨
folks svagheter. I Fjarde Moseboken erkande skribenten
¨
˚
Mose ett allvarligt fel som han sjalv hade begatt och som
¨
¨
¨
han blev strangt tillrattavisad for. (4 Moseboken 20:2–12)
˚
¨
¨
Sadan uppriktighet ar sallsynt i andra historiska redo¨
¨ ¨
¨
gorelser men ar kannetecknande for Bibeln, eftersom den
¨
˚
ar en bok fran Gud.
˚
EN BOK SOM INNEHALLER PRAKTISK VISHET
¨
¨
10 Eftersom Bibeln ar
inspirerad av Gud, ar den ”nyt¨
tig till undervisning, till tillrattavisning, till korrigering”.
¨
(2 Timoteus 3:16) Ja, Bibeln ar en bok som vi har prak˚
tisk nytta av. Den aterspeglar en djup kunskap om den
¨
¨
¨ ˚
manskliga naturen. Det ar inte forvanande, eftersom det
¨
¨
¨
¨
ar Skaparen, Jehova Gud, som ar dess forfattare! Han for˚
˚
¨
¨
¨
¨
star vara tankar och kanslor battre an vi sjalva. Dessutom
¨
¨
vet Jehova vad vi behover for att vara lyckliga. Han vet
˚
¨
ocksa vad vi bor undvika.
¨
˚
¨
11 Tank
pa det tal som Jesus holl och som brukar
kallas bergspredikan. Det finns upptecknat i Matteus,
¨
¨
¨
1 Lagg till exempel marke till Jesu detaljerade slaktregister i Lukas
3:23–38.
˚
¨
˚
9. a) Pa vilka satt visar sig Bibeln vara historiskt korrekt och palitlig?
¨
¨
b) Att skribenterna var arliga, vad sager det oss om Bibeln?
¨ ¨
¨ ˚
¨
10. Varfor ar det inte forvanande att Bibeln ar en bok som vi har praktisk nytta av?
˚
11, 12. a) Vilka fragor tog Jesus upp i sin bergspredikan? b) Vilka and˚
¨ ¨
¨
˚
ra praktiska fragor behandlas i Bibeln, och varfor ar det forstandigt
¨
˚
att folja de rad den ger?
Bibelskribenten
¨
Jesaja forutsade
Babylons fall
¨
¨
¨
¨
kapitel 5–7, och ar ett masterverk nar det galler under˚
˚
visning. Jesus tog upp manga olika fragor, bland annat
¨
hur man finner sann lycka, hur man loser konflikter, hur
˚
¨
˚
man skall be och hur man far en ratt syn pa materiella sa¨
˚
ker. Jesu ord ar lika kraftfulla och praktiska i var tid som
¨
de var nar han yttrade dem.
¨
12 En del bibliska principer galler
familjelivet, arbets¨
vanor och relationer manniskor emellan. Bibelns princi-
˚
Bibeln – en bok fran Gud
23
¨
¨
˚
¨
¨
per ar tillampliga pa alla manniskor, och det ar alltid till
˚
¨
¨
˚
¨
vart basta att folja de rad den ger. Det Gud sager genom
profeten Jesaja beskriver kortfattat den vishet vi finner i
¨
¨
¨
Bibeln: ”Jag, Jehova, ar din Gud, den som lar dig att gora
¨
¨
det som ar till nytta for dig.” (Jesaja 48:17)
˚
EN BOK SOM INNEHALLER PROFETIOR
˚
¨
˚
13 Bibeln innehaller
en mangd profetior, och manga
¨ ¨
av dem har redan uppfyllts. Har ar ett exempel: Genom
˚
¨
profeten Jesaja, som levde pa 700-talet f.v.t., forutsade Je¨
¨
hova att staden Babylon skulle odelaggas. (Jesaja 13:19;
14:22, 23) Jehova angav detaljer som visade exakt hur det
¨
˚
¨
˚
har skulle ga till. Invaderande harar skulle fa den flod
som rann genom Babylon att ”torka ut”, och de skulle ta
¨
sig in i staden utan strid. Men det ar inte allt. Jesajas pro˚
fetia angav till och med namnet pa den kung som skulle
inta Babylon – Cyrus. (Jesaja 44:27–45:2)
˚
14 Omkring 200 ar
senare – natten mellan den 5 och
¨ ¨
¨
6 oktober 539 f.v.t. – slog en har lager i narheten av Ba¨ ¨
bylon. Vem var harforaren? En persisk kung som hette
¨
¨
Cyrus. Scenen var nu klar for uppfyllelsen av en marklig profetia. Men skulle Cyrus soldater inta Babylon utan
¨
strid, som det var forutsagt?
¨
15 Babylonierna hade en fest den natten och kande
¨
sig sakra bakom sina massiva stadsmurar. Under tiden
ledde Cyrus skickligt bort vattnet i floden. Snart hade
˚
˚
¨
vattennivan sjunkit sa mycket att hans man kunde ta
¨
¨
¨
sig fram langs flodbadden och narma sig stadsmurarna.
¨
Men hur skulle Cyrus soldater kunna komma innanfor
13. Vilka detaljer inspirerade Jehova profeten Jesaja att skriva ner
˚
angaende Babylon?
˚
14, 15. Hur uppfylldes nagra av detaljerna i Jesajas profetia om
Babylon?
24
¨
Vad lar Bibeln?
˚
Babylons murar? Av nagon anledning hade portarna till
˚
¨
¨
¨
staden vardslost lamnats oppna den natten!
¨
˚
16 Om Babylon forutsades det ocksa:
”Hon skall ald˚
rig vara bebodd, och hon skall aldrig, fran generation
¨
¨
till generation, ha sin boning dar. Och dar skall ing˚
¨
˚
en arab sla upp sitt talt, och inga herdar skall lata sina
¨
¨
¨
hjordar lagga sig ner dar.” (Jesaja 13:20) Den har pro¨
˚
fetian forutsade inte bara stadens fall. Den visade ocksa
¨
¨
att staden skulle vara odelagd for alltid. Du kan se bevis
¨
¨
¨
for att de har orden har uppfyllts. Platsen dar det forn˚
¨
tida Babylon lag – omkring 80 kilometer soder om Bag¨
¨
¨
dad i Irak – ar obebodd och ode som ett tyst vittnesbord
om att det Jehova sade genom Jesaja har uppfyllts: ”Jag
¨
skall sopa bort henne med forintelsens kvast.” (Jesaja
14:22, 23)1
˚
1 Fler upplysningar om Bibelns profetior hittar du pa sidorna 27–29
¨
¨
i broschyren En bok for alla manniskor, utgiven av Jehovas vittnen.
¨
¨
16. a) Vad forutsade Jesaja om Babylons slutliga ode? b) Hur upp¨
¨
fylldes Jesajas profetia om Babylons odelaggelse?
˚
Bibeln – en bok fran Gud
25
¨
¨
¨
17 Det ar
trosstarkande att se att Bibeln ar en bok som
˚
¨
innehaller tillforlitliga profetior. Och eftersom Jehova
Gud har uppfyllt sina profetior i det flydda, har vi all an˚
˚
ledning att lita pa att han ocksa kommer att uppfylla sitt
¨
lofte om att jorden skall bli ett paradis. (4 Moseboken
23:19) Ja, vi har ”ett hopp om evigt liv som Gud, som inte
¨ ¨
kan ljuga, for lange sedan har utlovat”. (Titus 1:2)1
¨
”GUDS ORD AR LEVANDE”
¨
18 Det vi har sett i det har
kapitlet visar tydligt att Bi¨
¨
˚
beln verkligen ar en unik bok. Men det som gor den sa
¨
¨
¨
˚
1 Odelaggandet av Babylon ar bara ett exempel pa hur bibliska pro¨ ¨
¨
fetior uppfyllts. Andra exempel ar odelaggandet av Tyros och Nine¨
ve. (Hesekiel 26:1–5; Sefanja 2:13–15) Daniels profetia forutsade hur
¨
¨
¨
˚
en rad varldsvalden skulle folja pa varandra efter Babylons fall, bland
˚
annat Medo-Persien och Grekland. (Daniel 8:5–7, 20–22) Manga pro¨
˚
fetior gallde den utlovade Messias och uppfylldes pa Jesus Kristus. Se
¨
¨
sidorna 199–201 i tillagget, dar dessa messianska profetior behandlas.
˚
¨
¨
¨
17. Pa vilket satt ar det trosstarkande att se att Bibelns profetior har
uppfyllts?
¨
˚
18. Vilket kraftfullt uttalande gor aposteln Paulus angaende ”Guds
ord”?
Ruiner av Babylon
26
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
¨
vardefull ar inte i forsta hand den inre samstammigheten,
den vetenskapliga och historiska exaktheten, den praktis¨
ka visheten och de tillforlitliga profetiorna. Aposteln Pau¨
lus skrev: ”Guds ord ar levande och utvecklar kraft och
¨
¨
˚
¨
¨
˚ ˚
ar skarpare an nagot tveeggat svard och tranger sa langt
¨
¨
in att det skiljer sjal och ande, och leder och deras marg,
¨
¨
´
och kan bedoma hjartats tankar och avsikter.” (Hebreerna 4:12)
¨
19 Att vi laser
Guds ”ord”, eller budskap, i Bibeln kan
¨ ¨
˚
¨
¨
forandra vart liv. Det kan hjalpa oss att granska oss sjalva
˚
¨
¨
pa ett satt som vi aldrig tidigare gjort. Vi kanske sager att
¨
˚
¨
˚
vi alskar Gud, men vart satt att reagera pa det som hans
¨
¨
˚
inspirerade ord, Bibeln, lar oss kommer att avsloja vara in˚
¨
nersta tankar, ja, vart hjartas avsikter.
¨
˚
¨
20 Bibeln ar
verkligen en bok fran Gud. Den ar en bok
¨ ¨
¨
¨
˚
som vi bor lasa, studera och satta stort varde pa. Visa din
¨
˚
˚
¨
tacksamhet for denna gava fran Gud genom att fortsatta
¨
˚
¨
¨
att undersoka dess innehall. Nar du gor det kommer du
¨
˚
¨
¨
att forsta vad Guds avsikt ar med manniskorna. Och just
˚
¨
den fragan, vad hans avsikt ar och hur den kommer att
¨
¨
forverkligas, handlar nasta kapitel om.
¨
¨
19, 20. a) Hur kan Bibeln hjalpa dig att granska dig sjalv? b) Hur kan
¨
˚
du visa din tacksamhet for Guds unika gava, Bibeln?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
¨
¨ ¨
ˇ Bibeln ar inspirerad av Gud och ar darfor
¨
korrekt och tillforlitlig. (2 Timoteus 3:16)
˚
˚
ˇ De rad Guds ord innehaller har vi praktisk
nytta av i det dagliga livet. (Jesaja 48:17)
¨
¨
ˇ Guds loften i Bibeln kommer helt sakert att
uppfyllas. (4 Moseboken 23:19)
KAPITEL TRE
¨
Vad ar Guds avsikt med jorden?
¨
¨
Vad ar Guds avsikt med manniskorna?
¨
˚
Hur har Guds satt att styra blivit ifragasatt?
˚
Hur kommer livet pa jorden att bli i framtiden?
¨
GUDS avsikt med jorden ar verkligen storslagen. Hans
¨
vilja ar att jorden skall vara uppfylld av lyckliga, fris¨
¨
ka manniskor. Bibeln sager att ”Gud [planterade] en
¨ ˚
¨
¨
tradgard i Eden” och att han lat ”varje trad som var
˚
¨
¨
¨
inbjudande att se pa och gott att ata av vaxa upp” dar. Se¨
¨
dan Gud hade skapat den forste mannen och den forsta
¨
kvinnan, Adam och Eva, satte han dem i den har vack¨ ˚
ra tradgarden, som skulle vara deras hem, och sade till
¨ ¨
dem: ”Var fruktsamma och foroka er och uppfyll jorden
¨
och lagg den under er.” (1 Moseboken 1:28; 2:8, 9, 15)
˚
¨
˚
Det var alltsa Guds avsikt att manniskorna skulle fa
¨
˚
barn, utbreda paradiset over hela jorden och ta vard om
djuren.
˚
¨
2 Tror du att Jehova Gud nagonsin
kommer att for˚
¨
˚
verkliga sin avsikt, sa att manniskorna kan fa leva i ett
˚
¨
paradis pa jorden? ”Jag har sagt det”, forklarar Gud, ”jag
¨
˚
genomfor det ocksa.” (Jesaja 46:9–11; 55:11) Ja, det Gud
¨
¨
˚
¨
har for avsikt att gora, det kommer han ocksa att gora!
¨
¨ ¨
Han sager om jorden att han ”inte skapade den forgaves utan formade den till att vara bebodd”. (Jesaja 45:18)
¨
˚
˚
Vilket slags manniskor skulle fa leva pa jorden? Och hur
¨
1. Vad ar Guds avsikt med jorden?
¨
2. a) Hur vet vi att Gud kommer att forverkliga sin avsikt med jor¨
¨
˚
¨
den? b) Vad sager Bibeln om att manniskor skall fa leva for evigt?
28
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
lange ville Gud att de skulle leva har? Bibeln svarar: ”De
¨
¨ ¨
rattfardiga skall ta jorden i besittning, de skall bo for evigt
˚
pa den.” (Psalm 37:29; Uppenbarelseboken 21:3, 4)
¨
3 Sa˚ har det inte blivit annu,
som vi tydligt kan se.
¨
¨
¨
Manniskorna blir sjuka och dor. De strider och dodar
˚
˚
¨
¨
varandra. Nagot gick pa tok. Men en sak ar saker: Det
¨
var inte Guds avsikt att jorden skulle se ut som den gor
¨
¨
i dag! Vad var det som hande? Varfor har det inte bli˚
vit som Gud avsag? Ingen vanlig historiebok kan tala om
¨
¨
det for oss, eftersom problemet borjade i himlen.
¨
EN FIENDE FRAMTRADER
¨
¨
˚
4 Den forsta boken i Bibeln berattar om en motstanda¨
¨ ˚
re till Gud som gav sig till kanna i Edens tradgard. Han
omtalas som ”ormen”, men han var inte blott och bart
¨
ett djur. Den sista boken i Bibeln visar att han ar den ”som
¨
kallas Djavul och Satan”, den ”som vilseleder hela den
˚
bebodda jorden”. Han kallas ocksa ”den ursprunglige ormen”. (1 Moseboken 3:1; Uppenbarelseboken 12:9) Den
¨
¨
¨
¨
har maktige angeln, eller osynlige andevarelsen, anvande
¨
¨
en orm for att tala till Eva, precis som nar en buktalare har
˚
en docka bredvid sig och far det att verka som om hans
¨
˚
¨
rost kommer fran dockan. Den har andevarelsen hade
¨
¨
¨
utan tvivel varit med nar Gud beredde jorden for att man˚
niskorna skulle bo pa den. (Job 38:4, 7)
¨
5 Men eftersom allt som Jehova har skapat ar
fullkom¨
ligt, kan man undra vem som skapade denne ”Djavul”,
¨
¨
denne ”Satan”. Kort sagt: En av Guds maktiga andesoner
˚
˚
3. Vilken sorglig situation ser vi nu pa jorden, och vilka fragor kan
¨ ¨
¨
vi darfor stalla?
¨
4, 5. a) Vem var det i sjalva verket som talade till Eva genom en orm?
¨
¨
b) Hur kan en person som tidigare har varit skotsam och arlig bli en
tjuv?
¨
Vad ar Guds avsikt med jorden?
29
¨
¨
¨
gjorde sig sjalv till Djavulen. Hur var det mojligt? Vi vet att
¨
¨
en person som tidigare har varit skotsam och arlig kan bli
˚
˚
˚
¨
en tjuv. Hur gar det till? Personen i fraga kan lata ett oratt
¨
¨
¨
¨
¨
begar borja gro i sitt hjarta. Om han fortsatter att tanka
˚
¨
¨
pa det, kan det oratta begaret bli mycket starkt. Om sedan
¨
¨
tillfallet dyker upp, kan han handla enligt sitt oratta be¨
gar. (Jakob 1:13–15)
¨
¨
6 Det var det som hande
i fallet med Satan, Djavu¨
len. Han hade tydligen hort hur Gud gav Adam och Eva
i uppdrag att skaffa barn och uppfylla jorden med sina
avkomlingar. (1 Moseboken 1:27, 28) Det verkar som om
¨
¨
¨
Satan tankte: ”Alla de har manniskorna skulle kunna
¨
¨
¨
¨
¨
tillbe mig i stallet for Gud!” Ett oratt begar borjade allt˚
¨
sa gro i hans hjarta. Till sist handlade han. Han bedrog
¨
Eva genom att ljuga for henne om Gud. (1 Moseboken
¨
¨
¨
3:1–5) Han blev darigenom Djavulen (”djavul” betyder
”baktalare”). Samtidigt blev han Satan (”satan” betyder
˚
”motstandare”).
¨
¨
¨
7 Genom att anvanda
sig av logn och bedrageri fick Sa¨
˚
tan, Djavulen, bade Adam och Eva att vara olydiga mot
¨
Gud, att synda mot honom. (1 Moseboken 2:17; 3:6) Foljden blev att de till slut dog, precis som Gud hade sagt att
¨
de skulle gora om de var olydiga. (1 Moseboken 3:17–19)
¨
¨
Eftersom Adam blev ofullkomlig nar han syndade, arvde
˚
alla hans avkomlingar ofullkomlighet och synd fran ho˚ ¨
nom. (Romarna 5:12) Situationen kan illustreras sa har:
¨
¨
Om man bakar brod och anvander en form som har en
¨
˚
¨
buckla, vad hander da med varje brod som man bakar i
¨
˚
¨
den formen? Jo, varje brod far ett marke efter bucklan i
˚
¨
¨
formen, en defekt. Pa liknande satt har varje manniska
¨
˚
arvt en ”buckla” i form av ofullkomlighet fran Adam. Det
¨
¨
¨
6. Hur blev en av Guds maktiga andesoner Satan, Djavulen?
¨
¨
7. a) Varfor dog Adam och Eva? b) Varfor blir alla Adams avkomling¨
ar gamla och dor?
¨
Vad lar Bibeln?
30
¨
¨ ¨
¨
¨
ar darfor alla manniskor blir gamla och dor. (Romarna
3:23)
¨
8 Nar
Satan fick Adam och Eva att synda mot Gud led¨
˚
de han i sjalva verket ett uppror. Han ifragasatte Jehovas
˚
¨
¨
8, 9. a) Vad pastod Satan tydligen? b) Varfor dodade inte Gud upp˚
rorsmakarna med en gang?
Hur skulle Satan ha kunnat
¨
erbjuda Jesus varldens alla riken
¨
om han inte agde dem?
¨
Vad ar Guds avsikt med jorden?
31
¨
¨
˚
¨
satt att styra. Satan sade egentligen: ”Gud ar en dalig hars˚
˚
kare. Han ljuger och undanhaller sina undersatar det som
¨
¨
¨
¨
ar gott. Manniskorna behover inte ha Gud som harskare
¨
¨
¨
¨
over sig. De kan sjalva bestamma vad som ar gott och vad
¨
˚
¨
som ar ont. Och de kommer att fa det battre under mitt
˚
˚
¨
styre.” Hur skulle Gud reagera pa en sadan frack ankla¨
gelse? Somliga tycker att Gud helt enkelt borde ha dodat
¨
de har upprorsmakarna. Men skulle det ha avgjort saken?
¨
¨ ¨
Skulle det ha bevisat att Guds satt att styra ar ratt?
¨
¨
¨
¨
9 Jehovas fullkomliga kansla
for rattvisa tillat honom
¨
˚
inte att doda upprorsmakarna med en gang. Han viss¨
¨
˚
te att det behovdes tid for att den stridsfraga som Satan
¨
¨
˚
¨
hade vackt skulle kunna avgoras pa ett tillfredsstallande
¨
¨
¨
¨
¨
satt och for att det skulle bli bevisat att Djavulen ar en log¨
¨ ¨ ¨
˚
¨
nare. Gud beslot sig darfor for att lata manniskorna styra
¨
sig sjalva en tid under Satans inflytande. Anledningen till
¨
˚
˚
˚ ˚
att Jehova valde att gora sa och till att han har latit sa lang
˚
¨
˚
˚
tid ga innan han avgor den stridsfraga som uppstatt be¨
¨
handlas i kapitel 11 i den har boken. Men tank nu efter:
¨
¨
˚
Gjorde Adam och Eva ratt nar de trodde pa Satan, som
˚
¨
¨
aldrig hade gjort nagot gott for dem? Var det ratt av dem
att tro att Jehova, som hade gett dem allt de hade, var en
¨ ¨ ¨
hjartlos lognare? Vad skulle du ha gjort?
¨
¨
˚
¨
˚
10 Det ar
bra att vi tanker pa de har fragorna, eftersom
¨
¨
vi alla stalls infor situationer som liknar den som uppstod
¨
¨
˚
i Eden. Ja, vi har mojlighet att stalla oss pa Jehovas sida
˚ ˚
¨
och visa att Satan har fel i sina pastaenden. Vi kan erkan˚
¨
¨
na Jehova som var harskare och hjalpa till att bevisa att
¨
¨
˚
Satan ar en lognare. (Psalm 73:28; Ordspraksboken 27:11)
¨ ¨
˚
¨
¨
Tyvarr ar det fa av varldens alla miljarder manniskor som
¨
¨
¨
˚
¨
valjer att gora det. Det vacker en viktig fraga: Lar Bibeln
¨
¨
verkligen att Satan styr den har varlden?
¨
˚
10. Hur kan vi stalla oss pa Jehovas sida och visa att Satan har fel i
˚ ˚
sina pastaenden?
32
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
VEM STYR DEN HAR VARLDEN?
¨
¨
¨
11 Jesus tvivlade aldrig pa˚ att Satan ar
den har varldens
¨
¨
¨
˚ ˚
¨
harskare. Vid ett tillfalle, nar Satan pa nagot mirakulost
¨
¨
¨
satt visade Jesus ”varldens alla kungariken och deras harlighet”, lovade han Jesus: ”Allt detta vill jag ge dig, om
¨
¨
du faller ner och utfor en handling av tillbedjan agnad
˚
¨
at mig.” (Matteus 4:8, 9; Lukas 4:5, 6) Tank efter. Skul¨
¨
le det har erbjudandet ha varit en frestelse for Jesus om
¨
¨
¨
Satan inte var harskaren over dessa riken? Jesus forneka¨
de inte att alla dessa riken tillhorde Satan. Det skulle han
¨
sakert ha gjort om Satan inte hade varit den verkliga makten bakom dem.
¨
¨
12 Jehova ar
naturligtvis den allsmaktige Guden, uni˚
versums Skapare. (Uppenbarelseboken 4:11) Men det star
¨
¨
¨
ingenstans i Bibeln att Jehova Gud ar den har varldens
¨
¨
¨
harskare, och det sags inte heller att Jesus Kristus ar det.
¨
¨
¨
Jesus kallade uttryckligen Satan ”den har varldens hars¨
kare”. (Johannes 12:31; 14:30; 16:11) Bibeln sager till och
¨
¨
med att Satan, Djavulen, ar ”denna tingens ordnings
˚
gud”. (2 Korinthierna 4:3, 4) Om denne motstandare,
¨
Satan, skrev aposteln Johannes: ”Hela varlden ligger i den
˚
ondes vald.” (1 Johannes 5:19)
¨
HUR SATANS VARLD KOMMER ATT TAS BORT
¨
˚
˚
¨
¨
13 For
varje ar som gar blir varlden allt farligare. Den ar
´
full av stridande armeer, ohederliga politiker, skenheliga
¨
¨ ¨
¨
religiosa ledare och forhardade brottslingar. Varlden som
˚
˚
¨ ¨
¨
¨
sadan gar inte att forandra. Bibeln visar att den tid ar nara
˚
˚
¨
da Gud skall utplana den onda varlden i sitt krig, Har¨
¨
¨ ¨
mageddon. Det kommer att bana vag for en rattfardig ny
¨
varld. (Uppenbarelseboken 16:14–16)
¨
¨
11, 12. a) Hur visar en frestelse som Jesus utsattes for att Satan ar den
¨
¨
¨
¨
˚
¨
har varldens harskare? b) Namn nagot annat som visar att Satan ar
¨
¨
¨
den har varldens harskare.
¨
¨
¨
13. Varfor behovs det en ny varld?
¨
Vad ar Guds avsikt med jorden?
33
¨
14 Jehova Gud har utvalt Jesus Kristus till att vara hars¨
kare i hans himmelska kungarike, hans regering. For
¨
¨
¨
˚
lange sedan forutsades det i Bibeln: ”Ett barn har fotts at
˚
¨
oss, en son har getts at oss; och det furstliga herradomet
˚
skall vila pa hans skuldra. Och hans namn skall vara ...
˚
¨
Fredsfurste. Pa det furstliga herradomets utbredning och
˚
˚
¨
pa freden skall det inte vara nagon ande.” (Jesaja 9:6, 7)
˚
¨
¨
¨
¨
Angaende det har herradomet, den har regeringen, larde
¨
˚
Jesus sina efterfoljare att be: ”Lat ditt kungarike komma.
˚
˚
˚
˚ ˚
Lat din vilja ske, sa som i himlen sa ocksa pa jorden.”
¨
(Matteus 6:10) Som vi kommer att se langre fram i den
¨
¨
¨
har boken skall Guds kungarike snart ta bort den har varl¨
¨
dens styrande makter och sjalvt ersatta dem alla. (Daniel
¨
2:44) Sedan kommer Guds kungarike att gora jorden till
ett paradis.
¨
¨
¨
EN NY VARLD AR NARA!
¨ ¨
¨
¨
15 Bibeln fors
akrar oss: ”Enligt hans [Guds] lofte vantar
˚
¨ ¨ ¨
vi pa nya himlar och en ny jord dar rattfardighet skall bo.”
¨
(2 Petrus 3:13; Jesaja 65:17) Nar Bibeln talar om ”jorden”
˚
¨
˚
syftar den ibland pa manniskorna som lever pa jorden.
¨ ¨
¨
(1 Moseboken 11:1) Den rattfardiga ”nya jorden” ar ett
¨
¨
¨
samhalle av manniskor som har Guds godkannande.
¨
˚ ˚
16 Jesus lovade att de som Gud godkanner
skall fa ga¨
van ”evigt liv” i den kommande nya varlden. (Markus
˚
¨
10:30) Sla upp Johannes 3:16 och 17:3 i din bibel och las
˚
¨
¨
˚
vad Jesus sade att vi maste gora for att fa evigt liv. De som
˚
¨
˚
¨
far den har fantastiska gavan av Gud blir rikt valsignade.
¨
¨
¨
¨ ˚
Lagg marke till vad Bibeln sager om forhallandena i det
˚
kommande paradiset pa jorden.
¨
14. Vem har Gud utvalt till att vara harskare i hans kungarike, och
¨
hur blev det forutsagt?
¨
15. Vad ar den ”nya jorden”?
˚
˚
¨
16. Vilken dyrbar gava ger Gud at dem som han godkanner, och vad
˚
¨
¨
˚
maste vi gora for att fa den?
¨
Vad lar Bibeln?
34
˚
¨
Ondskan, krigen, brottsligheten och valdet ar borta.
¨
¨
”Den ondskefulle ar inte mer. ... Men de odmjuka skall
ta jorden i besittning.” (Psalm 37:10, 11) Det kommer att
˚
¨
vara fred, eftersom Gud ”far krigen att upphora intill jor¨
˚
dens yttersta ande”. (Psalm 46:9; Jesaja 2:4) Da skall ”den
¨ ¨
¨
¨
˚
rattfardige blomstra, och fred i overflod, tills manen inte
¨
¨
mer ar” – med andra ord for evigt! (Psalm 72:7)
¨
18 Jehovas tillbedjare lever i trygghet. Sa˚ lange
israeliterna
˚
pa Bibelns tid lydde Gud, levde de i trygghet. (3 Moseboken 25:18, 19) Det kommer verkligen att bli underbart
˚
att fa uppleva en liknande trygghet i paradiset. (Jesaja
32:18; Mika 4:4)
¨
19 Ingen livsmedelsbrist. ”Det skall bli fullt med brod¨
˚
¨
˚
sad pa jorden”, sjong psalmisten. ”Pa bergens topp skall
¨
¨
det vara ett overflod.” (Psalm 72:16) Jehova Gud kommer
¨
¨ ¨
att valsigna de rattfardiga, och ”jorden skall ge sin avkastning”. (Psalm 67:6)
20 Hela jorden blir ett paradis. Vackra nya hus kom¨ ˚
¨
˚
mer att byggas och tradgardar anlaggas pa den mark som
˚
¨ ¨
¨
en gang fordarvades av syndfulla manniskor. (Jesaja 65:
˚
21–24; Uppenbarelseboken 11:18) Allteftersom tiden gar
kommer hela jorden att bli lika vacker och fruktbar som
¨ ˚
¨
Edens tradgard var. Gud kommer alltid att ”matta allt
¨
levande med vad de onskar”. (Psalm 145:16)
¨
21 Frid mellan manniskor
och djur. Vilda djur och hus˚
djur kommer att beta tillsammans. Inte ens sma barn
¨
¨
¨
¨
kommer att behova vara radda for djur som nu ar farliga.
(Jesaja 11:6–9; 65:25)
17
¨
˚
17, 18. Hur kan vi vara sakra pa att det kommer att vara fred och tryg¨ ˚
¨
˚
ga forhallanden overallt pa jorden?
¨
¨
19. Hur vet vi att det kommer att finnas ett overflod av mat i Guds
¨
nya varld?
¨
¨
˚
20. Varfor kan vi vara sakra pa att hela jorden kommer att bli ett paradis?
¨
21. Vad visar att det kommer att vara frid mellan manniskor och djur?
¨
Vad lar Bibeln?
36
¨
Inga sjukdomar. Som harskare i Guds himmelska
¨
kungarike kommer Jesus att bota manniskor i mycket
¨
¨
¨
¨
˚
storre omfattning an nar han var har pa jorden. (Matteus
˚
9:35; Markus 1:40–42; Johannes 5:5–9) ”Ingen invanare
¨
¨
skall saga: ’Jag ar sjuk.’ ” (Jesaja 33:24; 35:5, 6)
¨
¨
¨
23 Doda
manniskor uppvacks till liv, med utsikten att
¨
¨
¨
¨
aldrig behova do igen. Alla som sover i doden och som ar
˚
˚
i Guds minne kommer att fa uppsta. Ja, ”det skall ske en
˚
¨
˚
¨ ¨
¨ ¨
uppstandelse for bade de rattfardiga och de orattfardiga”.
¨
(Apostlagarningarna 24:15; Johannes 5:28, 29)
¨
¨
24 Vilken fantastisk framtid som vantar
dem som valjer
¨
¨
˚
¨
att lara kanna var store Skapare, Jehova Gud, och att tjana
¨
˚
honom! Det var det har kommande paradiset pa jorden
˚ ¨
som Jesus syftade pa nar han lovade en brottsling som
dog vid sidan av honom: ”Du skall vara med mig i para¨
¨
diset.” (Lukas 23:43) Det ar viktigt att vi lar oss mer om
¨
Jesus Kristus, eftersom det ar genom honom som alla de
¨
¨
har valsignelserna skall komma.
22
¨
22. Vad kommer att handa med alla sjukdomar?
¨
˚
¨
¨
23. Varfor kommer uppstandelsen att bli en stor gladje for oss?
˚
˚
˚
24. Vad tycker du om tanken pa att fa leva i paradiset pa jorden?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
ˇ Gud kommer att forverkliga sin avsikt att
¨
gora jorden till ett paradis. (Jesaja 45:18;
55:11)
¨
¨
ˇ Satan styr nu den har varlden. (Johannes
12:31; 1 Johannes 5:19)
¨
ˇ I den kommande nya varlden skall Gud
¨
¨
˚
˚
¨
valsigna manniskorna pa manga satt.
(Psalm 37:10, 11, 29)
KAPITEL FYRA
¨
Vem ar Jesus Kristus?
Vilken speciell uppgift har Jesus?
˚
Varifran kom han?
¨
Hur var han som manniska?
˚
¨
¨
DET finns manga beromda personer i varlden. En del
¨
¨ ¨
ar valkanda i sin hemtrakt, sin egen stad eller sitt eget
¨
¨
¨
land. Andra ar varldsberomda. Men bara det att man
¨
˚
¨
kanner till namnet pa en beromd person betyder inte att
¨
man verkligen kanner honom. Det betyder inte att man
¨
kanner till detaljer om hans bakgrund och vet hur han
¨
¨
egentligen ar som manniska.
¨
¨
¨
2 Manniskor runt om i varlden
har hort en del om Je˚
¨
sus Kristus, trots att han levde pa jorden for omkring
˚
˚
¨
2 000 ar sedan. Men manga har inte klart for sig vem
¨
Jesus egentligen var. Somliga sager att han var en god
¨
manniska och ingenting annat. Andra menar att han
˚
¨
bara var en profet. Andra aterigen tror att Jesus ar Gud
¨
¨
¨
och att man bor tillbe honom. Bor man gora det?
¨
¨
3 Det ar
viktigt att vi kanner till sanningen om Jesus.
¨
¨ ¨
¨
Varfor det? Darfor att Bibeln sager: ”Detta betyder evigt
¨
¨
liv: att de lar kanna dig, den ende sanne Guden, och
¨
den som du har sant ut, Jesus Kristus.” (Johannes 17:3)
¨
Ja, att vi kanner till sanningen om Jehova Gud och om
˚
Jesus Kristus kan leda till evigt liv pa en paradisisk jord.
¨
¨
¨
¨
1, 2. a) Varfor kan man inte saga att man verkligen kanner en beromd
¨
¨
˚
person bara for att man kanner till namnet pa honom? b) Vilka olika
uppfattningar finns det om Jesus?
¨ ¨
¨
3. Varfor ar det viktigt att vi kanner till sanningen om Jesus?
¨
Vad lar Bibeln?
¨
(Johannes 14:6) Dessutom ar Jesus
¨
¨
¨
¨
det basta foredome vi kan ha nar det
¨
galler hur vi skall leva och hur vi skall vara mot
¨
andra. (Johannes 13:34, 35) I det forsta kapitlet i den
¨
har boken behandlades sanningen om Gud. Vi skall nu
¨
se vad Bibeln lar om Jesus Kristus.
DEN UTLOVADE MESSIAS
˚
¨
¨
Langt innan Jesus foddes forutsade Bibeln att Gud
¨
skulle sanda en som skulle vara Messias, eller Kristus.
˚
Titlarna ”Messias” (som kommer fran ett hebreiskt
˚
ord) och ”Kristus” (som kommer fran ett grekiskt
˚
ord) betyder bada ”den Smorde”. Den som Gud
4
4. Vad betyder titlarna ”Messias” och ”Kristus”?
Vid sitt dop blev Jesus
Messias, eller Kristus
¨
Vem ar Jesus Kristus?
39
¨
lovade att sanda skulle bli smord, dvs. bli insatt av Gud i
¨
¨
¨
¨
˚
en sarskild stallning. Langre fram i den har boken far vi
¨
¨
lara oss mer om Messias viktiga uppgift i forbindelse med
¨
˚
˚
¨
uppfyllelsen av Guds loften. Vi far ocksa veta vilka valsig¨
nelser Jesus kan ge oss redan nu. Men innan han foddes
¨
˚
var det sakert manga som undrade: Vem kommer att visa
sig vara Messias?
¨
˚
¨
5 Under det forsta
arhundradet var larjungarna till
˚
¨
Jesus fran Nasaret helt overtygade om att han var den
¨
forutsagde Messias. (Johannes 1:41) En av dem, Simon
˚
¨
Petrus, sade rakt pa sak till Jesus: ”Du ar Messias.” (Mat¨
teus 16:16) Men hur kunde hans larjungar – och hur kan
¨
˚
vi – vara sakra pa att Jesus verkligen var den utlovade
Messias?
¨
¨
6 Flera av Guds profeter som levde fore
Jesus forut˚
¨
sade manga detaljer om Messias. De har detaljerna skulle
¨
¨
hjalpa manniskor att identifiera honom. Man kan illu˚
¨
¨
strera det sa har: Anta att du blir ombedd att hamta
˚
¨
¨
nagon vid en bussterminal, en jarnvagsstation eller en
¨
˚
¨
¨
¨
flygplats, dar manga manniskor ar i rorelse. Du har aldrig
¨
¨
˚
traffat den har personen tidigare. Skulle det da inte vara
¨
¨
˚
¨
till hjalp for dig om nagon beskrev honom och namnde
˚
¨
vissa detaljer? Pa liknande satt har Jehova genom Bibelns profeter gett en mycket detaljerad beskrivning av
¨
˚
vad Messias skulle gora och vad han skulle fa vara med
¨
¨
om. Uppfyllelsen av alla de har profetiorna skulle hjalpa
¨
troende manniskor att tydligt identifiera honom.
¨
¨
¨
˚
7 Vi skall se pa˚ tva˚ exempel. For
det forsta: Over 700 ar
¨ ¨
¨
i forvag forutsade profeten Mika att den utlovade Messias
¨
skulle fodas i Betlehem, en liten stad i Juda. (Mika 5:2)
¨
¨
¨
¨
5. Vad var Jesu larjungar helt overtygade om nar det gallde Jesus?
¨
¨
6. Illustrera hur Jehova har hjalpt troende manniskor att identifiera
Messias.
¨
˚
7. Namn tva av de profetior som uppfylldes i samband med Jesus.
40
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
Var foddes da Jesus? Jo, i just den staden! (Matteus
¨
2:1, 3–9) For det andra: Profetian i Daniel 9:25 angav
˚
¨ ¨
˚
¨
flera hundra ar i forvag exakt vilket ar Messias skulle tra˚
¨
da fram – ar 29 v.t.1 Uppfyllelsen av de har och andra
profetior bevisar att Jesus var den utlovade Messias.
¨
8 Ett annat bevis for
att Jesus var Messias gavs mot slu˚
˚
¨
¨
tet av ar 29, da Jesus gick till Johannes doparen for att
¨
bli dopt i floden Jordan. Jehova hade lovat att Johannes
˚
skulle fa se ett tecken som gjorde att han kunde identifiera Messias. Johannes fick se det tecknet vid Jesu dop.
¨
¨
¨
Bibeln berattar vad som hande: ”Nar Jesus hade blivit
¨
dopt steg han genast upp ur vattnet; och se, himlarna
¨
˚
¨
oppnades, och han sag Guds ande sanka sig ner lik en
¨
˚
¨
duva och komma over honom. Se! Det var ocksa en rost
˚
¨
¨
fran himlarna som sade: ’Denne ar min Son, den alskade,
¨
som jag har godkant.’ ” (Matteus 3:16, 17) Efter att ha sett
¨
¨
¨
och hort det har var Johannes helt overtygad om att Je¨
¨
sus var sand av Gud. (Johannes 1:32–34) I det ogonblick
˚
¨ ¨
da Guds ande – Guds verksamma kraft – utgots over Jesus
den dagen, blev han Messias, eller Kristus, den som var
¨
forordnad till att vara ledare och kung. (Jesaja 55:4)
9 Uppfyllelsen av bibliska profetior och Jehova Guds
¨
eget vittnesbord visar tydligt att Jesus var den utlovade
˚
˚
˚
Messias. Men Bibeln besvarar ocksa tva andra viktiga fra˚
gor om Jesus Kristus: Varifran kom han, och hur var han
¨
som manniska?
˚
VARIFRAN KOM JESUS?
¨
10 Bibeln lar
att Jesus levde i himlen innan han kom
¨
1 En forklaring av hur Daniels profetia uppfylldes i samband med
˚
¨
Jesus finns pa sidorna 197–199 i tillagget.
¨
8, 9. Vilket bevis for att Jesus var Messias gavs vid hans dop?
¨
10. Vad lar Bibeln om Jesu tillvaro innan han kom till jorden?
¨
Vem ar Jesus Kristus?
41
¨
¨
till jorden. Mika, som forutsade att Messias skulle fodas
˚
˚
i Betlehem, sade ocksa att hans ursprung var ”fran for¨
˚
na tider”. (Mika 5:2) Jesus sjalv sade flera ganger att han
¨
¨
hade levt i himlen innan han foddes som manniska.
(Johannes 3:13; 6:38, 62; 17:4, 5) Som en andevarelse i
¨
¨ ˚
himlen stod Jesus i ett sarskilt forhallande till Jehova.
¨
¨
˚
11 Jesus ar
Jehovas karaste Son – och det pa goda grun¨
¨
der. Han kallas ”den forstfodde av all skapelse”, eftersom
¨
˚
han var Guds forsta skapelse.1 (Kolosserna 1:15) Nagot
¨
¨
¨
¨
annat som gor denne Son sarskilt dyrbar ar att han ar den
¨
”enfodde Sonen”. (Johannes 3:16) Det betyder att Jesus
¨
¨
¨
˚
ar den ende som ar skapad direkt av Gud. Jesus ar ocksa
¨
¨
den ende som Gud anvande nar han skapade allt annat.
(Kolosserna 1:16) Dessutom kallas Jesus ”Ordet”. (Johan¨
˚
¨
nes 1:14) Det sager oss att han talade pa Guds vagnar.
¨
Utan tvivel formedlade han budskap och anvisningar till
¨
¨
˚
¨
¨
Faderns ovriga soner, bade anglar och manniskor.
¨
¨
¨
¨
12 Ar den forstf
odde Sonen jamlik Gud, som en del
¨
¨
˚
¨
tror? Det ar inte vad Bibeln lar. Som vi sag i forra para˚
¨
grafen blev Sonen skapad. Han hade alltsa en borjan,
˚
¨
˚
medan Jehova Gud varken har nagon borjan eller nagot
¨
slut. (Psalm 90:2) Den enfodde Sonen hade inte ens en
˚
¨ ¨
¨
¨
tanke pa att forsoka bli jamlik sin Fader. Bibeln lar tydligt
¨
¨
¨
och klart att Fadern ar storre an Sonen. (Johannes 14:28;
¨
¨
1 Korinthierna 11:3) Jehova ensam ar ”Gud den Allsmak¨ ¨
¨
tige”. (1 Moseboken 17:1) Darfor har han ingen jamlike.2
¨
¨ ¨
1 Jehova ar Skaparen och kallas darfor Fader. (Jesaja 64:8) Jesus ska¨ ¨
¨
pades av Gud och kallas darfor Guds Son. Av liknande skal kallas and¨
¨
ra andevarelser Guds soner, och manniskan Adam kallas son till Gud.
(Job 1:6; Lukas 3:38)
¨
¨
¨
¨ ¨
2 Fler bevis for att den forstfodde Sonen inte ar jamlik Gud hittar
˚
¨
du pa sidorna 201–204 i tillagget.
¨
¨
11. Hur visar Bibeln att Jesus ar Jehovas karaste Son?
¨
¨
¨ ¨
12. Hur vet vi att den forstfodde Sonen inte ar jamlik Gud?
42
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
13 Jehova och hans forstf
odde Son hade ett nara um¨
˚
˚
¨
gange i miljarder ar – langt innan stjarnhimlen och
¨
¨
jorden skapades. Fadern alskade Sonen, och Sonen alskade Fadern. (Johannes 3:35; 14:31) Sonen var precis lik sin
¨
¨ ¨
¨
¨
Fader. Det ar darfor Bibeln sager att Sonen ar ”den osynlige Gudens avbild”. (Kolosserna 1:15) Ja, alldeles som en
¨
˚
¨
˚
mansklig son kan vara mycket lik sin far pa olika satt, sa
˚
aterspeglade denne himmelske Son sin Faders egenskaper och personlighet.
¨
¨
14 Jehovas enfodde
Son lamnade villigt himlen och
¨
¨
kom hit ner till jorden for att leva som manniska. Men
¨
du kanske undrar hur en andevarelse kunde fodas som
¨
¨
manniska. For att det skulle kunna ske gjorde Jehova ett
¨
¨
¨
¨
˚
underverk. Han overforde sin forstfodde Sons liv fran
himlen till den judiska jungfrun Marias moderliv. Ing¨ ¨
¨
en jordisk far var inbegripen. Maria kunde darfor foda
en fullkomlig son. Hon gav honom namnet Jesus. (Lukas
1:30–35)
¨
HUR VAR JESUS SOM MANNISKA?
¨
¨
˚
15 Det Jesus sade och gjorde nar han var har
pa jorden
¨
¨
¨
¨
hjalper oss att lara kanna honom val. Men inte bara det.
¨
¨
¨
˚
Genom Jesus lar vi kanna Jehova battre. Hur da? Kom
˚
˚
ihag att denne Son fullkomligt aterspeglade sin Faders
¨ ¨
egenskaper och personlighet. Det var darfor Jesus sade
¨
till en av sina larjungar: ”Den som har sett mig, han har
˚
¨
ocksa sett Fadern.” (Johannes 14:9) I de fyra bibelbocker
¨ ¨
som ar kanda som evangelierna – Matteus, Markus, Lukas
˚
och Johannes – far vi veta mycket om Jesu Kristi liv, verksamhet och personliga egenskaper.
¨
¨
¨
13. Vad menar Bibeln nar den sager att Sonen ar ”den osynlige Gudens avbild”?
¨
¨
¨
14. Hur kunde Jehovas enfodde Son fodas som manniska?
¨
¨
¨
¨
¨
15. Varfor kan vi saga att vi genom Jesus lar kanna Jehova battre?
¨
Vem ar Jesus Kristus?
43
¨
¨
16 Jesus var kand
som ”Larare”. (Johannes 1:38; 13:13)
¨
¨
¨
¨
Vad larde han manniskorna? Hans budskap gallde i forsta hand ”de goda nyheterna om kungariket” – dvs. Guds
¨
kungarike, den himmelska regering som skall styra over
¨
¨
¨
hela jorden och ge odmjuka manniskor eviga valsignel¨
¨
ser. (Matteus 4:23) Vems budskap var det har i sjalva
¨
¨
¨
verket? Jesus sjalv sade: ”Vad jag lar ut ar inte mitt utan
¨
¨
tillhor honom som har sant mig”, dvs. Jehova. (Johannes
¨
˚
7:16) Jesus visste att hans Fader vill att manniskor skall fa
¨
˚
hora de goda nyheterna om kungariket. I kapitel 8 far vi
¨
veta mer om Guds kungarike och vad det skall utratta.
¨
¨
¨
˚
17 Var undervisade Jesus? Overallt dar
han traffade pa
¨
˚
¨
˚
manniskor – pa landsbygden, i staderna, i byarna, pa
¨
˚
¨
torgen och i hemmen. Jesus vantade inte pa att manniskorna skulle komma till honom. Han gick till dem.
¨
¨
(Markus 6:56; Lukas 19:5, 6) Varfor anstrangde sig Je˚
¨
˚
sus sa mycket och anvande sa mycket tid till att predika
¨ ¨
och undervisa? Darfor att det var Guds vilja att han skul¨
le gora det. Jesus gjorde alltid sin Faders vilja. (Johannes
˚
8:28, 29) Men det fanns ocksa en annan orsak till att
¨
han predikade. Han kande medlidande med folkskarorna
¨
¨
som kom for att se och hora honom. (Matteus 9:35, 36)
¨
¨
De var forsummade av sina religiosa ledare, som borde
¨
ha lart dem sanningen om Gud och hans avsikter. Jesus
¨
¨
˚ ¨
visste att manniskorna verkligen behovde fa hora budskapet om Guds kungarike.
¨
¨
¨
18 Jesus var en karleksfull
och varmhjartad manniska
¨
¨
med djupa kanslor. Manniskor drogs¨ till honom, efter¨
¨
som han var tillganglig och vanlig. Aven barnen trivdes
¨
¨
16. Vad gallde Jesu budskap i forsta hand, och vems budskap var det?
¨
¨
˚
17. Var undervisade Jesus, och varfor anstrangde han sig sa mycket
¨
for att undervisa andra?
¨
18. Vilka av Jesu egenskaper tycker du ar mest tilltalande?
¨
Jesus predikade overallt
¨
¨
˚
¨
dar han traffade pa manniskor
tillsammans med honom. (Markus 10:13–16) Jesus var
¨
opartisk. Han hatade korruption och orattvisor. (Matteus
˚
˚
¨
21:12, 13) Vid en tid da kvinnor inte visades nagon stor˚ ¨
¨
re respekt och hade fa rattigheter i samhallet behandlade
¨
han dem med vardighet. (Johannes 4:9, 27) Jesus var
¨
˚
¨
¨
˚
uppriktigt odmjuk. En gang tvattade han fotterna pa sina
¨
apostlar, en uppgift som vanligen utfordes av den ring¨
aste tjanaren.
¨
¨
19 Jesus var vaken for
andras behov och kande med
˚
¨
¨
¨
dem som hade det svart. Det marktes sarskilt nar han
¨
med Guds andes kraft botade manniskor genom under¨
verk. (Matteus 14:14) En man som hade spetalska kom till
¨
Jesus och sade: ”Om du bara vill, kan du gora mig ren.”
¨
¨
¨
Jesus kunde sjalv kanna hur den har mannen led och
˚
¨
plagades. Han greps av medlidande, rackte ut sin hand,
¨
rorde vid mannen och sade: ”Jag vill. Bli ren.” Och den
¨
19. Vilket exempel visar att Jesus var vaken for andras behov?
45
¨
sjuke mannen blev botad! (Markus 1:40–42) Kan du fore¨
˚
¨
stalla dig hur den mannen maste ha kant sig?
TROGEN TILL SLUTET
¨
˚
¨
¨
¨
¨
¨
Jesus ar vart framsta foredome nar det galler att visa
¨
lojalitet och lydnad mot Gud. Han forblev trogen mot
¨ ˚
sin himmelske Fader under alla forhallanden och trots
˚
¨
motstand och lidande av alla slag. Jesus avvisade bestamt
˚
Satans frestelser och gav inte efter. (Matteus 4:1–11) Nag¨
˚
¨
ra av Jesu egna slaktingar trodde inte pa honom i borjan,
¨
˚
utan sade till och med att han hade ”mist forstandet”.
¨
˚
(Markus 3:21) Men Jesus lat sig inte paverkas. Han fort¨
satte att utfora det arbete som Gud hade gett honom.
¨
¨
Trots forolampningar och misshandel bevarade Jesus
¨
¨
¨ ¨
¨
˚
sjalvbeharskningen och forsokte aldrig gora nagot som
˚
kunde skada hans motstandare. (1 Petrus 2:21–23)
20
¨
˚
¨
¨
¨
¨
¨
20, 21. Hur ar Jesus vart framsta foredome nar det galler att visa lojalitet och lydnad mot Gud?
¨
Vad lar Bibeln?
46
¨
¨
˚
Jesus forblev trogen till sin dod – en grym och plag¨
¨
¨
sam dod for sina fienders hand. (Filipperna 2:8) Tank
˚
˚
pa vad han fick utsta under det sista dygnet av sitt
¨
liv som manniska. Han blev arresterad, anklagad av fal¨
˚
ska vittnen, forklarad skyldig av korrupta domare, hanad
¨
˚
av pobelhopar och torterad av soldater. Fastspikad pa en
˚
pale drog han sitt sista andetag och ropade: ”Det har
˚
fullbordats!” (Johannes 19:30) Men pa tredje dagen ef¨
¨
ter Jesu dod uppvackte hans himmelske Fader honom till
˚
liv igen, som en andevarelse. (1 Petrus 3:18) Nagra veckor
˚
¨
¨
˚
senare atervande han till himlen. Dar satte han sig ”pa
¨
¨
˚
˚ ¨
Guds hogra sida” och vantade pa att fa borja regera som
´
kung. (Hebreerna 10:12, 13)
˚
22 Vad astadkom
Jesus genom att han var trogen till sin
¨
¨
¨
¨
¨
˚
˚
dod? Hans dod gor det mojligt for oss att fa evigt liv pa en
˚
¨
paradisisk jord precis som Jehovas avsikt var fran borjan.
˚
¨
Hur da? Det handlar nasta kapitel om.
21
˚
¨
22. Vad astadkom Jesus genom att han var trogen till sin dod?
¨
VAD BIBELN L AR
ˇ Uppfyllda profetior och Guds eget vittnes¨
¨
bord bevisar att Jesus ar Messias, eller
Kristus. (Matteus 16:16)
ˇ Jesus levde i himlen som en andevarelse
˚
langt innan han kom till jorden. (Johannes
3:13)
¨
¨
ˇ Jesus var en larare, en karleksfull och varm¨
¨
¨
¨
¨
hjartad manniska och ett foredome nar det
¨
galler att vara fullkomligt lydig mot Gud.
(Matteus 9:35, 36)
KAPITEL FEM
˚
¨
Aterlosningen
¨
˚
– Guds storsta gava
¨ ˚
¨
Vad innebar aterlosningen?
¨
Hur ordnade Jehova med en losen?
˚
¨
¨
¨
Vad kan aterlosningen innebara for dig?
¨
Hur kan du visa att du ar tacksam
¨
¨
˚
for den har gavan?
¨
¨
˚
˚
˚
˚
VILKEN ar den basta gava du nagonsin fatt? En gava
¨
¨
behover inte vara dyr for att vara betydelsefull. En
˚
¨
¨
¨
¨
gavas verkliga varde mats inte nodvandigtvis i pengar.
¨
˚
¨
Nej, nar en gava gor dig lycklig eller fyller ett verkligt
¨
¨
¨
behov i ditt liv, ar den mycket vardefull for dig personligen.
˚
¨
2 Av alla gavor
du skulle kunna onska dig finns det en
¨
¨
¨
¨
˚
˚
som ar mer vardefull an alla andra. Det ar en gava fran
¨
Jehova Gud till manniskorna. Han har gett oss mycket,
¨
˚
¨
men hans storsta gava till oss ar hans Sons, Jesu Kristi,
¨
¨
losenoffer, dvs. att han lat Jesus Kristus ge sitt liv som
¨
¨
en losen. (Matteus 20:28) Som vi skall se i det har
¨ ˚
¨
¨
˚
¨
kapitlet ar aterlosningen den vardefullaste gava du over
˚
¨
huvud taget kan fa, eftersom den kan ge˚ dig oandlig
¨
lycka och kan fylla dina viktigaste behov. Aterlosningen
¨
¨
¨
¨
ar verkligen det storsta uttrycket for Jehovas karlek till
dig.
¨
˚
¨
¨
¨
1, 2. a) Nar har en gava stort varde for dig personligen? b) Varfor kan
¨
˚
¨
¨
¨
˚
˚
det sagas att aterlosningen ar den vardefullaste gava du nagonsin
˚
kan fa?
48
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
¨
VAD INNEBAR ATERLOSNINGEN?
¨ ˚
¨
3 Enkelt uttryckt innebar
aterlosningen att Jehova har
¨
¨
¨
¨
betalat en losen for att befria, eller radda, manniskorna
˚
¨
¨
¨
˚
fran synd och dod. (Efesierna 1:7) For att kunna forsta
¨
˚
¨
˚
˚
˚
¨
vad Bibelns lara om aterlosningen gar ut pa maste vi tan˚
¨
¨ ˚
¨
ka pa det som hande i Edens tradgard. Det ar bara om
¨
¨
vi inser vad Adam forlorade nar han syndade som vi kan
¨
˚
¨ ˚
¨
¨
˚ ¨
˚
¨
forsta varfor aterlosningen ar en sa vardefull gava for oss.
¨
˚
4 Nar Jehova skapade Adam gav han honom nagot som
¨
verkligen var dyrbart – liv som en fullkomlig manniska.
¨
¨
Tank efter vad det innebar for Adam. Han hade en full¨ ¨
komlig kropp och ett fullkomligt sinne och skulle darfor
˚
¨
¨
aldrig bli sjuk, aldras eller do. Som en fullkomlig manni¨
¨ ˚
ska stod han i ett sarskilt forhallande till Jehova. Bibeln
¨
sager att Adam var ”son till Gud”. (Lukas 3:38) Adam
˚
¨
¨ ˚
hade alltsa ett nara forhallande till Jehova Gud, precis
¨
som en son har till en karleksfull far. Jehova talade
med sin jordiske son, gav honom meningsfulla arbets¨
˚
¨ ¨
uppgifter och lat honom fa veta vad som forvantades av
honom. (1 Moseboken 1:28–30; 2:16, 17)
5 Adam skapades ”till Guds avbild”. (1 Moseboken 1:
27) Det innebar inte att Adam liknade Gud till utseendet.
¨
Som vi fick veta i kapitel 1 ar Jehova en osynlig ande. (Jo˚
¨
hannes 4:24) Jehova har alltsa inte en kropp av kott och
blod. Att Adam skapades till Guds avbild innebar att han
skapades med egenskaper som liknade Guds egenskaper,
¨
¨
¨
daribland karlek, vishet, rattvisa och kraft. Adam var lik
˚
sin Fader ocksa i ett annat viktigt avseende. Han hade en
¨
fri vilja. Adam var inte lik en maskin som bara kan gora
¨ ˚
¨
˚
¨
¨
3. Vad innebar aterlosningen, och vad maste vi inse for att kunna for˚
¨
¨
˚
¨
˚ ¨
sta varfor den har gavan ar sa vardefull?
¨
˚
4. Vad innebar det for Adam att han hade fatt liv som en fullkomlig
¨
manniska?
¨
¨
5. Vad menar Bibeln nar den sager att Adam skapades ”till Guds avbild”?
˚
¨
¨
˚
Aterlosningen – Guds storsta gava
49
¨
¨
det som den ar konstruerad for eller programmerad att
¨
¨
gora. Nej, han kunde fatta egna beslut och valja mellan
¨
¨
ratt och oratt. Om han hade valt att lyda Gud, skulle han
˚
¨
˚
ha fatt leva for evigt pa en paradisisk jord.
¨
¨
6 Det ar
helt klart att Adam betalade ett mycket hogt
¨
¨
¨
pris nar han var olydig mot Gud och domdes till doden.
¨
Hans synd kostade honom hans fullkomliga manniskoliv med allt vad det innebar. (1 Moseboken 3:17–19)
¨
Sorgligt nog forlorade Adam detta dyrbara liv inte bara
¨
¨
˚ ¨
for sig sjalv utan ocksa for sina framtida avkomlingar.
¨
¨
Guds ord sager: ”Synden kom in i varlden genom en enda
¨
¨
¨
manniska [Adam], och doden genom synden, och do˚ ˚ ¨
¨
¨ ¨
den [spred sig] pa sa satt ... till alla manniskor darfor att
¨
de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Ja, vi har alla arvt
˚
¨ ¨
¨
˚
synden fran Adam. Darfor sager Bibeln att han ”salde”
¨
sig och sina avkomlingar till slaveri under synd och dod.
¨
(Romarna 7:14) For Adam och Eva fanns det inget hopp,
eftersom de avsiktligt valde att vara olydiga mot Gud.
¨
Men hur var det med deras avkomlingar, daribland oss?
¨
¨
7 Jehova kom till manniskornas hjalp genom att ordna
¨
¨
¨
¨
med en losen. Vad ar en losen? Ordet ”losen” som det an¨
˚
¨
¨
¨
vands i Bibeln avser i stort sett tva saker. For det forsta ar
¨
¨
˚ ˚
en losen det pris man betalar for att fa nagon frigiven el¨
¨
˚
¨
¨
ler for att kopa tillbaka nagot. Den kan jamforas med det
¨
˚
¨
pris som betalas for frigivning av krigsfangar. For det and¨
¨
¨
¨
ra ar en losen det pris som tacker, eller ersatter, kostnaden
¨
˚
˚
¨
for nagot. Det paminner om det pris som man betalar for
¨
˚
att ersatta en skada som uppstatt i samband med en olyc˚
˚
ka. Om nagon orsakar en olycka far han betala ett belopp
¨
¨
som tacker kostnaden for skadan.
¨
¨
˚
6. Vad forlorade Adam nar han var olydig mot Gud, och hur paverkades hans avkomlingar?
˚
¨
¨
7, 8. Vilka tva saker avses med ordet ”losen” som det anvands i
Bibeln?
¨
Vad lar Bibeln?
50
¨
¨
¨
Hur skulle det vara mojligt att tacka den enorma for¨
˚
lust som Adam orsakade oss alla och frikopa oss fran
¨
˚
¨
slaveriet under synd och dod? Vi skall se pa den losen
¨
som Jehova ordnade med och vad den kan betyda for dig.
¨
HUR JEHOVA ORDNADE MED EN LOSEN
¨
9 Eftersom det var ett fullkomligt manniskoliv
som
˚
¨
˚
¨
hade gatt forlorat, kunde det aldrig nagonsin kopas till¨
baka med ett ofullkomligt manniskoliv. (Psalm 49:7, 8)
¨
¨
Det som behovdes var en losen som hade samma
¨
¨
¨
varde som det som forlorats. Det ar i enlighet med den
¨
¨ ¨
¨
bibliska principen om fullkomlig rattvisa: ”Sjal for sjal.”
˚
(5 Moseboken 19:21) Vad var det da som motsvarade
¨
˚
¨
¨
vardet pa den fullkomliga manniskosjal, det fullkomliga
¨
¨
manniskoliv, som Adam forlorade? Ett annat fullkomligt
¨
¨
¨
manniskoliv var den ”motsvarande losen” som kravdes.
(1 Timoteus 2:6)
¨
¨
10 Hur ordnade Jehova med en losen?
Han sande en av
¨
¨
sina fullkomliga andesoner till jorden. Men han sande
¨
¨
inte vem som helst. Han sande sin allra karaste Son, sin
¨
¨
enfodde Son. (1 Johannes 4:9, 10) Denne Son lamnade
villigt sitt hem i himlen. (Filipperna 2:7) Som vi fick veta
¨
¨
¨
¨
i forra kapitlet utforde Jehova ett underverk nar han over¨
forde denne Sons liv till Marias moderliv. Genom Guds
¨
¨
heliga ande foddes Jesus som en fullkomlig manniska
¨
¨
och var inte understalld straffet for synd. (Lukas 1:35)
¨
¨
¨
11 Hur kunde en enda manniska
vara en losen for
˚
¨
¨
¨
˚
manga, ja, for miljoner manniskor? Det kan vi forsta om
¨
˚
¨
vi tanker pa vad det var som gjorde att manniskorna, som
8
¨
¨
9. Vad slags losen kravdes?
¨
10. Hur ordnade Jehova med en losen?
¨
¨
¨
¨
11. Hur kunde en enda manniska vara en losen for miljoner manniskor?
˚
¨
¨
˚
Aterlosningen – Guds storsta gava
51
˚
˚
¨
nu uppgar till manga miljoner, blev syndare. Nar Adam
¨
¨
syndade forlorade han sitt dyrbara, fullkomliga manni¨ ¨
¨
skoliv. Han kunde darfor inte fora fullkomligt liv vidare
¨
till sina avkomlingar. Han kunde bara fora ofullkomligt
¨
¨
liv vidare och darmed synd och dod. Jesus, som Bibeln
¨
kallar ”den siste Adam”, hade ett fullkomligt manniskoliv, och han syndade aldrig. (1 Korinthierna 15:45) Man
¨
¨
¨
skulle kunna saga att Jesus intog Adams plats for att radda
¨
oss. Genom att Jesus var fullstandigt lydig mot Gud och
˚
genom att han offrade, eller avstod fran, sitt fullkomli¨
¨
ga manniskoliv betalade han priset for Adams synd. Jesus
˚ ˚ ¨
gav pa sa satt Adams avkomlingar ett hopp. (Romarna 5:
19; 1 Korinthierna 15:21, 22)
12 Bibeln beskriver i detalj det lidande som Jesus fick
˚
˚
utsta innan han dog. Han blev svart pryglad, grymt
˚
˚
˚
¨
fastspikad pa en tortyrpale och led en langsam, smart¨
sam dod. (Johannes 19:1, 16–18, 30; sidorna 204–206 i
¨
¨
¨
¨
˚
tillagget) Varfor var det nodvandigt att Jesus fick lida sa
¨
˚
mycket? I ett kapitel langre fram far vi veta att Satan har
˚ ˚
¨
˚
pastatt att ingen av Jehovas tjanare pa jorden kommer att
¨
¨
forbli trogen under provning. Genom att Jesus var trogen
˚ ˚
trots allt sitt lidande motbevisade han Satans pastaen˚
¨
¨
de pa ett avgorande satt. Jesus bevisade att en fullkomlig
¨
¨
manniska som har fri vilja kan vara fullstandigt lojal mot
¨
¨
¨
˚
Gud vad Djavulen an gor. Jehova maste ha glatt sig myc¨
¨
˚
ket over att se sin alskade Sons trohet! (Ordspraksboken
27:11)
¨
˚ ˚
˚
˚
13 Hur gav Jesus sitt liv som en losen?
Pa varen ar 33, pa
˚
¨
den 14:e dagen i den judiska manaden nisan, tillat Gud
¨
att hans fullkomlige och syndfrie Son avrattades. Jesus
˚ ˚ ¨
¨
˚
offrade pa sa satt sitt fullkomliga manniskoliv ”en gang
12. Vad bevisades genom att Jesus var trogen trots allt sitt lidande?
¨
13. Hur gav Jesus sitt liv som en losen?
Jehova gav sin
¨
enfodde Son som en
¨
¨
losen for oss
˚
¨
¨
˚
Aterlosningen – Guds storsta gava
53
¨
´
˚
¨
for alla”. (Hebreerna 10:10) Pa tredje dagen efter Jesu dod
¨
uppvackte Jehova honom till liv igen, som en andevarel¨
¨
¨
se. I himlen tradde Jesus fram infor Gud med vardet av
¨
¨
sitt fullkomliga manniskoliv som en losen i utbyte mot
´
¨
Adams avkomlingar. (Hebreerna 9:24) Jehova godtog var¨
¨
¨
det av Jesu offer som den losen som behovdes for att
¨
˚
¨
befria manniskorna fran slaveriet under synd och dod.
(Romarna 3:23, 24)
˚
¨
¨
¨
VAD ATERLOSNINGEN KAN INNEBARA FOR DIG
¨
˚
¨
¨
14 Trots att vi ar
syndfulla kan vi fa ovarderliga valsig˚
¨
˚ ˚
nelser tack vare aterlosningen. Vi skall se pa nagra av de
¨
˚
valsignelser som vi kan fa nu och i framtiden genom
¨
˚
˚
denna den storsta gavan fran Gud.
¨ ˚
¨
˚
˚
¨
15 Forl
atelse for synder. Pa grund av var nedarvda ofull¨
¨
¨
komlighet ar det en verklig kamp for oss att gora det som
¨ ¨
˚
ar ratt. Vi syndar alla, bade i ord och i handling, men ge¨
˚ ¨ ˚
¨
˚
nom Jesu losenoffer kan vi fa forlatelse for vara synder.
¨
˚ ¨ ˚
˚
(Kolosserna 1:13, 14) Men for att fa forlatelse maste vi
˚
˚
˚ ¨
angra oss uppriktigt. Vi maste ocksa vanda oss till Jehova
¨
¨ ˚
˚
˚
och odmjukt be honom forlata oss pa grundval av var tro
˚
¨
pa hans Sons losenoffer. (1 Johannes 1:8, 9)
¨
16 Ett rent samvete infor
Gud. Ett skuldtyngt samvete
¨
˚
¨
¨
¨
kan latt fa oss att kanna oss missmodiga och vardelosa.
¨ ˚
˚
¨
Men genom att Jehova forlater oss tack vare aterlosningen kan vi tillbe honom med ett rent samvete, trots att vi
¨
´
¨
ar ofullkomliga. (Hebreerna 9:13, 14) Det gor att vi kan
¨
¨
vanda oss till honom ”med ett fritt och oppet tal”. Vi be¨
˚
¨
´
hover alltsa inte dra oss for att be till Jehova. (Hebreerna
˚
4:14–16) Att vi bevarar vart samvete rent ger oss sinnes¨
˚
¨
˚
frid, okar var sjalvaktning och bidrar till var lycka.
˚
¨
¨
˚ ¨ ˚
¨
˚
14, 15. Vad maste vi gora for att fa forlatelse for vara synder?
¨
¨
16. Vad ar det som gor att vi kan tillbe Gud med ett rent samvete,
¨ ¨
˚ ¨
och varfor ar ett rent samvete sa vardefullt?
Du kan visa att
¨
¨
du ar tacksam for
˚
¨
aterlosningen
bland annat
¨
genom att lara
dig mer om
Jehova
˚
¨
Hopp om evigt liv pa en paradisisk jord. ”Den lon syn¨
¨
¨
den betalar ut ar dod”, sags det i Romarna 6:23. Samma
¨
˚
¨
vers tillagger: ”Men den gava Gud ger ar evigt liv ge˚
¨
nom Kristus Jesus, var Herre.” I kapitel 3 i den har boken
¨
˚
¨
namndes nagra av de valsignelser som det kommande
¨
jordiska paradiset skall fora med sig. (Uppenbarelse¨
boken 21:3, 4) Alla dessa framtida valsignelser, bland
¨
¨
annat evigt liv i fullkomlig halsa, blir mojliga tack vare
¨
¨
˚
¨
¨
att Jesus dog for oss. For att fa del av de har valsignelserna
˚
¨
¨
˚
˚
maste vi visa att vi ar tacksamma for den gava som ater¨
¨
losningen utgor.
17
HUR KAN DU VISA DIN TACKSAMHET?
¨
¨
Varfor bor vi vara innerligt tacksamma mot Jehova
¨ ˚
¨
˚
¨ ¨
¨
¨
for aterlosningen? En gava ar sarskilt vardefull nar giva˚
¨
ren har offrat nagot – tid, kraft eller pengar – for att
˚
¨
¨
¨
˚
kunna ge gavan. Vi blir rorda nar vi marker ˚ att en gava
¨
¨
¨
¨
¨
ar ett uttryck for givarens akta karlek till oss. Aterlosning¨
¨
˚
en ar den vardefullaste av alla gavor, eftersom Gud gjorde
¨
˚
¨
¨
det storsta offret nagonsin for att ge oss den. ”Gud alska18
¨
¨
¨
17. Vilka valsignelser blir mojliga tack vare att Jesus dog for oss?
¨
¨
¨ ˚
¨
18. Varfor bor vi vara tacksamma mot Jehova for aterlosningen?
˚
¨
¨
˚
Aterlosningen – Guds storsta gava
55
¨
˚
¨
¨
de varlden sa mycket ˚ att han gav sin enfodde Son”, sags
¨
¨
det i Johannes 3:16. Aterlosningen ar det tydligaste bevi˚
¨
¨
˚
˚
set pa Jehovas karlek till oss. Den ar ocksa ett bevis pa Jesu
¨
¨
˚
karlek, eftersom˚ han villigt gav sitt liv for var skull. (Jo¨
¨
¨ ¨
˚
¨
hannes 15:13) Aterlosningen ar darfor en gava som bor
¨
¨
overtyga oss om att Jehova och hans Son alskar oss som
individer. (Galaterna 2:20)
¨
¨
¨
˚
19 Hur kan du da˚ visa att du ar
tacksam for den har ga¨
¨
¨
¨
van? Forst och framst bor du lara dig mer om den store
givaren, Jehova. (Johannes 17:3) Att du studerar Bibeln
¨
¨
¨
med hjalp av den har boken kommer att hjalpa dig att
¨
¨
¨
¨
gora det. Allteftersom du lar kanna Jehova battre, kom¨
¨
mer din karlek till honom att fordjupas. Det i sin tur
kommer att leda till att du vill behaga honom. (1 Johannes 5:3)
¨
¨
˚
¨
20 Utova
tro pa Jesu losenoffer. Jesus sjalv sade: ”Den
¨
˚
som utovar tro pa Sonen har evigt liv.” (Johannes 3:36)
¨
˚
˚
Hur kan vi utova tro pa Jesus? En sadan tro visar vi inte
¨
¨
¨
¨
bara genom ord. ”Tron utan garningar [ar] dod”, sags det
¨
i Jakob 2:26. Sann tro visar vi genom ”garningar”, dvs.
¨
¨
˚
˚ ¨
genom det vi gor. Ett satt som vi kan visa var tro pa ar
¨
˚
¨
att vi anstranger oss sa gott vi kan for att efterlikna Jesus,
¨
˚
¨
inte bara i det vi sager utan ocksa i det vi gor. (Johannes
13:15)
˚
¨
21 Var med vid det arliga
firandet av Herrens kvalls˚
˚
¨
˚
¨
maltid. Pa kvallen den 14 nisan ar 33 inforde Jesus en
¨
¨
˚
speciell hogtid som Bibeln kallar ”Herrens kvallsmaltid”.
¨
¨
(1 Korinthierna 11:20; Matteus 26:26–28) Den har hog˚ ˚
¨
¨
tiden kallas ocksa aminnelsen av Kristi dod. Jesus inforde
˚
¨
¨
¨
˚
19, 20. Pa vilka satt kan du visa att du ar tacksam for den gava som
˚
¨
¨
aterlosningen utgor?
¨
¨
˚
21, 22. a) Varfor bor vi vara med vid det arliga firandet av Herrens
¨
˚
¨
kvallsmaltid? b) Vad forklaras i kapitel 6 och 7?
¨
Vad lar Bibeln?
56
¨
¨
den for att hjalpa sina apostlar och alla sanna kristna ef˚
¨
ter dem att komma ihag att han genom sin dod som en
¨
¨
¨
fullkomlig manniska gav sin sjal, sitt liv, som en losen.
˚
¨
¨
Angaende firandet av den har hogtiden befallde Jesus:
¨
¨
”Fortsatt att gora detta
(Lukas 22:19)
˚ till minne av mig.”
¨
¨
˚
Nar vi ar med vid Aminnelsen blir vi paminda om den
¨
˚
¨
stora karlek som bade Jehova och Jesus visat i forbin˚
¨
˚
¨
delse med aterlosningen. Vi kan visa var tacksamhet for
˚
¨
˚
¨
aterlosningen genom att vara med varje ar nar minnet av
¨
¨
˚
Jesu dod hogtidlighalls.1
˚
¨
¨
¨
˚
22 Aterlosningen ar verkligen en ovarderlig
gava. (2 Ko˚
rinthierna 9:14, 15) Denna dyrbara gava kan till och med
¨
˚
¨
de som har dott fa nytta av. Kapitel 6 och 7 forklarar hur
˚
de kan fa det.
¨
¨
˚
1 Fler upplysningar om inneborden i Herrens kvallsmaltid hittar
˚
¨
du pa sidorna 206–208 i tillagget.
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
¨
VAD BIBELN L AR
˚
¨
¨
Aterlosningen innebar att Jehova har betalat
¨
¨
¨
˚
en losen for att befria manniskorna fran
¨
synd och dod. (Efesierna 1:7)
¨
Jehova ordnade med en losen genom att
¨
¨
¨
sanda sin enfodde Son till jorden for att han
¨ ¨
skulle do for oss. (1 Johannes 4:9, 10)
˚
¨
˚
¨ ˚
¨
Genom aterlosningen far vi forlatelse for
synder, ett rent samvete och hopp om evigt
liv. (1 Johannes 1:8, 9)
¨
¨ ˚
¨
Vi visar att vi ar tacksamma for aterlos¨
ningen genom att lara oss mer om Jehova,
¨
˚
¨
genom att utova tro pa Jesu losenoffer och
¨
˚
genom att vara med vid Herrens kvallsmaltid. (Johannes 3:16)
KAPITEL SEX
¨
¨
Var ar de doda?
¨
¨
¨
Vad hander med oss nar vi dor?
¨
¨
Varfor dor vi?
¨
Skulle det vara till trost
¨
¨
att kanna till sanningen om doden?
¨ ¨
˚
¨
¨
DET har ar fragor som manniskor har funderat over i
˚
¨
˚
˚
tusentals ar. Det ar viktiga fragor. Svaren angar oss alla,
¨ ¨
¨
vilka vi an ar och var vi an bor.
¨
¨
2 I forra kapitlet fick vi veta hur Jesu Kristi losenoffer
¨
¨
¨
˚
˚
gor det mojligt for oss att fa evigt liv. Vi fick ocksa veta
¨
¨
˚
¨
att Bibeln forutsager att det skall komma en tid da ”doden [inte] skall ... finnas mer”. (Uppenbarelseboken 21:4)
¨
Men fram till dess dor vi alla. ”De levande vet ... att de
¨
skall do”, sade den vise kung Salomo. (Predikaren 9:5) Vi
¨
¨
˚ ¨
¨
gor vad vi kan for att leva sa lange som mojligt, och vi
¨
¨
¨
undrar vad som kommer att handa med oss nar vi dor.
¨
¨
¨
¨
¨
˚
3 Nar manniskor som vi alskar dor, sorjer vi. Och vi fra¨
˚
¨
gar kanske: Var ar de nu? Plagas de? Vakar de over oss? Kan
¨
˚
˚
vi hjalpa dem? Kommer vi nagonsin att fa se dem igen?
¨
˚
¨
˚
˚
Varldens religioner ger olika svar pa de har fragorna. Nag¨
ra av dem lar att om man lever ett bra liv kommer man till
˚
himlen, men om man lever ett daligt liv kommer man till
¨
¨
¨
¨
en plats med evig pina. Andra lar att manniskor nar de dor
˚ ¨
¨
¨
˚
gar over till andevarlden, dar de far vara tillsammans med
¨ ¨
¨
¨
sina forfader. Ytterligare andra lar att de doda kommer till
˚
¨
¨
˚
¨
1–3. Vilka fragor staller manniskor angaende doden, och vilka svar
ger olika religioner?
58
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
en underjordisk plats for att domas och sedan reinkarne˚
¨
ras, dvs. aterfodas i en annan kropp.
˚
¨
¨
4 Sadana
religiosa laror har en grundtanke gemensamt –
˚
tanken att det finns nagonting hos oss som lever vidare
¨
¨
¨
˚
nar den fysiska kroppen dor. Nastan alla religioner, bade
¨
˚ ˚
¨
¨
forntida och nutida, lar att vi pa nagot satt lever vidare for
¨
¨
evigt och kan se, hora och tanka. Men hur skulle det kun¨
˚
˚
¨
na vara mojligt? Vara sinnen och vara tankar ar knutna till
¨
¨
¨
hjarnans funktioner. Vid doden slutar hjarnan fungera.
˚
˚
¨
˚
¨
Vart minne, vara kanslor och vara sinnen fortsatter inte
¨
˚ ˚
¨
att fungera oberoende av hjarnan pa nagot mystiskt satt.
¨
¨
¨
VAD HANDER EGENTLIGEN NAR VI DOR?
¨
¨
¨ ¨
¨
5 Vad som hander
nar vi dor ar inget mysterium for Je¨
¨
hova som har skapat hjarnan. Han kanner till sanningen,
¨
˚
¨
och i sitt ord, Bibeln, forklarar han vilket tillstand de doda
¨
¨
¨
befinner sig i. Bibeln lar klart och tydligt: Nar en manni¨
¨
¨
¨
ska dor upphor hon att finnas till. Doden ar motsatsen till
¨
¨
¨
livet. De doda kan varken se, hora eller tanka. Det finns
¨
¨
ingenting hos oss som lever vidare nar kroppen dor. Vi
˚
¨
¨
har inte nagon ododlig sjal eller ande.1
6 Sedan Salomo hade konstaterat att de levande vet att
¨
¨
de skall do, skrev han: ”Men de doda vet ingenting alls.”
˚
¨
¨
Han byggde sedan vidare pa den har grundlaggande san¨
¨
¨
ningen och forklarade att de doda varken kan alska eller
˚
hata. Han sade ocksa: ”Det finns ingen verksamhet eller
¨
planlaggning eller kunskap eller vishet i Sheol [graven].”
¨
¨
(Predikaren 9:5, 6, 10) Och i Psalm 146:4 sags det att nar
¨
¨
˚
1 En forklaring av vad orden ”sjal” och ”ande” avser hittar du pa
¨
sidorna 208–211 i tillagget.
¨
¨
¨
˚
4. Vilken gemensam grundtanke nar det galler doden finns i manga
religioner?
¨
¨
˚
5, 6. Vad lar Bibeln om de dodas tillstand?
¨
¨
Var ar de doda?
¨
¨ ˚
¨
en person dor ”forgas hans tankar”. Vi ar
¨
¨
dodliga och lever inte vidare nar kroppen
¨
¨
˚
dor. Det liv vi har ar som en ljuslaga. Vart
˚
¨
¨
tar en laga vagen nar den slocknar? Ingen¨
stans. Den upphor helt enkelt att finnas
till.
¨
VAD JESUS SADE OM DODEN
¨
7 Jesus Kristus talade om de dodas
till˚
¨
stand. Nar Lasarus, en man som han
¨
¨
¨
kande val, hade dott sade han till sina
¨
˚
¨
˚
larjungar: ”Lasarus, var van, har gatt till
¨
vila.” Larjungarna trodde att Jesus mena˚
˚
de att Lasarus lag och sov och att han da
˚
skulle tillfriskna fran en sjukdom. Men det
¨
Vart tog
var inte det Jesus menade. Han forklarade:
˚
¨
¨
lagan vagen?
”Lasarus har dott.” (Johannes 11:11–14)
¨
¨
¨
¨
¨
Lagg marke till att Jesus jamforde doden
¨
med vila och somn. Lasarus var varken i himlen eller i ett
¨
¨
¨
brinnande helvete. Han motte inga anglar och inga for¨
˚
¨
¨
fader. Han aterfoddes inte som en annan manniska. Han
¨
¨
¨
vilade i doden, som i en djup somn utan drommar. And¨
¨
¨
˚ ¨
¨
¨
ra bibelstallen jamfor ocksa doden med somn. Det sags
¨ ¨
¨
till exempel att nar larjungen Stefanus stenades till dods
¨
¨
”somnade han in i doden”. (Apostlagarningarna 7:60) Och
˚
˚
aposteln Paulus skrev om nagra pa hans tid som hade
¨
”somnat in i doden”. (1 Korinthierna 15:6)
˚
¨
¨
8 Var det Guds avsikt fran
borjan att manniskorna skul¨
¨
¨
le do? Inte alls! Jehova skapade manniskorna for att de
¨
˚
¨
skulle leva for evigt pa jorden. Som vi larde oss tidiga¨
˚ ¨
¨
re i den har boken satte Gud de tva forsta manniskorna
¨
i ett ljuvligt paradis. Han gav dem fullkomlig halsa. Han
¨
¨
¨
7. Hur forklarade Jesus vad doden ar?
¨
¨
8. Hur vet vi att det inte var Guds avsikt att manniskorna skulle do?
60
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨ ¨
¨
ville deras basta. Inga karleksfulla foraldrar vill val att de˚
˚
¨
ras barn skall drabbas av de plagor som alderdomen for
¨
¨
med sig och till sist do! Jehova alskade sina barn och ville
¨
˚
¨
att de skulle leva for evigt i lycka pa jorden. Bibeln sager
¨
¨
˚
om manniskorna: ”Ooverskadlig tid har han [Jehova] lagt
¨
i deras hjarta.” (Predikaren 3:11) Gud skapade oss med en
¨
¨
¨
¨
onskan att leva for evigt. Och han har gjort det mojligt for
˚
¨
oss att fa den onskan uppfylld.
¨
¨
Jehova skapade manniskorna for att
¨
˚
de skulle leva for evigt pa jorden
¨
¨
Var ar de doda?
61
¨
¨
¨
VARFOR MANNISKORNA DOR
¨
¨
˚
¨
¨
˚
˚
˚
9 Varfor
dor da manniskorna? For att fa svar pa den fra˚
¨
˚
¨
¨
gan maste vi tanka pa vad som hande nar det bara fanns
˚
¨
en enda man och en enda kvinna pa jorden. Bibeln for¨
¨
klarar: ”Jehova Gud [lat] varje trad som var inbjudande att
˚
¨
¨
se pa och gott att ata av vaxa upp ur marken.” (1 Mose¨
boken 2:9) Men det fanns en begransning. Jehova sade till
¨
¨ ˚
˚
¨
¨
Adam: ”Av varje trad i tradgarden far du ata dig matt. Men
¨
¨
˚
¨
¨
av tradet for kunskap om gott och ont far du inte ata, for
¨
¨
den dag du ater av det skall du ovillkorligen do.” (1 Mose¨
˚
boken 2:16, 17) Den har befallningen var inte svar att
˚
¨
lyda. Det fanns manga andra trad som Adam och Eva kun¨
¨
¨
de ata av. Men de fick nu en sarskild mojlighet att visa sin
¨
tacksamhet mot Gud som hade gett dem allt, daribland
˚
fullkomligt liv. Genom att vara lydiga skulle de ocksa visa
att de respekterade sin himmelske Faders myndighet och
¨
¨
att de ville ha hans karleksfulla vagledning.
¨
¨
10 Sorgligt nog valde de forsta
manniskorna att inte lyda
˚
Jehova. Satan talade genom en orm och fragade Eva: ”Har
˚ ¨
¨
¨ ˚
Gud verkligen sagt att ni inte far ata av varje trad i tradgar˚ ¨
¨ ˚
˚
den?” Eva svarade: ”Av frukten pa traden i tradgarden far
¨
¨
¨
¨
˚
¨
vi ata. Men nar det galler att ata av frukten pa det trad som
¨
¨ ˚
¨
ar mitt i tradgarden har Gud sagt: ’Ni skall inte ata av den,
¨
¨
¨
nej, ni skall inte rora den. Gor ni det kommer ni att do.’ ”
(1 Moseboken 3:1–3)
¨
11 ”Ni kommer visst inte att do”,
sade Satan. ”Gud vet
¨
¨
¨
att den dag ni ater av den kommer era ogon att oppnas,
och ni kommer att bli som Gud med kunskap om gott
˚
och ont.” (1 Moseboken 3:4, 5) Satan ville fa Eva att tro
˚
¨
¨
att hon skulle vinna pa att ata av den forbjudna frukten.
¨
˚
9. Vilken befallning gav Jehova Adam, och varfor var den inte svar
att lyda?
¨
¨
10, 11. a) Hur kom det sig att de forsta manniskorna valde att inte
¨
lyda Gud? b) Varfor var det en allvarlig sak att Adam och Eva var
olydiga?
62
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
Enligt honom kunde hon sjalv avgora vad som var ratt
¨
¨
och vad som var oratt. Hon kunde gora som hon vil˚
˚
¨
¨
le. Satan pastod ocksa att Jehova hade ljugit nar det gallde
¨
˚
vad foljderna skulle bli om de at av frukten. Eva trodde
˚
˚
˚
pa Satan. Sa hon tog frukt och at av den. Hon gav sedan
˚
˚
sin man av frukten, och han at ocksa. De handlade inte
i okunnighet. De visste att de gjorde precis det som Gud
˚
¨
¨
hade sagt at dem att inte gora. Genom att ata av frukten
¨
brot de avsiktligt mot en enkel och rimlig befallning. De
¨
¨
visade forakt for sin himmelske Fader och hans myndig¨
¨
het. Denna ringaktning for deras karleksfulle Skapare var
¨ ˚
oforlatlig!
˚
Adam kom fran markens stoft,
¨
˚
och han vande ater till stoftet
¨
¨
Var ar de doda?
63
¨
12 Vi kan ta en illustration: Hur skulle du kanna
det om
¨
en son eller en dotter som du gav den allra basta fostran
˚
˚
¨
och omvardnad sedan var olydig mot dig pa ett satt som
¨
visade att han eller hon inte respekterade och alskade dig?
¨
¨
¨
¨
Du skulle sakert bli mycket bedrovad och ledsen. Forestall
˚
˚
¨
˚
¨
¨
dig da hur sarad och krankt Jehova maste ha kant sig nar
˚
¨
bade Adam och Eva valde att gora uppror mot honom.
˚
˚
13 Jehova hade ingen anledning att uppehalla
livet pa
¨
Adam och Eva for evigt. De dog, precis som han hade
¨
¨
sagt att de skulle gora. De upphorde att finnas till. De
¨
˚
kom inte till andevarlden. Vi vet det pa grund av vad Jeho¨
va sade till Adam sedan han hade stallt honom till svars
¨
¨
˚
for hans olydnad. Gud sade: ”Du vander ater till marken,
¨
¨
¨
¨
for av den ar du tagen. For stoft ar du, och till stoft skall du
¨
˚
vanda ater.” (1 Moseboken 3:19) Gud hade skapat Adam
˚
av stoft fran marken. (1 Moseboken 2:7) Innan dess hade
˚ ¨
Adam inte funnits till. Sa nar Jehova sade att Adam skulle
¨
˚
¨
vanda ater till stoftet, menade han att Adam skulle vanda
˚
¨
ater till en icke-tillvaro. Adam skulle vara lika livlos som
det stoft som han var skapad av.
¨
14 Adam och Eva hade kunnat leva an
i denna dag, men
¨ ¨
de dog darfor att de valde att vara olydiga mot Gud och
˚
¨ ¨
alltsa syndade. Orsaken till att vi dor ar att Adams synd˚
¨
¨
¨
fulla tillstand och aven doden fordes vidare till alla hans
¨
avkomlingar. (Romarna 5:12) Synden ar som en fruk¨
¨
tansvard arftlig sjukdom som ingen kan komma undan.
¨
¨
¨
¨
¨
¨
Foljden av den, doden, ar en forbannelse. Doden ar en
¨
fiende, inte en van. (1 Korinthierna 15:26) Vi kan verkli¨
¨
gen vara tacksamma for att Jehova ordnade med en losen
¨
˚
¨
for att befria oss fran den har fasansfulla fienden!
¨
¨
˚
¨
¨
12. Vad kan hjalpa oss att forsta hur Jehova kande det nar Adam och
¨
Eva valde att gora uppror mot honom?
¨
¨
13. Vad skulle handa med Adam nar han dog, enligt vad Jehova sade,
och vad innebar det?
¨
¨
14. Varfor dor vi?
64
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
VARFOR VI KAN VARA GLADA ATT
¨ VI KANNER TILL
SANNINGEN OM DODEN
¨
¨
˚
¨
¨
15 Det Bibeln lar
om de dodas tillstand ar till stor trost.
˚
¨
¨
Som vi har sett plagas inte de doda. De kanner ingen
¨
¨
smarta eller sorg. Vi har ingen anledning att vara radda
¨
¨
for dem, eftersom de inte kan skada oss. De behover inte
˚
¨
¨
var hjalp, och de kan inte hjalpa oss. Vi kan inte tala med
˚
¨
dem, och de kan inte tala med oss. Manga religiosa ledare
˚ ˚
¨
¨
¨
pastar att de kan hjalpa dem som har dott, och manniskor
˚
¨ ¨
som tror pa dessa ledare ger dem darfor pengar. Men att vi
¨
¨
kanner till sanningen om doden skyddar oss mot att bli
¨ ˚
¨
bedragna av dem som lar sadana logner.
¨
¨
¨
16 Vad lar din religion om doden? Stammer
det med
¨
¨
˚
det som Bibeln lar? De flesta religioner lar nagot helt an¨
¨ ¨
¨
¨
˚
nat. Varfor det? Darfor att deras laror ar paverkade av Guds
˚
¨
¨
˚
motstandare, Satan. Han anvander falsk religion for att fa
¨
¨
manniskor att tro att de kommer att fortsatta att leva i
¨
¨
¨
¨ ¨
¨
andevarlden nar deras kropp dor. Det har ar en logn som
¨
¨
¨
¨
Satan kombinerar med andra logner for att vanda manni˚
˚
skor bort fran Jehova Gud. Hur da?
˚
¨
17 Som vi sag
tidigare lar en del religioner att om en per˚
¨
son lever ett daligt liv, kommer han efter doden till en
¨
¨
¨
plats med evig pina. Den laran drar vanara over Gud. Je¨
¨
˚
¨
hova ar karlekens Gud och skulle aldrig lata manniskor
˚
˚
plagas sa. (1 Johannes 4:8) Vad skulle du tycka om en far
˚
som straffade sitt olydiga barn genom att halla barnets
˚
hand i en eld? Skulle du respektera en sadan man? Skulle
¨
¨
¨
du ens vilja lara kanna honom? Sakert inte! Du skulle tycka att han var mycket grym. Men Satan vill att vi skall tro
¨ ¨
¨
¨
¨
15. Varfor ar det till stor trost att kanna till sanningen om doden?
˚
˚
˚
¨
16. Vem har paverkat manga religioner, och vad har han fatt manniskor att tro?
¨
¨
¨
¨
17. Varfor drar laran om evig pina vanara over Jehova?
¨
¨
Var ar de doda?
65
¨
¨
¨
att Jehova torterar manniskor i eld for evigt – i orakneliga
˚
miljarder ar!
¨
˚
¨
18 Satan anvander
ocksa en del religioner till att lara
¨
¨
¨
manniskor att de nar de dor blir andar som de levande
˚
¨
¨
¨
maste visa respekt och ara. Enligt den laran kan de dodas
¨
¨
˚
andar bli maktiga vanner eller fruktade fiender. Manga
˚
¨ ¨
¨
¨
tror pa den har lognen. De fruktar de doda och arar och
¨
¨
tillber dem. Men Bibeln lar att de doda sover och att vi
bara skall tillbe den sanne Guden, Jehova, som har skapat
¨
oss och ger oss allt vi behover. (Uppenbarelseboken 4:11)
¨
¨
19 Att vi kanner
till sanningen om doden skyddar oss
¨
¨
¨
mot att bli bedragna av religiosa logner. Det hjalper oss
˚
¨
˚
¨
¨
¨
ocksa att forsta andra bibliska laror. Nar vi vet att man¨
¨
¨
˚
niskor inte kommer till andevarlden nar de dor, far till
¨
˚
¨
exempel loftet om evigt liv pa en paradisisk jord storre
¨
mening och betydelse for oss.
¨ ¨
¨
¨ ¨
20 For
lange sedan stallde den rattfardige mannen Job
˚
¨
˚ ˚
fragan: ”Om en kraftfull man dor, kan han da fa liv igen?”
¨
˚
(Job 14:14) Kan en person som sover i doden fa tillbaka
¨
¨
livet igen? Det Bibeln lar om detta ar mycket uppmunt¨
rande, som nasta kapitel kommer att visa.
˚
¨
¨
¨
18. Pa vilken religios logn grundar sig tillbedjan av de doda?
¨
˚
¨
¨
˚ ¨
¨
19. Vilken annan biblisk lara far vi hjalp att forsta nar vi kanner till
¨
sanningen om doden?
˚
¨
20. Vilken fraga kommer att behandlas i nasta kapitel?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
¨
¨
ˇ De doda kan varken se, hora eller tanka.
(Predikaren 9:5)
¨
˚
ˇ De doda vilar. De plagas inte. (Johannes
11:11)
¨
¨ ¨
¨
˚
ˇ Vi dor darfor att vi har arvt synden fran
Adam. (Romarna 5:12)
KAPITEL SJU
¨
¨
Ett verkligt hopp for dina nara
¨
¨
och kara som har dott
¨
˚
˚
Hur vet vi att de doda kommer att fa uppsta?
¨
¨
¨
Hur kanner Jehova det nar det galler att
¨
¨
uppvacka de doda?
¨
Vilka kommer att bli uppvackta?
¨
¨
¨
TANK dig att du flyr for en ondskefull fiende. Han ar
¨
¨
mycket starkare och snabbare an du. Du vet att han ar
¨
¨
¨
˚
skoningslos, for du har sett honom doda nagra av dina
¨
¨
¨
¨
vanner. Hur mycket du an anstranger dig for att springa
˚
¨
ifran honom, kommer han allt narmare. Du tycks inte
¨
ha en chans att komma undan. Men plotsligt dyker en
¨
¨
befriare upp vid din sida. Han ar mycket starkare an din
¨
¨
fiende, och han lovar att hjalpa dig. Vilken lattnad du
¨
kanner!
¨
¨
¨ ¨
˚
¨
2 Pa˚ satt
och vis ar du forfoljd av en sadan fiende. Det ar
¨
¨
¨
vi alla. Som vi larde oss i forra kapitlet kallar Bibeln doden
˚
en fiende. Ingen av oss kan komma undan den eller hal˚
˚
¨
la den pa avstand. De flesta av oss har sett den har fien¨
˚
¨
den ta livet av manniskor som statt oss nara. Men Jehova
¨
¨
¨
¨
¨
¨
ar mycket maktigare an doden. Han ar den karleksfulle befriaren, och han har redan visat att han kan besegra den
¨
¨
¨
har fienden. Och han lovar att avlagsna fienden doden
˚
¨
¨
en gang for alla. Bibeln lar: ”Som den siste fienden skall
¨
¨
¨
doden goras till intet.” (1 Korinthierna 15:26) Det ar verkligen goda nyheter!
¨ ¨
¨
1–3. Vilken fiende forfoljer oss alla, och varfor kommer det att vara
¨
¨
¨
uppmuntrande for oss att undersoka vad Bibeln lar?
¨
¨
¨
¨
Ett verkligt hopp for dina nara och kara som har dott
67
¨
˚
3 Vi skall helt kort se pa˚ hur fienden doden
paverkar
¨
˚
˚
¨
oss nar den drabbar nagon av vara narmaste. Det kommer
¨
¨
¨
˚ ˚
att hjalpa oss att satta stort varde pa nagot som kommer
¨
¨
˚
att gora oss lyckliga: Jehova lovar att de doda skall fa leva
˚
igen. (Jesaja 26:19) De skall fa livet tillbaka. Det finns allt˚
˚
sa ett hopp om en uppstandelse.
¨
˚
¨
¨
NAR NAGON VI ALSKAR DOR
¨
˚
¨
¨
¨
¨
4 Har du forlorat nagon kar slakting eller van
i doden?
¨
¨
¨
¨
¨
Smartan, sorgen och hjalplosheten kan kannas outhard˚
¨
¨
¨
liga. Vid sadana tillfallen behover vi vanda oss till Guds
¨
˚
¨
¨
ord for att fa trost. (2 Korinthierna 1:3, 4) Bibeln hjal¨
˚
¨
¨
per oss att forsta hur Jehova och Jesus kanner det nar det
¨
¨
˚
galler doden. Jesus, som fullkomligt aterspeglade sin Fa¨
˚
¨
¨
¨
˚
der, fick kanna pa hur smartsamt det ar att forlora nagon
¨
¨
i doden. (Johannes 14:9) Nar han var i Jerusalem bruka¨
de han besoka Lasarus och hans systrar, Maria och Marta,
¨
¨
som bodde i den narliggande staden Betania. De blev nara
¨
¨
¨
vanner. Bibeln sager: ”Nu alskade Jesus Marta och hennes
syster och Lasarus.” (Johannes 11:5) Men som vi fick veta
¨
i forra kapitlet dog Lasarus.
¨
¨
¨
¨
5 Hur reagerade Jesus nar
han forlorade sin van? Berat¨
¨
¨
telsen sager att nar Jesus kom till Lasarus slaktingar och
¨
˚
¨
vanner och fick se dem grata och sorja, blev han djupt
¨
gripen. Han ”suckade ... i anden och blev upprord”, och
˚
han ”brast i tarar”. (Johannes 11:33, 35) Betydde den sorg
¨
˚
Jesus kande att han inte hade nagot hopp? Inte alls. Je¨
˚
¨
sus visste i sjalva verket att nagot underbart skulle handa.
¨
˚
¨
(Johannes 11:3, 4) Men anda upplevde han den smarta
¨
¨
och sorg som doden for med sig.
¨
¨
¨
6 Pa˚ satt
och vis ar det uppmuntrande for oss att Jesus
¨ ¨
˚
¨
˚
4. a) Varfor lar vi oss nagot om Jehovas kanslor om vi ser pa hur Jesus
¨
¨
¨
˚
¨
¨
reagerade nar en kar van dog? b) Vilka var nagra av Jesu nara vanner?
¨
¨
5, 6. a) Hur reagerade Jesus nar han var tillsammans med Lasarus sor¨
¨
¨ ¨
¨
jande slaktingar och vanner? b) Varfor ar det uppmuntrande for oss
¨
att Jesus sorjde?
¨
Vad lar Bibeln?
68
¨
¨
sorjde. Det lar oss att Jesus och hans Fader, Jehova, hatar
¨
¨
¨
¨
¨
doden. Men Jehova Gud ar maktigare an den har fienden
och kan besegra den! Vi skall se vad Gud gav Jesus kraft
¨
att gora.
”LASARUS, KOM HIT UT!”
Lasarus hade blivit begravd i en grotta, och Jesus be¨ ¨
fallde att den sten som var placerad framfor oppning¨
en skulle tas bort. Marta invande, eftersom Lasarus kropp
¨
˚
¨
vid det har laget, efter fyra dagar, maste ha borjat ruttna.
˚
¨
(Johannes 11:39) Fanns det nagot hopp, manskligt sett?
¨
¨
8 Stenen rullades bort, och Jesus ropade med hog
rost:
¨
˚
”Lasarus, kom hit ut!” Vad hande? ”Ut kom da den man
¨
¨
som hade varit dod.” (Johannes 11:43, 44) Kan du fore¨
˚
stalla dig hur lyckliga alla maste ha blivit? Antingen Lasa¨
¨
rus var deras bror, slakting, van eller granne, visste de att
¨
¨
han hade dott. Men nu stod han har hos dem igen – sam¨
˚
˚
¨
me man som de alskade sa mycket. Det maste ha verkat for
¨
¨
˚
bra for att vara sant. Sakert var det manga som glatt kra¨
¨
made om Lasarus. Vilken seger over doden!
¨
¨
¨
¨
9 Jesus gjorde inte gallande att han utforde
det har hap¨
¨
nadsvackande underverket i egen kraft. I den bon han bad
˚
alldeles innan han ropade pa Lasarus gjorde han klart att
¨
det var Jehova som gav honom kraft att uppvacka Lasa¨
˚
rus. (Johannes 11:41, 42) Det har var inte den enda gang¨
˚
¨ ¨
en som Jehova anvande sin kraft pa det har sattet. Lasarus
˚
¨
¨
uppstandelse ar bara ett av nio underverk av det har slaget
¨
¨
som namns i Guds ord.1 Det ar mycket uppmuntrande att
7
¨
1 De andra berattelserna finns i 1 Kungaboken 17:17–24; 2 Kungaboken 4:32–37; 13:20, 21; Matteus 28:5–7; Lukas 7:11–17; 8:40–56;
¨
Apostlagarningarna 9:36–42 och 20:7–12.
¨
¨
¨
¨
7, 8. Varfor kunde situationen ha sett hopplos ut manskligt sett nar
¨
Lasarus var dod, men vad gjorde Jesus?
9, 10. a) Hur visade Jesus vem det var som gav honom kraft att upp¨
¨
¨
vacka Lasarus? b) Vilken nytta har vi av att lasa Bibelns berattelser
¨
¨
om hur manniskor blev uppvackta?
¨
¨
Elia uppvackte en ankas son.
(1 Kungaboken 17:17–24)
¨
Aposteln Petrus uppvackte
en kvinna som hette Dorkas.
¨
(Apostlagarningarna
9:36–42)
¨
¨
Nar Lasarus uppvacktes
¨
blev det stor gladje.
(Johannes 11:38–44)
70
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
¨
lasa och studera de har berattelserna. De lar oss att Gud
¨
¨
¨
˚
inte ar partisk, for bland dem som uppvacktes fanns bade
¨
unga och gamla, man och kvinnor, israeliter och icke¨
¨
israeliter. Och vilken gladje som beskrivs i de har avsnit¨
¨
˚
ten! Nar Jesus till exempel uppvackte en ung flicka fran
¨
¨ ¨
¨
doden blev hennes foraldrar ”utom sig av stor gladje”.
(Markus 5:42) Ja, Jehova hade gjort dem glada och lyckli¨
¨
ga. Den har dagen skulle de aldrig glomma.
¨
˚
10 De som Jesus uppvackte dog naturligtvis igen sa˚ sma¨
¨
ningom. Betyder det att det var meningslost att uppvacka
¨
¨
¨
dem? Inte alls. De har bibliska berattelserna bekraftar viktiga sanningar och ger oss hopp.
¨
¨
VAD VI L AR
OM HUR
¨ OSS AV BERATTELSERNA
¨
MANNISKOR BLEV UPPVACKTA
¨
¨
¨
11 De doda
”vet ingenting alls”, sager Bibeln. De ar inte
˚
¨
vid liv och har ingen medveten tillvaro nagonstans. Berat¨
¨
˚
¨
telsen om Lasarus bekraftar det. Nar Lasarus atervande till
˚
¨
livet, gjorde han da manniskor fascinerade genom att be¨
skriva hur det var i himlen? Eller skramde han upp dem
¨
genom att beratta hemska historier om ett brinnande hel¨
˚
vete? Nej. Bibeln namner ingenting sadant. Under de fyra
¨
dagar som han var dod visste han ”ingenting alls”. (Predi¨
karen 9:5) Lasarus hade helt enkelt sovit i doden. (Johannes 11:11)
¨
¨
˚
˚
12 Berattelsen
om Lasarus lar oss ocksa att uppstandel¨
¨
sen ar en realitet, inte en myt. Jesus uppvackte Lasarus
¨
¨
¨
infor en skara ogonvittnen. Inte ens de religiosa ledarna,
¨
¨
som hatade Jesus, fornekade det har underverket. De sade
¨
¨
¨
¨
tvartom: ”Vad skall vi gora, eftersom den har manniskan
¨
˚
˚
[Jesus] utfor manga tecken?” (Johannes 11:47) Manga
¨
¨
¨
kom for att se den uppvackte mannen. Foljden blev att
¨
¨
˚
11. Hur bekraftar berattelsen om Lasarus uppstandelse den sanning
¨
som ar nedtecknad i Predikaren 9:5?
¨
¨
˚
˚
12. Varfor kan vi vara sakra pa att Lasarus uppstandelse verkligen in¨
traffade?
¨
¨
¨
¨
Ett verkligt hopp for dina nara och kara som har dott
71
¨
˚
annu fler satte tro till Jesus. De sag i Lasarus ett levande be¨
¨
˚
vis for att Jesus var sand av Gud. Det beviset var sa kraft˚
˚
¨
¨
fullt att nagra av de hardhjartade judiska religiosa ledar¨
˚
na planerade att doda bade Jesus och Lasarus. (Johannes
11:53; 12:9–11)
¨
˚
13 Ar det orealistiskt att godta uppstandelsen
som ett fak¨
¨
tum? Nej. Jesus larde att ”alla som ar i minnesgravarna” en
¨
dag skall bli uppvackta. (Johannes 5:28) Jehova har skapat
˚
˚
˚
allt liv. Skulle det da vara svart att tro att han kan aterskapa
˚
liv? Mycket beror naturligtvis pa Jehovas minne. Kan han
˚
¨
¨
¨
¨
˚
minnas vara nara och kara som ar doda? Det finns manga
¨
¨
¨
˚
biljoner stjarnor i universum, men Gud namner anda
˚
˚
namnet pa var och en! (Jesaja 40:26) Sa utan tvivel kan han
˚
˚
¨
¨
¨
ocksa minnas varje detalj om vara nara och kara som ar
¨
doda, och han kan ge dem livet tillbaka.
¨
˚
¨
¨
¨
14 Hur kanner
da Jehova det nar det galler att uppvacka
¨
¨
¨
˚
¨
de doda? Bibeln lar att han ar ivrig att fa uppvacka dem.
˚
Den trogne mannen Job fragade: ”Om en kraftfull man
¨
˚ ˚
¨
dor, kan han da fa liv igen?” Job talade om att vanta i gra˚
˚
ven till den tid kom da Gud skulle komma ihag honom.
Han sade till Jehova: ”Du kommer att ropa, och jag kom¨
¨
mer att svara dig. Du kommer att langta efter dina handers verk.” (Job 14:13–15)
¨
¨
˚
¨
15 Tank
efter att fa ge de doda livet
¨ bara! Jehova¨ langtar
¨
¨
tillbaka. Ar det inte hjartevarmande att veta att Jehova kan˚
¨
ner det sa? Men vilka kommer att bli uppvackta, och var?
¨
”ALLA SOM AR I MINNESGRAVARNA”
¨
¨
¨
16 Bibelns berattelser
om manniskor som blev uppvack¨
˚
ta lar oss mycket om den framtida uppstandelsen. De som
¨
¨
13. Vad har vi for grund till att tro att Jehova verkligen kan uppvac¨
ka de doda?
¨
¨
¨
¨
14, 15. Hur kanner Jehova det nar det galler att ge de doda livet tillbaka, enligt det som Job sade?
¨ ˚
¨
˚
16. Vilka forhallanden kommer de uppvackta att fa leva under?
72
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
˚
˚
¨
uppvacktes till liv har pa jorden aterforenades med sina
¨
¨
¨
˚
kara slaktingar och vanner. Sa kommer det att bli ock˚
˚
˚
sa i den framtida uppstandelsen. Men den uppstandelsen
¨
¨
˚
kommer att bli mycket battre, for som vi sag i kapitel 3
¨
¨
ar det Guds avsikt att hela jorden skall goras till ett para¨
˚
¨
dis. De doda kommer alltsa inte att uppvackas till liv i en
¨
varld fylld av krig, brottslighet och sjukdomar. De kom˚
¨
¨
˚
mer att fa mojlighet att leva for evigt pa jorden under frid¨ ˚
fulla och lyckliga forhallanden.
¨
17 Vilka kommer att bli uppvackta?
Jesus sade att ”alla
¨
¨
¨
som ar i minnesgravarna skall hora hans [Jesu] rost och
komma ut”. (Johannes 5:28, 29) Och i Uppenbarelse¨
¨
boken 20:13 sags det: ”Havet gav tillbaka de doda som var
¨
¨
i det, och doden och Hades gav tillbaka de doda som var
¨
¨
i dem.” ”Hades” ar mansklighetens gemensamma grav.
¨
¨
(Se sidorna 212 och 213 i tillagget.) Den har kollektiva gra¨
¨
ven kommer att tommas. Alla miljarder manniskor som
¨
˚
vilar dar kommer att fa liv igen. Aposteln Paulus sade:
˚
¨
˚
¨ ¨
”Det skall ske en uppstandelse for bade de rattfardiga och
¨ ¨
¨
¨
de orattfardiga.” (Apostlagarningarna 24:15) Vad innebar
det?
¨ ¨
˚
18 ”De rattf
ardiga” inbegriper manga av dem som vi
¨
laser om i Bibeln och som levde innan Jesus kom hit till
˚
jorden – Noa, Abraham, Sara, Mose, Rut, Ester och manga
˚
¨
andra. Nagra av dessa man och kvinnor som hade stark
˚
¨
´
tro pa Gud namns i kapitel 11 i Hebreerbrevet. Men ”de
¨ ¨
˚
¨
rattfardiga” inbegriper ocksa dem av Jehovas tjanare som
¨
˚
˚
dor i var tid. Tack vare hoppet om uppstandelsen kan vi
˚
¨
¨
´
bli befriade fran fruktan for att do. (Hebreerna 2:15)
˚
¨
19 Hur blir det da med alla som inte har tjanat
Jehova el˚
17. Hur omfattande kommer uppstandelsen att bli?
¨ ¨
¨
18. Vilka inbegrips i ”de rattfardiga” som skall bli uppvackta, och hur
¨
˚
kan det har hoppet paverka dig personligen?
¨
¨ ¨
¨
19. Vilka ar ”de orattfardiga”, och vilken mojlighet kommer Jehova
att ge dem?
¨
¨
¨
¨
Ett verkligt hopp for dina nara och kara som har dott
73
¨ ¨
¨
ler lytt honom darfor att de aldrig hort talas om honom?
¨ ¨
Dessa miljarder ”orattfardiga” kommer inte att bli bort¨
˚
¨
˚
˚
glomda. Ocksa de kommer att uppvackas och fa tid pa sig
¨
¨
¨
att lara kanna den sanne Guden och tjana honom. Under
˚
˚
¨
¨
en period pa tusen ar kommer de doda att uppvackas och
¨
¨
˚
fa mojlighet att tjana Jehova tillsammans med de trogna
¨
˚
manniskorna pa jorden. Det kommer att bli en underbar
¨
tid. Bibeln kallar den har tidsperioden domens dag.1
¨
¨
˚
20 Betyder det har att alla manniskor
som nagonsin le¨
¨
vat kommer att bli uppvackta? Nej. Bibeln sager att som¨
¨
liga av de doda ar i ”Gehenna”. (Lukas 12:5) Gehenna har
˚
˚
¨
fatt sitt namn efter en soptipp som lag utanfor det forn¨
¨
tida Jerusalem. Dar brande man inte bara sopor, utan ock˚
˚
¨
sa liken av personer som judarna inte ansag vara varda en
˚
¨
¨ ¨
begravning och en uppstandelse. Gehenna ar darfor en
¨
¨
˚
passande symbol for evig tillintetgorelse. Jesus har fatt i
¨
¨
¨
uppgift att doma de levande och de doda, men det ar Je¨
¨
hova som ar den slutlige domaren. (Apostlagarningarna
¨
10:42) Han kommer aldrig att uppvacka dem som han
¨
¨
bedomer vara onda och ovilliga att andra sig.
˚
DEN HIMMELSKA UPPSTANDELSEN
˚
˚
21 Bibeln talar ocksa om en annan uppstandelse,
en
˚
¨
uppstandelse till andligt liv i himlen. Den namner bara ett
˚
¨
˚
¨
exempel pa den har uppstandelsen, och det ar Jesu Kristi
˚
uppstandelse.
¨
¨
¨
22 Sedan Jesus blivit dodad
som manniska tillat inte Jehova att hans trogne Son blev kvar i graven. (Psalm 16:10;
¨
¨
Apostlagarningarna 13:34, 35) Han uppvackte Jesus, men
¨
¨
inte som manniska. Aposteln Petrus forklarar att Kristus
¨
1 Fler upplysningar om domens dag och grunden for domen finns
˚
¨
pa sidorna 213–215 i tillagget.
¨
20. Vad ar Gehenna, och vilka kommer dit?
˚
21, 22. a) Vilket annat slags uppstandelse talar Bibeln om? b) Vem var
¨
˚
den forste som fick en uppstandelse till andligt liv?
74
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
”dodades i kottet men gjordes levande i anden”. (1 Petrus 3:18) Det var verkligen ett stort underverk. Jesus lev¨
de igen som en maktig andevarelse! (1 Korinthierna 15:
¨
˚
3–6) Jesus var den forste som fick en uppstandelse av det
¨
har underbara slaget. (Johannes 3:13) Men han skulle inte
vara den siste.
˚
¨
23 Jesus visste att han snart skulle aterv
anda till himlen,
¨
¨
och han sade till sina trogna efterfoljare att han dar skul˚
le ”bereda en plats” at dem. (Johannes 14:2) Jesus kallade dem som skulle komma till himlen sin ”lilla hjord”.
˚
¨
¨
¨
(Lukas 12:32) Hur manga ar det som tillhor den har relativt lilla gruppen av trogna kristna? Enligt Uppenbarelse¨
˚
boken 14:1 sager aposteln Johannes: ”Jag sag, och se, Lam˚
met [Jesus Kristus] stod pa Sions berg och tillsammans
med det etthundrafyrtiofyra tusen, som hade dess namn
˚
och dess Faders namn skrivna pa sina pannor.”
¨
24 Dessa 144 000 kristna, daribland
Jesu trogna apost¨
¨
¨
˚
lar, uppvacks till liv i himlen. Nar intraffar deras uppstan¨
delse? Aposteln Paulus skrev att den skulle aga rum un¨
¨
der tiden for Kristi narvaro. (1 Korinthierna 15:23) Som
˚ ¨
du kommer att fa lasa om i kapitel 9 lever vi nu i den
˚
˚
˚
¨
˚
tiden. De fa som aterstar av de 144 000 och som dor i var
¨
tid uppvacks omedelbart till liv i himlen. (1 Korinthierna
¨
¨
15:51–55) Men det stora flertalet manniskor som har dott
¨
˚
kommer att bli uppvackta i framtiden till liv pa en paradisisk jord.
˚
25 Ja, Jehova kommer verkligen att besegra var
fiende
¨
¨
doden, och den kommer att vara borta for alltid! (Jesaja
˚
25:8) Men du kanske undrar: Vad skall de som uppstar till
¨
¨
˚
liv i himlen gora dar? De kommer att inga i en himmelsk
˚
regering. Vi kommer att fa veta mer om den regeringen i
¨
nasta kapitel.
¨
˚
¨
23, 24. Vilka utgor Jesu ”lilla hjord”, och hur manga ar de?
¨
25. Vad kommer nasta kapitel att handla om?
¨
¨
¨
¨
Ett verkligt hopp for dina nara och kara som har dott
¨
VAD BIBELN L AR
¨
¨
ˇ Berattelserna om manniskor som blev upp¨
¨
vackta ger oss ett sakert hopp. (Johannes 11:
39–44)
¨
˚
¨
ˇ Jehova langtar efter att fa ge de doda livet
tillbaka. (Job 14:13–15)
¨
¨
ˇ Alla som ar i mansklighetens gemensamma
˚
˚
grav far uppsta. (Johannes 5:28, 29)
¨
˚
I paradiset kommer de doda att uppsta
˚
¨
¨
¨
och aterforenas med sina slaktingar och vanner
75
˚
KAPITEL ATTA
¨
Vad ar Guds kungarike?
¨
¨
Vad berattar Bibeln for oss om Guds kungarike?
¨
Vad skall Guds kungarike gora?
¨
Nar skall Guds kungarike ingripa
˚
och se till att Guds vilja sker pa jorden?
¨
¨
¨
¨
¨
MILJONER manniskor varlden over kanner till den bon
˚
¨
¨
som brukar kallas Fader var, eller Herrens bon. De har ut˚
¨
¨
¨
trycken syftar pa en beromd bon som Jesus Kristus sjalv
¨
¨
¨
˚
larde sina larjungar som ett monster och som innehaller
˚
¨
mycket viktiga tankar. Vi skall se pa de tre forsta punkter¨
¨
¨
˚
na i bonen. Det kommer att hjalpa dig att forsta mer av
¨
det Bibeln lar.
¨
¨
¨
¨
2 Det forsta
Jesus sade nar han larde sina larjungar den
¨
¨
¨
˚
¨
˚
˚
har monsterbonen var: ”Sa har skall ni alltsa be: ’Var
˚
˚
Fader i himlarna, lat ditt namn bli helgat. Lat ditt kunga˚
˚
˚
˚ ˚
rike komma. Lat din vilja ske, sa som i himlen sa ocksa pa
¨
jorden.’ ” (Matteus 6:9–13) Vad betyder de har tre punk¨
terna som Jesus tog upp forst?
¨
3 Vi har redan lart
oss en del om Guds namn, Jehova.
˚
˚
¨
Och vi har ocksa sett lite pa vad Guds vilja ar – vad han
¨
¨
¨
har gjort och vad han kommer att gora for manniskorna.
˚ ¨
¨
˚
Men vad syftade Jesus pa nar han larde oss att be: ”Lat ditt
¨
kungarike komma”? Vad ar Guds kungarike? Hur skall det
¨
˚
˚
helga Guds namn, dvs. gora sa att det halls heligt? Och
vilket samband finns det mellan att Guds kungarike skall
komma och att Guds vilja skall ske?
¨
¨
¨
1. Vilken beromd bon skall vi nu undersoka?
¨
¨
¨
2. Vilka tre punkter tog Jesus forst upp i monsterbonen?
¨
3. Vad behover vi veta om Guds kungarike?
¨
Vad ar Guds kungarike?
77
¨
VAD GUDS KUNGARIKE AR
¨
4 Guds kungarike ar
en regering som Jehova Gud har
¨
upprattat och som leds av en kung som han har utvalt.
¨
¨
¨
Vem ar kungen i detta rike? Jesus Kristus. Jesus ar storre
¨
¨
¨
och maktigare an alla jordiska harskare och kallas ”Kung¨
¨
¨
en over dem som harskar som kungar och Herren over
¨
dem som harskar som herrar”. (1 Timoteus 6:15) Han har
¨
¨
makt att gora mycket mer gott an vilken som helst av de
¨
¨
jordiska harskarna, till och med den baste av dem.
˚
¨
5 Varifran skall Guds kungarike harska? Ja, var befinner
¨
sig Jesus? Du minns nog att vi tidigare laste om att han
¨
˚
˚
blev dodad pa en tortyrpale och att han sedan blev upp¨
¨
¨
vackt. Kort darefter for han upp till himlen. (Apostlagar¨
˚ ¨
¨
ningarna 2:33) Det ar alltsa dar Guds kungarike ar – i him¨ ¨
len. Darfor kallas det i Bibeln ett ”himmelskt kungarike”.
¨
¨
(2 Timoteus 4:18) Men aven om Guds kungarike ar i him¨
¨
len, kommer det att harska over jorden. (Uppenbarelseboken 11:15)
¨
¨
˚
˚
6 Vad ar
det som gor Jesus till en sa enastaende kung?
¨
¨
¨
¨
En sak ar att han aldrig kommer att do. Bibeln jamfor
¨
Jesus med manskliga kungar och kallar honom ”den ende
¨
¨
som har ododlighet, som bor i ett otillgangligt ljus”.
¨
(1 Timoteus 6:16) Det innebar att allt det goda som Jesus
¨
˚
¨
gor kommer att besta. Och han kommer att gora mycket
¨
¨
gott for manniskorna.
¨
˚
¨
¨
7 Tank
¨ pa vad som sags i den har bibliska profetian om
Jesus: ”Over honom skall Jehovas ande vila, vishetens och
¨
˚
˚
forstandets ande, radets och styrkans ande, kunskapens
¨
och Jehovas fruktans ande; och han skall ha sitt valbehag
¨
i att frukta Jehova. Och han domer inte blott efter det som
¨
¨
hans ogon ser eller tillrattavisar blott efter det som hans
¨
¨
4. Vad ar Guds kungarike, och vem ar dess kung?
˚
¨
¨
5. Varifran skall Guds kungarike harska, och over vad?
¨
¨
˚
˚
6, 7. Vad ar det som gor Jesus till en sa enastaende kung?
78
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨ ¨
¨
oron hor, utan med rattfardighet domer han de ringa, och
¨ ˚
¨
¨
˚
¨
med rattradighet ger han tillrattavisning till forman for de
¨
˚
¨
odmjuka pa jorden.” (Jesaja 11:2–4) De har orden visar att
¨ ¨
Jesus kommer att vara en rattfardig och medlidsam kung
¨
¨
˚
˚
over manniskorna pa jorden. Skulle du vilja ha en sadan
¨
harskare?
¨
8 En annan sanning om Guds kungarike ar
att Jesus inte
skall regera ensam. Han skall ha medregenter. Aposteln
¨
˚
Paulus sade till Timoteus: ”Om vi hardar ut, skall vi ocksa
¨
harska som kungar tillsammans med honom.” (2 Timoteus 2:12) Ja, Paulus, Timoteus och andra trogna som Gud
har utvalt skall regera tillsammans med Jesus i det him˚
˚
¨
˚
melska kungariket. Hur manga far den formanen?
¨
9 Som vi laste om i kapitel 7 fick aposteln Johannes
˚
se i en syn hur ”Lammet [Jesus Kristus] stod pa Sions
¨
berg [hade en kunglig stallning i himlen] och tillsammans med det etthundrafyrtiofyra tusen, som hade dess
˚
namn och dess Faders namn skrivna pa sina pannor”. Vil¨
¨
¨
¨
ka ar dessa 144 000? Johannes sjalv berattar for oss: ”Det
¨
¨
¨
˚
ar de som foljer Lammet vart det an gar. Dessa har bli¨
˚
¨
¨
˚
vit kopta fran manniskorna som en forstling at Gud och
˚
¨
at Lammet.” (Uppenbarelseboken 14:1, 4) Ja, de ar trogna
¨
¨ ¨
efterfoljare till Jesus Kristus som ar sarskilt utvalda till att
¨
regera i himlen tillsammans med honom. Nar de har upp¨
˚
¨
¨
vackts fran de doda till himmelskt liv ”skall [de] harska
¨
som kungar over jorden” tillsammans med Jesus. (Uppenbarelseboken 5:10) Sedan apostlarnas tid har Gud utvalt
¨
¨
˚
trogna kristna for att gora skaran pa 144 000 fulltalig.
¨
¨
¨
10 Detta att Jesus och de 144 000 skall harska
over man8. Vilka skall regera tillsammans med Jesus?
˚
¨
¨
9. Hur manga skall regera tillsammans med Jesus, och nar borjade
¨
Gud utvalja dem?
¨ ¨
¨
10. Varfor ar det en karleksfull anordning att Jesus och de 144 000
¨
¨
¨
skall harska over manniskorna?
¨
Vad ar Guds kungarike?
79
¨
¨
¨
niskorna ar en mycket karleksfull anordning. Forst och
¨
¨
¨
framst vet Jesus hur det ar att vara manniska och att lida.
¨
Paulus sade att Jesus inte ar en ”som inte kan hysa med¨
˚
¨
kansla med vara svagheter, utan en som har blivit provad i alla avseenden liksom vi, men utan synd”. (He´
˚
breerna 4:15; 5:8) Hans medregenter har ocksa lidit och
˚
˚
¨
¨
utstatt svarigheter som manniskor. De har dessutom kam˚
pat med ofullkomligheten och plagats av alla slags sjuk¨
˚
domar. De kommer utan tvivel att forsta de problem som
¨
¨
¨
manniskor stalls infor!
¨
VAD SKALL GUDS KUNGARIKE GORA?
¨
¨
11 Nar
Jesus sade att hans larjungar skulle be om att
˚
Guds kungarike skulle komma, sade han ocksa att de skul˚
˚
le be om att Guds vilja skulle ske ”sa som i himlen sa ock˚ ˚
¨
¨
¨
sa pa jorden”. Gud ar i himlen, och de trogna anglarna dar
har alltid gjort hans vilja. Men i kapitel 3 fick vi veta att en
¨
¨
ond angel slutade gora Guds vilja och fick Adam och Eva
˚
¨
att synda. I kapitel 10 far vi veta mer om vad Bibeln lar
¨
¨
¨
¨
om den har onde angeln, som vi kanner som Satan, Dja¨
¨
vulen. Satan och de anglar som valde att folja honom och
som kallas demoner fick stanna kvar i himlen en tid. Un˚
der den tiden gjorde alltsa inte alla som var i himlen Guds
¨
¨
¨
vilja. Men nar Guds kungarike borjade harska skulle det
¨
˚
¨
˚
bli en andring pa det. Nar Jesus Kristus blivit insatt pa tro¨
nen skulle han fora krig mot Satan. (Uppenbarelseboken
12:7–9)
¨
¨
12 Foljande
profetiska ord beskriver vad som skulle han¨
¨
¨
¨
¨
da: ”Jag horde en hog rost i himlen saga: ’Nu har radd¨
˚
ningen och makten och kungariket, som tillhor var Gud,
¨
och myndigheten, som tillhor hans Smorde, blivit en
¨
¨
11. Varfor sade Jesus att hans larjungar skulle be om att Guds vilja
skulle ske i himlen?
˚
¨
¨
12. Vilka tva viktiga handelser namns i Uppenbarelseboken 12:10?
80
¨
Vad lar Bibeln?
˚
¨
verklighet, ty vara broders anklagare [Satan] har slungats
¨
˚
ner, han som anklagar dem dag och natt infor var Gud!’ ”
¨
˚
(Uppenbarelseboken 12:10) Lade du marke till att tva
¨
¨
¨
mycket viktiga handelser namns i den har bibelversen?
¨
¨
¨
¨
For det forsta borjar Guds kungarike harska med Jesus
¨
Kristus som regent. For det andra kastas Satan ut ur himlen och ner till jorden.
¨
˚ ¨
13 Som vi kommer att se har de har
tva handelserna re¨
˚
¨
dan agt rum. Vad har det lett till? Angaende det som han¨
¨
¨ ¨
de i himlen laser vi: ”Glad er darfor, ni himlar och ni som
¨
bor i dem!” (Uppenbarelseboken 12:12) Ja, de trogna ang¨
¨
larna i himlen glader sig over att Satan och hans demoner
¨
¨
¨
ar borta, eftersom det betyder att alla som ar i himlen ar
˚
¨
¨
trogna mot Jehova Gud. Det rader fullstandig, ostord frid
¨
och harmoni dar. Guds vilja sker i himlen.
¨
14 Men hur har det blivit med jorden? Bibeln sager:
”Ve
¨
jorden och havet, ty Djavulen har kommit ner till er i stor
¨
forbittring, eftersom han vet att han har en kort tidsfrist.”
¨
¨
¨
(Uppenbarelseboken 12:12) Satan ar forbittrad over att
han har kastats ut ur himlen och bara har en kort tid kvar.
¨
¨
¨
˚
I sin forbittring orsakar han nod och elande, eller ”ve”, pa
˚ ¨
¨
jorden. Vi far lara oss mer om detta ”ve” i nasta kapitel.
Men du kanske undrar: Hur kan Guds kungarike genom¨
˚
fora Guds vilja pa jorden?
¨
˚
¨
¨
¨
15 Tank
pa vad Guds vilja ar nar det galler jorden. Du
¨
fick veta det i kapitel 3. I Eden visade Gud att det ar
¨ ¨
hans vilja att jorden skall vara ett paradis fyllt av rattfar¨
¨
diga manniskor som lever for evigt. Satan fick Adam
och Eva att synda, och det gjorde att Guds vilja inte ge¨
˚
˚
¨
nomfordes pa en gang. Men Gud andrade inte sin vilja.
¨
¨ ¨
Det ar fortfarande hans vilja att ”de rattfardiga skall ta jor¨
¨
¨
˚
13. Vad hande i himlen som en foljd av att Satan kastades ut darifran?
¨
˚
¨
14. Vad har hant pa jorden som en foljd av att Satan kastats ner hit?
¨
¨
¨
15. Vad ar Guds vilja nar det galler jorden?
¨
Vad ar Guds kungarike?
81
¨
˚
den i besittning” och att ”de skall bo for evigt pa den”.
¨
(Psalm 37:29) Och Guds kungarike skall genomfora detta.
˚
Hur da?
˚
¨
¨
16 Sa har
sags det i profetian i Daniel 2:44: ”I dessa
¨
kungars dagar skall himlens Gud uppratta ett kungarike
¨ ¨
¨
som aldrig skall fordarvas. Och kungariket skall inte over˚
˚
¨
˚
latas till nagot annat folk. Det skall krossa och gora slut pa
¨
˚ ¨
¨
alla dessa kungariken, men sjalvt skall det besta for oover˚
¨
skadliga tider.” Vad sager oss detta om Guds kungarike?
¨
¨
¨
17 For det forsta sager det oss att Guds kungarike skul¨
le upprattas ”i dessa kungars dagar”, dvs. medan andra
¨
¨
kungariken fortfarande existerade. For det andra sager det
˚ ¨
oss att Guds kungarike skall besta for evigt. Det kommer
¨
˚
inte att besegras och ersattas av nagon annan regering.
¨
For det tredje ser vi att det kommer att vara krig mellan
¨
¨
Guds kungarike och den har varldens riken. Guds kungarike kommer att segra. Till slut kommer det att vara den
¨
¨
˚ ˚
¨
enda regeringen over manniskorna. Da far manniskorna
¨
˚
uppleva det basta styre de nagonsin haft.
¨
18 Bibeln har mycket att saga
om det slutliga kriget mel¨
¨
¨
lan Guds kungarike och den har varldens riken. Den lar
¨
¨
oss bland annat att nar slutet narmar sig kommer onda
¨
¨
˚
andar att sprida logner for att bedra ”kungarna pa hela
¨
¨
den bebodda jorden”. I vilket syfte? ”For att forsamla dem
˚
¨
[kungarna] till kriget pa Guds, den Allsmaktiges, stora
¨
dag.” Jordens kungar kommer att forsamlas till ”den
˚
plats som pa hebreiska kallas Har-Magedon”. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Den slutliga striden mellan den
¨
¨
¨ ¨
har varldens riken och Guds kungarike kallas darfor kriget
vid Harmageddon, eller bara Harmageddon.
¨
16, 17. Vad sager oss Daniel 2:44 om Guds kungarike?
¨
18. Vad kallas det slutliga kriget mellan Guds kungarike och den har
¨
varldens riken?
¨
Vad lar Bibeln?
82
˚
Vad skall Guds kungarike astadkomma genom kri¨
˚
˚
¨
get vid Harmageddon? Tank aterigen pa vad Guds vilja ar
¨
¨
¨
nar det galler jorden. Det ar hans avsikt att jorden skall
¨ ¨
¨
¨
uppfyllas av rattfardiga, fullkomliga manniskor som tja¨
nar honom i ett paradis. Vad ar det som hindrar att Guds
¨
¨
¨
vilja sker nu? Forst och framst ar vi syndiga, och vi blir
¨
¨
sjuka och dor. Men i kapitel 5 fick vi veta att Jesus dog for
¨
˚
¨
oss for att vi skall kunna fa leva for evigt. Du kommer nog
˚
¨
¨
ihag orden i Johannes evangelium: ”Gud alskade varlden
˚
¨
¨
sa mycket att han gav sin enfodde Son, for att var och en
¨
˚
som utovar tro pa honom inte skall bli tillintetgjord utan
ha evigt liv.” (Johannes 3:16)
¨
˚
¨
¨
20 Ett annat hinder ar
att manga gor det som ar ont. De
¨
ljuger, bedrar och lever ett omoraliskt liv. De vill inte gora
¨
¨
¨
Guds vilja. Manniskor som gor det som ar ont kommer att
¨
tillintetgoras i Guds krig vid Harmageddon. (Psalm 37:10)
˚
Ytterligare en orsak till att Guds vilja inte sker pa jorden
¨
¨
¨
nu ar att de styrande inte uppmuntrar manniskor att gora
˚
Guds vilja. Manga regeringar har varit svaga, andra har
¨
¨
varit grymma eller korrumperade. Bibeln sager traffande:
¨
¨
¨
”Manniska har haft makt over manniska till hennes skada.” (Predikaren 8:9)
21 Efter Harmageddon kommer en enda regering, Guds
¨
¨
kungarike, att styra over manniskorna. Det riket kom¨
¨
mer att gora Guds vilja och ge manniskorna underbara
¨
¨
valsignelser. Det kommer bland annat att avlagsna Satan
och hans demoner. (Uppenbarelseboken 20:1–3) Och den
¨
kraft som ligger i Jesu offer kommer att anvandas till nytta
¨
¨
˚
¨
for de trogna manniskorna, sa att de inte langre blir sjuka
¨
¨
och dor. Under Guds kungarikes styre kommer de tvart¨
om att kunna leva for evigt. (Uppenbarelseboken 22:1–3)
19
˚
19, 20. Vad hindrar att Guds vilja sker pa jorden nu?
˚
21. Hur skall Guds kungarike se till att Guds vilja sker pa jorden?
Att Satan och hans demoner
¨
kastades ut ur himlen forde med
¨
˚
sig ve for jorden. De svarigheterna
kommer snart att ta slut
84
¨
Vad lar Bibeln?
¨
Jorden skall goras till ett paradis. Guds kungarike skall allt˚
˚
sa se till att Guds vilja sker pa jorden, och det skall helga
¨
¨
Guds namn. Vad innebar det? Det innebar att alla till slut
¨
kommer att ara Jehovas namn.
¨
NAR SKALL GUDS KUNGARIKE INGRIPA?
¨
¨
¨
˚
22 Nar
Jesus larde sina efterfoljare att be: ”Lat ditt kunga¨
rike komma”, var det tydligt att det annu inte hade kom¨
¨
˚
mit. Kom det nar Jesus for upp till himlen? Nej, for bade
Petrus och Paulus sade att profetian i Psalm 110:1 upp˚
¨
fylldes pa Jesus efter det att han blivit uppvackt: ”Jeho¨
˚
¨
vas uttalande till min Herre lyder: ’Satt dig pa min hogra
¨
¨
¨
sida, tills jag lagger dina fiender som en pall for dina fot¨
´
ter.’ ” (Apostlagarningarna 2:32–35; Hebreerna 10:12, 13)
˚
¨
Det skulle alltsa bli en vantetid.
˚
¨
˚
23 Hur lang skulle den vantetiden
vara? Pa 1800-talet
¨
¨
raknade uppriktiga bibelforskare ut att vantetiden skul¨
˚
le sluta 1914. (Narmare uppgifter om detta artal finns
˚
¨
¨
¨
pa sidorna 215–218 i tillagget.) Det som har hant i varl¨
¨
den sedan 1914 bekraftar att de har bibelforskarna hade
¨
¨
ratt i sina berakningar. Uppfyllelsen av bibliska profetior
visar att Kristus blev kung 1914 och att Guds himmel¨
˚
22. Hur vet vi att Guds kungarike inte kom nar Jesus var pa jorden
¨
eller omedelbart efter det att han blivit uppvackt?
¨
¨
¨
¨
23. a) Nar borjade Guds kungarike harska? b) Vad kommer nasta
kapitel att handla om?
Under Guds kungarikes styre kommer Guds vilja
˚
att ske pa jorden som den sker i himlen
¨
Vad ar Guds kungarike?
85
¨
VAD BIBELN L AR
¨
ˇ Guds kungarike ar en himmelsk regering
med Jesus Kristus som kung, och 144 000
¨
¨
tas ut bland manniskorna for att regera tillsammans med honom. (Uppenbarelseboken
14:1, 4)
¨
¨
¨
ˇ Guds kungarike borjade harska 1914. Darefter kastades Satan ut ur himlen och ner till
jorden. (Uppenbarelseboken 12:9)
¨
ˇ Guds kungarike kommer snart att avlagsna
¨
¨
den har varldens riken, och jorden kommer
att bli ett paradis. (Uppenbarelseboken 16:
14, 16)
¨
¨
˚
˚
ska kungarike borjade harska da. Vi lever alltsa under den
”korta tidsfrist” som Satan har kvar. (Uppenbarelseboken
˚
¨
¨
12:12; Psalm 110:2) Vi kan ocksa med sakerhet saga att
Guds kungarike snart kommer att ingripa och se till att
˚
¨
Guds vilja sker pa jorden. Tycker du inte att det ar under¨
¨
bara nyheter? Tror du att det ar sant? Nasta kapitel kom¨
¨
˚
¨
mer att hjalpa dig att forsta att det verkligen ar vad Bibeln
¨
lar.
KAPITEL NIO
Lever vi i ”de sista dagarna”?
¨
˚
¨
¨
Vilka handelser i var tid ar forutsagda i Bibeln?
¨
Hur skulle manniskor vara
i ”de sista dagarna” enligt Guds ord?
¨
Vilken positiv utveckling har Bibeln forutsagt
¨
¨
nar det galler ”de sista dagarna”?
¨
˚
˚
˚
NAR du ser pa nyheterna pa tv, undrar du da ibland hur
˚
¨
¨
¨
det skall ga med den har varlden? Tragiska handelser in¨
˚
¨
¨
¨
¨
traffar sa plotsligt och ovantat att ingen manniska kan for¨
¨
utsaga vad morgondagen skall fora med sig. (Jakob 4:14)
¨
Men Jehova vet vad som kommer att handa. (Jesaja 46:10)
¨ ¨
¨
¨
Bibeln har for lange sedan forutsagt de uppskakande han¨
˚
delser som intraffar i var tid. Men inte bara det, den har
˚ ¨
¨
˚
ocksa forutsagt att vi i en nara framtid kommer att fa upp¨
leva fantastiska handelser.
2 Jesus Kristus talade om Guds kungarike, som skall
¨
˚
¨
gora slut pa ondskan och gora jorden till ett paradis. (Lu¨
¨
kas 4:43) Manniskor ville veta nar detta rike skulle kom¨
˚
ma. Ja, Jesu larjungar fragade honom: ”Vad skall vara teck˚
¨
˚
˚
net pa din narvaro och pa avslutningen pa tingens
ordning?” (Matteus 24:3) Jesus svarade att det bara var Je¨
¨
¨
¨
hova Gud som visste exakt nar slutet for den har varlds¨
ordningen skulle komma. (Matteus 24:36) Men Jesus for¨
˚
¨ ˚
˚
utsade anda hur forhallandena skulle vara pa jorden
¨
alldeles innan Guds kungarike skulle ge manniskorna
¨
¨
¨
sann fred och sakerhet. Det han forutsade intraffar nu!
˚
1. Var kan vi fa veta hur framtiden kommer att bli?
˚
¨
2, 3. Vad fragade larjungarna Jesus, och vad svarade han?
Lever vi i ”de sista dagarna”?
87
¨
¨
3 Innan vi undersoker
bevisen for att vi lever i ”avslut˚
˚
ningen pa tingens ordning” skall vi helt kort se pa ett krig
¨
¨
som ingen manniska har kunnat iaktta. Det agde rum i
¨
˚
¨
den osynliga andevarlden, och utgangen av det har kriget
˚
paverkar oss.
ETT KRIG I HIMLEN
¨
I forra kapitlet fick vi veta att Jesus Kristus blev kung i
¨
himlen 1914. (Daniel 7:13, 14) Kort darefter gick han till
¨
¨
handling. ”Krig brot ut i himlen”, sager Bibeln. ”Mikael
˚
¨
[ett annat namn pa Jesus] och hans anglar gav sig i strid
¨
¨
med draken [Satan, Djavulen]; och draken och dess anglar
¨
¨
stred.”1 Satan och hans onda anglar, demonerna, forlorade kriget och kastades ut ur himlen ner till jorden. Guds
¨
¨
trogna andesoner gladde sig over att Satan och demo¨
¨
nerna var borta. Men manniskorna skulle inte gladja sig.
¨
¨
¨
Tvartom forutsade Bibeln: ”Ve jorden ..., ty Djavulen har
¨
kommit ner till er i stor forbittring, eftersom han vet att
han har en kort tidsfrist.” (Uppenbarelseboken 12:7, 9, 12)
¨
¨
¨
5 Lagg
marke till vad foljden av kriget i himlen skulle
˚
¨
bli. I sitt raseri skulle Satan orsaka ve, eller svarigheter, for
˚
˚
˚
invanarna pa jorden. Som du kommer att fa se lever vi nu
¨
i den tiden av ve. Men den ar relativt kort. Satan har bara
¨
”en kort tidsfrist”, och han ar medveten om det. Bibeln
¨
kallar den har perioden ”de sista dagarna”. (2 Timoteus
¨
3:1) Vi kan verkligen vara glada over att Gud snart skall
¨
˚
¨
¨
˚
gora slut pa Djavulens inflytande har pa jorden! Vi skall se
˚ ˚
¨
¨ ¨
pa nagra av de handelser som ar forutsagda i Bibeln och
¨
som intraffar nu. De visar att vi lever i de sista dagarna och
4
¨
˚
1 Upplysningar som visar att Mikael ar ett annat namn pa Jesus
˚
¨
Kristus hittar du pa sidorna 218 och 219 i tillagget.
¨
4, 5. a) Vad hande i himlen kort efter det att Jesus blivit kung? b) Vad
¨
skulle foljden bli av kriget i himlen, enligt Uppenbarelseboken 12:12?
88
att Guds kungarike snart skall ge dem
¨
¨
som alskar Jehova eviga valsignelser.
¨
¨
Vi skall forst undersoka fyra drag i det
¨
tecken som Jesus sade skulle utmarka
den tid vi lever i.
¨
¨
FRAMTRADANDE HANDELSER
UNDER DE SISTA DAGARNA
6 ”Nation skall resa sig mot nation
och kungarike mot kungarike.” (Mat¨
teus 24:7) Miljoner manniskor har
¨
˚
dodats i krig under det senaste arhundradet. En brittisk historiker skriver: ”Nittonhundratalet var det blo˚
¨
digaste arhundrade vi kanner till i
˚
historien. ... Det var ett arhundrade
˚
˚
da det oavbrutet pagick krig, med
˚
˚
undantag av nagra fa korta perio¨
¨
˚
der nar det inte forekom nagon orga¨
˚
niserad vapnad konflikt nagonstans.”
˚
¨
I en rapport fran en miljoorganisa¨
tion (Worldwatch Institute) sags det:
¨
”Antalet dodade i krig under ... [1900˚
˚
talet] var tre ganger sa stort som an¨
˚
¨
˚
talet dodade i alla krig fran forsta arhundradet e.Kr. till 1899.” Sedan 1914
¨
¨
¨
har over 100 miljoner manniskor dott
¨
till foljd av krig. Vi kanske vet hur
¨
¨
¨
det kanns att forlora en enda kar an¨
¨
forvant i krig, men all sorg och smar˚
ta som krigens manga miljoner offer
6, 7. Hur uppfylls Jesu ord om krig och hung¨
˚
ersnod i var tid?
89
¨
¨
orsakat manniskorna kan vi inte gora
¨
¨
oss en forestallning om.
¨
7 ”Det skall vara hungersnod.”
(Mat¨
teus 24:7) Forskare sager att livsme¨
delsproduktionen har okat¨ kraftigt
˚
˚
under de 30 senaste aren. Anda fort¨
¨
¨
satter det att vara hungersnod, dar¨
˚
¨
for att manga inte har tillrackligt
¨
¨
med pengar for att kopa mat eller
˚
¨
inte har mark sa att de kan odla sjal¨
¨
va. I utvecklingslanderna tvingas over
¨
˚
en miljard manniskor leva pa en in˚
komst pa motsvarande en dollar eller
mindre om dagen. De flesta av dem
¨
¨
¨
lider av standig hunger. Varldshalso¨
organisationen (WHO) beraknar att
¨
¨
˚
over fem miljoner barn dor varje ar
av orsaker som har samband med
¨
undernaring.
¨
8 ”Det skall vara stora jordbavningar.” (Lukas 21:11) Enligt ett forskningsinstitut (U.S. Geological Survey)
¨
har det enbart sedan 1990 intraf¨
fat i genomsnitt 17 jordbavningar
˚
¨
per ar som har varit tillrackligt kraf¨
tiga for att skada byggnader och or¨
saka sprickor i marken. Och jordbav¨
¨
¨
ningar som ar tillrackligt kraftiga for
¨
¨
¨
att totalforstora byggnader har intraf˚
˚
fat i genomsnitt en gang om aret.
¨
8, 9. Vad visar att Jesu profetior om jordbavningar och farsoter har uppfyllts?
90
¨
¨
En annan kalla uppger: ”Jordbav¨
ningar har kravt hundratusentals liv
˚
under de 100 senaste aren, och trots
de tekniska framstegen har antalet
¨
dodsoffer minskat bara obetydligt.”
9 ”Det skall vara ... farsoter.” (Lukas
˚
21:11) Trots framstegen pa det me˚
˚
¨
dicinska omradet plagas manskligheten av gamla och nya sjukdomar. En
¨ ¨
rapport visar att 20 valkanda sjuk¨
domar – daribland tuberkulos, malaria och kolera – har blivit vanligare
˚
under de senaste artiondena, och en
˚
del sjukdomar blir allt svarare att bota
¨
med lakemedel. Minst 30 nya sjukdomar har dykt upp. Mot vissa av
¨
dem finns det inget kant botemedel.
¨
¨
De ar dodliga.
¨
MANNISKORNA
I DE SISTA DAGARNA
¨
¨
10 Forutom
att Bibeln har forut¨ ˚
¨
sagt hur forhallandena i varlden skulle utveckla sig, har den talat om
¨
att de sista dagarna skulle utmarkas
¨ ¨
¨
av en forandring i manniskors attityd.
¨
Aposteln Paulus beskrev hur manni¨
skor i allmanhet skulle vara. I 2 Ti¨
moteus 3:1 laser vi: ”I de sista dagar¨
˚
na skall kritiska tider som ar svara att
¨
¨
komma till ratta med vara har.” Enligt
¨
10. Vilka karakteristiska drag som forutsagts
¨
i 2 Timoteus 3:1–5 ser du hos manniskor i
˚
var tid?
91
verserna 2–5 sade Paulus bland annat
¨
att manniskorna skulle
¨
¨
ˇ alska sig sjalva
¨
ˇ vara penningkara
¨ ¨
ˇ vara olydiga mot foraldrar
ˇ vara illojala
ˇ vara utan naturlig tillgivenhet
¨
¨
ˇ vara utan sjalvbeharskning
ˇ vara vildsinta
¨
¨
ˇ alska njutningar mer an de
¨
alskar Gud
ˇ ha en yttre form av gud¨
hangivenhet men visa sig falska
¨
¨
nar det galler dess kraft
¨
¨
˚
¨
11 Stammer
det har in pa manni¨
¨
¨
skorna dar du bor? Det gor det for¨
¨
modligen. Manniskor overallt har de
¨
˚
har daliga dragen. Det visar att Gud
¨
snart kommer att ingripa, for Bibeln
¨
¨
sager: ”Nar de ondskefulla skjuter upp
¨
¨
¨
som gras och alla som gor det som ar
¨
¨
ont blomstrar, ar det for att de skall bli
¨
¨
forintade for evigt.” (Psalm 92:7)
EN POSITIV UTVECKLING
¨
De sista dagarna ar verkligen
fyllda av ve, precis som Bibeln har
12
11. Hur beskriver Psalm 92:7 vad som skall
¨
handa med de ondskefulla?
12, 13. Hur har ”den sanna kunskapen” bli¨
vit stor i denna ”andens tid”?
92
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
forutsagt att de skulle vara. Men i den har problemfyllda
¨
varlden ser vi en positiv utveckling bland dem som tillber
Jehova.
¨
13 ”Den sanna kunskapen kommer att bli stor”, for¨
¨
utsades det i Daniels bok i Bibeln. Nar skulle det intraffa?
¨
¨
Under ”andens tid”. (Daniel 12:4) Sarskilt sedan 1914 har
¨
¨
¨
Jehova hjalpt dem som verkligen onskar tjana honom att
˚ ¨
¨
˚
¨
˚
fa okad forstaelse av Bibeln. De har forstatt mer och mer
av de dyrbara sanningarna om Guds namn och avsikter,
¨
¨
˚
˚
Jesu Kristi losenoffer, de dodas tillstand och uppstandel¨
˚
sen. Dessutom har de som tillber Jehova lart sig att leva pa
¨
¨
¨
ett satt som ger dem tillfredsstallelse i livet och som ger ara
˚
˚ ˚
¨
˚
at Gud. De har ocksa fatt en klarare forstaelse av den upp¨
¨
gift Guds kungarike har och hur det skall stalla allt till rat¨
˚
¨
¨
ta igen har pa jorden. Vad gor de med den har kunskapen?
˚
˚
Den fragan leder oss in pa en annan profetia som uppfylls
nu i de sista dagarna.
14 ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade
˚
pa hela den bebodda jorden”, sade Jesus Kristus i sin pro˚
fetia om ”avslutningen pa tingens ordning”. (Matteus 24:
3, 14) Jorden runt predikas de goda nyheterna om kunga¨
¨
riket – vad detta rike ar, vad det skall gora och hur vi kan
˚
¨
¨
¨
˚
fa del av dess valsignelser – i over 230 lander och omraden
˚
¨
˚
och pa mer an 400 sprak. Miljoner Jehovas vittnen predikar flitigt de goda nyheterna om detta rike. De represente˚
rar ”alla nationer och stammar och folk och sprak”. (Uppenbarelseboken 7:9) De leder kostnadsfria bibelstudier
¨
med miljoner manniskor som vill veta vad Bibeln verkli¨
¨
gen lar. Vilken imponerande uppfyllelse av profetian, sar˚
¨
skilt med tanke pa att Jesus forutsade att de sanna kristna
¨
˚ ¨
˚
skulle vara ”foremal for hat fran alla”! (Lukas 21:17)
¨
14. Hur omfattande ar predikandet av de goda nyheterna om kunga˚
¨
riket i var tid, och vilka ar det som predikar?
”Dessa goda nyheter
om kungariket skall
˚
bli predikade pa hela
den bebodda jorden.”
(Matteus 24:14)
94
¨
Vad lar Bibeln?
¨
VAD KOMMER DU ATT GORA?
˚
15 Haller
du med om att vi lever i de sista dagarna,
˚
˚
med tanke pa alla de profetior i Bibeln som uppfylls i var
tid? Sedan de goda nyheterna har predikats i den omfatt¨
ning som Jehova vill, skall ”slutet” med sakerhet komma.
˚
(Matteus 24:14) ”Slutet” avser den tid da Gud skall ta bort
˚
¨
allt det onda pa jorden. Han kommer att anvanda Jesus
¨
¨
¨
och de maktiga anglarna till att avlagsna alla som avsikt˚
ligt motstar honom. (2 Thessalonikerna 1:6–9) Satan och
¨
hans demoner kommer inte langre att vilseleda nationer¨
na. Guds kungarike kommer sedan att ge rika valsignelser
˚
¨ ¨
at alla som underordnar sig dess rattfardiga styre. (Uppenbarelseboken 20:1–3; 21:3–5)
¨
¨
¨
˚
16 Eftersom slutet for
Satans ordning ar nara, maste vi
˚
¨
¨
¨
¨
¨
˚
fraga oss sjalva: Vad bor jag gora? Det ar forstandigt att
¨
¨
¨
vi fortsatter att lara oss mer om Jehova och vad han for¨
¨
vantar av oss. (Johannes 17:3) Studera Bibeln flitigt. Gor
det till en vana att regelbundet komma tillsammans med
¨
¨
´
andra som stravar efter att gora Jehovas vilja. (Hebreerna
¨
¨
10:24, 25) Ta emot det overflod av kunskap som Jehova
¨
¨
¨
¨
¨
Gud har gjort tillgangligt for manniskor overallt, och gor
¨ ¨
¨
˚
˚
de forandringar som behovs i ditt liv, sa att du kan fa Guds
¨
godkannande. (Jakob 4:8)
¨
17 Jesus forutsade
att de flesta skulle nonchalera bevi¨
¨
sen for att vi lever i de sista dagarna. Tillintetgorelsen av
¨
¨
¨
de onda skall komma plotsligt och ovantat – for de flesta
¨
lika overraskande som en tjuv om natten. (1 Thessalonikerna 5:2) Jesus varnade och sade: ”Alldeles som Noas da˚
¨
¨
¨
gar var, sa kommer Manniskosonens narvaro att vara. For
˚
¨
15. a) Tror du att vi lever i de sista dagarna, och i sa fall varfor? b) Vad
¨
¨
˚
¨
kommer ”slutet” att innebara for dem som motstar Jehova och for
dem som underordnar sig hans kungarikes styre?
¨
˚
¨
16. Vad skulle det vara forstandigt av dig att gora?
¨
¨
¨
¨
17. Varfor skall tillintetgorelsen av de onda komma overraskande for
de flesta?
Lever vi i ”de sista dagarna”?
95
˚
¨
¨
¨
sasom de var i de dagarna fore den stora oversvamningen,
˚
˚
¨
da man at och drack, man gifte sig och kvinnor blev bort¨
˚
gifta, anda till den dag da Noa gick in i arken, och de tog
¨ ¨
¨
¨
ingen notis forran den stora oversvamningen kom och
˚
¨
¨
ryckte bort dem alla, sa kommer Manniskosonens narvaro att vara.” (Matteus 24:37–39)
¨ ¨
˚ ¨
˚
¨
18 Jesus sade darf
or till sina ahorare: ”Ge akt pa er sjalva,
˚
¨
˚
¨
sa att aldrig era hjartan blir nertyngda av omattligt atan˚
de och omattligt drickande och livets bekymmer och den
¨
˚
¨
¨
dagen plotsligt, pa ett ogonblick, kommer over er som en
¨
¨
˚
snara. Den skall namligen komma over alla som bor pa
˚
˚
¨
hela jordens yta. Hall er da vakna och frambar hela ti¨
¨
¨
˚
den odmjuk bon, for att ni ma lyckas i att undfly allt det¨
˚
˚
¨
ta som skall intraffa och i att besta [dvs. sta godkanda] in¨
¨
¨
for Manniskosonen.” (Lukas 21:34–36) Vi gor klokt i att ta
¨
¨
¨ ¨
Jesu ord till hjartat. Varfor det? Darfor att de som Jehova
¨
¨
¨
Gud och ”Manniskosonen” godkanner har mojlighet att
˚ ¨
˚
¨
˚
¨
fa overleva slutet pa Satans varldsordning och fa leva for
¨
¨ ˚ ¨
evigt i den fantastiska nya varld som ar sa nara! (Johannes
3:16; 2 Petrus 3:13)
¨
¨
18. Vilken varning som Jesus gav bor vi ta till hjartat?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
ˇ De sista dagarna kannetecknas av krig,
¨
¨
hungersnod, jordbavningar och farsoter.
(Matteus 24:7; Lukas 21:11)
¨
˚
¨
ˇ I de sista dagarna alskar manga sig sjalva,
¨
de alskar pengar och njutningar, men inte
Gud. (2 Timoteus 3:1–5)
ˇ Under de sista dagarna predikas de goda
¨
¨
nyheterna om Guds kungarike varlden over.
(Matteus 24:14)
KAPITEL TIO
Andevarelser
˚
– hur de paverkar oss
¨
¨
¨
Hjalper anglar manniskor?
˚
¨
Hur har onda andar paverkat manniskor?
¨
¨
¨
Behover vi vara radda for onda andar?
¨
¨
¨
¨
˚
FOR att riktigt lara kanna en person behover vi fa veta en
¨
¨
¨
¨
del om hans familj. For att lara kanna Jehova Gud behover
˚
¨
˚
vi pa liknande satt fa veta en del om hans himmelska fa¨
¨
¨
milj, anglarna. Bibeln kallar anglarna ”Guds soner”. (Job
¨
38:7) Vad har de for uppgift i samband med Guds avsikter?
¨
˚
Har de medverkat i det som hant under historiens gang?
˚
¨
¨
˚
Paverkar anglarna ditt liv? Hur gor de det i sa fall?
¨
¨
˚
2 Anglar omnamns
hundratals ganger i Bibeln. Vi skall
˚ ˚
¨
˚
¨
se pa nagra exempel for att fa veta mer om anglarna. Hur
¨
¨
¨
kom anglarna till? I Kolosserna 1:16 sags det: ”Med hjalp
av honom [Jesus Kristus] skapades allt annat i himlarna
˚
¨
och pa jorden.” Alla andevarelser, alla anglar, skapades allt˚
¨
¨
sa individuellt av Jehova Gud genom hans forstfodde Son.
˚
¨
Hur manga anglar finns det? Bibeln visar att flera hund¨
¨
¨
ra miljoner anglar blev skapade, och de ar alla maktiga.
(Psalm 103:20)1
¨ ¨
¨
¨
1 Om de rattfardiga anglarna sags det i Uppenbarelseboken 5:11:
˚
”Antalet av dem var myriaders myriader”, eller ”tio tusen ganger tio
˚
tusen” (fotnoten). Enligt Bibeln skapades alltsa flera hundra miljo¨
ner anglar.
¨
¨
˚
¨
1. Varfor behover vi fa veta en del om anglarna?
¨
˚
¨
2. Hur kom anglarna till, och hur manga anglar finns det?
˚
Andevarelser – hur de paverkar oss
97
¨
¨
¨
3 Guds ord, Bibeln, berattar
for oss att ”alla Guds soner
¨
jublande¨ ropade ut sitt bifall” nar jorden grundades. (Job
˚
˚
¨
38:4–7) Anglarna fanns alltsa till langt innan manniskorna
¨
skapades, till och med innan jorden skapades. De har bi˚
¨
¨
belverserna visar ocksa att anglarna har kanslor, eftersom
¨
¨
¨
¨
det sags att de ”tillsammans ropade hogt av frojd”. Lagg
¨
¨
marke till att ”alla Guds soner” gladde sig tillsammans.
¨
Vid den tiden utgjorde alla anglarna en enad familj som
¨
tjanade Jehova Gud.
¨
˚
¨
HJALP OCH SKYDD FRAN ANGLARNA
¨
˚
¨
4 Anda sedan de trogna andevarelserna sag
de forsta
¨
manniskorna skapas har de varit mycket intresserade av
¨
¨
den vaxande manskliga familjen och av hur Guds avsik¨
˚
ter skall forverkligas. (Ordspraksboken 8:30, 31; 1 Petrus
˚
¨
˚
1:11, 12) Men allteftersom tiden gatt har anglarna fatt se
¨
¨
˚
¨
hur de flesta manniskorna vant sig bort fran sin karleks¨
¨
¨
˚
fulle Skapare. Sakert ar det har nagot som har gjort de trog¨
¨
¨
˚
¨
na anglarna mycket bedrovade. Daremot ”uppstar gladje
¨
¨
¨
¨
bland Guds anglar” nar en enda manniska vander tillbaka
¨
¨ ˚
till Jehova. (Lukas 15:10) Eftersom anglarna ar sa intresse˚
¨
¨
rade av att det skall ga bra for dem som tjanar Gud, kan vi
¨
˚
¨
˚
˚ ˚
˚
¨
forsta varfor han gang pa gang har latit anglar styrka och
¨
˚
´
skydda hans trogna tjanare pa jorden. (Hebreerna 1:7, 14)
¨ ¨
˚
Har ar nagra exempel:
¨
¨
¨ ¨
5 Tva˚ anglar
hjalpte den rattfardige mannen Lot och
¨
¨
¨
¨
¨
hans dottrar att overleva odelaggandet av de onda stader¨
˚
na Sodom och Gomorra genom att fora bort dem fran om˚
˚
radet. (1 Moseboken 19:15, 16) Flera hundra ar senare kastades Daniel i en lejongrop, men han kom undan oskadd
¨
¨
¨
och sade: ”Min Gud sande sin angel och tillslot lejonens
¨
¨
¨
3. Vad berattar Job 38:4–7 for oss om anglarna?
¨
¨
¨
4. Hur visar Bibeln att de trogna anglarna ar intresserade av vad man¨
niskorna gor?
¨
˚
˚
¨
¨
¨
5. Namn nagra bibliska exempel pa hur anglar har hjalpt manniskor.
98
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
gap.” (Daniel 6:22) I det forsta arhundradet befriade en
¨
¨
¨
angel aposteln
Petrus ur fangelse. (Apostlagarningarna
¨
¨
12:6–11) Anglar styrkte Jesus i borjan av hans jordiska
¨
tjanst. (Markus 1:13) Och strax innan Jesus dog visade sig
¨
¨
en angel for honom och ”styrkte honom”. (Lukas 22:43)
¨
˚
¨
¨
Vilken trost det maste ha varit for Jesus vid de har mycket
viktiga tidpunkterna i hans liv.
˚
¨
¨
¨
˚
6 I var
tid visar sig inte langre anglarna for Guds folk pa
¨
¨
¨
jorden. Men aven om manniskor inte kan se Guds maktiga
¨
¨
˚
˚
anglar, skyddar de fortfarande hans folk, sarskilt fran sa¨
dant som kan skada dem andligen. Bibeln sager: ”Jehovas
¨
¨
angel lagrar sig runt omkring dem som fruktar honom,
¨
och han kommer till deras undsattning.” (Psalm 34:7) Var¨
¨
¨
¨
¨
¨ ¨
for bor de har orden vara till stor trost for oss? Darfor att
¨
det finns onda andevarelser som vill skada oss! Vilka ar
¨ ¨
¨
˚
de? Hur blev de till? Hur forsoker de skada oss? For att fa
˚
¨
˚
˚ ˚
svar pa de har fragorna skall vi helt kort se pa nagot som
¨
¨
¨
hande i borjan av manniskans historia.
¨
˚
ANDEVARELSER SOM AR VARA FIENDER
¨
7 Som vi fick veta i kapitel 3 utvecklade en av anglarna
¨
¨
¨
en onskan att harska over andra, och han satte sig upp mot
¨
¨ ¨
¨
Gud. Langre fram blev den har angeln kand som Satan,
¨
Djavulen. (Uppenbarelseboken 12:9) Sedan Satan hade be˚
¨
dragit Eva lyckades han under omkring 1600 ar vanda
¨
¨
˚
˚
˚
nastan alla manniskor bort fran Gud. Nagra fa var trogna,
¨
´
daribland Abel, Enok och Noa. (Hebreerna 11:4, 5, 7)
¨
˚
8 Andra anglar gjorde ocksa uppror mot Jehova. Pa˚ Noas
¨
tid overgav de sin plats i Guds himmelska familj, kom ner
¨
˚
˚
6. a) Hur skyddar anglarna Guds folk i var tid? b) Vilka fragor skall
¨
vi nu undersoka?
¨ ¨
¨
¨
˚
7. Hur lyckades Satan i sina forsok att vanda manniskor bort fran
Gud?
˚
¨
8. a) Hur blev nagra av anglarna demoner? b) Vad blev demonerna
¨
¨
¨
¨
¨
tvungna att gora for att overleva den stora oversvamningen i Noas
dagar?
˚
Andevarelser – hur de paverkar oss
99
¨
¨
till jorden och materialiserade sig i kroppar av kott. Varfor
¨
¨
det? Vi laser i 1 Moseboken 6:2: ”Den sanne Gudens so¨
¨
¨
ner [lade] marke till manniskornas dottrar, att de var vack¨
ra; och de tog sig hustrur, namligen alla som de valde ut.”
¨
¨ ¨
¨
Men Jehova Gud lat inte de har anglarna fortsatta med
¨
det de gjorde. Och det moraliska forfall som de orsakade
¨
¨
¨
bland manniskorna fick inte heller fortsatta. Gud sande en
¨
¨
¨
stor oversvamning som svepte bort alla onda manniskor
˚
¨
¨
pa jorden. Hans trogna tjanare var de enda som overlevde.
¨
(1 Moseboken 7:17, 23) De upproriska anglarna, eller de¨ ¨
¨
monerna, blev darfor tvungna att lagga av sig sina krop¨
˚
¨
par av kott och atervanda till himlen som andevarelser.
¨
¨
”Min Gud sande sin angel
¨
och tillslot lejonens gap.”
(Daniel 6:22)
100
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
¨
˚
De hade stallt sig pa Djavulens sida, och han blev alltsa
¨
”demonernas harskare”. (Matteus 9:34)
¨
¨
˚
¨
9 Nar
de olydiga anglarna atervande till himlen, blev de
¨
¨
behandlade som
¨ utstotta, precis som sin harskare, Satan.
(2 Petrus 2:4) Aven om de nu inte kan materialisera sig i
¨
¨
manskliga kroppar, utovar de fortfarande ett mycket ont
¨
¨
¨
inflytande over manniskorna. Ja, med hjalp av demonerna ”vilseleder” Satan ”hela den bebodda jorden”. (Uppen˚
barelseboken 12:9; 1 Johannes 5:19) Hur da? Det finns vis¨
¨
¨
sa metoder som demonerna framfor allt anvander for att
¨
vilseleda manniskor. (2 Korinthierna 2:11) Vi skall granska
˚
¨
nagra av de har metoderna.
HUR DEMONERNA VILSELEDER
¨
Demonerna anvander spiritism och andra former av
¨
¨
¨
ockultism for att vilseleda manniskor. Att utova spiritism
¨
innebar att ha kontakt med demonerna, antingen direkt
¨
eller genom en manniska som fungerar som medium. Bi¨ ¨
˚
beln fordomer spiritism och uppmanar oss att halla oss
˚
¨
borta fran allt som har med det att gora. (Galaterna 5:
¨
¨
¨
¨
19–21) Ockultismen ar for demonerna vad betet ar for
¨
¨
˚
fiskare. En fiskare anvander olika beten for att kunna fanga
˚
¨
¨
olika sorters fisk. Pa samma satt anvander de onda andar¨
˚
¨
na olika former av ockultism for att fa makt over alla slags
¨
manniskor.
¨
¨
˚
11 En typ av bete som demonerna anvander
ar spa¨
˚
¨
¨ ¨
¨
¨
dom. Vad ar spadom? Det ar ett forsok att forutsaga vad
¨
¨
som skall handa i framtiden eller att utforska det okanda.
˚
˚
¨
¨
Nagra former av spadom ar astrologi, anvandning av ta˚
˚
¨
rotkort, kristallskadning och konsten att spa i hander. En
¨
annan form ar att se efter mystiska omen och tecken i
10
¨
¨
˚
¨
9. a) Vad hande med demonerna nar de atervande till himlen? b) Vad
¨
¨
skall vi granska nar det galler demonerna?
¨
10. Vad ar spiritism?
¨
˚
¨
¨
˚
˚
11. Vad ar spadom, och varfor bor vi ta avstand fran alla former av
˚
spadom?
¨
¨
¨
Demonerna anvander olika metoder for att bedra manniskor
¨
˚
¨
˚
drommar. Manga tror att det ar ofarligt att syssla med spa¨
˚
˚
dom, men Bibeln visar att de som agnar sig at spadoms¨
konst samarbetar med onda andar. I Apostlagarningarna
¨
˚
16:16–18 berattas det om en ”spadomsdemon” som gav en
¨
˚
¨
˚
¨
flicka formaga att utova ”spadomskonst”. Men nar demo¨
¨
˚
nen drevs ut ur henne forlorade hon den formagan.
˚
¨
¨
12 Nagot
annat som demonerna gor for att vilseleda
¨
¨
˚
˚
¨
manniskor ar att locka dem att radfraga de doda. De som
¨
˚
¨
¨
sorjer nagon kar familjemedlem som har dott blir ofta be¨
dragna av felaktiga uppfattningar om de doda. Ett spiritistiskt medium kanske ger speciella upplysningar eller ta¨
¨
¨
lar med en rost som verkar vara den doda personens rost.
¨
˚
¨
¨
Det gor att manga blir overtygade om att de doda verkli¨
gen lever och att kontakten med dem kommer att hjalpa
¨
˚
¨
de levande att utharda sin sorg. Men en sadan ”trost”
¨
¨
˚
¨
¨
ar i sjalva verket bade falsk och farlig. Varfor det? Dar¨
¨
¨
for att demonerna kan imitera en dod persons rost och
¨
ge ett spiritistiskt medium upplysningar om den som dott.
¨ ¨
¨ ¨
¨
12. Varfor ar det farligt att forsoka tala med de doda?
˚
HUR DU KAN STA
EMOT DE ONDA
ANDARNA
¨
ˇ Gor
dig av med
¨
˚
spiritistiska foremal
ˇ Studera Bibeln
ˇ Be till Gud
˚
Andevarelser – hur de paverkar oss
103
(1 Samuelsboken 28:3–19) Och som vi fick veta i kapitel 6
¨
¨
˚
har de doda upphort att existera. (Psalm 115:17) Sa ”den
¨
¨
¨
som soker vagledning hos de doda” har blivit vilseledd av
onda andar och handlar i strid med Guds vilja. (5 Mose¨ ¨
¨
˚
boken 18:10, 11; Jesaja 8:19) Var darfor forsiktig och hall
˚
¨
dig borta fran det har farliga betet som demonerna an¨
vander.
¨
13 Onda andar inte bara vilseleder manniskor
– de
¨
˚
˚
skrammer dem ocksa. I var tid vet Satan och hans demo¨
ner att de bara har ”en kort tidsfrist” kvar innan Gud satter
¨
¨
¨ ¨
stopp for deras verksamhet. De ar darfor mer ondskeful¨
˚
la nu an nagonsin tidigare. (Uppenbarelseboken 12:12, 17)
¨
˚
¨
˚
Men anda har tusentals manniskor som en gang levde i
¨
¨
¨
˚
standig skrack for de onda andarna gjort sig fria fran deras
¨
¨
inflytande. Hur har de kunnat gora det? Vad kan man gora
¨
om man ar indragen i spiritism?
˚
HUR VI KAN STA EMOT DE ONDA ANDARNA
¨
˚
˚
14 Bibeln talar om for
oss bade hur vi kan sta emot de
¨
˚
onda andarna och hur vi kan gora oss fria fran dem. Vi
¨
skall se vad den berattar om de kristna i staden Efesos un¨
˚
der det forsta arhundradet. Somliga av dem sysslade med
¨
spiritism innan de blev kristna. Vad gjorde de nar de hade
¨
¨
¨
˚
¨
bestamt
˚ sig for att gora sig fria fran spiritism? Bibeln sager: ”Atskilliga av dem som hade sysslat med magiska kon¨
¨
ster samlade ihop sina bocker och brande dem offentligt.”
¨
¨
¨
¨
(Apostlagarningarna 19:19) Genom att forstora sina boc¨
¨
¨
ker om magi var dessa nya kristna ett fint foredome for
¨
˚
˚
dem som onskar sta emot de onda andarna i var tid. De
¨
˚
¨
som vill tjana Jehova maste gora sig av med allt som har
¨
anknytning till spiritism. Det kan vara bocker, tidskrifter,
filmer, affischer, cd-skivor och liknande som uppmuntrar
˚
˚
¨
¨
13. Vad har manga som en gang levde i skrack for demonerna kun¨
nat gora?
¨
˚
14. Hur kan vi i likhet med de kristna i Efesos gora oss fria fran de
onda andarna?
104
¨
Vad lar Bibeln?
˚
¨
till spiritism och far den att verka lockande och spannan˚ ¨
¨
˚
de. Det kan ocksa galla amuletter och andra foremal som
¨ ¨
man bar for att skydda sig mot det onda. (1 Korinthierna
10:21)
˚
˚
¨
¨
15 Nagra
ar efter det att de kristna i Efesos hade forstort
¨
sina bocker om magi skrev aposteln Paulus till dem: ”Vi
har ... en kamp ... mot de onda andemakterna.” (Efesier¨ ¨
na 6:12) Demonerna hade inte gett upp. De forsokte fort˚ ¨
˚
˚
¨
farande fa overtaget. Sa vad mer maste dessa kristna gora?
¨
¨
Paulus skrev: ”Ta framfor allt upp trons stora skold, med
¨
vilken ni kan slacka alla den ondes [Satans] brinnande
˚
¨
˚
¨
pilar.” (Efesierna 6:16) Ju starkare var skold – var tro – ar,
¨
˚
desto battre kommer vi att kunna sta emot de onda andemakterna. (Matteus 17:20)
¨
˚
16 Hur kan vi da˚ starka
var tro? Genom att studera Bi¨
˚
beln. Hur stark en mur ar beror till stor del pa hur stark
¨
˚
¨ ¨
˚
grunden ar. Pa samma satt ar det med var tro. Hur stark
¨
¨
˚
¨
den ar beror i stor utstrackning pa hur stark grunden ar,
¨
och grunden utgors av exakt kunskap i Guds ord, Bibeln.
¨
˚
Om vi laser och studerar Bibeln varje dag, kommer var tro
˚
att bli stark. Och likt en stark mur kommer var tro att skydda oss mot de onda andarnas inflytande. (1 Johannes 5:5)
˚
˚
¨
17 Var det nagot
mer som de kristna i Efesos maste gora?
¨
De behovde ytterligare skydd, eftersom de bodde i en stad
¨ ¨
som var full av demonism. Paulus sade darfor att de skulle
¨
¨
”fortsatta att be i anden vid varje tillfalle” med ”varje form
¨
¨
˚
av bon och odmjuk anhallan”. (Efesierna 6:18) Vi lever
˚
¨
¨
ocksa i en varld som ar full av demonism, och om vi skall
˚
¨
kunna sta emot de onda andarna ar det viktigt att vi ber
˚
innerligt till Jehova om hans beskydd. Naturligtvis maste
¨
˚
¨
˚
vi anvanda Jehovas namn i vara boner. (Ordspraksboken
¨
¨
18:10) Vi bor fortsatta att be Gud om att han skall ”befria
˚
¨
¨
˚
15. Vad maste vi gora for att kunna sta emot de onda andemakterna?
¨
˚
16. Hur kan vi starka var tro?
˚
¨
¨
˚
17. Vad mer maste vi gora for att kunna sta emot de onda andarna?
˚
Andevarelser – hur de paverkar oss
105
˚
¨
oss fran den onde”, Satan, Djavulen. (Matteus 6:13) Jeho¨
˚
va kommer att besvara sadana uppriktiga boner. (Psalm
145:19)
¨
¨
18 De onda andarna ar
farliga, men vi behover inte leva i
¨
˚
¨
¨
fruktan for dem om vi star emot Djavulen och narmar oss
¨
Gud genom att gora hans vilja. (Jakob 4:7, 8) De onda an¨
¨
darnas makt ar begransad. De straffades i Noas dagar, och i
¨
framtiden kommer den slutliga domen over dem att verk¨
˚
˚
¨
stallas. (Judas, vers 6) Kom ocksa ihag att Jehovas maktiga
¨
anglar skyddar oss. (2 Kungaboken 6:15–17) De vill verkli˚
¨
gen att vi skall kunna sta emot de onda andarna. De ratt¨
¨
¨
˚
˚
¨ ¨
˚
fardiga anglarna stoder oss i var kamp. Lat oss darfor hal¨
la oss tatt till Jehova och hans himmelska familj av trogna
¨
˚
˚ ˚
˚
anglar. Lat oss ocksa halla oss borta fran alla former av spi¨
˚
ritism och alltid tillampa raden i Guds ord. (1 Petrus 5:6, 7;
˚
¨
˚
2 Petrus 2:9) Da kan vi vara sakra pa att vi kommer att segra i kampen mot de onda andarna.
¨
˚
19 Men varfor
har Gud latit de onda andarna och ond˚ ¨
¨
˚
skan finnas kvar sa lange och orsaka manniskor sa mycket
˚
¨
lidande? Den fragan kommer att besvaras i nasta kapitel.
¨
¨
˚
18, 19. a) Varfor kan vi vara sakra pa att vi kommer att segra i kam˚
pen mot de onda andarna? b) Vilken fraga kommer att besvaras i
¨
nasta kapitel?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
¨
¨
¨
ˇ Trogna anglar hjalper manniskor som tjanar
´
Jehova. (Hebreerna 1:7, 14)
¨
ˇ Satan och hans demoner vilseleder man¨
˚
niskor och vander dem bort fran Gud.
(Uppenbarelseboken 12:9)
¨
˚
ˇ Om du gor Guds vilja och star emot Satan,
¨
˚
Djavulen, kommer han att fly fran dig.
(Jakob 4:7, 8)
KAPITEL ELVA
¨
˚
Varfor tillater Gud lidandet?
¨
¨
Ar Gud orsak till lidandet i varlden?
˚
¨
¨
˚
Vilken stridsfraga vacktes i Edens tradgard?
˚
¨
Hur skall Gud utplana foljderna
¨
av allt det onda som hant?
˚
¨
EFTER en valdsam strid i ett krigsharjat land blev tusentals civila offer – mest kvinnor och barn – begravda i en
˚
˚
massgrav. Runt graven placerades sma kors, och pa kor¨
¨
˚
¨
sen stod det: Varfor? Det ar en fraga som manniskor ofta
¨
¨
¨
˚
¨
¨
staller i sin fortvivlan nar nagot tragiskt intraffar, som nar
˚
¨
¨
krig, katastrofer, sjukdomar och vald kraver kara familje¨
˚
¨
¨
medlemmars liv, nar de far sina hem forstorda eller drab¨
bas av outsagligt lidande av andra orsaker. De vill veta var¨ ˚
¨
¨
for sadana har tragiska saker hander dem.
¨
˚
¨
2 Varfor tillater Gud lidandet? Om Jehova Gud ar
alls¨
¨
¨
¨ ¨
˚ ¨
˚
maktig, karleksfull, vis och rattvis, varfor ar da varlden sa
¨
¨
¨
full av hat och orattvisor? Har du sjalv funderat over det
˚
˚
nagon gang?
¨
˚
¨
˚
3 Ar det fel att fraga
varfor Gud tillater lidandet? En del
¨ ¨
˚
¨
ar radda att de kanske visar brist pa respekt for Gud om de
¨
˚
staller den fragan eller att det kan tolkas som att de inte
¨
¨
¨
har tillrackligt stark tro. Men nar du laser Bibeln kommer
¨
¨
du att upptacka att trogna, gudfruktiga manniskor i for¨
˚
na tider stallde liknande fragor. Profeten Habackuk, till ex˚
¨ ˚
empel, fragade Jehova: ”Varfor later du mig se ondskan,
¨
¨
¨
och varfor fortsatter du att betrakta detta elande? Och
˚
¨
˚
˚
¨
˚
1, 2. Hur far manniskor lida i var tid, och vilka fragor staller manga?
¨
˚
¨
˚
3, 4. a) Vad visar att det inte ar fel att fraga varfor Gud tillater lidan˚
det? b) Hur ser Jehova pa ondskan och lidandet?
107
¨
˚
Jehova kommer att gora slut pa allt lidande
¨ ¨
¨
˚
¨
¨
˚
varfor ar skovling och vald infor mig, och varfor uppstar
¨
¨
gral, och varfor uppkommer strid?” (Habackuk 1:3)
¨
˚
¨
4 Forebr
adde Jehova den trogne profeten Habackuk for
¨
˚
¨
˚
att han stallde sadana har direkta fragor? Nej, inte alls.
¨
¨
Han lat tvartom Habackuks ord komma med i den biblis¨
¨
˚
¨
˚
ka redogorelsen. Han hjalpte honom ocksa att forsta sa¨
˚ ¨
¨
ken battre och att fa storre tro. Jehova vill gora samma sak
¨
˚
¨
for dig. Kom ihag att Bibeln sager att han ”bryr sig om”
dig. (1 Petrus 5:7) Gud hatar ondskan och lidandet myc¨
˚
¨
¨
¨
ket mer an nagon manniska gor. (Jesaja 55:8, 9) Varfor
˚ ˚
¨
finns det da sa mycket lidande i varlden?
¨
˚
VARFOR SA MYCKET LIDANDE?
¨
5 Medlemmar av olika trossamfund har vant
sig till sina
¨
¨
˚
¨
˚
religiosa ledare och larare och fragat varfor det finns sa
˚
¨
mycket lidande. De har ofta fatt svaret att det ar Guds vil¨ ¨
¨
ja och att Gud for lange sedan bestamde allt som skulle
¨
˚
¨
˚
˚
¨
intraffa, ocksa tragiska handelser. Manga far hora att
¨
¨
˚
¨
Guds vagar ar outgrundliga eller att han later manniskor
¨
¨
do – till och med barn – for att han vill ha dem hos sig
¨
¨
¨
¨
¨
5. Vad sager man ibland nar man skall forklara varfor manniskor
¨
lider, men vad lar Bibeln?
108
¨
Vad lar Bibeln?
˚
¨
i himlen. Men som du har fatt veta ar Jehova Gud ald¨
¨
¨
rig orsak till det som ar ont. Bibeln sager: ”Det vare fjar˚
˚
ran fran den sanne Guden att handla ondskefullt och fran
¨
¨
den Allsmaktige att handla oratt!” (Job 34:10)
¨
˚
¨
6 Vet du varfor
manga gor misstaget att ge Gud skul¨
¨
˚
den for allt lidande i varlden? Ofta beror det pa att de tror
¨
¨
¨
¨
¨
att det ar den allsmaktige Guden som ar den har varldens
¨
¨
harskare. De kanner inte till en enkel men viktig sanning
¨
¨
som Bibeln lar. Du larde dig den sanningen i kapitel 3: Det
¨
¨
¨
¨
¨
¨
ar Satan, Djavulen, som ar den har varldens harskare.
¨
¨
7 Bibeln sager
klart och tydligt: ”Hela varlden ligger i
˚
˚
¨
den ondes vald.” (1 Johannes 5:19) Later inte det for¨
¨
¨
˚
nuftigt, om du tanker efter? Den har varlden aterspeglar
¨
de egenskaper som kannetecknar den osynliga andevarelse som ”vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppen¨
barelseboken 12:9) Satan ar hatisk, svekfull och grym.
¨
¨
Och varlden under hans inflytande ar full av hat, svek och
¨
˚
grymhet. Det ar en av orsakerna till att det finns sa mycket
lidande.
¨
¨
¨
8 En annan orsak som namndes
i kapitel 3 ar att man¨
niskorna har varit ofullkomliga och syndiga anda sedan
¨ ˚
¨
¨
upproret i Edens tradgard. Syndiga manniskor kampar
¨
¨
ofta for att skaffa sig makt, och det leder till krig, fortryck
och lidande. (Predikaren 4:1; 8:9) En tredje orsak till lidan¨
¨
¨
det ar ”tid och oforutsedd handelse”. (Predikaren 9:11)
¨
¨
I en varld som inte har Jehova som beskyddande harskare
˚
¨
¨ ¨
˚
˚
far manniskor lida darfor att de rakar vara pa fel plats vid
fel tidpunkt.
¨
¨
¨
¨
9 Det ar
en stor trost for oss att veta att Gud inte ar orsak
¨
¨
˚
¨
¨
6. Varfor gor manga misstaget att klandra Gud for lidandet i varlden?
˚
¨
¨
7, 8. a) Hur aterspeglar varlden de egenskaper som kannetecknar dess
¨
¨
¨
harskare? b) Hur har manniskans ofullkomlighet och ”tid och ofor¨
utsedd handelse” resulterat i lidande?
¨
¨
˚
¨
˚
9. Varfor kan vi vara sakra pa att Jehova har goda skal att tillata att
¨
lidandet fortsatter?
¨
˚
Varfor tillater Gud lidandet?
109
¨
¨
˚
¨
till lidandet. Han bar inte ansvaret for krigen, valdet, for¨
trycket och inte heller for naturkatastroferna. Men vi be¨
¨
˚ ˚
¨
˚
hover anda fa veta varfor Jehova tillater allt lidande. Om
¨
¨
¨
¨
han ar den Allsmaktige, har han ju makt att satta stopp for
¨
¨
˚
¨
det. Varfor gor han da inte det? Den karleksfulle Gud som
¨
¨
˚
¨
vi har lart kanna maste ha goda skal. (1 Johannes 4:8)
˚
¨
EN VIKTIG STRIDSFRAGA VACKS
¨
˚
˚
¨
˚
˚
10 For
att fa reda pa varfor Gud tillater lidandet maste
˚
˚
¨
¨
vi ga tillbaka till den tid da lidandet borjade. Nar Satan
¨
fick Adam och Eva att vara olydiga mot Jehova, vacktes en
˚
˚
viktig fraga. Satan ifragasatte inte Jehovas makt. Till och
¨
¨
med Satan vet att Jehovas makt ar obegransad. Nej, Sa¨
˚
tan ifragasatte Jehovas ratt att styra. Genom att kalla Gud
¨
˚
˚
˚
en lognare som undanhaller sina undersatar sadant som
¨
¨
de skulle kunna ha gladje av beskyllde Satan Jehova for
˚
¨
˚
att vara en dalig harskare. (1 Moseboken 3:2–5) Satan pa¨
¨
stod att manniskorna skulle ha det battre utan Guds styre.
¨
¨
˚
¨
Det har var ett angrepp pa Jehovas suveranitet, hans ratt
att styra.
11 Adam och Eva gjorde uppror mot Jehova. De sade
¨
¨
¨
i sjalva verket: ”Vi behover inte Jehova som harskare. Vi
¨
¨
¨ ¨
kan sjalva bestamma vad som ar ratt och fel.” Hur skulle
¨
¨
˚
Jehova kunna avgora den har stridsfragan? Hur skulle han
¨
¨
˚
kunna lara alla skapelser med tankeformaga att upprors¨
¨
makarna hade fel och att hans satt att skota saker och ting
¨
¨
˚
ar bast? Nagra kanske tycker att Gud helt enkelt borde ha
¨
˚
tillintetgjort dem som gjort uppror och borjat om pa nytt.
¨
Men Jehova hade forklarat att det var hans avsikt att uppfylla jorden med Adams och Evas avkomlingar, och han
ville att de skulle leva i ett jordiskt paradis. (1 Moseboken
˚
10. Vad ifragasatte Satan, och hur gjorde han det?
¨
11. Varfor tillintetgjorde inte Jehova helt enkelt upprorsmakarna i
Eden?
¨
¨
¨
¨
Ar eleven battre kvalificerad an lararen?
¨
1:28) Jehova genomfor alltid sina avsikter. (Jesaja 55:
10, 11) Om han hade gjort sig av med upprorsmakarna
˚
i Eden, skulle det inte heller ha besvarat den fraga som
¨
¨
¨
¨
hade vackts nar det galler hans ratt att styra.
¨
¨
12 Vi kan ta en illustration. Tank
dig att en larare ta¨
¨
˚
lar om for sina elever hur de skall losa ett svart matema˚
˚ ˚
tiskt problem. En begavad men upprorisk elev pastar att
¨
¨
¨
˚ ¨
lararens satt att losa problemet pa ar fel. Han antyder att
¨
¨
lararen inte kan sin sak och havdar att han har en myc¨
¨
¨
ket battre losning. En del elever tror att han har ratt och
˚
¨
¨
blir ocksa upproriska. Vad skall lararen gora? Om han av¨
˚
˚
¨
lagsnar upprorsmakarna fran klassen, vad far det for ver˚
kan pa de andra eleverna? Kommer de inte att tro att de¨
ras klasskamrat och de som tog hans parti har ratt? Alla de
¨
¨ ¨
andra eleverna i klassen kan forlora respekten for lararen
¨ ¨
¨
och tro att han ar radd att bli overbevisad om att han har
¨
˚
fel. Men anta att lararen later den upproriske eleven visa
¨
klassen hur han skulle losa problemet.
¨
˚
¨
¨
¨
12, 13. Belys varfor Jehova har latit Satan bli den har varldens hars¨
˚
¨
¨
kare och varfor han har latit manniskorna styra sig sjalva.
¨
˚
Varfor tillater Gud lidandet?
111
¨
¨
˚
13 Jehova har gjort ungefar
som lararen. Kom ihag att
¨
upprorsmakarna i Eden inte var de enda som berordes.
¨
˚
¨
Miljoner anglar sag det som hande. (Job 38:7; Daniel
¨
7:10) Hur Jehova tog itu med upproret skulle i hog grad
˚
¨
paverka alla dessa anglar och till slut alla skapelser med
¨
˚
˚
˚
tankeformaga. Sa vad har Jehova gjort? Han har latit Sa¨
¨
tan visa hur han skulle styra over manniskorna. Gud har
˚ ˚
¨
¨
ocksa latit manniskorna styra sig sjalva under Satans ledning.
¨
˚
14 Lararen
i var illustration vet att upprorsmakaren och
˚
de elever som tagit hans parti har fel. Men han vet ocksa
¨
att det kommer att vara till nytta for hela klassen att han
˚
˚
¨
¨ ¨
later upprorsmakarna fa tillfalle att forsoka bevisa sin sak.
¨
¨
¨
Nar de misslyckas kommer alla arliga elever att se att la¨
¨
˚
raren ar den ende som ar kvalificerad att leda klassen. Pa
¨
¨
¨
¨
samma satt vet Jehova att alla arliga manniskor och anglar kommer att ha nytta av att se att Satan och hans med¨
brottslingar har misslyckats och att manniskorna inte kan
¨
styra sig sjalva. Som Jeremia i forna tider kommer de att
¨
¨
lara sig den har viktiga sanningen: ”Jag vet, Jehova, att
¨
¨
jordemanniskans vag inte tillkommer henne. Det tillkom¨
mer inte den man som vandrar att sjalv styra sina steg.”
(Jeremia 10:23)
¨
˚
¨
VARFOR SA L ANGE?
¨
˚
¨
˚
15 Men varfor
har Jehova latit lidandet fortsatta sa
¨
¨
lange? Och varfor hindrar han inte att katastrofer och an¨
¨
˚ ¨
˚
¨
nat ont intraffar? Tank pa lararen i var illustration. Det ar
˚
¨
¨
¨
tva saker som han inte skulle gora. For det forsta skulle
han inte hindra den upproriske eleven att presentera sin
¨
˚
¨
14. Vilken nytta kommer det att fora med sig att Jehova har latit man¨
niskorna styra sig sjalva?
¨
˚
¨
˚ ¨
¨
15, 16. a) Varfor har Jehova latit lidandet fortsatta sa lange? b) Varfor
¨
¨
har Jehova inte forhindrat till exempel fruktansvarda brott?
112
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
losning. For det andra skulle han inte hjalpa honom att
¨ ¨
˚
¨ ¨
˚
forsoka bevisa sin sak. Pa liknande satt ar det tva saker
¨
¨
¨
som Jehova har beslutat att inte gora. For det forsta har
˚
˚
han inte hindrat Satan och dem som star pa hans sida
¨ ¨
¨
¨ ¨
¨
att forsoka bevisa att de har ratt. Det har darfor varit nod¨
˚
˚
¨
vandigt att lata en viss tid ga. Manniskan har under sin
˚ ˚
¨
flera tusen ar langa historia kunnat prova alla former av
¨
sjalvstyre. En hel del vetenskapliga och tekniska framsteg
¨
har gjorts, men orattvisorna, fattigdomen och brottslig¨ ¨
¨
heten har forvarrats, och krigen har okat och blivit grym¨
¨
mare. Det har nu bevisats att manniskans styre ar ett misslyckande.
¨
¨
16 For
det andra har Jehova inte hjalpt Satan att styra
¨
¨
¨
den har varlden. Om Gud till exempel skulle forhindra
¨
˚
¨
¨
fruktansvarda brott, skulle han da inte i sjalva verket stod˚
˚
ja upprorsmakarnas sak? Skulle Gud da inte fa det att se ut
¨
¨
som om manniskorna kanske kan styra sig sjalva utan att
˚
¨
det far katastrofala foljder? Om Jehova gjorde det, skulle
¨
¨
¨
¨
han bli delaktig i en logn. Men ”det ar omojligt for Gud
´
att ljuga”. (Hebreerna 6:18)
17 Men hur blir det med all den skada som upproret mot
¨
˚
˚
Gud har fort med sig under den langa tid som gatt? Vi
˚
˚
¨
¨
¨
maste komma ihag att Jehova ar allsmaktig. Han kan dar¨
˚
¨
¨
for utplana foljderna av allt det onda som hant, och
˚
¨
˚
han kommer ocksa att gora det. Som vi redan har fatt
¨
¨
veta kommer den skada som blivit foljden av att manni¨ ¨
˚
skor har fordarvat var planet att repareras genom att jor¨
den forvandlas till ett paradis. Syndens verkningar kom¨
¨
˚
mer att avlagsnas tack vare att manniskor visar tro pa Jesu
¨
¨
¨
losenoffer, och dodens verkningar kommer att upphavas
¨
˚
˚
¨
genom att manniskor far uppsta. Gud kommer att anvan¨
˚
17, 18. Vad kommer Jehova att gora at all den skada som har blivit
¨
¨
foljden av manniskans styre och Satans inflytande?
¨
˚
Varfor tillater Gud lidandet?
113
¨
˚
¨
¨
da Jesus till att ”gora slut pa Djavulens garningar”. (1 Jo¨
hannes 3:8) Jehova kommer att ingripa vid exakt ratt tid¨
punkt. Vi kan vara glada for att han inte har gjort det ti˚
¨
¨
digare, eftersom hans talamod har gett oss tillfalle att lara
¨
¨
kanna sanningen och tjana honom. (2 Petrus 3:9, 10)
¨
Under tiden har Gud aktivt sokt efter uppriktiga tillbedja¨
¨
re och hjalpt dem att utharda det lidande de drabbats
¨
¨
av i den har bekymmersamma varlden. (Johannes 4:23;
1 Korinthierna 10:13)
¨
18 En del kanske undrar: Skulle allt det har
lidandet ha
¨
˚
kunnat forhindras om Gud hade skapat Adam och Eva pa
˚
¨
¨
¨
˚
ett sadant satt att de inte kunde gora uppror? For att fa
˚
˚
˚
¨
˚
˚
svar pa den fragan maste vi tanka pa en dyrbar gava som
Jehova har gett oss.
HUR
KOMMER
DU˚
¨
˚
ATT ANVANDA G AVAN FRAN GUD?
¨
¨
19 Som namndes
i kapitel 5 skapades manniskorna med
˚
¨
en fri vilja. Inser du vilken dyrbar gava det ar? Gud har
¨
skapat en mangd olika djur, och de drivs huvudsakligen
˚
¨
av instinkt. (Ordspraksboken 30:24) Manniskan har tillverkat robotar som kan programmeras att
¨
folja varje kommando. Skulle vi vara glada
˚
och lyckliga om Gud hade gjort oss sada¨
¨
na? Nej, vi ar glada att vi har frihet att valja
vilket slags person vi vill bli, vilken kurs vi
¨
¨
skall folja i livet, vilka vanner vi skall ha osv.
˚
19. Vilken dyrbar gava har Jeho¨
¨
va gett oss, och varfor bor vi
¨
¨
˚
satta varde pa den?
Gud kommer att
¨
¨
hjalpa dig att harda ut
¨
˚
nar du far lida
114
¨
Vad lar Bibeln?
¨
Vi tycker om att ha en viss frihet, och det ar vad Gud vill
att vi skall ha.
¨
˚
20 Jehova vill inte att vi skall tjana
honom av tvang.
(2 Korinthierna 9:7) Vi kan ta en illustration: Vad skulle
¨ ¨
en foralder uppskatta mest – att barnen spontant sade ”jag
¨
¨ ¨
alskar dig”, eller att de sade det darfor att de uppmanats
¨
˚
¨
˚
¨
att saga det? Fragan ar alltsa: Hur kommer du att anvanda
den fria vilja som Jehova har gett dig? Satan, Adam och
¨
˚ ¨
¨
¨
¨
Eva anvande sin fria vilja pa samsta tankbara satt. De for¨
kastade Jehova Gud. Vad kommer du att gora?
¨
¨
¨
˚
21 Du har mojlighet
att anvanda den har fantastiska ga˚ ¨
¨
¨
¨
van, din fria vilja, pa basta tankbara satt. Du kan stalla dig
˚
¨
pa Jehovas sida precis som miljoner andra manniskor har
¨
¨
gjort. De glader Guds hjarta genom att aktivt ta del i att
¨
¨
bevisa att Satan ar en lognare och att han har misslyckats
¨
˚
totalt som harskare. (Ordspraksboken 27:11) Det kan du
˚ ¨
¨
¨
¨
ocksa gora genom att valja ratt kurs i livet. Vad det innebar
¨
kommer nasta kapitel att handla om.
¨
˚
˚ ¨
¨
¨
20, 21. Hur kan vi anvanda var fria vilja pa basta tankbara satt, och
¨
¨
¨
¨
varfor bor vi onska gora det?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
˚
¨ ˚
ˇ Gud ar inte orsak till de svara forhallandena
¨
i varlden. (Job 34:10)
˚
¨
ˇ Satan ifragasatte Jehovas ratt att styra
¨
genom att kalla Jehova en lognare och
˚ ˚
˚
˚
pasta att han undanhaller sina undersatar
˚
¨
sadant som de skulle kunna ha gladje av.
(1 Moseboken 3:2–5)
¨
ˇ Jehova kommer att anvanda sin Son,
¨
˚
kungen i Guds rike, till att gora slut pa
˚
¨
allt lidande och utplana foljderna av allt
¨
det onda som hant. (1 Johannes 3:8)
KAPITEL TOLV
¨
Ett levnadssatt som behagar Gud
¨
Hur kan du bli Guds van?
¨
˚
Hur berors du av att Satan har ifragasatt
¨
Guds ratt att styra?
¨
¨
Vilket uppforande godkanner inte Jehova?
˚
¨
Hur kan du leva pa ett satt som behagar Gud?
¨
¨
HUR skall den person vara som du vill ha som van? For˚
modligen tycker du om att vara tillsammans med nagon
˚
¨
¨
som delar dina asikter, intressen och varderingar. Och sakert vill du att han eller hon skall ha fina egenskaper, till
¨
¨
exempel vara arlig och omtanksam.
˚
¨
2 Historien igenom har Gud latit
vissa manniskor bli
¨
¨
hans nara vanner. Jehova kallade till exempel Abraham sin
¨
van. (Jesaja 41:8; Jakob 2:23) Han talade om David som
¨
¨
¨
¨ ¨
”en man i overensstammelse med mitt hjarta”, darfor att
˚
¨
¨
David var en sadan manniska som han alskar. (Apostla¨
garningarna 13:22) Och Jehova betraktade profeten Da¨
¨
niel som ”en hogt varderad man”. (Daniel 9:23)
¨
3 Varfor betraktade Jehova Abraham, David och Daniel
¨
som sina vanner? Till Abraham sade han: ”Du har lyssnat
¨
¨
till min rost.” (1 Moseboken 22:18) Jehova narmar sig allt˚
¨
¨
¨
sa dem som odmjukt gor det som han vill att de skall gora.
¨
˚
Till israeliterna sade han: ”Lyd min rost, sa skall jag vara
er Gud, och ni skall vara mitt folk.” (Jeremia 7:23) Om du
˚
¨
lyder Jehova, kan ocksa du bli hans van!
˚
¨
1, 2. Ge exempel pa manniskor som Jehova har betraktat som sina
¨
¨
nara vanner.
¨ ˚
¨
¨
3. Varfor later Jehova vissa manniskor bli hans vanner?
116
¨
Vad lar Bibeln?
¨
JEHOVA STYRKER SINA VANNER
¨
˚
¨
¨
4 Tank
pa vad det innebar att ha Gud som van. Bibeln
¨
¨
¨
sager att Jehova soker efter tillfallen att ”visa sin styr¨
¨
˚
ka till nytta for dem som med odelat hjarta haller sig till
¨
honom”. (2 Kronikeboken 16:9) Hur kan Jehova visa sin
¨
¨
˚
styrka till nytta for dig? Ett satt framhalls i Psalm 32:8,
¨
¨
dar vi laser: ”Jag [Jehova] ger dig insikt och undervisar dig
¨
˚
˚
¨
om den vag du skall ga. Jag skall ge dig rad, med mitt oga
˚
riktat pa dig.”
¨
¨
5 Vilken hjartev
armande beskrivning av Jehovas om¨
¨
sorg! Han ger dig den vagledning du behover och skyddar
¨
¨
¨
˚
dig nar du foljer den. Gud vill hjalpa dig att klara av svarig¨
¨
heter och provningar. (Psalm 55:22) Om du tjanar Jehova
¨
med ett odelat hjarta, kan du vara lika lugn och trygg
¨
¨
som psalmisten som sade: ”Jag har standigt Jehova infor
¨
¨
mig. Eftersom han ar vid min hogra sida, bringas jag inte
¨
att vackla.” (Psalm 16:8; 63:8) Ja, Jehova kan hjalpa dig
˚
¨
att leva pa ett satt som behagar honom. Men som du vet
˚
finns det en fiende till Gud som vill hindra dig fran att
¨
gora det.
SATANS ANKLAGELSE
¨
¨
˚
Kapitel 11 forklarade hur Satan, Djavulen, ifragasatte
¨
¨
Guds suveranitet. Satan anklagade Gud for att ljuga och
¨
¨
antydde att Jehova var orattvis som inte lat Adam och Eva
¨
¨
¨
¨
sjalva bestamma vad som var ratt och vad som var oratt.
¨
¨
Nar Adam och Eva hade syndat och jorden borjade upp˚
¨
fyllas av deras avkomlingar, ifragasatte Satan alla manni¨
˚
¨
skors motiv till att tjana Gud. Han pastod i sjalva verket:
¨
¨
¨
¨
”Manniskorna tjanar inte Gud for att de alskar honom. Ge
˚
˚
¨
mig bara en chans, sa kan jag fa vem som helst att vanda
¨
sig emot Gud.” Bibelns berattelse om mannen Job visar att
6
¨
4, 5. Hur visar Jehova sin styrka till nytta for sitt folk?
˚
¨
¨
¨
6. Vad pastod Satan nar det gallde manniskorna?
¨
Ett levnadssatt som behagar Gud
117
¨
det var vad Satan trodde. Vem var Job, och hur berordes
han av Satans anklagelse?
¨
˚
7 Job levde for
omkring 3 600 ar sedan. Han var en
¨
¨
˚
god manniska, for Jehova sade: ”Det finns ingen pa jor¨ ˚
den som han, en klanderfri och rattradig man som fruktar
¨
˚
Gud och vander sig bort fran det onda.” (Job 1:8) Job behagade Gud.
˚
¨
¨
8 Satan ifragasatte
Jobs motiv till att tjana Gud. Djavulen
¨
sade till Jehova: ”Har inte du omgardat honom [Job] och
¨
¨
hans hus och allt vad han ager? Hans handers verk har du
¨
valsignat, och hans boskap breder ut sig i landet. Men jag
¨
¨
˚
¨
ber dig: Strack for en gangs skull ut din hand och ror vid
¨
¨
allt vad han ager och se om han inte kommer att forbanna
dig rakt i ansiktet.” (Job 1:10, 11)
˚
˚
¨
9 Satan pastod
alltsa att det bara var av sjalviska motiv
¨
¨
˚
˚
som Job tjanade Gud. Djavulen pastod ocksa att om Job
˚
¨
sattes pa prov skulle han vanda sig emot Gud. Hur reage˚
˚ ˚
˚
¨
rade Jehova pa Satans pastaende? Eftersom fragan gallde
¨
˚
˚ ˚
Jobs motiv, tillat Jehova att Satan satte Job pa prov. Pa sa
¨
¨
˚ ¨
satt skulle Jobs karlek till Gud – eller brist pa karlek – visa
sig klart och tydligt.
¨
JOB PROVAS
¨
˚
¨
˚
10 Satan provade
snart Job pa flera satt. Nagra av Jobs
¨
djur blev stulna, och andra dodades. De flesta av hans
¨
¨
˚
tjanare dodades ocksa. Det gav Job ekonomiska problem.
¨
¨
¨
Tragedin blev annu storre nar hans tio barn omkom i en
¨
¨
storm. Men trots allt det fruktansvarda som hande ”synda˚
¨
de inte Job och tillskrev inte Gud nagot otillborligt”. (Job
1:22)
˚
¨
¨
˚
7, 8. a) Vad gjorde Job sa framtradande bland manniskorna pa hans
˚
¨
tid? b) Hur ifragasatte Satan Jobs motiv till att tjana Gud?
˚
˚ ˚
¨
9. Hur reagerade Jehova pa Satans pastaende, och varfor det?
¨
10. Vilka provningar drabbades Job av, och hur reagerade han?
¨
¨
Job blev belonad for
sin trohet mot Gud
¨
Ett levnadssatt som behagar Gud
119
¨
11 Satan gav inte upp. Han menade att aven
om Job kun¨
¨
¨
¨
de utharda forlusten av sina agodelar, tjanare och barn,
¨
skulle han vanda sig emot Gud om han blev sjuk. Jehova
¨
˚
tillat att Satan slog Job med en vidrig, plagsam sjukdom.
¨
˚
Men inte heller det fick Job att forlora tron pa Gud. Han
¨
¨
˚
sade tvartom bestamt: ”Till dess jag slutar andas haller jag
fast vid min ostrafflighet!” (Job 27:5)
12 Job visste inte att det var Satan som orsakade hans
˚
¨
¨
svarigheter. Eftersom Job inte kande till detaljerna i for˚
¨
¨
bindelse med den stridsfraga som Djavulen hade vackt an˚
¨
gaende Jehovas suveranitet, trodde han att det var ¨ Gud
˚
som var orsak till hans problem. (Job 6:4; 16:11–14) Anda
bevarade han sin ostrafflighet mot Jehova. Och genom att
¨
¨
Job forblev trogen bevisade han att Satan hade fel nar han
˚
¨
¨
pastod att Job tjanade Gud av sjalviska motiv.
13 Jobs trohet gjorde att Jehova kunde ge Satan ett kraft˚
¨
fullt svar pa hans krankande anklagelse. Job var verkligen
¨
¨
¨
Jehovas van, och Gud belonade honom for hans trohet.
(Job 42:12–17)
¨
HUR DETTA BEROR DIG
˚
¨
˚
14 Den stridsfraga
som Satan hade vackt angaende
¨
¨
ostraffligheten mot Gud gallde inte bara Job. Du berors
˚
˚
˚
ocksa. Det framgar tydligt av Jehovas ord i Ordspraks¨
¨
˚
boken 27:11: ”Var vis, min son, och glad mitt hjarta, sa att
¨
¨
jag kan svara den som smadar mig.” De har orden, som
˚
¨
skrevs flera hundra ar efter Jobs dod, visar att Satan fort¨
¨
¨
farande smadade Gud och anklagade hans tjanare. Nar vi
˚
¨
¨
¨
lever pa ett satt som behagar Gud, ar vi i sjalva verket med
˚ ˚
˚
11. a) Vilket nytt pastaende kom Satan med angaende Job, och hur
¨
˚
reagerade Jehova? b) Hur reagerade Job nar han drabbades av en plagsam sjukdom?
¨
12. Hur bevisade Job att Djavulen hade fel?
¨
13. Vad hande tack vare att Job var trogen mot Gud?
¨
¨
¨
14, 15. Varfor kan vi saga att Satans anklagelse i fallet med Job galler
¨
alla manniskor?
120
¨
Vad lar Bibeln?
˚ ˚ ¨
¨
och besvarar Satans falska anklagelser, och pa sa satt glader
¨
¨
¨
vi Guds hjarta. Hur kanner du det infor den tanken? Skul˚
¨
le det inte vara fantastiskt att fa vara med och besvara Dja¨
¨
vulens lognaktiga anklagelser, aven om det innebar att du
¨
¨ ¨
fick gora vissa forandringar i ditt liv?
¨
¨
¨
15 Lagg
marke till att Satan sade: ”En manniska ger allt
¨
¨
¨
¨
¨
hon ager for sin sjal.” (Job 2:4) Genom att saga ”en manni¨
ska” visade Satan tydligt att hans anklagelse inte bara gall¨
¨ ¨
de Job utan alla manniskor. Det har ar en mycket viktig
˚
¨
punkt. Satan har ifragasatt din ostrafflighet mot Gud. Dja¨
vulen skulle vilja se dig vara olydig mot Gud och overge
¨ ¨
¨
˚
˚
rattfardiga normer nar svarigheter uppstar. Vad kan Satan
¨
¨
¨ ¨
˚
˚
gora for att forsoka fa dig att handla sa?
¨
16 Som kapitel 10 tog upp anvander
Satan olika meto˚
¨
¨ ¨
¨
¨
˚
der for att forsoka vanda manniskor bort fran Gud. A ena
¨
˚
sidan anfaller han ”som ett rytande lejon och soker na˚
gon att sluka”. (1 Petrus 5:8) Du kan se prov pa Satans tak¨
¨
¨
¨ ¨
tik nar till exempel vanner, slaktingar eller andra forsoker
˚
¨
¨
fa dig att sluta studera ˚ Bibeln och tillampa det du lar dig.1
(Johannes 15:19, 20) A andra sidan ”omskapar sig [Satan]
¨
¨
¨
standigt till en ljusets angel”. (2 Korinthierna 11:14) Dja¨
¨
¨
vulen kan anvanda sluga, utstuderade metoder for att forleda dig och locka dig att handla i strid med Guds normer.
˚
¨
¨
Han kan ocksa anvanda sig av modfalldhet. Han kanske
˚
¨ ¨
far dig att tro att du inte kan leva upp till Guds forvant˚
ningar. (Ordspraksboken 24:10) Vare sig Satan agerar som
¨
¨
”ett rytande lejon” eller som ”en ljusets angel” ar hans
˚
˚
1 Det betyder inte att Satan direkt paverkar dem som motstar dig.
¨
¨
Men Satan ar denna tingens ordnings gud, och hela varlden ligger i
˚
˚
¨ ¨
¨
hans vald. (2 Korinthierna 4:4; 1 Johannes 5:19) Vi far darfor rakna
¨
¨
¨
med att Guds normer inte ar populara i varlden. En del kommer att
˚
¨
¨ ¨
motsta dig nar du forsoker leva efter dem.
¨ ¨
¨
¨
16. a) Genom vilka metoder forsoker Satan vanda manniskor bort
˚
¨
¨
¨
fran Gud? b) Hur kan Djavulen anvanda de har metoderna mot dig?
¨
Ett levnadssatt som behagar Gud
121
¨
anklagelse densamma: Han sager att du kommer att sluta
¨
¨
¨
¨
¨
tjana Gud nar du stalls infor provningar och frestelser. Hur
¨
kan du besvara hans anklagelse och visa att du ar trogen
mot Gud, precis som Job?
¨
LYDNAD FOR JEHOVAS BUD
17 Du kan besvara Satans anklagelse genom att leva pa˚
¨
¨
ett satt som behagar Gud. Vad innebar det? Bibeln svarar:
¨
¨
”Du skall alska Jehova, din Gud, av hela ditt hjarta och
¨
hela din sjal och hela din handlingskraft.” (5 Moseboken
¨
¨
6:5) Allteftersom din karlek till Gud vaxer, kommer du att
¨
¨
¨ ¨
kanna att du vill gora det som han forvantar av dig. Apos¨
¨
teln Johannes skrev: ”Detta ar vad karleken till Gud inne˚
¨
¨
bar: att vi haller hans bud.” Om du alskar Jehova av hela
¨
¨
ditt hjarta kommer du att finna att hans bud ”inte [ar]
betungande”. (1 Johannes 5:3)
¨
˚
¨
˚
18 Vilka ar
Jehovas bud? Nagra av dem galler sadant som
˚
¨
¨
˚
vi maste undvika. Lagg marke till rutan pa sidan 122 som
˚
˚
¨
har rubriken ”Ta avstand fran det som Jehova hatar”. Dar
˚ ˚
¨
ser du exempel pa sadant som Bibeln klart och tydligt for¨
¨
¨
domer. Vid forsta anblicken kanske en del av det som rak˚ ¨
¨
nas upp inte verkar vara sa forkastligt. Men nar du gran¨
¨
skar de bibelstallen som det hanvisas till, kommer du nog
¨
¨
¨ ¨
att se hur visa Jehovas lagar ar. Att gora forandringar i ditt
¨
˚
˚
levnadssatt kan vara den svaraste utmaning du nagonsin
¨
¨
˚
¨
stallts infor. Men att leva pa ett satt som behagar Gud ger
¨
¨
stor tillfredsstallelse och lycka. (Jesaja 48:17, 18) Och det ar
¨
¨
¨ ¨
inte omojligt att gora forandringar. Hur vet vi det?
¨
¨
19 Jehova begar
aldrig mer av oss an vi kan klara
¨
¨
¨
av. (5 Moseboken 30:11–14) Han vet battre an vi sjalva
¨
˚
¨
vilka formagor och begransningar vi har. (Psalm 103:14)
¨
¨
17. Vilket ar det viktigaste skalet till att vi vill lyda Jehovas bud?
¨
˚
˚
18, 19. a) Namn nagra av Jehovas bud. (Se rutan pa sidan 122.) b) Hur
¨
¨
vet vi att Gud inte begar for mycket av oss?
¨
Vad lar Bibeln?
122
¨
¨
Dessutom kan Jehova ge oss den styrka vi behover for att
¨
kunna lyda honom. Aposteln Paulus skrev: ”Gud ar tro˚
¨
fast, och han skall inte lata er bli frestade utover vad ni kan
˚
˚
tala, utan tillsammans med frestelsen skall han ocksa be¨
˚
¨
reda utvagen, sa att ni kan utharda den.” (1 Korinthierna
¨
¨
¨
˚
10:13) For att hjalpa oss att utharda kan Jehova ocksa ge
¨ ¨
oss ”kraft som ar over det normala”. (2 Korinthierna 4:7)
¨
˚
¨
Sedan Paulus hade uthardat manga provningar kunde han
¨
saga: ”Allt har jag styrka till genom honom som ger mig
kraft.” (Filipperna 4:13)
˚
˚
TA AVSTAND FRAN DET SOM JEHOVA HATAR
˚
Mord. (2 Moseboken 20:13;
Vald. (Psalm 11:5;
21:22, 23)
Sexuell omoral.
(3 Moseboken 20:10, 13, 15, 16;
Romarna 1:24, 26, 27, 32;
1 Korinthierna 6:9, 10)
Spiritism. (5 Moseboken 18:
9–13; 1 Korinthierna 10:21, 22;
Galaterna 5:20)
Avgudadyrkan.
˚
Ordspraksboken 22:24, 25;
Malaki 2:16; Galaterna 5:20, 21)
Opassande tal.
(3 Moseboken 19:16;
Efesierna 5:4; Kolosserna 3:8)
Missbruk av blod. (1 Mose-
¨
boken 9:4; Apostlagarningarna
15:20, 28, 29)
Efesierna 4:28)
¨
¨
¨
Vagran att sorja for
familjen. (1 Timoteus 5:8)
¨
Engagemang i den har
¨
varldens krig och politiska
konflikter. (Jesaja 2:4;
¨
˚
Logn. (Ordspraksboken
6:16,
Johannes 6:15; 17:16)
(1 Korinthierna 10:14)
Dryckenskap.
(1 Korinthierna 5:11)
¨
Stold. (3 Moseboken 6:2, 4;
19; Kolosserna 3:9; Uppenbarelseboken 22:15)
¨
Anvandning av tobak
och droger. (Markus 15:23;
Girighet. (1 Korinthierna 5:11)
2 Korinthierna 7:1)
¨
Ett levnadssatt som behagar Gud
123
UPPODLA GODA EGENSKAPER
¨
¨
¨
Nar det galler att behaga Jehova ar naturligtvis mer in¨
˚
begripet an att bara undvika det som han hatar. Vi maste
˚ ¨
¨
¨
ocksa alska det som han alskar. (Romarna 12:9) Du kan¨
˚
ner dig sakert dragen till dem som delar dina asikter, in¨
¨
˚
tressen och varderingar, eller hur? Det gor Jehova ocksa.
˚ ¨
¨
¨
Sa lar dig att alska det som Jehova alskar. En del av det
¨
¨
¨
¨
namns i Psalm 15:1–5, dar vi laser om hur de manniskor
¨
skall vara som Gud betraktar som sina vanner. Jehovas
20
¨
¨ ¨
20. Vad slags egenskaper bor du uppodla, och varfor ar de viktiga?
¨
Vad lar Bibeln?
124
¨
vanner visar vad Bibeln kallar ”andens frukt”. Den omfat¨
¨
˚
˚
tar sadana egenskaper som ”karlek, gladje, frid, talamod,
¨
¨
¨
omtanksamhet, godhet, tro, mildhet, sjalvbeharskning”.
(Galaterna 5:22, 23)
˚
¨
21 Nagot
som kommer att hjalpa dig att uppodla goda
¨
¨
egenskaper ar att du laser och studerar Bibeln regelbun¨
¨
¨ ¨
¨
det. Nar du lar dig vad Gud forvantar av oss manniskor blir
¨
¨
¨
¨
¨
det lattare for dig att forma ditt tankesatt efter hans satt
¨
¨
¨
att tanka. (Jesaja 30:20, 21) Ju mer du starker din karlek till
¨
¨
˚
¨
Jehova, desto storre blir din onskan att leva pa ett satt som
behagar honom.
¨
¨
˚
¨
22 Det kravs
anstrangning att leva pa ett satt som be¨
hagar Jehova. Att man andrar sitt liv liknas i Bibeln vid
¨
¨
˚
att man klar av sig sin gamla personlighet och klar pa sig
˚ ¨
en ny. (Kolosserna 3:9, 10) Men psalmisten skrev sa har
¨
¨
om Jehovas bud: ”Att folja dem ger stor beloning.” (Psalm
˚
¨
19:11) Ocksa du kommer att upptacka att det ger dig stor
¨
˚
¨
beloning att leva pa ett satt som behagar Gud. Genom att
¨
gora det kommer du att vara med och besvara Satans an¨
¨
klagelse och gladja Jehovas hjarta!
¨
21. Vad kommer att hjalpa dig att uppodla goda egenskaper?
˚
¨
22. Vad blir resultatet om du lever pa ett satt som behagar Gud?
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
¨
VAD BIBELN L AR
¨
Du kan bli Guds van genom att lyda honom.
(Jakob 2:23)
˚
¨
Satan har ifragasatt alla manniskors ostrafflighet.
˚
(Job 1:8, 10, 11; 2:4; Ordspraksboken 27:11)
˚
˚
˚
˚
Vi maste ta avstand fran sadant som Gud inte
¨
godkanner. (1 Korinthierna 6:9, 10)
Vi kan behaga Gud genom att hata det han hatar
¨
¨
och alska det han alskar. (Romarna 12:9)
KAPITEL TRETTON
˚
Guds syn pa livet
˚
Hur ser Gud pa livet?
˚
Hur ser Gud pa abort?
¨
Hur visar vi respekt for livet?
¨
”JEHOVA ar i sanning Gud”, sade profeten Jeremia. ”Han
¨
¨
ar den levande Guden.” (Jeremia 10:10) Jehova Gud ar
˚
ocksa den som har skapat allt liv. Himmelska skapelser
˚
sade till honom: ”Du har skapat allt, och pa grund av
din vilja var det till och blev skapat.” (Uppenbarelseboken
˚
¨
4:11) I en lovsang till Gud sade kung David: ”Hos dig ar li¨
¨
˚
˚
˚
vets kalla.” (Psalm 36:9) Livet ar alltsa en gava fran Gud.
˚
˚ ˚
¨
2 Jehova uppehaller
ocksa vart liv. (Apostlagarningar˚
na 17:28) Han har skapat jorden vi bor pa, och han ger
¨
oss maten vi ater, vattnet vi dricker och luften vi andas.
¨
¨
¨
˚
(Apostlagarningarna 14:15–17) Jehova sorjer for oss pa ett
¨
¨
¨
satt som gor att vi kan njuta av livet, men for att vi skall
˚
¨
¨
kunna njuta av det helt och fullt maste vi lara kanna Guds
lagar och lyda dem. (Jesaja 48:17, 18)
¨
VISA RESPEKT FOR LIVET
¨
˚
˚
3 Gud vill att vi skall ha respekt for
livet – bade vart
¨
¨
eget och andras. Vid ett tillfalle blev Adams och Evas ald˚
ste son, Kain, mycket arg pa sin bror Abel. Jehova varnade
˚
Kain och sade till honom att hans vrede skulle kunna fa
˚
honom att bega en allvarlig synd. Men Kain brydde sig
1. Vem har skapat allt liv?
¨
¨
˚
˚
2. Vad gor Gud for att uppehalla vart liv?
˚
3. Hur betraktade Gud mordet pa Abel?
¨
VI VISAR RESPEKT FOR LIVET
ˇ genom att inte ta livet
¨
av ett ofott barn
ˇ genom att sluta
upp med orena
vanor
ˇ genom att
utrota allt hat
˚
till vara med¨
manniskor ur
˚
¨
vart hjarta
˚
Guds syn pa livet
127
¨
¨
¨
inte om varningen, utan ”overfoll sin bror Abel och drapte honom”. (1 Moseboken 4:3–8) Jehova straffade Kain
¨
¨
for att han hade mordat sin bror. (1 Moseboken 4:9–11)
¨
˚
¨
4 Over 2 000 ar
senare gav Jehova israeliterna lagar for
¨
¨
˚ ¨
¨
¨
att hjalpa dem att tjana honom pa ratt satt. De har lagar¨ ¨
na gavs genom profeten Mose, och darfor kallas de ibland
den mosaiska lagen. I den mosaiska lagen sades det bland
¨
annat: ”Du skall inte morda.” (5 Moseboken 5:17) Detta
¨
¨
¨
visade israeliterna att Gud varderar en manniskas liv hogt
¨
˚
¨
¨
och att manniskor maste vardera varandras liv hogt.
¨
˚
5 Hur var det da˚ med ett ofott
barns liv? Om nagon blev
orsak till att ett barn dog i moderlivet, begick han ett brott
˚
¨
¨
enligt den mosaiska lagen. Ja, ocksa ett ofott barns liv ar
¨
dyrbart for Jehova. (2 Moseboken 21:22, 23; Psalm 127:3)
¨
¨
¨
¨
Det innebar att det ar oratt att gora abort.
¨
¨
6 Vi visar respekt for livet ocksa˚ genom att ha en ratt
˚ ˚
¨
¨
syn pa vara medmanniskor. Bibeln sager: ”Var och en
¨
¨
¨
som hatar sin broder ar en manniskomordare, och ni vet
¨
¨
˚
att ingen manniskomordare har evigt liv bestaende i sig.”
˚
˚
(1 Johannes 3:15) Om vi vill fa evigt liv maste vi utrota allt
˚
¨
˚
¨
hat till vara medmanniskor ur vart hjarta, eftersom hat
¨
¨
˚
˚
ar den grundlaggande orsaken till sa gott som allt vald.
¨
¨
¨
(1 Johannes 3:11, 12) Det ar viktigt att vi lar oss att alska
varandra.
¨
˚ ¨
¨
¨
˚
7 Hur ar
det da nar det galler att visa respekt for vart eget
¨
¨ ˚
¨
liv? Manniskor vill under normala forhallanden inte do,
¨
˚
men somliga riskerar livet for njutningens skull. Manga
¨
˚
¨
¨
anvander tobak och droger, nagot som ar skadligt for
¨
¨
kroppen och ofta leder till doden. Den som har for vana
¨
att anvanda tobak och droger betraktar inte livet som he˚
¨
¨
ligt. Sadana vanor ar orena i Guds ogon. (Romarna 6:19;
¨
˚
4. Hur visade Gud i den mosaiska lagen den ratta synen pa livet?
¨
˚
5. Hur bor vi se pa abort?
¨
˚
˚
¨
6. Varfor far vi inte hata vara medmanniskor?
¨
˚
˚
¨
7. Namn nagra vanor som vittnar om brist pa respekt for livet.
128
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
˚
12:1; 2 Korinthierna 7:1) For att kunna tjana Gud pa ett
¨
¨
˚
˚
satt som han godkanner maste man sluta upp med sadana
˚
¨
vanor. Det kan vara mycket svart att gora det, men Jehova
¨
¨
¨
¨
kan ge den hjalp som behovs. Och han satter stort var˚
¨
¨
¨
¨
de pa de anstrangningar vi gor nar det galler att behandla
˚
˚
livet som en dyrbar gava fran honom.
¨
¨
8 Om vi har respekt for livet inser vi att det ar
viktigt
¨ ¨
¨
¨
att vi ar sakerhetsmedvetna. Vi ar inte oforsiktiga och tar
˚
¨
¨
inte nagra risker for njutningens eller spanningens skull.
¨
˚
¨
¨
˚
˚
Vi kor inte vardslost och agnar oss inte at valdsinriktade
eller farliga sporter. (Psalm 11:5) Guds lag till det forntida
¨
Israel foreskrev: ”Om du bygger ett nytt hus [med platt
˚ ¨
¨
¨
tak], skall du ocksa satta ett racke kring taket, for att du
¨
˚
inte skall dra blodskuld over huset, eftersom nagon skulle
˚
kunna falla ner fran det.” (5 Moseboken 22:8) I enlighet
¨
¨
med principen i den har lagen bor du se till att trappor
¨
˚
och liknande ar i gott skick i ditt hem, sa att ingen snubb˚
¨
lar och faller och skadar sig svart. Om du har bil bor du se
¨
¨
˚
till att den ar trafiksaker. Lat varken ditt hem eller din bil
¨
¨
¨
utgora en fara for dig sjalv och andra.
¨
˚
˚
¨
˚
¨
9 Hur bor vi da se pa ett djurs liv? Det ar
ocksa heligt for
˚
¨
¨
˚
Skaparen. Gud tillater att vi dodar djur for att fa mat och
¨
¨
¨
klader eller for att skydda manniskor mot fara. (1 Moseboken 3:21; 9:3; 2 Moseboken 21:28) Men att vara grym
¨
¨
¨
¨
¨
mot djur eller att doda djur bara for nojes skull ar oratt
¨
och vittnar om stor ringaktning for livets helgd. (Ord˚
spraksboken 12:10)
¨
VISA RESPEKT FOR BLODET
¨
10 Sedan Kain hade dodat
sin bror Abel, sade Jehova till
¨ ¨
¨
¨
8. Varfor ar det viktigt att vi ar sakerhetsmedvetna?
¨
9. Hur behandlar vi djur om vi har respekt for livet?
10. Hur har Jehova visat att det finns ett samband mellan livet och
blodet?
˚
Guds syn pa livet
129
¨
˚
Kain: ”Din brors blod ropar hogt till mig fran marken.”
¨
(1 Moseboken 4:10) Nar Gud talade om Abels blod, talade
˚
han om Abels liv. Kain hade tagit Abels liv, och nu maste
Kain bli straffad. Det var som om Abels blod, hans liv, ro¨
pade till Jehova om rattvisa. Sambandet mellan livet och
¨
˚
¨
¨
blodet poangterades aterigen efter den stora oversvam˚
¨
¨
¨
˚
¨
ningen pa Noas tid. Fore oversvamningen at manniskorna
¨
˚
¨
¨
bara frukt, gronsaker, spannmal och notter. Efter over¨
¨
svamningen sade Jehova till Noa och hans soner: ”Allt
¨
¨
¨
˚
˚
som ror sig och lever skall tjana som foda at er. Sa som jag
¨
¨
gav er de grona vaxterna ger jag er nu allt detta.” Men Gud
¨
˚
¨
¨
gjorde ett forbehall: ”Bara kott med sin sjal [sitt liv] – sitt
˚
¨
¨
blod – far ni inte ata.” (1 Moseboken 1:29; 9:3, 4) Det ar
¨
tydligt att Jehova direkt forknippar en skapelses liv med
dess blod.
¨
¨
11 Vi visar respekt for
blodet genom att inte ata det.
I den lag som Jehova gav israeliterna befallde han: ”Om
˚
˚
en man ... under jakt fangar ett vilt djur eller en fagel som
˚ ¨
˚
¨
¨
far atas, skall han lata dess blod rinna ut och tacka over det
¨ ¨
¨
med stoft. ... Darfor har jag sagt till Israels soner: ’Ni skall
¨
˚
¨
inte ata blodet av nagot som helst kott.’ ” (3 Moseboken
¨
¨
¨
17:13, 14) Det forbud mot att ata djurblod som Gud forst
˚
¨
hade gett till Noa omkring 800 ar tidigare gallde fortfaran˚
¨
¨
de. Jehovas standpunkt var klar: Hans tjanare kunde ata
¨
˚
kottet av djur, men inte blodet. De skulle lata blodet rinna
˚
¨
˚
¨
ut pa marken – i sjalva verket aterlamna djurets liv till Gud.
˚
12 En liknande befallning har getts at
de kristna. Apost¨
larna och de andra mannen som hade ledningen bland
¨
¨
˚
¨
Jesu efterfoljare under det forsta arhundradet traffades vid
¨
¨
¨
ett tillfalle for att avgora vilka bud som alla i den kristna
¨
¨
˚
11. Vilket forbud mot att anvanda blod gav Gud pa Noas tid och i
lagen till israeliterna?
˚
12. Vilken befallning angaende blodet som gavs genom helig ande
¨
˚
¨
under det forsta arhundradet galler fortfarande?
130
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
¨
¨
forsamlingen maste folja. De kom till den har slutsatsen:
¨
¨
”Den heliga anden och vi sjalva har namligen beslutat att
¨
˚
¨
˚
¨
¨
inte lagga nagon ytterligare borda pa er utover detta nod¨
˚
˚
¨
˚
vandiga: att ni avhaller er fran det som ar offrat at avgudar
˚
˚
¨
¨
och fran blod och fran kottet av kvavda djur [som har blo˚
¨
det kvar] och fran otukt.” (Apostlagarningarna 15:28, 29;
˚
˚
˚
˚
¨
21:25) Vi maste alltsa ”avhalla” oss fran blod. I Guds ogon
¨
¨
˚
˚
ar det lika viktigt att vi gor det som att vi avhaller oss fran
avgudadyrkan och sexuell omoral.
¨
˚
13 Galler
befallningen om att de kristna skall avhalla sig
˚
˚
fran blod ocksa blodtransfusioner? Ja. Vi kan belysa det
¨
˚
˚
med ett exempel: Anta att en lakare sade at dig att du mas˚
˚
te avhalla dig fran alkohol. Skulle det bara betyda att du
˚
¨
inte fick dricka alkohol, men att du kunde lata fora in
˚
alkohol direkt i adrorna? Naturligtvis inte! Att vi skall av˚
˚
¨
˚
¨
halla oss fran blod innebar pa liknande satt att vi inte
¨
¨
skall fora in det i kroppen over huvud taget. Befallning˚
˚
¨
˚
˚
en om att vi skall avhalla oss fran blod galler alltsa ocksa
blodtransfusioner.
¨
14 Men tank
om en kristen blir allvarligt skadad eller be¨
˚
¨
¨
¨
hover genomga en storre operation? Anta att lakarna sager
¨
˚
att han kommer att do om han inte far en blodtransfu¨
¨
¨ ¨
sion. Den kristne vill naturligtvis inte do. For att forsoka
˚
¨
bevara den dyrbara gava som livet ar kan han godta andra former av behandling, som inte inbegriper missbruk av
¨
¨ ¨
˚
¨
¨
blod. Han soker darfor sadan lakarhjalp och godtar olika
alternativ till blod.
¨
15 Skulle en kristen bryta mot Guds lag bara for
att
˚
¨
¨
fa leva ett tag till i den har varldsordningen? Jesus sade:
¨
¨
”Vemhelst som vill radda sin sjal [sitt liv], han skall
¨
¨
13. Namn ett exempel som belyser varfor befallningen om att vi skall
˚
˚
˚ ¨
avhalla oss fran blod ocksa galler blodtransfusioner.
¨
˚
14, 15. Hur skulle en kristen reagera om lakarna sade att han maste
˚
¨
˚
fa en blodtransfusion, och varfor skulle han reagera sa?
˚
Guds syn pa livet
mista den; men vemhelst som mister
¨ ¨
sin sjal for min skull, han skall finna
¨
den.” (Matteus 16:25) Vi vill inte do.
¨ ¨
¨
˚
Men om vi skulle forsoka radda vart
nuvarande liv genom att bryta mot
¨
Guds lag, skulle vi riskera att forlora
¨
¨ ¨ ¨
˚
det eviga livet. Vi ar darfor forstandiga
˚
¨ ¨ ¨
om vi litar pa att Guds lag ar rattfar¨
¨
˚
˚
dig och fortrostar pa att var Livgivare
˚
kommer att minnas oss i uppstandelsen och ge oss livet tillbaka om vi
¨
skulle do av en eller annan orsak. (Jo´
hannes 5:28, 29; Hebreerna 11:6)
¨
˚
¨
16 Guds trogna tjanare i var
tid ar
¨
fast beslutna att folja hans anvisning¨
ar om blodet. De ater inte blod i
˚
nagon som helst form. Inte heller tar
¨
de emot blod av medicinska skal.1 De
¨ ¨
¨
ar overtygade om att Gud som har Om en lakare
sade att
¨
¨
¨
˚
˚
skapat ¨ blodet vet vad som ar bast for du maste
avhalla dig
˚ ¨
˚
dem. Ar du ocksa overtygad om det?
fran alkohol, skulle
˚ ˚
¨
du da lata fora in
¨
DEN ENDA ANVANDNINGEN
AV
alkohol direkt i
¨
˚
BLOD SOM GUD GODKANNER
adrorna?
17 Den mosaiska lagen visade vad
¨
¨
som ar den enda anvandningen av blod som Gud
¨
¨
godkanner. Jehova gav de forntida israeliterna foljan¨
¨
¨
¨
de befallning nar det gallde deras tillbedjan: ”Kottets sjal
¨
¨
˚
[liv] ar i blodet, och jag har sjalv gett er det pa altaret
1 Upplysningar om medicinska alternativ till blodtransfusion hit¨
˚
tar du pa sidorna 13–17 i broschyren Hur kan blod radda ditt liv?,
utgiven av Jehovas vittnen.
¨
¨
¨
¨
¨
16. Vad ar Guds tjanare fast beslutna att gora nar det galler blodet?
¨
17. Vad var den enda anvandningen av blod som Jehova Gud god¨
kande i det forntida Israel?
132
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
¨
till att bringa forsoning for era sjalar, eftersom det ar blo¨
¨
det som bringar forsoning.” (3 Moseboken 17:11) Nar
˚ ¨ ˚
israeliterna syndade kunde de fa forlatelse genom att off˚
˚
˚
ra ett djur och lata nagot av blodet strykas pa altaret vid
¨
taltboningen eller senare vid Guds tempel. Det var bara i
˚
¨
samband med sadana offer som blod fick anvandas.
˚
18 De sanna kristna star
inte under den mosaiska la¨
¨ ¨
gen och frambar darfor inte djuroffer och stryker inte
˚
´
djurblod pa ett altare. (Hebreerna 10:1) Men att blod an¨
˚
vandes pa altaret i det forntida Israel pekade fram emot
¨
det storsta offret – Guds Sons, Jesu Kristi, offer. Som vi
¨
¨
fick veta i kapitel 5 gav Jesus sitt manniskoliv for oss
˚
genom att lata sitt blod utgjutas som ett offer. Han for
¨
¨
sedan upp till himlen och tradde fram infor Gud med
¨
˚
18. Vilka valsignelser kan vi fa tack vare Jesu utgjutna blod?
¨
Hur kan du visa respekt for livet och blodet?
˚
Guds syn pa livet
133
¨
˚
¨
´
vardet av sitt utgjutna blod en gang for alla. (Hebreer˚ ¨ ˚
na 9:11, 12) Det lade grunden till att vi kan fa forlatelse
¨
˚
˚
for vara synder och fa evigt liv. (Matteus 20:28; Johannes
¨
˚
¨
3:16) Att blod anvandes pa det sattet har verkligen visat
¨
¨
¨
sig vara oerhort vardefullt! (1 Petrus 1:18, 19) Det ar bara
˚ ¨
genom att vi tror pa vardet av Jesu utgjutna blod som vi
˚ ¨
kan fa raddning.
19 Vi kan verkligen vara tacksamma mot Jehova Gud
¨
˚
¨
¨
for den dyrbara gava som livet utgor! Och bor det inte
¨
¨
˚
motivera oss att beratta for andra att de kan fa evigt liv
˚
om de tror pa Jesu offer? Vi kommer att vara ivriga att
˚ ¨
¨
fa gora det om vi har samma omtanke om manniskors
¨
liv som Jehova har. (Hesekiel 3:17–21) Om vi gor allt vi
¨
¨
˚
¨
kan for att fullgora vart ansvar, kommer vi att kunna saga
¨
˚
som aposteln Paulus: ”Jag ar ren fran allas blod; jag har
¨
¨
ju inte undandragit mig att beratta for er om allt vad Gud
¨
¨
har beslutat.” (Apostlagarningarna 20:26, 27) Att vi berat¨
¨
¨
¨
tar for andra om Gud och hans avsikter ar ett utmarkt satt
¨
¨
att visa att vi har den storsta respekt for livet och blodet.
˚
¨
¨
˚
19. Vad maste vi gora for att vara ”rena fran allas blod”?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
˚
˚
ˇ Livet ar en gava fran Gud. (Psalm 36:9;
Uppenbarelseboken 4:11)
¨
¨
¨
ˇ Abort ar oratt, eftersom ett ofott barns liv
¨
¨
ar dyrbart i Guds ogon. (2 Moseboken 21:
22, 23; Psalm 127:3)
¨
¨
ˇ Vi visar respekt for livet genom att inte satta
˚
vart eget och andras liv i fara och genom att
¨
inte ata blod. (5 Moseboken 5:17; Apostla¨
garningarna 15:28, 29)
KAPITEL FJORTON
Ett lyckligt familjeliv
¨
Hur skall en bra akta man vara?
¨
Hur kan en kvinna fullgora sin roll som hustru?
¨
¨ ¨
Vad ar inbegripet i att vara en bra foralder?
Hur kan barnen bidra
till att familjelivet blir lyckligt?
JEHOVA GUD vill att ditt familjeliv skall vara lyckligt.
Hans ord, Bibeln, ger de olika medlemmarna i familjen
¨
vagledning och beskriver den roll han vill att var och en
¨
¨
i familjen skall ha. Nar familjemedlemmarna foljer hans
˚
¨
rad, blir resultatet mycket gott. Jesus sade: ”Lyckliga ar ...
¨
de som hor Guds ord och bevarar det!” (Lukas 11:28)
¨
˚
¨
2 For
att vart familjeliv skall bli lyckligt ar det viktigt att
¨
¨
vi inser att det ar Jehova Gud som har infort familjeanord˚
ningen. Jesus kallade Gud ”var Fader”. (Matteus 6:9) Varje
˚
˚
familj pa jorden finns till tack vare var himmelske Fader –
¨
¨
och han vet verkligen vad det ar som gor en familj lycklig.
¨
˚
(Efesierna 3:14, 15) Vad sager da Bibeln om familjelivet?
FAMILJEANORDNINGEN
HAR SITT URSPRUNG HOS GUD
¨
¨
3 Jehova skapade de forsta
manniskorna, Adam och Eva,
¨
och sammanforde dem som man och hustru. Han satte
dem i ett vackert jordiskt paradis som skulle vara deras hem
¨ ˚
– Edens tradgard – och gav dem i uppdrag att skaffa barn.
¨
1. Vad ar nyckeln till ett lyckligt familjeliv?
¨
¨
˚
2. Vad ar det viktigt att vi inser for att vart familjeliv skall bli lyckligt?
¨
¨
¨
3. Vad sager Bibeln om hur familjelivet borjade, och varfor vet vi att
¨
¨
Bibelns berattelse ar sann?
Ett lyckligt familjeliv
135
¨ ¨
”Var fruktsamma och foroka er och uppfyll jorden”, sade
¨ ¨
Jehova. (1 Moseboken 1:26–28; 2:18, 21–24) Det har ar inte
¨
en saga eller en myt. Jesus intygade att Forsta Mosebokens
¨
¨
¨
berattelse
om hur familjelivet borjade ar sann. (Matteus 19:
¨
¨
¨
˚
4, 5) Aven om vi stalls infor manga problem och livet nu
¨
˚
˚
˚
inte ar som Gud avsag att det skulle vara, sa kan vi fa ett
¨
¨
lyckligt familjeliv. Vi skall se hur det ar mojligt.
¨
¨
4 Var och en i familjen kan hjalpa
till att gora familje¨
livet lyckligt genom att efterlikna Gud och visa karlek.
¨
(Efesierna 5:1, 2) Men hur kan vi efterlikna Gud, nar vi
˚
inte kan se honom? Vi kan fa veta hur Jehova handlar,
¨
¨
¨
˚
eftersom han sande sin forstfodde Son fran himlen till
jorden. (Johannes 1:14, 18) Denne Son, Jesus Kristus, efter˚
¨
liknade pa ett fullkomligt satt sin himmelske Fader. Att se
¨
¨ ¨
och hora Jesus var darfor som att vara tillsammans med Je¨
hova och hora honom. (Johannes 14:9) Genom att vi tar
˚
¨
¨
reda pa hur Jesus handlade och foljer hans exempel nar
¨
¨
¨
det galler att visa karlek kan var och en av oss hjalpa till att
¨
gora familjelivet lyckligare.
¨
¨
¨
¨
ETT FOREDOME FOR GIFTA MAN
¨
¨
5 Bibeln sager att man skall behandla sin hustru pa˚
¨
¨
samma satt som Jesus behandlade sina larjungar. I Efe¨
¨
¨
¨
sierbrevet sags det: ”Ni man, fortsatt att alska era hustrur,
¨
˚ ¨
¨
alldeles som Kristus ocksa alskade forsamlingen och utlam¨
¨
˚
¨
¨
¨
¨
nade sig sjalv for den. ... Pa detta satt bor mannen alska
¨
sina hustrur som sina egna kroppar. Den som alskar sin
¨
¨
˚
hustru alskar sig sjalv, ty ingen har nagonsin hatat sitt eget
¨
¨
˚
¨
kott, utan han ger det naring och vardar det omt, alldeles
¨
˚ ¨
som Kristus ocksa gor med forsamlingen.” (Efesierna 5:23,
25–29)
¨
¨
4. a) Hur kan var och en i familjen hjalpa till att gora familjelivet
¨ ¨
¨
˚
lyckligt? b) Varfor ar det bra for vart familjeliv att vi granskar Jesu liv?
¨
¨
¨
¨
¨
¨
5, 6. a) Hur ar Jesus ett foredome for gifta man genom det satt som
¨
˚
˚
˚
han behandlar forsamlingen pa? b) Vad maste bade mannen och
¨
¨
˚ ¨ ˚
¨
hustrun gora for att fa forlatelse for synder?
136
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
¨
¨
¨
6 Jesus ar
ett fullkomligt foredome for gifta man nar det
¨
¨
¨
¨
¨
galler att visa karlek. Han alskade sin forsamling av lar˚
˚
¨
jungar. Trots att de var langt ifran fullkomliga ”alskade
¨
han dem ... intill slutet” och offrade sitt liv for dem.
¨
˚
(Johannes 13:1; 15:13) Gifta man far uppmaningen att
¨
¨
handla likadant: ”Fortsatt att alska era hustrur, och var inte
˚
bittra och harda mot dem.” (Kolosserna 3:19) Vad kommer
¨
¨
¨
˚
att hjalpa en man att folja det har radet, i synnerhet om
¨
¨
˚
˚
hans hustru skulle saga eller gora nagot som inte var sa ge¨
¨
˚
¨
¨
nomtankt? Han bor komma ihag att han sjalv gor misstag
¨
˚
˚
¨
¨
˚
¨ ˚
och tanka pa vad han maste gora for att fa Guds forlatelse.
˚
¨
˚
¨ ˚
Vad maste han gora? Han maste forlata dem som hand¨
lar oratt mot honom, och det inbegriper hans hustru. Och
˚
˚
¨ ˚
naturligtvis maste ocksa hustrun vara forlatande. (Matteus
¨
˚
¨
˚
¨
˚
6:12, 14, 15) Det ar inte svart att forsta varfor nagon har
¨
¨
¨
˚
sagt att ett lyckligt aktenskap ar foreningen mellan tva
¨
¨ ˚
som har latt att forlata.
¨
¨
¨
˚
˚
7 Akta man
bor ocksa komma ihag att Jesus alltid var
¨
¨
¨
omtanksam mot sina larjungar. Han tog hansyn till deras
¨
˚
¨
¨
begransningar och fysiska behov. En gang nar de var trot¨
¨
ta sade han: ”Kom med mig till ett ensligt stalle dar vi kan
˚
vara ensamma, och vila er lite.” (Markus 6:30–32) Pa sam¨
¨ ¨
ma satt fortjanar en hustru att hennes man visar henne
¨
¨
omtanke och hansyn. Bibeln sager att han skall visa hen¨
¨
¨
¨ ¨
˚
ne ”ara som ett svagare karl”. Varfor det? Darfor att bade
˚
¨ ¨
man och hustru, utan atskillnad,
har del i ”livets ofortjan¨
˚
¨
¨
˚
ta gava”. (1 Petrus 3:7) Akta man bor komma ihag att det
¨
¨
¨
¨
¨
ar troheten som gor manniskor vardefulla i Guds ogon,
¨
¨
inte om de ar man eller kvinnor. (Psalm 101:6)
¨
¨
¨
8 Bibeln sager
att en man ”som alskar sin hustru alskar
¨
˚ ¨
¨ ¨
sig sjalv”. Sa ar det darfor att en man och hans hustru
¨
¨
¨
˚
˚
”inte langre [ar] tva, utan ett kott”, som Jesus papekade.
¨
¨
¨
¨
7. Vad tog Jesus hansyn till, och hur kan akta man folja hans exempel?
¨
¨
¨
8. a) Hur kan det sagas att en man ”som alskar sin hustru alskar sig
¨
¨
¨
¨
sjalv”? b) Vad innebar det for en man och hans hustru att de ar ”ett
¨
kott”?
Ett lyckligt familjeliv
137
˚
¨ ¨
¨
(Matteus 19:6) De maste darfor begransa sina sexuella in˚
´
tressen till varandra. (Ordspraksboken 5:15–21; Hebreerna
¨
¨
¨
13:4) Det kan de gora om de osjalviskt tar hansyn till den
¨
andra partens behov. (1 Korinthierna 7:3–5) Det ar bra att
˚
˚
˚
komma ihag Bibelns paminnelse: ”Ingen har nagonsin ha¨
¨
˚
tat sitt eget kott, utan han ger det naring och vardar det
¨
˚
¨
˚
¨
omt.” En man maste alska sin hustru pa samma satt som
¨
¨
˚
¨
han alskar sig sjalv och komma ihag att han ar ansvarig
¨
infor sitt eget ”huvud”, Jesus Kristus. (Efesierna 5:29; 1 Korinthierna 11:3)
¨
9 Aposteln Paulus talade om den ”omma
tillgivenhet
¨
som Kristus Jesus har”. (Filipperna 1:8) Jesu omhet var en
¨ ¨
¨
¨
valgorande egenskap som kandes tilltalande for de kvin¨
nor som var hans larjungar. (Johannes 20:1, 11–13, 16)
Och en gift kvinna vill att hennes man skall visa henne
¨
om tillgivenhet.
¨
¨
¨
ETT FOREDOME FOR GIFTA KVINNOR
¨
¨
10 En familj ar
en organisation, och for att den skall fun¨
gera friktionsfritt behover den en ledare, ett ”huvud”. Till
˚
och med Jesus underordnar sig nagon som sitt ”huvud”.
¨
”Kristi huvud ar Gud” alldeles som ”en kvinnas huvud
¨
ar mannen”. (1 Korinthierna 11:3) Jesus underordnar sig
¨
˚ ˚ ¨
¨
¨
¨
Guds ledarskap och ar pa sa satt ett fint foredome for oss,
˚
¨
˚
eftersom vi alla har nagon som ar vart huvud och som vi
˚
maste underordna oss.
¨
˚
¨
11 Som ofullkomliga manniskor
begar mannen fel och
¨
¨
misstag och ar inte alltid idealiska familjeoverhuvuden.
¨
¨ ¨
¨
¨
¨
Vad bor en gift kvinna darfor gora? Hon bor inte nedvar¨
¨ ¨
¨
dera det hennes man gor och forsoka ta over ledarskapet.
¨ ¨
˚
¨
Hon bor tanka pa att en ”stilla och mild ande” ar av stort
¨
¨
9. Vilken egenskap som Jesus har namns i Filipperna 1:8, och varfor
¨
¨
¨
bor en akta man visa den har egenskapen mot sin hustru?
¨
¨
¨
¨
10. Hur ar Jesus ett foredome for gifta kvinnor?
¨
11. Vilken attityd bor en gift kvinna ha till sin man, och vad kan hen¨
nes uppforande leda till?
138
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
˚
varde i Guds ogon. (1 Petrus 3:4) Om hon visar en sadan
¨
¨ ¨
attityd kommer hon att marka att det ar lattare att un¨
˚
¨
derordna sig, aven i pafrestande situationer. Bibeln sager
˚
¨
¨
ocksa: ”Hustrun [bor] ha djup respekt for sin man.” (Efe¨
¨
sierna 5:33) Men hur ar det om mannen inte erkanner
Kristus som sitt huvud? Bibeln ger gifta kvinnor uppma¨
˚
˚
¨
ningen: ”Underordna er era man, sa att, om nagra inte ar
lydiga mot ordet, de kan vinnas utan ord genom sina hust¨
¨
rurs uppforande, eftersom de har varit ogonvittnen till
¨
¨
ert rena uppforande forbundet med djup respekt.” (1 Petrus 3:1, 2)
¨
12 En gift kvinna visar inte brist pa˚ respekt for
sin man
˚
om hon taktfullt ger uttryck at en uppfattning som skiljer
˚
¨
¨
sig fran hans, vare sig han delar hennes religiosa over¨
˚
tygelse eller inte. Hon kan ha helt ratt i sina asikter, och
hela familjen skulle kunna ha nytta av att mannen lyssna˚
¨
¨
de pa henne. Abraham holl inte med sin hustru, Sara, nar
¨
¨
¨
˚
hon vid ett tillfalle foreslog en praktisk losning pa ett visst
familjeproblem, men Gud sade till honom: ”Lyssna till
¨
¨
hennes rost.” (1 Moseboken 21:9–12) Nar en man fattar ett
¨
˚
¨
avgorande beslut i en viss fraga och hans beslut inte ar i
strid med Guds lag, visar hans hustru att hon underordnar
¨
sig honom genom att understodja hans beslut. (Apostla¨
garningarna 5:29; Efesierna 5:24)
¨
˚
˚
¨
13 Hustrun kan fullgora
sin roll i familjen pa manga satt.
¨
¨
¨
Bibeln sager till exempel att gifta kvinnor bor ”alska sina
¨
¨
man, alska sina barn”, vara ”sunda i sinnet, rena, husliga,
¨
goda” och ”underordna sig sina man”. (Titus 2:4, 5) En
˚
¨
˚
hustru och mor som handlar pa det sattet kommer att fa
˚
¨
˚
sin familjs bestaende karlek och respekt. (Ordspraksboken
¨
¨
¨
31:10, 28) Men eftersom aktenskapet ar en forening
¨
mellan ofullkomliga individer, kan det handa att en
¨
˚
12. Varfor visar en gift kvinna inte brist pa respekt om hon taktfullt
˚
˚
ger uttryck at sina asikter?
¨
¨
13. a) Vad uppmanar Titus 2:4, 5 gifta kvinnor att gora? b) Vad sager
¨
Bibeln om separation och skilsmassa?
¨
¨
¨
Hur var Sara ett fint foredome for gifta kvinnor?
¨
del speciella omstandigheter leder till separation eller
¨
˚
¨
skilsmassa. Bibeln tillater separation under vissa omstan¨
˚
¨
˚ ¨
digheter. Men separation ar inget man far ta latt pa, for
¨
˚
˚
Bibeln sager att ”en hustru inte skall ga ifran sin man; ...
˚
¨
och en man far inte overge sin hustru”. (1 Korinthierna
¨
¨
¨
7:10, 11) Den enda bibelenliga grunden for skilsmassa ar
˚
˚
otukt fran nagon av makarnas sida. (Matteus 19:9)
¨
¨
¨
¨ ¨
ETT FULLKOMLIGT FOREDOME FOR FORALDRAR
¨
¨ ¨
14 Jesu satt
att behandla barn ger foraldrar ett fullkom¨
¨
¨
¨
˚
¨ ¨
ligt foredome att folja. Nar nagra forsokte hindra barnen
˚
˚
att komma till Jesus, sade han: ”Lat de sma barnen komma
¨ ¨
¨
till mig; forsok inte hejda dem.” Bibeln sager att han se¨
dan ”tog barnen i sin famn och valsignade dem, i det han
¨
˚
˚
lade handerna pa dem”. (Markus 10:13–16) Med tanke pa
¨
˚
¨
att Jesus tog sig tid med barnen och agnade sig at dem, bor
˚
¨ ¨ ¨
¨
¨
da inte du som ar foralder gora samma sak for dina egna
¨
˚
barn? De behover fa mycket av din tid, inte bara en liten
˚
˚
˚
stund da och da. Du maste ta dig tid att undervisa dem,
¨ ¨
¨
eftersom Jehova uppmanar foraldrar att gora det. (5 Moseboken 6:4–9)
¨
˚
¨
14.
¨ Hur behandlade Jesus barn, och vad behover barn fa av sina foraldrar?
¨
Vad lar Bibeln?
140
¨
¨
Allteftersom den har varlden blir mer och mer ond,
¨
¨ ¨
¨
behover barn ha foraldrar som skyddar dem mot man¨
niskor som ar ute efter att skada dem, till exempel mot
¨
¨
personer som vill utnyttja dem sexuellt. Lagg marke till
¨
hur Jesus skyddade sina larjungar, som han tillgivet kalla˚
¨
de ”sma barn”. Nar han blev arresterad och snart skulle
¨
˚
bli dodad, sag han till att de kunde klara sig undan. (Jo¨ ¨ ¨
¨
hannes 13:33; 18:7–9) Om du ar foralder behover du vara
¨
¨
¨ ¨
¨
vaken for Djavulens forsok att skada dina barn. Du behover varna dem.1 (1 Petrus 5:8) Hotet mot barns fysiska,
15
¨
¨
1 I kapitel 32 i boken Vi lar av den store lararen, utgiven av Jeho˚
¨
vas vittnen, hittar du rad som hjalper dig att skydda dina barn.
¨ ¨
¨
¨
15. Vad kan foraldrar gora for att skydda sina barn?
¨ ¨
¨
¨
Vad kan foraldrar lara sig av Jesu satt
att behandla barn?
Ett lyckligt familjeliv
141
¨
¨
andliga och moraliska sakerhet har aldrig varit storre
¨
an nu.
¨
¨
16 Natten innan Jesus dog gralade
hans larjungar om
¨
˚
vem som var storst bland dem. Jesus blev inte arg pa dem,
¨
¨
utan fortsatte karleksfullt att vadja till dem genom det
han sade och gjorde. (Lukas 22:24–27; Johannes 13:3–8)
¨ ¨ ¨
˚
¨
Om du ar foralder, kan du da se hur du skulle kunna folja
¨
¨
¨
Jesu exempel nar du tillrattavisar dina barn? De behover
˚
¨
¨
¨
visserligen fa tillrattavisning, men den bor ges i ”tillborlig
¨
grad” och aldrig i vrede. Du skulle inte vilja tala tanklost
¨
¨
˚
”som med svardsstotar”. (Jeremia 30:11; Ordspraksboken
¨
¨
˚
˚
¨
12:18) Tillrattavisning bor ges pa ett sadant satt att barnen
senare inser att den verkligen var befogad. (Efesierna 6:4;
´
Hebreerna 12:9–11)
¨
¨
¨
ETT FOREDOME FOR BARN
¨
˚
17 Kan barnen lara
sig nagot av Jesus? Ja, det kan de!
Jesus visade genom sitt eget exempel att barn skall lyda
¨ ¨
¨
sina foraldrar. Han sade: ”Alldeles som Fadern har lart
¨
mig talar jag.” Och han tillade: ”Jag [gor] alltid ... det
som behagar honom.” (Johannes 8:28, 29) Jesus var lydig
mot sin himmelske Fader, och Bibeln uppmanar barnen
¨ ¨
att vara lydiga mot sina foraldrar. (Efesierna 6:1–3) Trots
att Jesus var fullkomlig var han som barn lydig mot sina
¨ ¨
jordiska foraldrar, Josef och Maria, som var ofullkomliga.
¨
¨
Det bidrog sakert till lyckan for alla medlemmar i Jesu
familj! (Lukas 2:4, 5, 51, 52)
¨
¨
18 Vad skulle barnen kunna gora
for att vara mer lika Je¨
¨ ¨
sus och gladja sina foraldrar? Barn tycker ibland att det
¨
˚
¨ ¨
¨
ar svart att lyda foraldrarna, men det ar vad Gud vill att
¨
˚
de skall gora. (Ordspraksboken 1:8; 6:20) Jesus lydde alltid
¨ ¨
¨
¨
16. Vad kan foraldrar lara sig av det satt som Jesus behandlade sina
¨
˚
larjungar pa?
˚
¨
¨
¨
¨
17. Pa vilka satt var Jesus ett fullkomligt foredome for barn?
¨
18. Varfor lydde Jesus alltid sin himmelske Fader, och vem blir glad
¨
¨ ¨
˚
nar barnen lyder sina foraldrar i vara dagar?
142
¨
Vad lar Bibeln?
˚ ¨
˚
¨
sin himmelske Fader, ocksa nar det var svart att gora det.
˚
¨
¨
˚
En gang nar det var Guds vilja att Jesus skulle gora nagot
¨
˚
¨
¨
som var sarskilt svart, sade Jesus:
”Ta ... den har baga¨
˚
˚
ren [ett visst krav] ifran mig.” Anda gjorde Jesus det Gud
˚
ville, eftersom han insag att hans Fader visste vad som var
¨
¨
bast. (Lukas 22:42) Genom att barnen lar sig att vara lydiga
¨
˚
¨ ¨
kommer de att gladja bade sina foraldrar och sin himmel˚
ske Fader.1 (Ordspraksboken 23:22–25)
¨
¨
19 Djavulen frestade Jesus, och vi kan vara overtygade
˚
¨
om att han ocksa kommer att fresta de unga att gora det
¨
¨
¨
som ar fel. (Matteus 4:1–10) Satan, Djavulen, anvan˚
˚
der sig av kamrattryck, nagot som kan vara mycket svart
˚
¨ ¨ ¨
¨
att sta emot. Darfor ar det viktigt att barnen inte ar
˚
¨
¨
¨
tillsammans med sadana som gor det som ar oratt. (1 Ko˚
rinthierna 15:33) Jakobs dotter Dina umgicks med nagra
˚
som inte tillbad Jehova, och det ledde till stora svarighe¨
˚
¨
ter. (1 Moseboken 34:1, 2) Tank pa hur bedrovade alla i en
˚
¨
familj skulle bli om nagon av dess medlemmar skulle bor˚
ja leva ett omoraliskt liv! (Ordspraksboken 17:21, 25)
¨
¨ ¨
¨
˚
1 Det ar bara om en foralder ber ett barn gora nagot som strider
¨ ¨
¨
mot Guds lag som det ar ratt av barnet att inte lyda. (Apostlagarningarna 5:29)
19. a) Hur frestar Satan de
unga? b) Vilken verkan kan
˚
¨
barns daliga uppforande ha
˚ ¨ ¨
pa foraldrarna?
¨
Vad bor de unga
¨
˚ ¨
tanka pa nar de
blir frestade?
Ett lyckligt familjeliv
143
NYCKELN TILL ETT LYCKLIGT FAMILJELIV
¨ ¨
¨
Det ar lattare att ta itu med problem om man tillam˚
¨
¨
par Bibelns rad. Det ar i sjalva verket nyckeln till ett lyckligt
¨
¨
¨ ¨
familjeliv. Ni man, alska darfor er hustru och behand¨
la henne som Jesus behandlar sin forsamling. Ni hustrur,
underordna er mannens ledarskap och efterlikna den dug˚
liga hustrun som beskrivs i Ordspraksboken 31:10–31. Ni
¨ ¨
¨
˚
foraldrar, fostra och ova era barn. (Ordspraksboken 22:6)
¨
˚
˚
¨
¨
Ni fader, ”presidera i ... [ert] eget hushall pa utmarkt satt”.
¨ ¨
(1 Timoteus 3:4, 5; 5:8) Och ni barn, lyd era foraldrar.
¨
¨
(Kolosserna 3:20) Ingen i familjen ar fullkomlig. Alla gor
¨ ¨ ¨
¨ ˚
misstag. Var darfor odmjuka och be varandra om forlatelse.
˚
˚
¨
˚
21 Bibeln innehaller
verkligen manga vardefulla rad an˚
˚
˚
¨
gaende familjelivet. Den framhaller ocksa Guds lofte om
¨
¨
¨
en ny varld, ett jordiskt paradis, dar manniskor som tillber
˚
Jehova kommer att fa leva i lycka. (Uppenbarelseboken 21:
3, 4) Vilka underbara framtidsutsikter vi har! Men redan
˚
¨
¨
nu kan vi fa ett lyckligt familjeliv om vi foljer den vagledning som Gud ger oss i sitt ord, Bibeln.
20
˚
¨
¨
20. Vad maste de enskilda medlemmarna i familjen gora for att familjelivet skall bli lyckligt?
˚
21. Vilka underbara framtidsutsikter har vi, och hur kan vi fa ett lyckligt familjeliv redan nu?
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
¨
VAD BIBELN L AR
¨
¨
Gifta man skall alska sin hustru som sin
egen kropp. (Efesierna 5:25–29)
¨
Gifta kvinnor skall alska sin familj och
respektera sin man. (Titus 2:4, 5)
¨ ¨
¨
Foraldrar skall alska, undervisa och skydda
sina barn. (5 Moseboken 6:4–9)
¨ ¨
Barn skall vara lydiga mot sina foraldrar.
(Efesierna 6:1–3)
KAPITEL FEMTON
¨
Tillbedjan som Gud godkanner
¨
Godkanner Gud alla religioner?
¨
Hur kan man kanna igen den sanna religionen?
¨
˚
Vilka ar Guds sanna tillbedjare pa jorden
˚
i vara dagar?
JEHOVA GUD bryr sig verkligen om oss och vill att vi skall
˚
¨
¨
fa nytta av hans karleksfulla vagledning. Om vi tillber ho¨
˚ ¨
nom pa ratt satt, kommer vi att vara lyckliga och undvika
˚
˚
˚
¨
manga problem i livet. Vi kommer ocksa att fa hans val¨
¨
signelse och hjalp. (Jesaja 48:17) Problemet ar att det finns
¨
hundratals trossamfund som menar att de lar sanningen
om Gud. Men de har mycket olika uppfattningar om vem
¨
¨ ¨
Gud ar och vad han forvantar av oss.
˚
¨
¨
¨
2 Hur kan du fa veta vad som ar
det ratta sattet att till¨
be Jehova? Du behover inte studera alla trossamfund och
¨
¨
¨
¨
˚
jamfora deras laror. Du behover bara ta reda pa vad Bibeln
¨
verkligen lar om sann tillbedjan. Vi kan ta en illustration:
˚
¨
I manga lander har man problem med falska pengar. Om
du fick i uppdrag att identifiera falska pengar, hur skulle
˚ ˚
¨
¨
¨
˚
du da ga till vaga? Lara dig hur alla forfalskningar sag ut?
¨
¨
Nej. Du skulle anvanda tiden mycket battre om du stude¨
¨
¨
¨
˚
rade akta pengar. Nar du lart dig hur akta pengar sag ut,
¨
¨
˚
skulle du kunna kanna igen en forfalskning. Pa liknande
¨
¨
satt kan vi identifiera falsk religion genom att vi lar oss
¨
vad som kannetecknar den sanna religionen.
˚ ¨
¨
1. Vilken nytta kommer vi att ha av att tillbe Gud pa ratt satt?
˚
¨
¨
¨
2. Hur kan vi fa veta vad som ar det ratta sattet att tillbe Jehova, och
¨
¨
˚
vilken illustration hjalper oss att forsta det?
¨
Tillbedjan som Gud godkanner
145
¨
˚
¨
3 Det ar
viktigt att vi tillber Jehova pa det satt som
¨
˚
han godkanner. Manga tror att Gud godtar alla religioner,
¨
¨
¨
men det ar inte vad Bibeln lar. Det racker inte ens med
¨
att man sager sig vara kristen. Jesus sade: ”Inte var och en
¨
som sager till mig: ’Herre, Herre’, skall komma in i himlar¨
nas kungarike, utan den som gor min himmelske Faders
¨
˚
¨
˚
¨ ¨
vilja.” For att fa Guds godkannande maste vi darfor ta reda
˚
¨ ¨
¨
pa vad Gud forvantar av oss och sedan gora det. Jesus sade
¨
¨
¨
att de som inte gor Guds vilja ”utovar lagloshet”. (Matteus
7:21–23) Falsk religion
har, precis som falska pengar, inget
¨
¨
¨
¨
˚
¨
verkligt varde. Annu varre ar att sadan religion i sjalva ver¨
ket ar skadlig.
¨
˚
¨
˚
4 Jehova ger alla manniskor
pa jorden mojlighet att fa
¨
˚
˚
evigt liv. Men for att fa evigt liv i paradiset maste vi till˚ ¨
¨
˚
be Gud pa ratt satt och leva vart liv enligt hans normer.
¨ ¨
˚
¨
¨
Tyvarr ar det manga som inte vill gora det. Det var dar¨
˚
˚
¨ ¨
for Jesus sade: ”Ga in genom den tranga porten; darfor att
¨
¨
¨
bred och rymlig ar den vag som leder till tillintetgorelse,
˚
¨
˚
˚
˚
¨
och manga ar de som gar in pa den; men trang ar den port
¨
˚ ¨
och smal den vag som leder till liv, och fa ar de som finner den.” (Matteus 7:13, 14) Sann religion leder till evigt
¨
liv. Falsk religion leder till tillintetgorelse. Jehova vill inte
˚
¨ ¨
¨
att nagon skall bli tillintetgjord, och darfor ger han man¨
¨
¨
¨
niskor overallt mojlighet att lara kanna honom. (2 Petrus
¨
˚
¨ ¨
3:9) Det satt som vi tillber Gud pa leder darfor antingen
¨
¨
till liv eller till dod for oss.
¨
HUR MAN KANNER IGEN DEN SANNA RELIGIONEN
¨
5 Hur kan man finna ”den vag
som leder till liv”? Je¨
¨
sus sade att man skulle se i manniskors liv att de utovade
¨
den sanna religionen. ”Av deras frukter skall ni kanna igen
˚
¨
˚
¨
3. Vad maste vi gora om vi vill fa Guds godkannande, enligt vad Jesus
sade?
˚
˚ ¨
4. Vad betyder Jesu ord angaende de tva vagarna, och vart leder
¨
respektive vag?
¨
¨
5. Hur kan man kanna igen dem som utovar den sanna religionen?
146
¨
Vad lar Bibeln?
¨
dem”, sade han. ”Varje gott trad [frambringar] fin frukt.”
¨
(Matteus 7:16, 17) De som utovar den sanna religionen
¨
˚
¨
skulle med andra ord kannas igen pa sina laror och sitt
¨
¨
˚
uppforande. De ar visserligen ofullkomliga och begar fel
¨
och misstag, men som grupp betraktade anstranger de sig
¨
˚
¨
att gora Guds vilja. Vi skall se pa sex drag som hjalper oss
¨
¨
att kanna igen dem som utovar den sanna religionen.
¨
¨
˚
¨
6 Guds tjanare
grundar sina laror pa Bibeln. Bibeln sjalv
¨
¨
sager: ”Hela Skriften ar inspirerad av Gud och nyttig till
¨
undervisning, till tillrattavisning, till korrigering, till tuk¨ ¨
˚
¨
tan i rattfardighet, sa att gudsmanniskan kan vara fullt
¨
¨
¨
duglig, fullstandigt rustad for alla slags goda garningar.” (2 Timoteus 3:16, 17) Aposteln Paulus skrev till sina
¨
¨
medkristna: ”Nar ni mottog Guds ord, som ni horde av
¨
oss, [tog ni] inte ... emot det som manniskors ord, utan
¨
som vad det verkligen ar: Guds ord.” (1 Thessalonikerna
¨
¨
¨
˚
2:13) Den sanna religionens laror och sedvanjor ar alltsa
˚
¨
inte grundade pa manskliga uppfattningar eller traditio˚
ner, utan pa Guds inspirerade ord, Bibeln.
¨
7 Jesus Kristus foregick
med gott exempel. Han grunda¨
˚
¨
de sina laror pa Guds ord. I bon till sin himmelske Fader
¨
sade han: ”Ditt ord ar sanning.” (Johannes 17:17) Jesus
˚
¨
¨
trodde pa Guds ord, och allt han larde stamde med Skrif˚
ten. Han sade ofta: ”Det star skrivet” och citerade sedan ett
¨
¨
˚
¨
˚
skriftstalle. (Matteus 4:4, 7, 10) Det ar pa samma satt i var
¨
¨
´
tid. Guds tjanare lar inte ut sina egna ideer. De tror att Bi¨
¨
˚
beln ar Guds ord, och de grundar sina laror pa vad den
¨
sager.
¨
8 De som utovar
den sanna religionen tillber endast Jeho¨
¨
¨
va och gor hans namn kant. Jesus sade: ”Det ar Jehova,
¨
din Gud, du skall tillbe, och det ar endast honom du
¨
¨
¨
skall agna helig tjanst.” (Matteus 4:10) Guds tjanare tillber
¨
¨
6, 7. Hur betraktar Guds tjanare Bibeln, och hur foregick Jesus med
¨
¨
gott exempel nar det galler detta?
˚
8. Vad ingar i att tillbe Jehova?
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
DE SOM TILLBER DEN SANNE GUDEN
¨
˚
grundar sina laror pa Bibeln
¨
¨
tillber endast Jehova och gor hans namn kant
¨
¨
visar varandra akta karlek
¨
¨
erkanner Jesus som den som skall radda oss
¨
˚
¨
ar inte nagon del av varlden
¨
¨
¨
forkunnar att Guds rike ar manniskornas enda
hopp
148
¨
Vad lar Bibeln?
¨ ¨
˚
darfor Jehova och ingen annan. I deras tillbedjan ingar att
¨
¨
¨
tala om for manniskor vad den sanne Gudens namn ar
¨
och vilka egenskaper han har. I Psalm 83:18 sags det: ”Du,
¨
¨
¨
¨
vars namn ar Jehova, du ensam ar den Hogste over hela
¨
¨
¨
¨
jorden.” Jesus gav oss monstret nar det galler att hjalpa
¨
¨
¨
andra att lara kanna Gud. I bon till Jehova sade han: ”Jag
¨
¨
har gjort ditt namn uppenbart for de manniskor som du
¨
¨
har gett mig ur varlden.” (Johannes 17:6) De som utovar
˚
˚
¨
den sanna tillbedjan i var tid undervisar pa samma satt
andra om Guds namn, hans avsikter och hans egenskaper.
¨
¨
¨
9 De som tillhor
Guds folk visar varandra akta, osjalvisk
¨
¨
karlek. Jesus sade: ”Av detta skall alla veta att ni ar mina
¨
¨
¨
larjungar: om ni har karlek inbordes.” (Johannes 13:35)
¨
¨
¨
¨
De forsta kristna visade varandra akta karlek. Den kar¨
˚
leken overvinner sadana hinder som etniska, sociala och
¨
¨
¨
nationella barriarer, och den forenar manniskor i ett sant
¨
broderskap. (Kolosserna 3:14) De som utovar falsk reli˚
¨
gion har inget sadant karleksfullt broderskap. Hur vet vi
˚
¨
det? Nationella eller etniska olikheter far dem att doda
¨
varandra. De sanna kristna griper inte till vapen for att
¨
¨
˚
¨
¨
doda sina kristna broder, eller nagon manniska over hu¨
˚
¨
vud taget. Bibeln sager: ”Sa blir det uppenbart vilka som ar
¨
¨
Guds barn och vilka som ar Djavulens barn: Var och en
¨
¨ ¨
¨
som inte utovar rattfardighet ar inte av Gud, inte heller
¨
¨
den som inte alskar sin broder. ... Vi skall alska varandra;
¨
inte vara som Kain, som var av den onde och slog ihjal sin
bror.” (1 Johannes 3:10–12; 4:20, 21)
¨
¨
10 Sann karlek
omfattar naturligtvis mer an att man inte
¨
¨
¨
dodar andra. De sanna kristna anvander osjalviskt sin tid,
˚
¨
sina krafter och sina tillgangar till att hjalpa och upp´
¨
muntra varandra. (Hebreerna 10:24, 25) De staller upp
¨
˚
¨
for varandra i svara tider, och de behandlar andra arligt
˚
¨
¨
9, 10. Pa vilka satt visar de sanna kristna varandra karlek?
¨
Tillbedjan som Gud godkanner
149
¨
¨
˚
¨
och rattvist. Ja, de tillampar Bibelns rad och ”gor gott mot
alla”. (Galaterna 6:10)
¨
11 De sanna kristna erkanner
Jesus Kristus som den som
¨
¨
¨
¨
Gud anvander for att radda oss. Bibeln sager: ”Det finns
¨
˚
¨
ingen raddning i nagon annan, for det finns inte under
˚
himlen nagot annat namn, som har blivit givet bland
¨
¨
manniskor, genom vilket vi skall bli raddade.” (Apostla¨
˚
garningarna 4:12) Och som vi sag i kapitel 5 gav Jesus sitt
¨
¨
¨
liv som en losen for lydiga manniskor. (Matteus 20:28)
¨
Dessutom ar Jesus den som Gud har utvalt till kung i det
¨
himmelska riket som kommer att styra over hela jorden.
¨
˚
˚
¨
For att vi skall fa evigt liv maste vi lyda Jesus och tillampa
¨
¨
¨ ¨
¨
¨
det han larde. Det ar darfor Bibeln sager: ”Den som utovar
˚
tro pa Sonen har evigt liv; den som inte lyder Sonen skall
˚
inte fa se livet.” (Johannes 3:36)
¨
¨
¨
12 De sanna tillbedjarna ar
ingen del av varlden. Nar Je¨ ¨
˚ ˚
sus blev forhord av den romerske stathallaren Pilatus, sade
¨
¨
¨
han: ”Mitt kungarike ar ingen del av den har varlden.”
¨
¨
˚
(Johannes 18:36) Jesu sanna efterfoljare ar undersatar un¨
der hans himmelska kungarike, vilket land de an lever i.
¨
¨ ¨
¨
¨
De ar darfor helt neutrala i varldens politiska angelagen¨
¨
heter. De tar inte stallning i dess konflikter. Men de lagger
¨
¨
˚
˚
sig inte i vad andra valjer att gora i fraga om att ga med
¨
i ett politiskt parti, stalla upp som kandidater till politis¨
¨
¨
ka ambeten eller rosta. De sanna tillbedjarna ar neutrala i
˚
¨
¨
politiska fragor, men de ar samtidigt laglydiga. Varfor det?
¨ ¨
Darfor att Guds ord befaller dem att ”underordna sig” de
¨
styrande ”overordnade myndigheterna”. (Romarna 13:1)
¨
˚
¨
Nar det uppstar en konflikt mellan vad Gud kraver av dem
¨
¨
och vad ett politiskt system kraver, gor de som apostlar˚
˚
¨
¨
na som sade: ”Vi maste lyda Gud som var harskare mer an
¨
¨
manniskor.” (Apostlagarningarna 5:29; Markus 12:17)
¨ ¨
¨
11. Varfor ar det viktigt att vi erkanner Jesus Kristus som den som
¨
¨
¨
Gud anvander for att radda oss?
¨
˚
¨
12. Vad innebar det att inte vara nagon del av varlden?
150
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
13 Jesu sanna efterfoljare
forkunnar att Guds kungarike
¨
¨
¨
ar manniskornas enda hopp. Jesus forutsade: ”Dessa goda
˚
nyheter om kungariket skall bli predikade pa hela den be¨
¨
bodda jorden till ett vittnesbord for alla nationerna; och
¨
¨
sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14) I stallet for att
¨
˚
¨
uppmuntra manniskor att hoppas pa att jordiska harskare
¨
¨
13. Hur betraktar Jesu sanna efterfoljare Guds kungarike, och vad gor
¨ ¨
de darfor?
¨
Genom att du tjanar Jehova tillsammans med hans folk
˚
¨
¨
far du mycket mer tillbaka an du skulle kunna forlora
¨
Tillbedjan som Gud godkanner
151
¨
¨
skall losa deras problem forkunnar Jesu Kristi sanna efter¨
¨
foljare att Guds himmelska kungarike ar det enda hoppet
¨
¨
¨
for manniskorna. (Psalm 146:3) Jesus larde oss att be om
¨
¨
˚
den har fullkomliga regeringen, nar han sade: ”Lat ditt
˚
˚
˚
kungarike komma. Lat din vilja ske, sa som i himlen sa
˚ ˚
¨
ocksa pa jorden.” (Matteus 6:10) Guds ord har forutsagt
¨
˚
att detta himmelska rike ”skall krossa och gora slut pa alla
¨
dessa kungariken [som finns nu]” och att det ”sjalvt skall
˚ ¨
¨
˚
... besta for ooverskadliga tider”. (Daniel 2:44)
˚
˚
14 Med tanke pa det som vi nu har gatt
igenom, skul¨
¨
˚
le du kunna fraga dig sjalv: Vilken religios grupp grundar
¨
˚
¨
¨
alla sina laror pa Bibeln och gor Jehovas namn kant? Vil¨
¨
˚
ken grupp visar sann kristen karlek, utovar tro pa Jesus,
¨
¨
¨
ar ingen del av varlden och forkunnar att Guds kungarike
¨
¨
¨
ar det enda verkliga hoppet for manniskorna? Vilken av
¨
˚
¨
alla religiosa grupper pa jorden uppfyller alla de har kra¨
ven? Fakta visar klart och tydligt att det ar Jehovas vittnen.
(Jesaja 43:10–12)
¨
VAD KOMMER DU ATT GORA?
˚
¨
˚
¨
15 Om vi skall fa Guds godkannande maste
vi gora mer
¨
˚
¨
an att bara tro pa honom. Bibeln sager att till och med de¨
monerna tror att Gud finns. (Jakob 2:19) Men det ar ju
¨
uppenbart att demonerna inte gor Guds vilja och inte har
¨
¨
¨
˚
hans godkannande. For att bli godkanda av Gud maste vi
˚
˚ ¨
inte bara tro att han finns, utan vi maste ocksa gora hans
˚
˚ ¨
˚
vilja. Vi maste ocksa gora oss fria fran falsk religion och
¨
¨
borja utova den sanna tillbedjan.
˚
16 Aposteln Paulus visade att vi inte far
ta del i falsk till˚
˚
¨
bedjan. Han skrev: ” ’Ga ut ifran dem och avskilj er’, sager
¨
Jehova, ’och sluta upp med att rora vid det orena’; ’och
¨
˚
14. Vilken religios grupp anser du uppfyller Bibelns krav pa sann tillbedjan?
˚
¨
¨
15. Vad maste vi gora forutom att tro att Gud finns?
˚
¨
¨
¨
16. Vad maste vi gora nar det galler falsk tillbedjan?
152
¨
Vad lar Bibeln?
jag skall ta emot er.’ ” (2 Korinthierna 6:17; Jesaja 52:11)
¨ ¨
˚
˚
De sanna kristna tar darfor avstand fran allt som har med
¨
falsk tillbedjan att gora.
17 Bibeln visar att alla de olika formerna av falsk reli¨
gion utgor ”det stora Babylon”.1 (Uppenbarelseboken
˚
17:5) Det namnet paminner oss om den forntida staden
¨
¨
Babylon, dar falsk religion fick sin borjan efter den stora
¨
¨
˚
˚
¨
oversvamningen pa Noas tid. Manga av de laror och sed¨
¨
˚
vanjor som nu ar vanliga inom falsk religion kan sparas
tillbaka till det gamla Babylon. Babylonierna tillbad ex˚
¨
empelvis treenigheter, eller triader av gudar. I var tid ar
¨
¨
˚
treenighetslaran den centrala laran i manga trossamfund.
¨
Men Bibeln lar klart och tydligt att det bara finns en enda
¨
sann Gud, Jehova, och att Jesus Kristus ar hans Son. (Jo˚
¨
hannes 17:3) Babylonierna trodde ocksa att manniskan
¨
¨
¨
¨
har en ododlig sjal som lever vidare nar kroppen dor och
˚
˚
˚
¨
som kan plagas pa en plats med evig pina. I var tid lar
¨
¨
¨
de flesta religioner att manniskan har en ododlig sjal eller
˚
ande som kan plagas i ett brinnande helvete.
18 Eftersom den forntida babyloniska gudsdyrkan spred
¨
¨
¨
sig over hela jorden, kan det med ratta sagas att det nutida
¨
¨
¨
stora Babylon ar den falska religionens varldsvalde. Och
¨
¨
¨
¨
¨
Gud har forutsagt att det har religiosa varldsvaldet skall
˚
¨
¨
¨
fa ett plotsligt slut. (Uppenbarelseboken 18:8) Det ar dar¨
¨ ˚
˚
˚
for det ar sa viktigt att du tar avstand fran alla delar av det
stora Babylon. Jehova Gud vill att du skall skynda dig att
˚
˚
¨
”ga ut fran henne”, medan det fortfarande ar tid. (Uppenbarelseboken 18:4)
¨
¨
1 Fler upplysningar om varfor man kan saga att det stora Babylon
˚
representerar all falsk religion hittar du pa sidorna 219 och 220 i till¨
lagget.
¨
¨ ¨
˚
17, 18. Vad ar ”det stora Babylon”, och varfor ar det bradskande att
˚
˚
”ga ut fran henne”?
¨
Tillbedjan som Gud godkanner
153
¨
¨
¨
¨
19 Nar
du beslutar dig for att inte langre utova falsk re˚
¨
˚
ligion, kanske nagra valjer att sluta umgas med dig. Men
¨
˚
genom att du tjanar Jehova tillsammans med hans folk far
¨
¨
du mycket mer tillbaka an du skulle kunna forlora. Pre¨
¨
¨
¨
cis som Jesu forsta larjungar, som lamnade en hel del for
¨
˚
˚
¨
att folja honom, kommer du att fa manga andliga bro¨
der och systrar. Du blir en del av en stor varldsvid familj
˚
¨
som bestar av miljoner sanna kristna som visar dig akta
¨
˚
karlek. Och du far ett underbart hopp, hoppet om evigt
liv ”i den kommande tingens ordning”. (Markus 10:
˚
28–30) Med tiden kanske de som slutade umgas med dig
˚
¨
¨
¨
pa grund av din tro undersoker vad Bibeln lar och borjar
tillbe Jehova.
¨
¨
˚
¨
20 Bibeln lar
att Gud snart skall gora slut pa den har
¨
¨
¨ ¨
onda varldsordningen och ersatta den med en rattfardig
¨
ny varld under sitt rikes styre. (2 Petrus 3:9, 13) Det kom¨
¨ ¨
mer att bli en fantastisk varld! Och i den rattfardiga nya
ordningen kommer det bara att finnas en enda religion,
¨ ¨
¨
˚
den sanna tillbedjan. Skulle det darfor inte vara forstan¨
¨
¨
¨
digt att du nu gor det som behovs for att forena dig med
de sanna tillbedjarna?
˚
¨
19. Vad kommer du att fa genom att du tjanar Jehova?
¨
20. Vilken framtidsutsikt har de som utovar den sanna religionen?
¨
VAD BIBELN L AR
ˇ Det finns bara en enda sann religion.
(Matteus 7:13, 14)
¨
˚
ˇ Den sanna religionen kanns igen pa sina
¨
¨
laror och sedvanjor. (Matteus 7:16, 17)
˚
¨
ˇ Jehovas vittnen tillber Gud pa det satt som
¨
han godkanner. (Jesaja 43:10)
KAPITEL SEXTON
¨
Ta stallning
¨
for den sanna tillbedjan
¨
¨
Vad lar Bibeln om att anvanda bilder
i samband med tillbedjan?
¨
Hur bor de kristna
¨
¨
betrakta religiosa hogtider?
¨
¨
Hur kan du forklara din tro for andra
˚
utan att sara dem?
¨
˚
˚
¨
TANK dig att du far veta att hela det omrade dar du bor
¨
˚
har blivit fororenat. Nagon har i hemlighet dumpat gif˚
¨
tigt avfall i omradet, och nu ar situationen livshotande.
¨
¨
¨
˚
Vad skulle du gora? Du skulle sakert flytta darifran om
¨
˚
du kunde. Men efter att ha gjort det skulle du nog anda
¨
undra: Har jag blivit forgiftad?
˚
¨
¨
2 En liknande situation uppstar
nar det galler falsk re¨
¨ ¨
ligion. Bibeln lar att falsk religion ar fororenad av orena
¨
¨
¨
¨ ¨
laror och sedvanjor. (2 Korinthierna 6:17) Det ar darfor
˚
˚
viktigt att du gar ut fran ”det stora Babylon”, den fal¨
¨
ska religionens varldsvalde. (Uppenbarelseboken 18:2, 4)
˚
¨
¨
¨
Har du gjort det? I sa fall ar det beromvart. Men mer
¨
¨
¨
¨
ar inbegripet an att du bara begar ditt uttrade ur ett reli˚
˚
gionssamfund. Sedan du har gjort det maste du fraga dig
¨
˚
˚
sjalv: Finns det kvar nagra spar av falsk religion hos mig?
˚ ˚
¨
Vi skall se pa nagra exempel som visar vad det kan rora
sig om.
˚
˚
¨
¨
1, 2. Vad maste du fraga dig sjalv sedan du har lamnat falsk religion,
¨
¨
och varfor tror du att det ar viktigt?
155
¨
¨
BILDER OCH FORFADERSDYRKAN
3 Somliga har haft helgonbilder eller helgonaltaren i sitt
˚
˚
hem i manga ar. Har du det? Om du har det, kanske du
¨
tycker att det kanns konstigt eller fel att be till Gud utan
¨
˚
¨
att anvanda sadana synliga hjalpmedel. Du kanske till och
¨
¨
˚
¨
˚
¨
med ar mycket fast vid nagra av foremalen. Men Gud sjalv
¨
talar om hur vi skall tillbe honom, och Bibeln lar att han
¨
inte vill att vi skall anvanda bilder i samband med tillbedjan. (2 Moseboken 20:4, 5; Psalm 115:4–8; Jesaja 42:8;
¨ ¨
¨
¨
1 Johannes 5:21) Du kan darfor ta stallning for den sanna
¨
¨
¨
˚
¨
tillbedjan genom att forstora alla foremal du har som ar
¨
˚
forbundna med falsk tillbedjan. Betrakta dem pa samma
¨
¨
¨
¨
satt som Jehova gor. Han anser att de ar ”en avskyvardhet”.
(5 Moseboken 27:15)
¨ ¨
¨
˚
˚
4 Forf
adersdyrkan ar ocksa vanlig i manga falska
¨
¨
3. a) Vad sager Bibeln om att anvanda bilder i samband med tillbed¨
˚
¨
˚
jan, och varfor kan det vara svart for en del att betrakta dem pa
¨
¨
˚
¨
˚
¨ ¨
samma satt som Jehova gor? b) Om du har nagra foremal som ar for¨
˚ ¨
bundna med falsk tillbedjan, vad bor du da gora med dem?
¨ ¨
¨
¨
¨
¨
¨
4. a) Hur vet vi att forfadersdyrkan ar meningslos? b) Varfor forbjod
¨
˚
˚
Jehova sitt folk att agna sig at spiritism i nagon som helst form?
156
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
religioner. Somliga som har lart kanna Bibelns sanning
¨
¨
trodde tidigare att de doda ar vid medvetande i en osyn¨
¨
lig varld och att de kan hjalpa eller skada de levande. De
¨
¨
¨
gjorde kanske stora anstrangningar for att blidka sina doda
¨ ¨
¨
forfader. Men som kapitel 6 visade har de doda ingen med˚
¨
¨ ¨
¨
veten tillvaro nagonstans. Det ar darfor meningslost att
¨ ¨
forsoka kommunicera med dem. Alla budskap som tycks
˚
¨
¨
¨
˚
komma fran en dod anforvant kommer i sjalva verket fran
¨
¨
¨ ¨
¨ ¨
demonerna. Jehova forbjod darfor israeliterna att forsoka
¨
¨
˚
tala med de doda eller agna sig at andra former av spiritism. (5 Moseboken 18:10–12)
¨
¨
5 Vad kan man gora
om man tidigare har anvant bilder i
¨
˚ ¨ ¨
samband med tillbedjan eller agnat sig at forfadersdyrkan?
¨ ¨
¨
Man bor lasa och begrunda bibelstallen som visar hur Gud
˚
¨
˚
betraktar sadant. Man bor ocksa be till Jehova varje dag om
˚
¨
¨
¨
¨
att fa hjalp att tanka som han gor och uttryckligen namna
¨
¨
¨
sin onskan att ta stallning for den sanna tillbedjan. (Jesaja
55:9)
¨
JULEN – FIRADES INTE AV DE FORSTA KRISTNA
˚
¨
¨
¨
6 Nagot
som kan fororena en manniskas tillbedjan ar
¨
¨
populara hogtider. Vi kan ta julen som ett exempel. Man
¨
menar att julen firas till minne av Jesu Kristi fodelse, och
˚
¨
˚
˚
sa gott som alla trossamfund som gor ansprak pa att vara
¨
¨
kristna firar den har hogtiden. Men det finns ingenting
˚
¨
¨
˚
som tyder pa att Jesu larjungar under det forsta arhund˚
¨
radet firade en sadan hogtid. I en bok om ursprunget till
¨
¨
˚
˚
religiosa seder och bruk sags det: ”Under tva hundra ar
¨
¨
¨
¨
efter Kristi fodelse kande ingen till exakt nar han foddes,
˚ ¨
˚
och fa agnade det nagon tanke.” (Sacred Origins of Profound Things)
¨
¨
5. Vad kan man gora om man tidigare har anvant bilder i samband
¨
˚ ¨ ¨
med tillbedjan eller agnat sig at forfadersdyrkan?
˚
6, 7. a) Vad menar man att julen firas till minne av, och var detta na¨
¨
˚
got som Jesu larjungar firade under det forsta arhundradet? b) Vad
¨
¨
˚
¨
forknippades fodelsedagsfirandet med pa de forsta kristnas tid?
¨
¨
Ta stallning for den sanna tillbedjan
157
¨
¨
¨
7 Aven om Jesu larjungar
hade kant till det exakta datu¨
¨
¨
met for hans fodelse skulle de inte ha firat hans fodelsedag.
¨
¨ ¨
¨
˚
Varfor inte det? Darfor att de forsta kristna ”ansag att
¨
¨
firandet av fodelsedagar var en hednisk sedvanja”. (The
¨
˚ ¨
World Book Encyclopedia) Bibeln namner bara tva fodelse˚
¨
¨
dagsfiranden, och i bada fallen gallde firandet en harskare
som inte tillbad Jehova. (1 Moseboken 40:20; Markus
¨
˚
¨
¨
6:21) Fodelsedagar firades ocksa till ara for hedniska gudar.
¨
Den 24 maj firade romarna gudinnan Dianas fodelsedag.
¨ ˚
¨
¨
Dagen darpa firade de solguden Apollos fodelsedag. Fodel˚ ¨
sedagsfirandet var alltsa forknippat med hedendom, inte
med kristendom.
¨
8 Det finns ett annat skal
till att de kristna under det
¨
˚
¨
forsta arhundradet inte skulle ha firat Jesu fodelsedag. De
¨
¨
¨
¨
kande sakert till att fodelsedagsfirandet var forknippat med
˚
vidskepelse. Manga forntida greker och romare trodde till
¨
¨
exempel att en ande var med vid varje manniskas fodel¨
¨
se och att den vakade over den manniskan hela hennes
¨
¨
liv. I en bok om fodelsedagar sags det: ”Denna ande hade
¨
˚
¨
en mystisk samhorighet med den gud pa vars fodelsedag
¨
individen foddes.” (The Lore of Birthdays) Jehova skul¨
le definitivt inte godta ett firande som forknippade Jesus
¨
˚ ˚
˚
med vidskepelse. (Jesaja 65:11, 12) Varfor firar da sa manga
¨
manniskor jul?
JULENS URSPRUNG
¨ ¨
˚
¨
Det var inte forran flera hundra ar efter Jesu dod som
¨
¨
¨
manniskor borjade fira hans fodelse den 25 december.
¨
¨
¨
Men Jesus foddes inte den dagen.1 Han foddes formod¨
˚
ligen i oktober. Varfor valdes da den 25 december?
¨
¨
Somliga som bekande sig vara kristna ville formodligen
9
¨
1 Se sidorna 221 och 222 i tillagget.
¨
¨
8. Forklara vilket samband det finns mellan fodelsedagsfirandet och
vidskepelse.
˚
9. Hur kom den 25 december att bli den dag da man firade Jesu
¨
fodelse?
158
¨
Vad lar Bibeln?
”att datumet skulle sammanfalla med den hedniska ro¨
¨
merska hogtid som markerade ’den oovervinnliga solens
¨
˚
fodelsedag’ ”. (The New Encyclopædia Britannica) Pa vin¨
˚
¨
tern, nar solen sag ut att vara som svagast, holl hedning¨
˚
¨
¨
arna ceremonier for att fa denna kalla till varme och ljus
˚
˚
¨
att komma tillbaka fran sina langvaga resor. Den 25 de˚
˚
¨
¨
cember ansags vara den dag da solen borjade vanda till¨ ¨
¨
¨
baka. I ett forsok att omvanda hedningar antog religiosa
¨
¨
¨ ¨
˚
ledare den har hogtiden och forsokte fa den att verka
”kristen”.1
¨
¨
¨
10 Man har lange
kant till att julen har hedniska rot˚
ter. I England och nagra av de amerikanska kolonierna
¨
¨
˚
˚
forbjods julen pa 1600-talet pa grund av sitt obiblis¨
˚
ka ursprung. Det rackte med att nagon stannade hemma
˚
˚
¨
fran arbetet pa juldagen for att han skulle straffas med
¨
boter. Men snart var de gamla seder¨
Skulle du ata
na tillbaka, och en del nya lades till.
˚
¨
en godisklubba
Julen blev aterigen en stor hogtid,
som du hittat
¨
˚
¨
och det ar den fortfarande i manga
i rannstenen?
¨
˚
lander. Men pa grund av det samband julen har med falsk religion
firar de som vill behaga Gud inte jul.
¨
De firar inte heller andra hogtider
som har sitt ursprung i hednisk tillbedjan.2
˚
˚
1 Saturnalierna paverkade ocksa valet av
¨
den 25 december. Det var en hogtid som ro¨
¨
marna firade till ara for jordbrukets gud den
¨
17–24 december. Under saturnalierna agna˚
de man sig at uppsluppet festande och utbyte av presenter.
2 Hur de sanna kristna betraktar en del
¨
¨
¨
˚
andra populara hogtider kan du lasa om pa
¨
sidorna 222 och 223 i tillagget.
¨
10. Vad var orsaken till att somliga forr i tiden inte firade jul?
¨
¨
Ta stallning for den sanna tillbedjan
159
HAR URSPRUNGET
˚
VERKLIGEN NAGON BETYDELSE?
˚
˚
¨
11 Somliga haller
med om att sadana hogtider som ju¨
˚
¨
len har hedniskt ursprung men tycker anda inte att det ar
¨
˚
fel att fira dem. De flesta tanker ju inte pa falsk tillbedjan
¨
¨
˚
¨
nar de firar hogtiderna. Manga ser dem
alle
¨ som˚ ett tillf
¨
¨
for familjen att komma tillsammans. Ar det sa du tanker?
¨
¨
¨
¨
¨
Om du gor det ar det sakert karlek till familjen, inte kar¨
¨
˚
lek till falsk religion, som gor att du tycker att det ar svart
¨
¨
¨
att ta stallning for den sanna tillbedjan. Var overtygad om
¨
att Jehova, som har infort familjeanordningen, vill att du
¨ ˚
¨
skall ha ett gott forhallande till din familj och dina slak¨
tingar. (Efesierna 3:14, 15) Men det finns andra satt som
¨
˚ ¨
¨
du kan starka familjebanden pa, satt som Gud godkanner.
¨
¨
¨
¨
¨
Nar det galler vad vi forst och framst bor vara intres¨
serade av, skrev aposteln Paulus: ”Fortsatt att skaffa er
¨
¨
¨
visshet om vad som ar valbehagligt for Herren.” (Efesierna 5:10)
¨
12 Du kanske tycker att ursprunget till hogtiderna
inte
˚
˚
har nagot samband med hur de firas i var tid. Har ur˚
sprunget verkligen nagon betydelse? Ja! Vi kan ta en
¨
˚
illustration: Tank dig att du far se en godisklubba lig¨
ga i rannstenen. Skulle du ta upp den och stoppa den
¨
i munnen? Naturligtvis inte! Den ar smutsig. Precis som
¨
¨
¨
det ar med den har klubban kan hogtider se tilltalande ut,
¨
˚
¨
men de har hamtats fran orena platser. For att kunna ta
¨
¨
˚
¨
stallning for den sanna tillbedjan maste vi tanka som pro¨
feten Jesaja, som sade till sanna tillbedjare: ”Ror inte vid
˚
nagot orent.” (Jesaja 52:11)
¨
¨
¨
11. Varfor firar somliga manniskor hogtider som de vet har hedniskt
¨
¨
¨
ursprung, men vad bor vi forst och framst vara intresserade av?
¨
¨
¨
12. Belys med en illustration varfor vi inte bor folja seder och fira
¨
hogtider som har hedniskt ursprung.
160
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
VISA GOTT OMDOME NAR DU TALAR MED ANDRA
¨
¨
¨
13 Nar
du bestammer dig for att inte vara med och fira
¨
¨
˚
populara hogtider kan det uppsta en del problem. Dina ar¨
betskamrater kanske undrar varfor du inte tar del i vissa
˚
¨
˚
aktiviteter pa din arbetsplats. Och vad skall du gora om nagon vill ge dig en julklapp? Skulle det vara fel att ta emot
¨
den? Hur blir det om din aktenskapspartner inte delar din
¨
¨
tro? Vad kan du gora for att dina barn inte skall tycka att de
˚
˚
¨
¨
gar miste om nagot for att ni inte firar hogtider?
˚
¨
¨
¨
14 Du maste
ha gott omdome nar du avgor hur du skall
˚
˚
¨
hantera de olika situationer som uppstar. Om nagon i for˚
¨
bigaende onskar dig god jul eller liknande, skulle du helt
¨
¨
˚
enkelt kunna saga tack. Men om det galler nagon som du
¨
¨
traffar ofta eller arbetar tillsammans med, kanske du valjer
¨
˚
att saga nagot mer. Men var alltid taktfull. Bibeln ger oss
˚
˚
radet: ”Lat ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat
˚
¨
med salt, sa att ni vet hur ni bor svara var och en.” (Kolos¨
¨
serna 4:6) Var noga med att visa respekt for andra. Forklara
¨
¨
taktfullt varfor du handlar som du gor. Tala om att du inte
˚
˚
har nagot emot att ge presenter eller vara med pa fester,
¨
¨
¨
men att du foredrar att gora det vid andra tillfallen.
¨
˚
15 Vad skall du gora
om nagon vill ge dig en julklapp?
˚
¨
¨
Mycket beror pa omstandigheterna. Givaren kanske sager:
”Jag vet att du inte firar jul. Men jag vill i alla fall att du skall
¨
ha det har.” Du kanske kommer fram till att du kan ta emot
˚
¨
¨
¨
gavan under de har omstandigheterna utan att det innebar
att du tar del i firandet. Om den som ger presenten inte
¨
¨
kanner till vad du tror, skulle du naturligtvis kunna nam¨
¨
na att du inte firar jul. Det skulle forklara varfor du tar emot
¨
˚
¨
¨
en
vid det har tillfallet.
˚ present men inte sjalv ger ¨ nagon
˚
A andra sidan skulle det vara forstandigt att inte ta emot en
˚ ¨
¨
13. Vilka problem kan uppsta nar du inte vill vara med och fira hogtider?
¨
˚
¨
14, 15. Vad kan du gora om nagon onskar dig god jul eller liknande,
¨
˚
och vad kan du gora om nagon vill ge dig en julklapp?
¨
¨
Ta stallning for den sanna tillbedjan
161
˚
¨
˚
gava om den ges bara for att visa att du inte haller fast vid
¨
¨
˚
det du tror eller att du ar villig att kompromissa for att fa
¨
materiella fordelar.
¨
FAMILJEMEDLEMMAR OCH SL AKTINGAR
¨
16 Hur blir det om familjemedlemmar och slaktingar
˚
¨
inte delar din tro? Aterigen, var taktfull. Du behover inte
¨
˚
¨
gora en stridsfraga av varje sed eller firande som dina slak¨
˚
¨
¨
tingar vill agna sig at. Respektera i stallet att de har ratt att
ha sina egna uppfattningar, precis som du vill att de skall
¨
respektera din ratt att tro som du vill. (Matteus 7:12) Und˚ ˚
¨
vik att vara med pa nagot som skulle gora dig delaktig i
¨
¨
˚
firandet. Men var resonlig nar det galler sadant som inte
¨
¨
¨
har med sjalva firandet att gora. Du bor naturligtvis alltid
˚
¨
¨
handla pa ett satt som gor att du kan ha ett gott samvete.
(1 Timoteus 1:18, 19)
¨
¨
17 Vad kan du gora
for att dina barn inte skall tycka att
˚
˚
˚
de gar miste om nagot pa grund av att ni inte firar obiblis¨
˚
¨
˚
ka hogtider? Mycket beror pa vad du gor vid andra tider pa
˚
¨ ¨
¨
¨
aret. En del foraldrar planerar in speciella tillfallen nar de
¨
ger sina barn presenter. Men det basta du kan ge dina barn
¨
¨
¨
ar tid, karlek och uppmarksamhet.
¨
UTOVA DEN SANNA TILLBEDJAN
¨
˚
¨
18 For
att behaga Gud maste du forkasta falsk tillbedjan
¨
¨
och ta stallning for den sanna tillbedjan. Vad inbegriper
¨
˚
¨
˚
¨
det? Bibeln sager: ”Lat oss tanka pa varandra for att sporra
¨
¨
¨
¨
˚
¨
till karlek och fortraffliga garningar, och lat oss inte for˚
¨
summa att komma tillsammans, som nagra har for vana,
¨
¨
˚
¨
16. Hur kan du vara taktfull nar det galler sadant som har med hog¨
tider att gora?
¨
˚
˚
17. Hur kan du hjalpa dina barn, sa att de inte tycker att de gar mis˚
¨
¨
te om nagot nar de ser andra fira hogtider?
˚
¨
¨
¨
18. Hur kan du fa hjalp att ta stallning for den sanna tillbedjan genom
¨
att vara med vid kristna moten?
162
¨
Vad lar Bibeln?
˚
utan uppmuntra varandra, och detta sa mycket mer som
¨
´
ni ser dagen narma sig.” (Hebreerna 10:24, 25) De krist¨
¨
¨
¨
¨
na motena ar gladjerika tillfallen som ger dig mojlighet att
˚
¨
¨
tillbe Gud pa det satt som han godkanner. (Psalm 22:22;
¨
122:1) Vid motena blir det ”ett utbyte av uppmuntran”
bland trogna kristna. (Romarna 1:12)
¨
¨
19 Du kan ocksa˚ ta stallning
for den sanna tillbedjan
¨
genom att tala med andra om det som du har lart dig genom att studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen.
˚
¨
¨
¨
Manga manniskor ”suckar och stonar” over allt ont som
¨
¨
˚
¨
hander i varlden i var tid. (Hesekiel 9:4) Du kanner kan˚
¨
¨
ske nagra som ar oroliga och bekymrade. Varfor inte tala
˚
med dem om det framtidshopp som du har fatt tack vare
¨
Bibeln? Nar du kommer tillsammans med sanna kristna
¨
och nar du talar med andra om de fantastiska bibliska san¨
¨
ningar som du har lart dig, kommer du att marka att de
¨
¨
¨
¨
starka kanslor du kan ha haft for falska religiosa sedvanjor
¨
¨
¨
undan for undan forsvinner. Du kan vara overtygad om att
˚
˚
du kommer att bli mycket glad och lycklig och fa manga
¨
¨
¨
valsignelser om du tar stallning for den sanna tillbedjan.
(Malaki 3:10)
¨ ¨
¨
19. Varfor ar det viktigt att du talar med andra om det som du lart
˚
dig fran Bibeln?
¨
VAD BIBELN L AR
¨ ¨
¨
ˇ Bilder och forfadersdyrkan hor inte hemma
i den sanna tillbedjan. (2 Moseboken 20:4, 5;
5 Moseboken 18:10–12)
¨
¨
ˇ Det ar fel att fira hogtider som har hedniskt
ursprung. (Efesierna 5:10)
¨
¨
¨
ˇ Sanna kristna bor vara taktfulla nar de forkla¨
rar for andra vad de tror. (Kolosserna 4:6)
¨
Att utova den sanna tillbedjan
¨
ger sann gladje
KAPITEL SJUTTON
¨
¨
Narma dig Gud i bon
¨
¨
Varfor bor vi be till Gud?
˚
¨
¨
Vad maste vi gora for att Gud
¨
˚
¨
skall hora vara boner?
˚
¨
Hur besvarar Gud vara boner?
¨
¨
¨
¨
I JAMFORELSE med det valdiga universum ar jorden
¨
mycket liten. For Jehova ”som har gjort himmel och
¨
jord” ar jordens nationer som en liten¨ droppe vatten i
˚ ¨
en spann. (Psalm 115:15; Jesaja 40:15) Anda sager Bibeln:
¨
¨
”Jehova ar nara alla som ropar till honom, alla som ro¨
par till honom i sanning. Han gor vad de som fruktar ho¨
¨
¨
nom onskar, han hor deras rop om hjalp.” (Psalm 145:
¨
˚
¨
¨
18, 19) Tank pa vad det innebar! Den allsmaktige Skapa¨
¨
¨
ren ar nara oss och hor oss om vi ”ropar till honom i
¨
˚
˚
¨
sanning”. Vilken forman vi har som far narma oss Gud i
¨
bon!
˚
¨
2 Men om vi vill att Jehova skall lyssna till vara
boner,
˚
˚
¨
¨
maste vi be till honom pa det satt som han godkanner.
¨
¨
˚
For att vi skall kunna gora det maste vi veta vad Bibeln
¨
¨
¨
¨
lar om bon. Det ar viktigt att vi kanner till vad Bibeln
¨
¨ ¨
¨
¨
sager om det har amnet, eftersom bonen hjalper oss att
¨
narma oss Jehova.
¨
¨
VARFOR BOR VI BE TILL JEHOVA?
¨
¨
¨
3 Ett viktigt skal
till att vi bor be till Jehova ar att han
¨
¨
¨
˚
˚
1, 2. Varfor bor vi betrakta det som en stor forman att fa be till Gud,
¨
¨
¨
¨
¨
och varfor behover vi kanna till vad Bibeln lar om bon?
¨
¨
¨
3. Namn ett viktigt skal till att vi bor be till Jehova.
165
Jehova ”som har
gjort himmel och
¨
jord” ar villig att
¨
˚
¨
hora vara boner
¨
inbjuder oss att gora det. Hans ord uppmanar oss: ”Var
¨
˚
˚
¨
inte bekymrade for nagonting, utan lat i allt era onsk¨
¨
¨
¨
¨
ningar goras kanda for Gud genom bon och odmjuk
˚
¨
anhallan tillsammans med tacksagelse; och Guds frid,
¨
˚
¨
˚
¨
som overgar allt forstand, skall skydda era hjartan och
¨
era sinnen med hjalp av Kristus Jesus.” (Filipperna 4:6, 7)
¨
˚
Vi skulle verkligen inte vilja ignorera den har enastaen¨
¨
¨
de mojligheten som universums suverane harskare har
gett oss!
¨
¨
¨
4 Ett annat skal
till att vi bor be ar att vi genom att
¨
¨
˚
¨ ˚
gora det regelbundet starker vart forhallande till Jeho¨
va. Sanna vanner kommunicerar inte med varandra bara
¨
¨
˚
¨
¨
nar de behover nagot. Nej, goda vanner ar intresserade
¨
¨
¨
av varandra, och deras vanskap starks nar de fritt och
¨
˚
¨
oppet kan ge uttryck at sina tankar, kanslor och bekym¨
˚
˚ ¨
¨
˚
mer. I vissa avseenden ar det sa ocksa nar det galler vart
¨ ˚
¨
¨
forhallande till Jehova Gud. Med hjalp av den har bo¨
¨
ken har du lart dig mycket om vad Bibeln lar om Jehova,
¨
˚
¨ ˚
4. Hur starks vart forhallande till Jehova genom att vi regelbundet ber
till honom?
166
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
hans personlighet och hans avsikter. Du har lart kanna
¨
¨
¨
¨
honom som en verklig person. Bonen gor det mojligt for
¨
¨
dig att tala om for din himmelske Fader vad du tanker
¨
¨
¨
¨
och hur du kanner det innerst inne. Nar du gor det, narmar du dig Jehova. (Jakob 4:8)
˚
¨
¨
VAD MASTE VI
¨ GORA
˚ FOR¨ ATT GUD
SKALL HORA VARA BONER?
¨
¨
˚
5 Lyssnar Jehova till alla boner?
Tank pa vad han sade
˚
till¨ de upproriska israeliterna pa profeten Jesajas tid:
˚
¨
¨
”Aven om ni ber manga boner, lyssnar jag inte; era han¨
˚
der ar fulla av utgjutet blod.” (Jesaja 1:15) Vi skulle alltsa
˚
¨
¨
kunna handla pa ett satt som gor att Gud inte lyssnar till
˚
¨
¨
˚
¨
˚
vara boner. For att Gud skall lyssna till vara boner maste
¨ ¨
¨
vi darfor uppfylla en del grundlaggande krav.
¨
˚
¨
6 Ett viktigt krav ar
att vi maste utova tro. (Markus
¨
¨
11:24) Aposteln Paulus skrev: ”Utan tro ar det omojligt
¨
att behaga honom [Gud], ty den som narmar sig Gud
˚
¨
¨
maste tro att han ar till och att han belonar dem som
¨
´
uppriktigt soker honom.” (Hebreerna 11:6) Att ha sann
¨
¨
tro innebar mer an att bara veta att Gud finns och att
¨
¨
han hor och besvarar boner. Tron kommer till uttryck i
¨
˚
¨
˚
garningar. Det maste markas tydligt i vart dagliga liv att
vi har tro. (Jakob 2:26)
¨
˚
¨
7 Jehova kraver
ocksa att de som narmar sig honom
¨
¨
¨
i bon skall gora det odmjukt och uppriktigt. Vi har
¨
¨
verkligen orsak att vara odmjuka nar vi talar till Jeho¨
¨
˚
¨
va. Nar manniskor far mojlighet att tala med en kung el¨
ler en president, gor de det vanligtvis med stor respekt
¨
5. Vad visar att Jehova inte lyssnar till alla boner?
˚
¨
˚
6. Vilket viktigt krav maste vi uppfylla for att Gud skall lyssna till vara
¨
¨
boner, och hur kan vi gora det?
¨
¨
¨
¨
7. a) Varfor bor vi visa respekt nar vi talar till Jehova i bon? b) Hur
¨
¨
kan vi visa odmjukhet och uppriktighet nar vi ber till Gud?
¨
¨
Narma dig Gud i bon
167
˚
¨
¨
¨
pa grund av makthavarens hoga stallning. Vi har annu
¨
¨
¨
storre orsak att visa respekt nar vi vander oss till Je¨
¨
hova! (Psalm 138:6) Han ar ju ”Gud den Allsmaktige”.
¨
¨
˚
¨
(1 Moseboken 17:1) Nar vi ber till Gud bor vart satt att
¨
¨
˚
narma oss honom visa att vi odmjukt inser hur sma vi
¨
¨ ˚
˚ ¨
ar i forhallande till honom. Var odmjukhet kommer ock˚
˚
˚
¨
sa att fa oss att be uppriktigt fran hjartat och inte mekaniskt upprepa samma ord om och om igen. (Matteus
6:7, 8)
¨
¨
8 Ett annat krav for
att Gud skall lyssna ar att vi hand˚
¨
¨ ¨
lar i enlighet med vara boner. Jehova forvantar att vi
¨
¨
˚
skall gora allt vi kan for att arbeta pa det vi ber om.
˚
¨
¨
Om vi till exempel ber: ”Ge oss i dag vart brod for den˚
na dag”, maste vi arbeta flitigt och vara villiga att ta
˚
˚
det arbete som gar att fa och som vi kan klara av. (Mat¨
teus 6:11; 2 Thessalonikerna 3:10) Om vi ber om hjalp att
¨
˚
overvinna en svaghet, maste vi vara noga med att und¨
vika omstandigheter och situationer som kan leda till att
¨
¨
¨
¨
vi utsatts for frestelser. (Kolosserna 3:5) Forutom de har
¨
¨
¨
˚
grundlaggande kraven behover vi kanna till svaren pa en
˚
¨
¨
del fragor som har med bon att gora.
˚
˚
˚
˚
¨
SVAR PA NAGRA FRAGOR ANG AENDE BON
¨
¨
9 Vem skall vi be till? Jesus larde
sina efterfoljare att
˚
be till ”var Fader i himlarna”. (Matteus 6:9) Det betyder att vi skall be endast till Jehova Gud. Men Je¨
¨
¨
hova kraver att vi erkanner den stallning som hans en¨
fodde Son, Jesus Kristus, har. Som vi fick veta i kapitel 5
¨
¨
blev Jesus sand till jorden for att ge sitt liv som en
¨
˚
¨
˚
losen, sa att vi skulle kunna bli frikopta fran synd och
¨
¨
dod. (Johannes 3:16; Romarna 5:12) Gud har forordnat
¨
¨
honom som oversteprast och domare. (Johannes 5:22;
˚
¨
8. Hur kan vi handla i enlighet med vara boner?
9. Vem skall vi be till, och genom vem?
168
¨
Vad lar Bibeln?
´
¨ ¨
¨
Hebreerna 6:20) Bibeln visar darfor att vi skall frambara
˚
¨
¨
¨
¨
vara boner genom Jesus. Han sade sjalv: ”Jag ar vagen
och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom
¨
˚
¨
genom mig.” (Johannes 14:6) For att vara boner skall bli
¨
˚
horda maste vi be till Jehova genom hans Son.
˚
¨
¨
10 Maste
vi inta en viss kroppsstallning nar vi ber? Nej,
¨
¨
Jehova kraver inte att vi intar en speciell stallning eller
˚
¨
˚
¨
¨
haller handerna pa ett visst satt. Bibeln lar att man kan
˚
¨
be till Gud i manga olika kroppsstallningar. Man kan sit¨ ¨
˚
¨
ta, buga sig, knaboja eller sta. (1 Kronikeboken 17:16;
Nehemja 8:6; Daniel 6:10; Markus 11:25) Det viktiga
¨
¨
¨
ar inte kroppsstallningen, som andra kan se, utan hjarte¨
¨
¨
˚
¨
installningen. Nar vi skoter vara dagliga sysslor eller nar
˚
¨
vi hamnar i en svar situation, kan vi be en tyst bon var
¨ ¨
¨
˚
¨
¨
¨
vi an ar. Jehova hor sadana boner, aven om manniskor
¨
runt omkring oss inte marker att vi ber. (Nehemja 2:1–6)
¨
¨
11 Vad kan vi be om? Bibeln forklarar:
”Vad vi an ber
¨
¨
˚ ¨
om i overensstammelse med hans [Jehovas] vilja, sa hor
˚
han oss.” (1 Johannes 5:14) Vi kan alltsa be
¨ om vad som
¨
helst som ar i harmoni med Guds vilja. Ar det hans vilja att vi skall be om personliga saker som bekymrar oss?
Ja, absolut! Att be till Jehova kan liknas vid att tala med
¨
¨
¨
en nara van. Vi kan tala fritt och oppet och ”utgjuta”
˚
¨
¨
vart ”hjarta” for Gud. (Psalm 62:8) Vi kan be om helig
¨
¨
¨
¨
ande, for den kommer att hjalpa oss att gora det som ar
¨
˚
¨
˚
ratt. (Lukas 11:13) Vi kan ocksa be om vagledning sa att
¨
˚
vi kan fatta forstandiga beslut, och vi kan be om styrka
˚
¨
att ta itu med problem och svarigheter. (Jakob 1:5) Nar
¨
¨ ˚
˚
vi syndar bor vi be om forlatelse pa grundval av Kristi
¨
offer. (Efesierna 1:3, 7) Men naturligtvis bor vi inte bara
˚
¨
¨
¨
˚
¨
be om sadant som galler oss sjalva. Vi bor ocksa be for
¨ ¨
¨
¨
¨
10. Varfor ar det inte nodvandigt att vi intar en speciell kroppsstall¨
ning nar vi ber?
¨
˚
11. Namn nagra personliga saker som vi kan be om.
¨
¨
Narma dig Gud i bon
169
¨
andra manniskor – till exempel familjemedlemmar och
¨
medtroende. (Apostlagarningarna 12:5; Kolosserna 4:12)
¨
¨
¨ ¨
˚
˚
¨
¨
12 Det vi forst och framst bor
tanka pa i vara boner ar
˚
¨
sadant som galler Jehova Gud. Vi har verkligen orsak att
¨
lovprisa och innerligt tacka honom for all hans godhet.
¨
¨
¨
(1 Kronikeboken 29:10–13) I monsterbonen, som finns
¨
nedtecknad i Matteus 6:9–13, larde Jesus oss att be om
¨
˚
att Guds namn skall bli helgat, dvs. bli upphojt och hallas heligt, att Guds kungarike skall komma och att Guds
˚
˚
¨
vilja skall ske pa jorden sa som den sker i himlen. Forst
¨
efter det att Jesus tagit upp de har viktiga sakerna som
¨
¨
˚
¨
galler Jehova namnde han sadant som galler oss person¨
˚
¨
˚
¨
ligen. Nar vi pa samma satt later det som galler Gud kom¨
˚
¨
¨
ma forst i vara boner, visar vi att vi inte bara ar intresse¨
rade av oss sjalva.
¨
¨
˚
˚
¨
13 Hur langa
bor vara boner vara? Bibeln sager ingen˚
¨
¨
ting om hur langa privata eller offentliga boner bor vara.
¨
¨
Langden kan variera. En bon kan vara kort, till exem¨
¨
˚
˚
¨
pel nar vi ber fore en maltid, eller lang, till exempel nar
˚
¨
¨
vi ber privat och utgjuter vart hjarta for Jehova. (1 Sa¨ ¨
¨ ¨
muelsboken 1:12, 15) Men Jesus fordomde egenrattfardi¨
˚
¨
¨
˚
ga manniskor som bad langa boner for att imponera pa
˚
¨
¨
andra. (Lukas 20:46, 47) Sadana boner gor inget intryck
˚
¨
¨
˚
¨
pa Jehova. Det som ar viktigt ar att vi ber fran hjartat.
¨
˚ ˚
¨
˚
˚
Langden pa vara boner kan alltsa variera beroende pa be¨
hovet och omstandigheterna.
¨
14 Hur ofta bor
vi be? Bibeln uppmanar oss att ”be oav¨
¨
¨
brutet”, att vara ”ihardiga i bonen” och att ”be oupphorligt”. (Matteus 26:41; Romarna 12:12; 1 Thessalonikerna
¨
¨
¨
¨
˚
˚
¨
12. Vad bor vi forst och framst tanka pa i vara boner, och hur kan vi
¨
gora det?
¨
¨
˚
˚
¨
¨
13. Vad visar Bibeln nar det galler hur langa vara boner bor vara?
¨
14. Vad menar Bibeln nar den uppmanar oss att ”be oavbrutet”, och
¨ ¨
varfor ar det uppmuntrande?
170
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
5:17) Det har betyder naturligtvis inte att vi maste be till
¨
Jehova hela tiden. Det Bibeln uppmanar oss till ar att vi
¨
skall be regelbundet och alltid tacka Jehova for hans god¨
¨
¨
˚
het mot oss och soka vagledning, trost och styrka fran
¨
honom. Det ar verkligen uppmuntrande att veta att Je¨
˚
¨
¨
˚
˚
¨
hova inte satter nagra granser for hur langa vara bo˚
¨
˚
ner far vara eller for hur ofta vi far be till honom! Om
¨
˚
˚
˚
vi verkligen uppskattar formanen att fa be till var him˚
¨
melske Fader, kommer vi att finna manga tillfallen att
¨
gora det.
¨
¨
¨
¨
15 Varfor
bor vi saga ”amen” efter en bon? Ordet ”amen”
˚
˚
betyder ”sannerligen”, eller ”ma det ske sa”. Exempel i
¨ ¨
¨
˚
Bibeln visar att det ar lampligt att saga ”amen” bade ef¨
¨
ter personliga och efter offentliga boner. (1 Kronikeboken
¨
˚
16:36; Psalm 41:13) Genom att vi sager ”amen” efter vara
¨
¨
egna boner bekraftar vi att vi uppriktigt menar det vi har
¨
¨
¨
sagt. Nar vi sager ”amen” – antingen tyst eller hogt – ef¨
¨
ter offentliga boner visar vi att vi instammer i det som
har sagts. (1 Korinthierna 14:16)
˚
¨
HUR GUD BESVARAR VARA BONER
¨
¨
16 Besvarar Jehova verkligen boner?
Ja, det gor han!
¨
Miljoner manniskor ber uppriktigt till Jehova, och vi
¨
¨
¨
kan vara overtygade om att han, ”som hor bon”, besva¨
˚
¨
˚
rar deras boner. (Psalm 65:2) Han besvarar vara boner pa
˚
¨
manga satt.
¨
¨
¨
17 Jehova anvander
sina anglar och sina jordiska tjana¨
¨
´
re for att besvara boner. (Hebreerna 1:13, 14) Det finns
˚
¨
manga erfarenheter som visar att manniskor som har
¨
¨
¨
¨
15. Varfor bor vi saga ”amen” efter personliga och offentliga boner?
¨
¨
¨
¨
16. Vad kan vi vara overtygade om nar det galler bon?
¨
¨
¨
¨
17. Varfor kan det sagas att Gud anvander sina anglar och sina jordis¨
¨
˚
¨
ka tjanare for att besvara vara boner?
¨
¨
Narma dig Gud i bon
171
¨
¨
˚
bett till Gud om hjalp att forsta Bibeln strax efter har
˚
¨
˚
¨
˚
fatt besok av nagon av Jehovas tjanare. Sadana erfaren¨
heter vittnar om att anglarna leder arbetet med att predi¨
ka om Guds kungarike. (Uppenbarelseboken 14:6) Boner
¨
˚
som vi ber nar vi har det riktigt svart kan Jehova besvara
˚
¨
genom att motivera en kristen att komma till var hjalp.
˚
(Ordspraksboken 12:25; Jakob 2:16)
¨
˚
18 Jehova Gud anvander
ocksa sin heliga ande och
¨
¨
18. Hur¨ anvander
¨ Jehova sin heliga ande och sitt ord for att besvara
sina tjanares boner?
¨
¨
Gud hor din bon
¨
¨
nar du an ber
˚
¨
Jehova kan besvara vara boner
genom att motivera en kristen
˚
¨
att komma till var hjalp
¨
sitt ord, Bibeln, for att
¨
besvara sina tjanares
¨
boner. Han kan besva˚
¨
¨
ra vara boner om hjalp
¨
att ta itu med provningar genom att ge
¨
oss vagledning och
styrka genom sin heliga ande. (2 Korinthier˚ ˚
na 4:7) Svaret pa vara
¨
¨
boner om vagledning
˚
kommer ofta fran Bibeln. Genom den ger Jehova oss
¨
¨
˚
¨
hjalp att fatta forstandiga beslut. Vi kanske hittar lamp¨
¨
¨
liga bibelstallen nar vi studerar Bibeln privat och nar vi
¨
¨
laser kristna publikationer, till exempel den har boken.
˚
¨
¨
˚
Nagot som sags vid ett kristet mote eller nagot som en
¨
¨
¨
˚
¨
omtanksam aldste i forsamlingen papekar kan gora oss
¨
˚
˚
¨
uppmarksamma pa tankar fran Bibeln som vi behover ta
¨
till hjartat. (Galaterna 6:1)
¨
˚
19 Om vi tycker att Jehova drojer
med att besvara vara
¨
˚
˚
boner, sa beror det aldrig pa att han inte kan besva˚
˚
¨
ra dem. Vi maste komma ihag att Jehova besvarar bo¨
¨
¨
¨
ner enligt vad som ar hans vilja och nar hans ratta tid ar
¨
˚
¨
¨
¨
¨
inne. Han kanner till vara behov battre an vi sjalva gor
¨
¨
¨
¨
och vet mycket battre an vi vilken hjalp vi behover. Ofta
˚
¨
¨
later han oss ”fortsatta med att be”, ”att soka” och ”att
˚
¨
˚
bulta pa”. (Lukas 11:5–10) Genom att vi ar uthalliga vi¨
˚
˚
˚
19. Vad bor vi komma ihag om vi ibland tycker att vi inte far svar pa
˚
¨
vara boner?
173
¨
˚
sar vi Gud att det vi ber om ar nagot
¨
˚
¨
som vi innerligt onskar och att var tro ar
¨
˚
akta. Dessutom kan Jehova besvara vara
¨
˚
¨
¨ ˚ ˚
boner pa ett satt som inte ar sa patagligt.
¨
Om vi till exempel ber Jehova om hjalp
¨
i en viss besvarlig situation, kan han be˚
¨
svara var bon genom att ge oss den styr¨
¨
¨
¨
ka vi behover for att utharda provningen
¨
– inte genom att avlagsna den. (Filipperna 4:13)
¨
20 Vi kan verkligen vara tacksamma for
¨
att Jehova, som har skapat det valdi¨
¨
ga universum, ar nara alla som ropar till
¨
˚ ¨
¨
honom i bon pa ratt satt! (Psalm 145:18)
˚
¨
Ma vi dra full nytta av den dyrbara for˚
¨
¨
¨
man som bonen ar. Om vi gor det, kan vi komma allt
¨
¨
¨
narmare Jehova ”som hor bon”.
¨
¨
¨
˚
¨
¨
20. Varfor bor vi dra full nytta av den dyrbara forman som bonen ar?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
ˇ Att vi regelbundet ber till Jehova hjalper oss
¨
att narma oss honom. (Jakob 4:8)
¨
¨
˚
¨
˚
ˇ For att Gud skall hora vara boner maste vi
¨
be i tro och vara odmjuka och uppriktiga.
(Markus 11:24)
ˇ Vi skall be endast till Jehova, genom hans
Son. (Matteus 6:9; Johannes 14:6)
¨
¨
¨
¨
ˇ Jehova ”som hor bon” anvander sina anglar,
¨
sina jordiska tjanare, sin heliga ande och sitt
¨
¨
ord for att besvara boner. (Psalm 65:2)
KAPITEL ARTON
Dopet och ditt
¨
˚
forhallande till Gud
˚
Hur gar det kristna dopet till?
˚
¨
¨
Vilka steg maste du ta for att kunna bli dopt?
¨
¨
˚
Hur overlamnar man sig at Gud?
¨
¨
¨
Varfor bor man bli dopt?
¨
¨
”TITTA! Har finns vatten. Vad hindrar att jag blir dopt?”
˚
¨
¨
Den fragan stallde en etiopisk hovman under det forsta
˚
¨
arhundradet. En kristen vid namn Filippus hade forklarat
¨
for honom att Jesus var den utlovade Messias. Det som
˚
¨
˚
den etiopiske mannen hade fatt lara sig fran Skrifterna
¨
1. Varfor ville en etiopisk hovman
¨
bli dopt?
¨ ˚
Dopet och ditt forhallande till Gud
175
˚
gjorde starkt intryck pa honom och fick honom att hand¨
¨
la. Han visade att han ville bli dopt! (Apostlagarningarna
8:26–36)
2 Om du noga har studerat de tidigare kapitlen i den
¨
har boken tillsammans med ett Jehovas vittne, kanske
˚
¨
˚
du ocksa tycker att det kanns naturligt att fraga: ”Vad
¨
¨
¨
hindrar att jag blir dopt?” Du har nu lart kanna Bibelns
¨
lofte om evigt liv i paradiset. (Lukas 23:43; Uppenbarelse˚ ˚
boken 21:3, 4) Du har ocksa fatt veta sanningen om de
¨
˚
¨
˚
dodas tillstand, och du kanner till uppstandelsehoppet.
¨
(Predikaren 9:5; Johannes 5:28, 29) Du har formodligen
¨
varit tillsammans med Jehovas vittnen vid deras forsam¨
¨
¨
lingsmoten och har sjalv sett hur de utovar den sanna
¨
religionen. (Johannes 13:35) Men viktigast av allt ar att
¨
¨ ˚
du troligen har borjat utveckla ett personligt forhallande
till Jehova Gud.
¨
3 Hur kan du visa att du vill tjana
Gud? Jesus sade till
¨
˚
¨ ¨
¨
sina efterfoljare: ”Ga ... och gor larjungar av manniskor
¨
av alla nationerna, dop dem.” (Matteus 28:19) Jesus, som
¨
˚
¨
¨
¨
¨
ar vart foredome, blev sjalv dopt i vatten. Han blev inte
¨
bestankt med vatten, och han fick inte bara lite vatten
¨
¨
hallt over huvudet. (Matteus 3:16) Det grekiska ord som
¨ ¨
¨
ar oversatt med ”dopa” betyder ”doppa”. Det kristna do˚
¨ ¨
˚
pet gar darfor till sa att man helt doppas ner, eller blir
¨
nedsankt, i vatten.
¨
¨ ˚
4 Alla som vill ha ett nara
forhallande till Jehova Gud
˚
¨
¨
maste bli dopta i vatten. Genom att bli dopt visar du
¨
¨
¨
offentligt att du vill tjana Gud och att du ar glad over att
˚ ¨
¨
fa gora hans vilja. (Psalm 40:7, 8) Men for att kunna bli
¨
¨
˚
dopt ar det vissa steg du maste ta.
¨
¨
¨
¨
˚
2. Varfor bor du allvarligt overvaga fragan om dopet?
¨
˚
3. a) Vilken befallning gav Jesus sina efterfoljare? b) Hur gar vattendopet till?
¨
4. Vad visar du genom att bli dopt?
176
¨
Vad lar Bibeln?
KUNSKAP OCH TRO
¨
¨
˚
Du har redan borjat ta forsta steget. Hur da? Genom
att skaffa dig kunskap om Jehova Gud och Jesus Kristus,
kanske genom att systematiskt studera Bibeln. (Johannes
¨
¨
17:3) Men det finns mer du behover lara dig. De kristna
vill ”uppfyllas av den exakta kunskapen om hans [Guds]
¨
vilja”. (Kolosserna 1:9) Att du ar med vid Jehovas vittnens
¨
¨
¨
¨
¨
¨
forsamlingsmoten ar till stor hjalp. Motena ar mycket
´
viktiga. (Hebreerna 10:24, 25) Genom att du regelbun¨
¨
det ar med vid motena kommer din kunskap om Gud
¨
att vaxa.
¨
¨
˚
6 Du behover
naturligtvis inte kanna till allt som star
¨
¨
i Bibeln for att kunna bli dopt. Den etiopiske hov¨
˚
¨
mannen hade viss kunskap, men han behovde fa hjalp
¨
˚
¨
att forsta vissa delar av Skrifterna. (Apostlagarningarna 8:
˚
¨
¨
30, 31) Pa samma satt har du fortfarande mycket att lara.
¨
Du kommer faktiskt aldrig att sluta lara dig mer om Gud.
¨
˚
(Predikaren 3:11) Men innan du kan bli dopt maste du
¨
˚
¨
¨
kanna till atminstone de grundlaggande larorna i Bibeln
´
¨
och godta dem. (Hebreerna 5:12) Du behover till exem¨
¨
˚
pel kanna till och godta sanningen om de dodas tillstand
¨
och inse hur viktigt Guds namn och Guds kungarike ar.
¨
¨
7 Men det racker
inte med att bara ha kunskap, for
¨
¨
”utan tro ar det omojligt att behaga honom [Gud]”.
´
¨
¨
(Hebreerna 11:6) Bibeln berattar att nar somliga i den
¨
forntida staden Korinth horde det kristna budskapet
¨
¨
¨
”borjade [de] tro och blev dopta”. (Apostlagarningarna
¨
˚
¨
18:8) Ett studium av Bibeln bor pa liknande satt bygga
¨
¨
upp tro hos dig och overtyga dig om att Bibeln ar Guds
¨
¨
˚
inspirerade ord. Ditt studium bor hjalpa dig att tro pa
5
¨
¨
˚
¨
¨
5. a) Vilket ar det forsta steget man maste ta for att kunna bli dopt?
¨ ¨
¨
b) Varfor ar de kristna motena viktiga?
˚
¨
¨
6. Hur stor kunskap i Bibeln maste du ha for att kunna bli dopt?
¨
˚
7. Vilken verkan bor ett studium av Bibeln ha pa dig?
¨ ˚
Dopet och ditt forhallande till Gud
177
¨
˚
¨
¨
Guds loften och pa Jesu losenoffer som ger raddning. (Jo¨
sua 23:14; Apostlagarningarna 4:12; 2 Timoteus 3:16, 17)
TALA MED ANDRA OM BIBELNS SANNING
¨
¨
Allteftersom tron vaxer i ditt hjarta, kommer du att
¨
˚
˚
¨
¨
¨
kanna att du maste fa beratta for andra vad du har lart
¨
dig. (Jeremia 20:9) Du kommer att kanna dig starkt motiverad att tala med andra om Gud och hans avsikter.
(2 Korinthierna 4:13)
¨
9 Du kanske borjar
med att taktfullt tala med dina
¨
¨
˚
˚
slaktingar, vanner, grannar och arbetskamrater. Sa smaningom kommer du att vilja ta del i det organiserade
¨
˚
predikoarbete som Jehovas vittnen utfor. Tala da med det
vittne som studerar Bibeln med dig. Om det visar sig att
¨
˚
¨
du uppfyller kraven for att fa ta del i den offentliga for¨
kunnartjansten, kommer du och den som studerar med
˚
¨
˚ ¨
¨
dig att fa sammantraffa med tva aldste i forsamlingen.
˚
˚
¨
¨
˚
10 Da far du tillfalle att bli battre bekant med nagra
av
¨
¨
¨
¨
de aldste som ar herdar for Guds hjord. (Apostlagarning¨
¨
˚
arna 20:28; 1 Petrus 5:2, 3) Om de aldste ser att du forstar
¨
¨
˚
de grundlaggande larorna i Bibeln och tror pa dem, att
du lever enligt Guds principer och att du verkligen vill
¨
vara ett Jehovas vittne, kommer de att tala om for dig
¨
˚
att du uppfyller kraven for att fa ta del i den offentliga
¨
¨
¨
¨
forkunnartjansten som en odopt forkunnare av de goda
nyheterna.
¨
˚
¨
11 Det kan handa
att nagon som vill bli en odopt
¨
¨
¨
¨ ¨
forkunnare behover gora vissa forandringar i sin livsstil
8
8. Vad kommer att motivera dig att tala med andra om det du har
¨
lart dig?
¨
¨
9, 10. a) Vilka kan du borja tala med om Bibelns sanning? b) Vad bor
¨
du gora om du vill ta del i Jehovas vittnens organiserade predikoarbete?
¨ ¨
¨
˚
¨
¨
¨
11. Vilka forandringar kan det handa att nagon behover gora for att
¨
¨
kunna ta del i den offentliga forkunnartjansten?
178
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
och sina vanor for att kunna ta del i den offentliga for¨
¨
kunnartjansten. Det kan galla att sluta upp med vissa
˚
¨
˚
vanor som har hallits dolda for andra. Innan nagon ber
˚
¨
¨
˚
˚
att fa bli en odopt forkunnare maste han eller hon alltsa
¨
¨
˚ ˚
¨
ha upphort att agna sig at sadant som ar allvarliga synder,
till exempel sexuell omoral, dryckenskap och drogmissbruk. (1 Korinthierna 6:9, 10; Galaterna 5:19–21)
¨
¨
SINNESANDRING OCH OMVANDELSE
˚
˚
¨
12 Du maste ocksa ta en del andra steg for
att kunna
¨
¨
¨
bli dopt. Aposteln Petrus sade: ”Andra ... sinne och vand
¨
˚
˚
¨
om for att fa era synder utplanade.” (Apostlagarningarna
¨
¨
¨
˚
3:19) Att andra sinne innebar att kanna uppriktig ang¨
˚
er over nagot som man har gjort. Den som har levt ett
¨
¨
omoraliskt liv inser sakert behovet av sinnesandring, men
¨
aven den som har levt ett relativt rent liv moraliskt sett
¨
¨
¨
¨ ¨
¨
behover andra sinne. Varfor det? Darfor att alla manni¨
¨
¨ ˚
skor ar syndare och behover Guds forlatelse. (Romarna 3:
¨
23; 5:12) Innan du borjade studera Bibeln visste du inte
¨ ¨
vad Guds vilja var och kunde darfor inte leva helt i
¨ ¨ ¨
¨
¨
enlighet med den. Darfor ar det nodvandigt med sinnes¨
andring.
¨
¨
˚
¨
13 Sinnesandring
maste foljas av omvandelse, dvs. att
¨
¨
˚
du ”vander om”. Det racker inte med att du angrar dig,
¨
˚
¨
eller andrar sinne. Du maste overge ditt tidigare levnads¨
¨
¨
˚
¨
satt och bestamma dig for att fran och med nu gora det
¨ ¨
˚
¨
˚
¨
som ar ratt. Sa innan du kan bli dopt maste du andra sin¨
ne och vanda om.
¨
¨
ETT PERSONLIGT OVERL AMNANDE
¨
˚
14 Det ar
ett annat viktigt steg som du maste ta innan
¨
¨
¨
˚
˚
du kan bli dopt: Du maste overlamna dig at Jehova Gud.
¨ ¨
¨
¨
¨
12. Varfor ar det nodvandigt med sinnesandring?
¨
¨
13. Vad ar omvandelse?
˚
14. Vilket annat viktigt steg maste du ta?
¨ ˚
Dopet och ditt forhallande till Gud
179
¨
¨
¨
˚
¨
15 Nar
du overlamnar dig at Jehova Gud i innerlig bon,
¨
¨
lovar du att visa honom odelad hangivenhet for evigt.
¨
˚
(5 Moseboken 6:15) Men varfor skulle nagon vilja lova
¨
¨
det? Tank dig en man som har borjat uppvakta en kvin¨
¨
na. Ju mer han lar kanna henne och ser hennes fina
¨
egenskaper, desto mer kanner han sig dragen till henne.
¨
Med tiden ar det naturligt att han ber henne gifta sig med
¨
¨
honom. Att gifta sig innebar visserligen fler forpliktelser,
¨
˚
¨
men karleken kommer att fa honom att ta det har viktiga
steget.
¨
¨
¨
¨
16 Nar
du lar kanna Jehova och fylls av karlek till ho¨
¨
˚
nom, blir du motiverad att tjana honom utan forbehall,
¨
˚
¨
¨
utan att satta nagra granser. Den som vill folja Guds Son,
˚
¨
¨
Jesus Kristus, maste ”forneka sig sjalv”. (Markus 8:34) Vi
¨
¨
¨
fornekar oss sjalva genom att se till att personliga onsk˚
ningar och mal inte hindrar oss att lyda Gud helt och
¨
˚
¨ ¨
¨
˚
fullt. Innan du kan bli dopt maste darfor ditt framsta mal
¨
i livet vara att gora Jehova Guds vilja. (1 Petrus 4:2)
¨
¨
RADSLA FOR ATT MISSLYCKAS
¨
¨
˚
¨ ¨
17 Somliga tvekar att overl
amna sig at Jehova darfor att
¨ ¨
¨
˚
˚
de ar radda for att ta ett sa allvarligt steg. Tanken pa att
¨
¨
¨
vara ansvariga infor Gud som en overlamnad kristen oro¨
¨
ar dem. Eftersom de ar oroliga for att de inte skall kunna
¨
¨
¨
leva upp till sitt overlamnande och att de skall gora Jeho¨
¨
¨
¨
va besviken, tycker de att det ar bast att inte overlamna
˚
sig at honom.
¨
¨
18 Allteftersom din karlek
till Jehova vaxer, kommer
¨
¨
˚
du att bli motiverad att overlamna dig at honom och
¨
¨
¨
¨
¨
gora ditt basta for att leva upp till ditt overlamnande.
¨
¨
¨
˚
¨
15, 16. Vad innebar det att du overlamnar dig at Gud, och vad ar det
¨
¨
som motiverar en manniska att gora det?
¨
¨
¨
˚
17. Varfor tvekar somliga att overlamna sig at Gud?
¨
¨
˚
18. Vad kan motivera dig att overlamna dig at Jehova?
Att du skaffar dig exakt
˚
kunskap fran Guds ord
¨
¨
¨
¨
ar nodvandigt for att du
¨
skall kunna bli dopt
¨
Tron bor motivera dig
att tala med andra om
¨
det du har lart dig
˚
fran Bibeln
(Predikaren 5:4) Sedan du
¨
¨
har overlamnat dig kommer
¨
¨
du utan tvivel att vilja ”vandra vardigt Jehova for att full¨
standigt behaga honom”. (Kolosserna 1:10) Eftersom du
¨
¨ ¨
˚
alskar Gud, kommer du inte att tycka att det ar for svart
¨
¨
˚
att gora hans vilja. Du kommer sakert att halla med apos¨
¨
teln Johannes, som skrev: ”Detta ar vad karleken till Gud
¨
˚
¨
innebar: att vi haller hans bud; och hans bud ar inte betungande.” (1 Johannes 5:3)
¨
¨
¨
¨
19 Du behover
inte vara fullkomlig for att overlamna
˚
¨
dig at Gud. Jehova vet vilka begransningar du har och
¨ ¨
¨
¨
forvantar aldrig att du skall gora mer an du kan. (Psalm
¨
¨
¨
¨
¨
¨
˚
19. Varfor behover du inte vara radd for att overlamna dig at Gud?
¨ ˚
Dopet och ditt forhallande till Gud
181
103:14) Han vill att du skall lyckas, och han kommer att
¨
¨
¨
˚
stodja och hjalpa dig. (Jesaja 41:10) Du kan vara saker pa
¨
¨
att Jehova kommer att ”gora dina stigar raka” om du for¨
˚
¨
˚
trostar pa honom av hela ditt hjarta. (Ordspraksboken
3:5, 6)
¨
¨
VISA ATT DU HAR OVERL AMNAT
DIG
¨
GENOM ATT BLI DOPT
¨
20 Att du tanker
igenom det som vi har behandlat nu
¨
¨
¨
¨
20. Varfor kan overlamnandet inte vara en helt privat angelagenhet?
Har du
¨
¨
overlamnat dig
˚
¨
at Gud i bon?
¨
¨
Nar man blir dopt
¨
¨
˚
dor man i forhallande till
¨
sitt tidigare levnadssatt
¨
och blir levande for
¨
att gora Guds vilja
182
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
˚
kan hjalpa dig att personligen overlamna dig at Jehova
¨
¨
˚
˚
i bon. Alla som verkligen alskar Gud maste ocksa avge
¨
¨
”offentlig bekannelse till raddning”. (Romarna 10:10)
¨
Hur kan du gora det?
¨
¨ ¨
¨
21 Tala om for
samordnaren for aldstekretsen i din for¨
samling att du vill bli dopt. Han kommer att ordna
˚
¨
˚
˚
med att nagra aldste gar igenom ett antal fragor med
¨
˚
¨
¨
¨
dig. De har fragorna galler de grundlaggande larorna i
¨
Bibeln. Om de aldste anser att du uppfyller kraven, kom¨
¨
¨
mer de att tala om for dig att du kan bli dopt vid nasta
˚
sammankomst.1 Vid sammankomsterna halls vanligtvis
¨
ett tal om inneborden i dopet. Talaren ber sedan dop˚
˚
˚
kandidaterna svara pa tva enkla fragor som en muntlig
¨
”offentlig bekannelse” av sin tro.
¨
¨
22 Det ar
sjalva dopet som offentligt visar att du har
¨
¨
˚
¨
overlamnat dig at Gud och nu ar ett Jehovas vittne.
¨
Dopkandidaterna blir helt nedsankta i vatten som ett
˚
¨
¨
˚
offentligt bevis pa att de har overlamnat sig at Jehova.
¨
INNEBORDEN I DOPET
¨
¨
23 Jesus sade att hans larjungar
skulle bli dopta ”i
Faderns och Sonens och den heliga andens namn”. (Mat¨
¨
¨
teus 28:19) Det innebar att den som blir dopt erkanner
Jehova Guds och Jesu Kristi myndighet. (Psalm 83:18;
¨
˚
Matteus 28:18) Han erkanner ocksa den funktion som
den heliga anden, Guds verksamma kraft, har. (Galaterna
5:22, 23; 2 Petrus 1:21)
¨
1 Dop ar ett regelbundet inslag vid Jehovas vittnens sammankomster.
¨
¨
21, 22. Hur kan du gora en ”offentlig bekannelse” av din tro?
¨
¨
23. Vad innebar det att bli dopt ”i Faderns och Sonens och den heliga andens namn”?
¨ ˚
Dopet och ditt forhallande till Gud
183
¨
˚
¨
24 Men dopet ar
inte bara en fraga om att bli nedsankt
˚
¨
i vatten. Det betecknar nagot mycket viktigt. Att du sanks
¨
¨ ˚
ner i vattnet visar att du dor i forhallande till ditt tidigare
¨
levnadssatt. Att du blir upprest ur vattnet visar att du nu
¨
¨
˚
˚
¨
lever for att gora Guds vilja. Kom ocksa ihag att det ar Je¨
¨
˚
hova Gud du har overlamnat dig at – inte ett arbete, en
¨
¨
god sak, andra manniskor eller en organisation. Ditt over¨
¨
¨
˚
¨
¨
lamnande och dop ar borjan pa en mycket nara vanskap
¨
¨ ˚
med Gud – ett fortroligt forhallande till honom. (Psalm
25:14)
¨
¨
¨
25 Dopet ar
ingen garanti for raddning. Aposteln Pau¨
¨
˚
lus skrev: ”Fortsatt att med fruktan och bavan arbeta pa
¨
¨
¨
er egen raddning.” (Filipperna 2:12) Dopet ar bara bor˚
¨
˚
¨
jan. Fragan ar: Hur kan vi halla oss kvar i Guds karlek?
˚
˚
Det sista kapitlet kommer att svara pa den fragan.
˚
¨
˚
˚
24, 25. a) Vad betecknar dopet? b) Vilken fraga behover vi fa svar pa?
ˇ
ˇ
ˇ
ˇ
¨
VAD BIBELN L AR
˚
˚
Det kristna dopet gar till sa att man blir
¨
¨
helt nedsankt i vatten, inte bara bestankt.
(Matteus 3:16)
¨
De steg som leder fram till dopet borjar
med att man skaffar sig kunskap och visar
¨
¨
¨
tro. Sedan foljer sinnesandring, omvandelse
¨
¨
˚
och overlamnande at Gud. (Johannes 17:3;
¨
Apostlagarningarna 3:19; 18:8)
¨
¨
¨
˚
˚
For att kunna overlamna sig at Jehova maste
¨
¨
¨
man forneka sig sjalv, precis som Jesu forsta
¨
larjungar gjorde. (Markus 8:34)
¨
¨ ˚
Dopet betecknar att man dor i forhallande
¨
till sitt tidigare levnadssatt och blir levande
¨
¨
for att gora Guds vilja. (1 Petrus 4:2)
KAPITEL NITTON
˚
¨
Hall dig kvar i Guds karlek
¨
¨
Vad innebar det att alska Gud?
˚
¨
Hur kan vi halla oss kvar i Guds karlek?
¨
Hur kommer Jehova att belona dem som
˚
¨
haller sig kvar i hans karlek?
Kommer du att
¨
gora Jehova till
din tillflykt i den
¨
har stormiga
tiden?
¨
¨
˚
¨
TANK dig att du ar ute och gar en riktig ova¨
¨
dersdag. Himlen blir morkare och morkare,
¨
¨
¨
¨
och plotsligt ar stormen over dig. Det borjar
¨
blixtra och dundra, och regnet vraker ner.
˚
¨
Du skyndar pa dina steg och tittar fortviv˚
lat efter nagot som kan ge dig skydd. Och
˚ ˚
¨
sa far du se ett litet skjul vid sidan av vagen.
¨
¨
Det ser inbjudande ut. Det ar stabilt, och dar
¨
¨
inne ar det torrt. Du ar verkligen glad att du
¨
hittade den har trygga platsen!
¨
¨ ˚
2 Vi lever i stormiga tider. Varldsf
orhallan¨
¨
dena blir samre och samre. Men det finns
en trygg plats, en tillflykt, som kan skydda
oss mot allt som skulle kunna orsaka oss be˚
¨
staende skada. Var finns den sakra tillflyk¨
¨
ten? Lagg marke till vad en av Bibelns skri¨
¨
¨
benter sager: ”Jag sager till Jehova: ’Du ar
¨
min tillflykt och mitt faste, min Gud, som
¨
¨
˚
jag fortrostar pa.’ ” (Psalm 91:2)
¨
3 Tank
dig det! Jehova, universums Ska¨
˚
¨
pare och Suveran, kan vara var sakra till¨
flykt. Han kan skydda oss, eftersom han ar
¨
˚
1, 2. Var kan vi finna en saker tillflykt i var tid?
¨
˚
3. Hur kan vi gora Jehova till var tillflykt?
˚
¨
Hall dig kvar i Guds karlek
185
¨
¨
˚
˚
mycket maktigare an nagon eller nagot som skulle kunna
¨
skada oss. Och aven om vi skulle komma till skada, kan Je˚
hova utplana alla verkningar av det onda som har drabbat
¨
˚
˚
¨
oss. Hur kan vi gora Jehova till var tillflykt? Vi maste for¨
˚
trosta pa honom. Dessutom uppmanar Guds ord oss: ”Be¨
¨
˚
˚
vara er sjalva i Guds karlek.” (Judas, vers 21) Vi maste halla
¨
¨
¨
¨
oss kvar i Guds karlek, bevara ett nara och karleksfullt for˚
˚
˚
¨
hallande till var himmelske Fader. Da kan vi vara overtyga˚
de om att han kommer att vara var tillflykt. Men hur kan vi
˚
¨ ˚
uppodla ett sadant forhallande?
¨
HUR HAR GUD VISAT
OSS SIN KARLEK,
¨
OCH HUR BOR VI REAGERA?
¨
˚
¨
˚
¨
4 For
att kunna halla oss kvar i Guds karlek maste vi for˚
¨
¨
˚
¨
sta hur Gud har visat oss sin karlek. Tank pa vad du har lart
˚
¨
¨
˚
dig fran Bibeln med hjalp av den har boken. Som var Ska¨
pare har Jehova gett oss jorden som ar ett underbart hem
¨
for oss. Han har sett till att det finns rikligt med mat och
˚
¨
˚
vatten pa jorden, vardefulla naturtillgangar, ett fascineran¨
de djurliv och vacker natur. Som Bibelns forfattare har han
¨
uppenbarat sitt namn och sina egenskaper for oss. Hans
˚
¨
¨
ord visar ocksa att han sande sin egen alskade Son till jor¨
¨ ¨
den och lat honom lida och do for oss. (Johannes 3:16) Vad
¨
˚
¨
innebar den gavan for oss? Den ger oss hopp om en underbar framtid.
˚
¨
¨
˚
˚
5 Vart
hopp for framtiden ar ocksa beroende av nagot
¨
annat som Jehova Gud har gjort. Han har upprattat en regering i himlen, det messianska kungariket. Den regering¨
˚
¨
en skall snart gora slut pa allt lidande och gora jorden till
¨
˚
˚
¨
ett paradis. Tank pa vad det betyder. Vi kan fa leva har i
¨
¨
˚
frid och lycka for evigt. (Psalm 37:29) Medan vi vantar pa
¨
¨
˚
det ger Gud oss vagledning som hjalper oss att leva ett sa
¨
˚
¨
bra liv som mojligt redan nu. Han har ocksa gett oss bo˚
¨
nens gava som gor att vi kan kommunicera med honom
¨
¨
¨ ¨
nar som helst och var vi an befinner oss. Det har ar bara
¨
˚
˚
¨
4, 5. Namn nagra exempel pa hur Jehova har visat oss sin karlek.
¨
Vad lar Bibeln?
˚
˚
˚
nagra fa exempel pa hur Jehova
¨
¨
har visat sin karlek mot mansk¨
ligheten i allmanhet och mot
oss som individer.
6 Hur kommer du att reage˚
¨
¨
ra pa Jehovas karlek? Det ar
˚
¨
en viktig fraga som du beho¨
˚
ver tanka igenom.
Manga skulle
¨
¨
¨ ¨
˚
¨
nog saga att de i sin tur bor alska Jehova. Ar det sa du kanner
¨
¨
¨
det? Jesus sade att det storsta budet av alla ar: ”Du skall alska
¨
¨
Jehova, din Gud, med hela ditt hjarta och med hela din sjal
och med hela ditt sinne.” (Matteus 22:37) Vi har verkligen
˚
¨
¨
manga orsaker att alska Jehova Gud. Men racker det med att
¨
¨
¨
¨
vi kanner att vi alskar Jehova for att vi skall kunna saga att
¨
˚
¨
˚
¨
vi alskar honom med hela vart hjarta, hela var sjal och hela
˚
vart sinne?
¨
¨
¨
7 Bibeln visar att karleken
till Gud ar mycket mer an en
¨
¨
¨
¨
kansla. Det ar naturligtvis viktigt att vi kanner att vi alskar
¨
¨
¨
¨
Jehova, men det ar bara borjan. Vi kan ta en jamforelse: En
¨
¨
¨
¨
¨
¨
¨
appelkarna ar viktig for att ett fruktbarande appeltrad skall
¨
kunna utvecklas. Men om du ville ha ett apple, skulle du
˚
¨
˚
¨
¨
¨
da vara nojd om nagon bara gav dig en appelkarna? Sakert
˚
¨ ¨
¨
¨
inte! Pa liknande satt ar detta att man kanner att man al¨
¨
˚
skar Jehova Gud bara borjan. Kanslan maste utvecklas till
˚
¨
¨
¨
nagot mer. Bibeln lar: ”Detta ar vad karleken till Gud inne¨
˚
¨
bar: att vi haller hans bud; och hans bud ar inte betungan¨
˚
¨
de.” (1 Johannes 5:3) For att var karlek till Gud skall vara
¨
˚
¨
˚
akta maste den bara fin frukt. Den maste komma till uttryck
i handlingar. (Matteus 7:16–20)
˚
¨
¨
˚
8 Vi visar var
karlek till Gud nar vi haller hans bud och
¨
¨
¨
˚
¨
tillampar hans principer. Det ar inte for svart att gora det. Je¨ ˚
˚
¨
¨
hovas lagar ar langt ifran betungande. De ar utformade for
˚
¨
6. Hur
reagerar vi kanske pa den karlek Jehova har visat oss?
¨
¨
¨
¨
7. Ar karleken till Gud bara en kansla? Forklara.
˚
¨
˚
8, 9. Hur kan vi visa var karlek till Gud och var tacksamhet mot
honom?
˚
¨
Hall dig kvar i Guds karlek
187
¨
¨
att hjalpa oss att leva ett bra, lyckligt och tillfredsstallande
¨
¨
liv. (Jesaja 48:17, 18) Genom att vi foljer Jehovas vagledning
¨
¨
visar vi att vi verkligen ar tacksamma for allt som han har
¨
¨ ¨
¨ ˚
˚
¨
gjort for oss. Tyvarr ar det alltfor fa i vara dagars varld som
˚
visar sadan tacksamhet. Men vi vill inte vara otacksamma,
˚
¨
¨
˚
som nagra var som levde nar Jesus var har pa jorden. Jesus
˚
¨
botade en gang tio spetalska, men bara en kom tillbaka och
tackade honom. (Lukas 17:12–17) Vi vill likna den som var
tacksam, inte de nio som var otacksamma!
¨
˚
˚
˚
9 Vilka ar
da Jehovas bud som vi maste halla? Vi har tagit
¨
¨
upp flera av buden i den har boken, men vi skall gora en
˚
˚ ˚
˚
aterblick pa nagra av dem. Att vi haller Guds bud kommer
¨
˚
¨
att hjalpa oss att halla oss kvar i Guds karlek.
¨
NARMA DIG JEHOVA MER OCH MER
¨
¨
˚
¨
10 For
att kunna dras narmare Jehova maste du fortsatta
¨
att skaffa dig kunskap om honom. Det ar en process som
¨
¨
¨
¨
10. Forklara varfor det ar viktigt att du fortsatter att
skaffa dig kunskap om Jehova Gud.
¨
¨
Precis som en eld behover ved for att
˚
¨
¨
kunna brinna, sa behover din karlek till
¨
¨
˚
Jehova naring for att hallas brinnande
188
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
aldrig bor upphora. Om du var utomhus en mycket kall
¨
¨
˚ ˚
kvall och varmde dig vid en eld, skulle du da lata elden fal¨
¨
¨
˚
˚
na och do? Nej. Du skulle fortsatta att lagga pa ved sa att el¨
¨
¨
den holls brinnande och kunde varma skont. Ditt liv kan˚
˚
ske stod pa spel! Precis som ved haller en eld brinnande,
˚ ˚
˚
¨
sa haller ”kunskapen om Gud” var karlek till honom stark.
˚
(Ordspraksboken 2:1–5)
¨
˚
¨
11 Jesus ville att hans efterfoljare
skulle halla sin karlek till
Jehova och till hans dyrbara sanningsord levande och brin˚
˚
nande. Efter sin uppstandelse talade han med tva av sina
¨
˚
larjungar om nagra av de profetior i de hebreiska skrifterna
˚
som uppfylldes pa honom. Vilken verkan fick det? De sade
˚
¨
¨
senare: ”Var inte vara hjartan brinnande nar han talade till
˚ ¨
¨
¨
¨
oss pa vagen, nar han helt oppnade Skrifterna for oss?”
(Lukas 24:32)
¨
¨
¨
12 Nar
du forst fick veta vad Bibeln verkligen lar, hur rea˚
¨
gerade du da? Kandes det som om du ”brann” inom dig av
¨
¨
¨
˚
gladje, iver och karlek till Gud? Det gjorde det sakert. Manga
¨
˚
¨
˚
¨
har kant det sa. Utmaningen nu ar att halla den har brin¨
¨
¨
nande karleken vid liv och hjalpa den att vaxa. Vi vill inte
¨
¨
¨
¨
folja den nutida tendensen i varlden. Jesus forutsade: ”Karleken hos flertalet [skall] svalna.” (Matteus 24:12) Hur kan
¨
¨
du forhindra att din karlek till Jehova och till Bibelns sanning svalnar?
¨
13 Fortsatt
att skaffa dig kunskap om Jehova Gud och Je¨
¨
sus Kristus. (Johannes 17:3) Meditera over, dvs. tank grund¨
˚
˚
ligt igenom, det du lar dig fran Guds ord. Du kan fraga dig
¨
¨
¨
sjalv: Vad lar det har mig om Jehova Gud? Vilket ytterligare
¨
¨
¨
skal ger det mig att alska honom med hela mitt hjarta, hela
¨
˚
mitt sinne och hela min sjal? (1 Timoteus 4:15) Sadan me˚
¨
ditation kommer att halla din karlek till Jehova brinnande.
˚
¨
11. Vilken verkan fick Jesu undervisning pa hans efterfoljare?
¨
¨
¨
12, 13. a) Vad har hant med karleken till Gud och till Bibeln nar det
¨
¨
˚
¨
˚
galler flertalet manniskor i var tid? b) Hur kan vi forhindra att var
¨
karlek svalnar?
˚
¨
Hall dig kvar i Guds karlek
189
˚
¨
˚
¨
14 Nagot
annat som kan hjalpa dig att halla din karlek till
¨
Jehova brinnande ar att du ber regelbundet. (1 Thessaloni¨
¨
¨
kerna 5:17) I kapitel 17 larde vi oss att bonen ar en dyrbar
˚
˚
¨
¨
gava fran Gud. Precis som manskliga relationer fordjupas
¨
¨
˚ ˚
och starks av regelbunden, oppen kommunikation, sa hal˚
¨ ˚
¨
ler vi vart forhallande till Jehova varmt och levande nar vi
¨
˚
ber till honom regelbundet. Det ar viktigt att vi aldrig later
˚
¨
˚
vara boner bli mekaniska, sa att vi bara upprepar ord utan
¨
¨
˚
¨
kansla eller mening. Vi bor tala till Jehova pa samma satt
¨
som ett barn talar till sin alskade far. Naturligtvis uttrycker
¨
˚
vi oss respektfullt, men vi talar oppet, uppriktigt och fran
¨
hjartat. (Psalm 62:8) Ja, personligt bibelstudium och inner¨ ¨
˚
¨
lig bon ar viktiga sidor av var tillbedjan som kan hjalpa oss
˚
¨
att halla oss kvar i Guds karlek.
¨
FINN GL ADJE I DIN TILLBEDJAN
¨ ¨
˚
15 Bibelstudium och bon
ar sidor av var tillbedjan som vi
¨
˚
˚
kan utfora privat. Men vi skall nu se pa en sida av var till¨
˚
bedjan som vi utfor offentligt: Vi talar med andra om var
¨
¨
˚
tro. Har du redan berattat for andra om sadant som du har
¨
˚
˚
¨
lart dig fran Bibeln? I sa fall kan du se det som en stor for˚
¨
man. (Lukas 1:74) Nar vi talar med andra om de san¨
¨
ningar vi har lart oss om Jehova Gud fullgor vi ett mycket
˚
viktigt uppdrag, ett uppdrag som alla sanna kristna har fatt
– att predika de goda nyheterna om Guds kungarike. (Matteus 24:14; 28:19, 20)
¨
¨
¨
16 Aposteln Paulus varderade
sin forkunnartjanst mycket
¨
hogt och kallade den en skatt. (2 Korinthierna 4:7) Att tala
¨
¨
med andra om Jehova Gud och hans avsikter ar det bas¨
¨
ta arbete du kan ta del i. Du tjanar den baste arbetsgivare
¨
¨
¨
¨
man kan ha, och beloningen ar den basta tankbara. Genom
¨
¨
¨
¨
att ta del i forkunnararbetet hjalper du arliga manniskor att
¨
¨
˚
˚
¨
14. Hur kan bonen hjalpa oss att halla var karlek till Jehova brinnande?
¨
¨
¨
¨
15, 16. Varfor kan vi med ratta betrakta forkunnararbetet som en for˚
man och en skatt?
190
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
¨
˚
narma sig var himmelske Fader och att borja vandra pa den
¨
vag som leder till evigt liv! Vilket arbete skulle kunna ge
¨
¨
storre tillfredsstallelse? Genom att tala med andra om Jeho¨
¨
va och hans ord starker du dessutom din egen tro och for¨
¨
¨
djupar din karlek till honom. Och Jehova satter stort varde
˚
Jehova vill att du skall fa uppleva
˚
”det verkliga livet”. Kommer du att fa det?
˚
¨
Hall dig kvar i Guds karlek
191
˚
¨
´
˚
pa dina anstrangningar. (Hebreerna 6:10) Att du haller dig
¨
¨
˚
upptagen i forkunnararbetet hjalper dig att halla dig kvar i
¨
Guds karlek. (1 Korinthierna 15:58)
¨
˚
¨
17 Det ar
viktigt att komma ihag att arbetet med att for˚
¨
kunna om Guds kungarike bradskar. Bibeln sager: ”Predika
˚
¨
˚
¨ ¨
ordet, hall entraget pa med det.” (2 Timoteus 4:2) Varfor ar
¨
˚
˚
˚
¨
det har arbetet sa bradskande i var tid? Guds ord forklarar:
¨
¨
¨
¨
”Jehovas stora dag ar nara. Den ar nara, och den kommer
¨
mycket snabbt.” (Sefanja 1:14) Ja, den tid narmar sig snabbt
˚
¨
˚
¨
da Jehova skall gora slut pa hela den nuvarande varldsord¨
˚
˚
˚
ningen. Manniskor maste bli varnade! De maste fa veta att
¨
¨
¨
¨
det ar viktigt att de nu valjer Jehova som sin suverane hars¨
kare. Slutet ”skall inte bli forsenat”. (Habackuk 2:3)
18 Jehova vill att vi skall tillbe honom offentligt tillsam¨
¨ ¨
¨
˚
mans med sanna kristna. Det ar darfor hans ord sager: ”Lat
¨
˚
¨
¨
¨
¨
oss tanka pa varandra for att sporra till karlek och fortraffli¨
˚
¨
ga garningar, och lat oss inte forsumma att komma tillsam˚
¨
mans, som nagra har for vana, utan uppmuntra varandra,
˚
¨
och detta sa mycket mer som ni ser dagen narma sig.” (He´
¨
˚
breerna 10:24, 25) Nar vi kommer tillsammans med vara
¨
¨
¨
medtroende vid kristna moten har vi ett utmarkt tillfalle att
˚ ¨
˚
lovprisa och tillbe var alskade Gud. Vi bygger ocksa upp varandra och uppmuntrar varandra.
¨
¨
19 Nar
vi ar tillsammans med andra som tillber Jehova,
¨
¨
¨
¨
starker vi banden av karlek och vanskap i forsamlingen. Det
¨
ar viktigt att vi ser de goda sidorna hos varandra, precis som
¨ ¨
Jehova ser det goda hos oss. Forvanta inte fullkomlighet av
˚
dina medtroende. Kom ihag att alla inte har kommit lika
˚
¨
¨
langt i sin andliga tillvaxt och att vi alla gor fel och miss¨ ¨
¨
¨
tag. (Kolosserna 3:13) Forsok bygga upp en nara vanskap
¨
˚
med dem som alskar Jehova innerligt, sa kommer du att
¨ ¨
¨
¨
˚
˚
17. Varfor ar den kristna forkunnartjansten bradskande i var tid?
¨
¨
18. Varfor bor vi tillbe Jehova offentligt tillsammans med sanna
kristna?
˚
¨
¨
¨
19. Hur kan vi arbeta pa att starka banden av karlek i den kristna forsamlingen?
192
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
marka att du sjalv vaxer andligen. Ja, att du tillber Jehova
¨
tillsammans med dina andliga broder och systrar kommer
¨
˚
¨
¨
att hjalpa dig att halla dig kvar i hans karlek. Hur belonar
˚ ˚
Jehova dem som tillber honom troget och alltsa haller sig
¨
kvar i hans karlek?
˚
DU KAN FA UPPLEVA ”DET VERKLIGA LIVET”
¨
¨
20 Jehova belonar
sina trogna tjanare med liv, men vilket
¨
slags liv? Ja, kan vi saga att vi verkligen lever nu? De flesta
¨
¨
skulle tycka att svaret ar uppenbart. Vi andas, vi ater och vi
˚
¨
˚
dricker. Sa det ar klart att vi lever. Och i vara lyckligaste stun¨
¨ ¨
der kanske vi till och med sager: ”Det har ar verkligen livet!”
¨
¨
Men Bibeln visar att i en viktig bemarkelse kan ingen man¨
niska i dag saga att hon verkligen lever.
¨
¨
21 I Guds ord uppmanas vi att lagga
”en god grund for
˚
framtiden”, sa att vi kan ”gripa fast tag om det verkliga li¨
vet”. (1 Timoteus 6:19) De har orden visar att ”det verkliga
¨
˚
˚
¨
livet” ar nagot vi hoppas uppna i framtiden. Ja, nar vi har
¨
blivit fullkomliga kommer vi att leva i ordets fullaste bemar˚
˚
kelse, eftersom vi da kommer att leva sa som Gud ursprung˚
¨
¨
˚
ligen avsag att vi skulle gora. Nar vi lever pa en paradisisk
¨
jord i fullkomlig halsa, frid och lycka, kommer vi till slut att
˚
fa¨ njuta av ”det verkliga livet” – evigt liv. (1 Timoteus 6:12)
Ar inte det ett underbart hopp?
22 Hur kan vi ”gripa fast tag om det verkliga livet”? I sam¨
band med att Paulus uppmanade de kristna att gora det
¨
˚ ¨
¨
sade han att de skulle ”gora gott” och ”vara rika pa fortraff¨
¨
liga garningar”. (1 Timoteus 6:18) Det ar tydligt att mycket
˚
¨
¨
˚
beror pa hur vi tillampar de sanningar vi har lart oss fran
¨ ¨
¨
Bibeln. Men menade Paulus att vi gor oss fortjanta av ”det
¨
¨
verkliga livet” genom att gora goda garningar? Nej. Denna
˚
fantastiska framtidsutsikt kan vi bara fa tack vare att Gud
¨
¨ ¨
20, 21. Vad ar ”det verkliga livet”, och varfor ar det ett underbart
hopp?
22. Hur kan du ”gripa fast tag om det verkliga livet”?
˚
¨
Hall dig kvar i Guds karlek
193
¨ ¨
visar oss ”ofortjant omtanke”. (Romarna 5:15) Men Jeho¨
¨
¨
va finner gladje i att belona dem som tjanar honom troget.
˚
˚
Han vill att du skall fa uppleva ”det verkliga livet”. Ett sa¨
˚
dant lyckligt, fridfullt, evigt liv vantar dem som haller sig
¨
kvar i Guds karlek.
¨
˚
˚
¨
23 Vi bor
alla fraga oss: Tillber jag Gud pa det satt som han
˚
˚
¨
ger anvisning om i Bibeln? Om svaret pa den fragan ar ja,
¨
˚
¨
¨
och vi varje dag gor vart basta for att leva efter Guds nor˚ ¨
˚
¨
¨
¨
mer, da ar vi pa den ratta vagen. Vi kan vara overtygade om
¨
˚
att Jehova ar var tillflykt. Han kommer att skydda sitt trog¨
na folk under de sista bekymmersamma dagarna for den
¨
¨
˚
¨
har gamla varldsordningen. Jehova kommer ocksa att fora
¨
oss tryggt in i den underbara nya varldsordningen som nu
¨ ˚ ¨
¨
˚
¨
˚
ar sa nara. Tank att fa uppleva den tiden! Och tank sa gla¨
¨
¨
da vi kommer att vara for att vi gjorde ratt val i de har sista
¨
˚
dagarna! Om du gor det valet nu, kommer du att fa njuta
˚
av ”det verkliga livet” – livet som Jehova Gud avsag att det
skulle vara – i all evighet!
¨ ¨
˚
¨
23. Varfor ar det viktigt att vi haller oss kvar i Guds karlek?
¨
VAD BIBELN L AR
¨
¨
˚
ˇ Vi visar Gud akta karlek genom att halla
¨
hans bud och tillampa hans principer.
(1 Johannes 5:3)
ˇ Att vi studerar Guds ord, ber innerligt till
¨
¨
Jehova, forkunnar for andra om honom och
¨
¨
tillber honom vid kristna moten hjalper oss
˚
¨
att halla oss kvar i Guds karlek. (Matteus
24:14; 28:19, 20; Johannes 17:3; 1 Thessa´
lonikerna 5:17; Hebreerna 10:24, 25)
˚
¨
ˇ De som haller sig kvar i Guds karlek har
˚
hoppet att fa ”det verkliga livet”. (1 Timoteus 6:12, 19; Judas, vers 21)
¨
TILL AGG
¨
AMNE
SIDA
¨
¨
¨
Guds namn – varfor det bor anvandas och vad det betyder 9 9 195
¨
¨
¨
Hur Daniels profetia forutsager tiden for Messias ankomst 9 9 9 197
Jesus Kristus – den utlovade Messias 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 199
Sanningen om Fadern, Sonen och den heliga anden 9 9 9 9 9 9 9 201
¨
¨
Bor de kristna anvanda korset i sin tillbedjan? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 204
¨
˚
¨
¨ ˚
Herrens kvallsmaltid – en hogtid som ger ara at Gud 9 9 9 9 9 9 9 206
¨
”Sjal” och ”ande” – Vad betyder egentligen
¨
de har begreppen? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 208
¨
Vad ar Sheol och Hades? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 212
¨
Vad ar domens dag? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 213
˚
1914 – ett viktigt ar enligt Bibelns profetior 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 215
¨ ¨
¨
Vem ar arkeangeln Mikael? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 218
¨
Vad ar ”det stora Babylon”? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 219
¨
Foddes Jesus i december? 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 221
¨
˚
¨
Hur bor vi se pa firandet av olika dagar och hogtider? 9 9 9 9 9 9 222
195
¨
¨
¨
Guds namn – varfor det bor anvandas
och vad det betyder
˚
¨
¨
HUR lyder Psalm 83:18 (eller 83:19 i manga oversattningar) i den
¨
¨
¨
˚
utgava av Bibeln som du har? I Nya varldens oversattning av Den
˚
˚ ¨
¨
˚
heliga skrift aterges versen pa foljande satt: ”Sa att man inser
¨
¨
¨
¨
att du, vars namn ar Jehova, du ensam ar den Hogste over hela
¨
¨
jorden.” Flera andra bibeloversattningar har en liknande orda˚
¨
¨
¨
¨
lydelse. Men i manga oversattningar ar namnet Jehova utelamnat
och ersatt med titlar, till exempel ”Herren” eller ”Den Evige”. Vad
˚
¨
skall det egentligen sta i den har versen? En titel eller namnet
Jehova?
¨
˚
˚
I den har versen talas det om ett namn. Pa hebreiska, det sprak
som en stor del av Bibeln ursprungligen
˚ ¨
¨
skrevs pa, forekommer har ett unikt egennamn. Det skrivs med de hebreiska bok˚
˚
¨
staverna ˘˙˘˝ (JHWH). Pa svenska aterges
namnet vanligen med ”Jehova”. Finns det
¨
har namnet bara i en enda vers i Bibeln?
Guds namn skrivet
¨
¨
˚
Nej. Det forekommer narmare 7 000 gangmed hebreiska
¨
bokstaver
er i de hebreiska skrifternas grundtext.
¨
¨
˚
Hur viktigt ar Guds namn? Tank pa den
¨
¨
¨
¨
¨
monsterbon som Jesus Kristus larde sina larjungar. Den borjar:
˚
˚
”Var Fader i himlarna, lat ditt namn bli helgat.” (Matteus 6:9)
¨
¨ ¨
Langre fram bad Jesus till Gud: ”Fader, forharliga ditt namn.” Gud
˚
˚
¨ ¨
¨
svarade fran himlen: ”Jag bade har forharligat det och skall for¨
˚
¨
harliga det pa nytt.” (Johannes 12:28) Det ar uppenbart att Guds
¨
¨
¨
˚
¨
¨
namn ar av allra storsta betydelse. Varfor har da somliga oversat¨
¨
¨
tare utelamnat namnet i sina oversattningar av Bibeln och ersatt
det med titlar?
˚
Det verkar finnas tva huvudorsaker. En orsak som brukar anges
¨
¨ ¨
ar att vi i dag inte vet hur namnet ursprungligen uttalades. Darfor
˚
¨
¨
menar manga att det inte bor anvandas. Bibelhebreiskan skrevs
¨
¨
¨
utan vokaler. Det gor att ingen i dag med sakerhet kan saga exakt
¨
˚
¨
hur manniskor pa Bibelns tid uttalade JHWH. Men bor det hind˚
¨
˚
ra oss fran att anvanda Guds namn? Pa Bibelns tid kan namnet
¨
Jesus ha uttalats Jeshua eller mojligen Jehoshua. Ingen kan med
˘˙˘˝
196
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
¨
¨
sakerhet saga hur det uttalades. Men manniskor varlden over an¨
˚
¨
vander olika former av namnet Jesus och uttalar det pa det satt
¨
˚
˚
¨
som ar vanligt pa deras sprak. De tvekar inte att anvanda namnet
¨
¨
˚
bara for att de inte vet hur det uttalades under det forsta arhund˚
¨
˚
radet. Nagot liknande galler ocksa ditt eget namn. Om du reser
¨
¨
utomlands, kommer du formodligen att upptacka att ditt namn
˚
˚
¨
¨
uttalas annorlunda pa andra sprak. Att det ar osakert hur Guds
¨
˚
¨
¨
namn uttalades i forna tider ar alltsa inget skal till att det inte bor
¨
anvandas.
¨
En annan orsak som man ofta anger som forklaring till att man
¨
¨
¨
utelamnar Guds namn i bibeloversattningar har samband med en
˚
gammal judisk tradition. Manga judar menar att Guds namn ald¨
¨
˚
rig bor uttalas. Den uppfattningen grundar sig av allt att doma pa
¨
en feltolkning av en biblisk lag som sager: ”Du skall inte bruka
˚
¨
¨
Jehovas, din Guds, namn pa ett ovardigt satt, ty Jehova kommer
¨
¨
˚
inte att lamna den ostraffad som brukar hans namn pa ett ovar¨
digt satt.” (2 Moseboken 20:7)
¨
¨
¨
Den har lagen forbjuder missbruk av Guds namn. Men forbju¨
der den att man respektfullt anvander hans namn? Inte alls. De
som skrev de hebreiska skrifterna (”Gamla testamentet”) var trog¨
na man som levde enligt den lag som Gud hade gett israeliter¨
na. Och de anvande ofta Guds namn. Namnet finns till exempel
˚
¨
¨
med i manga psalmer som skaror av tillbedjare sjong hogt. Jehova
Gud till och med uppmanade dem som tillbad honom att anropa
hans namn, och trogna tillbedjare gjorde det. (Joel 2:32; Apostla¨
˚
¨ ¨
¨
garningarna 2:21) Kristna i var tid tvekar darfor inte att anvan˚
¨
da Guds namn pa ett respektfullt satt, precis som Jesus utan tvivel
gjorde. (Johannes 17:26)
¨
¨
¨
¨
¨
Nar bibeloversattare ersatter Guds namn med titlar gor de ett
˚
˚
¨
allvarligt misstag. De far Gud att framsta som otillganglig och
¨
¨
opersonlig, medan Bibeln daremot uppmanar manniskor att
¨
¨
¨
uppodla en ”fortrolig vanskap” med Jehova. (Psalm 25:14) Tank
˚
¨
¨
¨
˚
pa en fortrolig van som du har. Hur nara skulle ni sta varand¨
˚
ra om du aldrig fick veta hans eller hennes namn? Det ar pa lik˚
¨
¨
¨
¨
¨
nande satt med Jehova. Nar manniskor inte far mojlighet att lara
¨
˚
˚
kanna Guds namn, Jehova, hur skall de da kunna fa ett riktigt
¨
¨ ˚
¨
¨
nara forhallande till honom? Och nar Guds namn inte anvands
¨
Tillagg
197
˚
¨
¨
far manniskor inte heller veta vilken storslagen innebord namnet
˚
har. Vad betyder da Guds namn?
¨
¨
¨
¨
¨
Gud sjalv forklarade inneborden i sitt namn for sin trogne tjanare Mose. Han sade: ”Jag skall visa mig vara det som jag skall visa
¨
¨
¨
mig vara.” (2 Moseboken 3:14) Rotherhams oversattning sager:
˚
”Jag skall bli vadhelst jag behagar.” Jehova kan alltsa bli vad han
¨
¨
¨
¨
an behover bli for att genomfora sina avsikter.
¨
¨
˚ ¨
Tank dig att du kunde bli vad du an ville. Vad skulle du da gora
¨
¨
˚
for dina vanner? Om nagon av dem blev allvarligt sjuk, skulle du
¨
¨
¨
˚
kunna bli en skicklig lakare och gora din van frisk. Om nagon
¨
¨
drabbades av en ekonomisk forlust, skulle du kunna bli en rik val¨
¨
¨
gorare och losa hans problem. Men sanningen ar den att du har
¨
¨
¨
¨
begransningar nar det galler vad du kan bli. Det har vi alla. Nar du
¨
¨
studerar Bibeln kommer du att bli forundrad over att se hur Jeho¨
¨
¨
¨
va blir vad som an behovs for att kunna uppfylla sina loften. Och
¨
¨
¨
¨
han finner gladje i att anvanda sin kraft till nytta for dem som al¨
¨
skar honom. (2 Kronikeboken 16:9) De har underbara sidorna av
¨
Jehovas personlighet kan inte urskiljas av dem som inte kanner
till hans namn.
¨
Det ar klart och tydligt att namnet Jehova har sin plats i Bibeln.
¨
¨
¨
˚
Att vi kanner till dess innebord och anvander det ofta i var till¨
¨
bedjan kommer i hog grad att bidra till att vi kommer narmare
˚
var himmelske Fader, Jehova.1
˚ ¨
1 I broschyren Guds namn som skall besta for evigt, utgiven av Jehovas
˚
¨
¨
¨
vittnen, far du veta mer om Guds namn, dess innebord och varfor vi bor
¨
˚
anvanda det i var tillbedjan.
¨
¨
Hur Daniels profetia forutsager tiden
¨
for Messias ankomst
¨
˚ ¨
¨
PROFETEN Daniel levde mer an 500 ar fore Jesu fodelse. Men
¨
¨
Jehova gav Daniel upplysningar som skulle gora det mojligt
¨
att veta exakt nar Jesus skulle bli smord med helig ande och
¨
¨
¨
darigenom bli Messias (Kristus). Daniel fick hora: ”Du bor
¨
Vad lar Bibeln?
198
˚
˚
veta och ha den insikten att fran det att ordet utgar om att
˚
¨
˚
ateruppratta och ateruppbygga Jerusalem intill Messias, Le¨
˚
daren, skall det vara sju veckor, aven sextiotva veckor.” (Daniel 9:25)
¨
¨
¨
˚
For att kunna faststalla tiden for Messias ankomst maste vi
¨
˚
˚ ¨
¨
forst fa reda pa nar den period borjade som skulle leda fram
˚
˚
till Messias. Vi maste ha en utgangspunkt. Enligt profetian
¨
¨
˚
˚
¨
skulle perioden borja nar ”ordet utgar om att ateruppratta
˚
¨
¨
och ateruppbygga Jerusalem”. Nar hande det? Enligt bibel˚
skribenten Nehemja utgick ordet om att ateruppbygga mu-
”SJUTTIO VECKOR”
˚
490 ar
62 veckor
7 veckor
˚
(49 ar)
455
1 vecka
˚
(434 ar)
406
˚
”Ordet utgar om
˚
¨
att ateruppratta
... Jerusalem”
Jerusalem
˚
ateruppbyggt
& f.v.t. v.t. )
˚
(7 ar)
29
33
36
Messias
¨
framtrader
¨
Messias ”rojs
¨
ur vagen”
De ”sjuttio
veckorna”
slutar
¨
Tillagg
199
˚
rarna runt Jerusalem ”under kung Artaxerxes tjugonde ar”.
¨
(Nehemja 2:1, 5–8) Flera historiska kallor visar att Artaxerxes
¨
˚
˚
forsta hela regeringsar var ar 474 f.v.t. Hans tjugonde re˚
˚ ˚
˚
¨
geringsar var alltsa ar 455 f.v.t. Nu har vi utgangspunkten for
˚
Daniels profetia om Messias: ar 455 f.v.t.
˚
Daniel visar hur lang den period skulle vara som led¨
de fram till att ”Messias, Ledaren”, kom. Profetian namner
¨
˚
”sju veckor, aven sextiotva veckor” – sammanlagt 69 vec¨
kor. Handlar det om 69 bokstavliga veckor? Flera bibelover¨
˚
¨
˚
˚
sattningar papekar att det inte ar fraga om veckor pa sju da˚
˚
gar, utan om arsveckor. Det betyder att varje vecka bestar av
˚
¨ ¨
sju ar. Judarna i forna tider var val fortrogna med begreppet
˚
˚
arsveckor, dvs. sjuarsperioder. De firade till exempel ett sab˚
˚
batsar vart sjunde ar. (2 Moseboken 23:10, 11) De profetiska
¨
˚
˚
˚
69 veckorna ar alltsa 69 perioder pa 7 ar vardera, dvs. sam˚
manlagt 483 ar.
¨
¨
¨
¨
¨
Det enda vi behover gora nu ar att rakna. Om vi raknar
˚
˚ ˚
˚
483 ar fran ar 455 f.v.t. kommer vi till ar 29 v.t. Det var exakt
˚
˚
¨
det ar da Jesus
som Messias!1 (Lukas 3:
¨ blev dopt och smord
¨
¨
1, 2, 21, 22) Ar inte det en anmarkningsvard uppfyllelse av en
profetia i Bibeln?
˚
¨
˚
˚
¨
1 Fran 455 f.v.t. till 1 f.v.t. ar det 454 ar. Fran 1 f.v.t. till 1 v.t. ar det ett
˚
˚
˚
˚
¨
˚
¨
ar (det fanns inte nagot ar 0). Och fran 1 v.t. till 29 v.t. ar det 28 ar. Nar
¨
˚
˚
vi lagger ihop dessa tre tal (454 2 1 2 28) far vi sammanlagt 483 ar. Je¨
¨
¨
˚
˚
sus ”rojdes ur vagen”, dvs. dodades, ar 33 v.t., under den 70:e arsveckan.
˚
(Daniel 9:24, 26) Se boken Ge akt pa Daniels profetia!, kapitel 11, och
˚
uppslagsverket Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 899–901. Bada
¨
ar utgivna av Jehovas vittnen.
Jesus Kristus – den utlovade Messias
¨
¨
¨
˚
¨
FOR att hjalpa oss att forsta vem som ar Messias, den utlo˚
vade befriaren, inspirerade Jehova Gud manga av Bibelns pro¨
¨
feter att ge detaljerade upplysningar om hans fodelse, tjanst
¨
˚
¨
och dod. Alla dessa profetior uppfylldes pa Jesus Kristus. De ar
¨
Vad lar Bibeln?
200
PROFETIOR OM MESSIAS
¨
HANDELSE
PROFETIA
¨
Fodd i Judas stam
1 Moseboken 49:10 Lukas 3:23–33
¨
Fodd av en jungfru
Jesaja 7:14
Matteus 1:18–25
Avkomling av kung David
Jesaja 9:7
Matteus 1:1, 6–17
¨
Erkand av Jehova som hans Son
Psalm 2:7
Matteus 3:17
Blev inte trodd
Jesaja 53:1
Johannes 12:37, 38
˚
˚
Red in i Jerusalem pa en asna
Sakarja 9:9
Matteus 21:1–9
¨ ˚
¨
¨
Forradd av en nara van
Psalm 41:9 (10)1
Johannes 13:18, 21–30
¨ ˚
¨
Forradd for 30 silvermynt
Sakarja 11:12
Matteus 26:14–16
¨
Tyst infor sina anklagare
Jesaja 53:7
Matteus 27:11–14
¨
Lottkastning om hans klader
Psalm 22:18 (19)1
Matteus 27:35
UPPFYLLELSE
˚
¨
¨
˚ ˚
Hanad nar han hangde pa palen Psalm 22:7, 8 (8, 9)1 Matteus 27:39–43
¨
Inget ben sonderbrutet
Psalm 34:20 (21)1
Johannes 19:33, 36
Begravd bland de rika
Jesaja 53:9
Matteus 27:57–60
¨
¨
¨
Uppvackt fore forruttnelsen
Psalm 16:10
¨
Apostlagarningarna 2:24, 27
¨
¨
Upphojd till Guds hogra sida
Psalm 110:1
¨
Apostlagarningarna 7:56
¨
¨
¨
1 Siffrorna inom parentes avser verser i bibeloversattningar dar versindelningen
¨
¨
¨
¨
¨
ar annorlunda an i Nya varldens oversattning.
¨
¨
anmarkningsvart exakta och detaljerade. Vi skall belysa det ge˚ ˚
¨
¨
nom att se pa nagra profetior som forutsade handelser i samband
¨
med Messias fodelse och barndom.
¨
Profeten Jesaja forutsade att Messias skulle vara en avkomling
¨
av kung David. (Jesaja 9:7) Jesus foddes mycket riktigt i Davids
¨
slaktlinje. (Matteus 1:1, 6–17)
¨
Tillagg
201
¨
Mika, en annan av Guds profeter, forutsade att detta barn
¨
¨
skulle fodas i ”Betlehem Efrata” och med tiden bli en harska˚
¨
˚ ¨
re. (Mika 5:2) Vid den tid da Jesus foddes fanns det tva stader
˚
¨
i Israel som hette Betlehem. Den ena lag nara Nasaret i norra
˚
¨
delen av landet, och den andra lag nara Jerusalem i Juda. Det
˚
¨
Betlehem som lag nara Jerusalem kallades tidigare Efrata. Jesus
¨
¨
foddes i den staden, precis som profetian hade forutsagt! (Matteus 2:1)
¨
En annan biblisk profetia forutsade att Guds Son skulle kallas
¨
¨
”ut ur Egypten”. Nar Jesus var barn fordes han till Egypten. Ef¨
¨
˚ ˚
ter Herodes dod fordes han tillbaka till sitt hemland, och pa sa
¨
satt uppfylldes den profetian. (Hosea 11:1; Matteus 2:15)
˚
I tabellen pa sidan 200, under rubriken ”Profetia”, anges fle¨
˚
¨
¨
ra bibelstallen som innehaller detaljerade forutsagelser om Mes¨
¨
¨
sias. Jamfor dem med de bibelstallen som anges under rubriken
¨
˚
˚
”Uppfyllelse”. Det kommer att starka din tro pa att det som star
¨
i Guds ord ar sant.
¨
¨
¨
˚
˚
Nar du granskar de har bibelstallena, kom da ihag att de som
˚
¨
˚
innehaller profetior skrevs flera hundra ar innan Jesus foddes.
˚
Jesus sade: ”Allt som star skrivet om mig i Moses lag och hos pro˚
feterna och i Psalmerna maste uppfyllas.” (Lukas 24:44) Som du
kan se i din egen bibel uppfylldes verkligen alla profetiorna – in
i minsta detalj!
Sanningen om Fadern, Sonen
och den heliga anden
˚
¨
¨
˚
DE SOM tror pa treenighetslaran sager att Gud bestar av tre
¨
personer – Fadern, Sonen och den helige Ande. De sager att
¨
¨
¨
¨
alla tre ar jamlika, allsmaktiga och utan borjan. Enligt tre¨
¨
¨ ¨
enighetslaran ar darfor Fadern Gud, Sonen Gud och den he¨
˚
lige Ande Gud, men anda finns det bara en enda Gud.
˚
˚
¨
Manga som tror pa¨ treenigheten medger att de inte kan for¨ ¨
˚
¨
klara den har laran. Anda menar de att den har stod i Bibeln.
202
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
¨
¨
Det ar vart att lagga marke till att ordet ”treenighet” inte fore˚
kommer i Bibeln. Men finns tanken pa en treenighet i Bi¨
˚
˚
˚
˚
beln? For att fa svar pa den fragan skall vi se pa en bibelvers
¨
¨
¨
¨
som ofta anvands till stod for treenighetslaran.
”ORDET VAR GUD”
¨
I Johannes 1:1 sags det enligt Bibel 2000: ”I begynnelsen
fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.”
¨
Langre fram i samma kapitel visar aposteln Johannes tydligt
¨
att ”Ordet” ar Jesus. (Johannes 1:14) Men eftersom Ordet kal˚
las Gud, drar somliga slutsatsen att Sonen och Fadern maste
vara delar av samme Gud.
˚
¨
Kom ihag att den har delen av Bibeln ursprungligen skrevs
˚
¨
pa grekiska. Senare blev den grekiska texten oversatt till and˚
¨
¨
¨
¨
ra sprak. Men flera bibeloversattare har valt att inte oversatta
den sista delen av Johannes 1:1 med ”Ordet var Gud”. Var¨
for inte det? Med ledning av sina kunskaper i Bibelns grekis¨
¨
¨
ka har de kommit fram till att den har frasen skall oversat˚
¨
˚
¨ ¨
tas pa ett annat satt. Hur har de valt att aterge frasen? Har ar
˚
nagra exempel: ”Logos [Ordet] var gudomlig.” (A New Translation of the Bible, New York) ”Ordet var en gud.” (The New
Testament in an Improved Version, London) ”Ordet var ett
¨
¨ ¨
gudavasen.” (La Bible du Centenaire, Paris) Enligt de har over¨
¨
¨
¨
sattningarna ar Ordet inte Gud sjalv.1 I stallet omtalas Ordet
˚
¨
¨
som ”en gud” pa grund av sin hoga stallning bland Jehovas
¨
¨
¨
skapelser. Ordet ”gud” betyder har ”en som ar maktig”.
FLER UPPLYSNINGAR
¨
˚
De flesta forstar inte bibelgrekiska. Hur skall de som inte
¨
˚
gor det fa veta vad aposteln Johannes egentligen menade? Vi
¨
¨
¨
¨
kan ta ett exempel: En skollarare forklarar ett amne for sina
˚ ¨
¨
˚ ¨
elever. Efterat ar eleverna oeniga om hur de skall forsta for¨
¨
klaringen. Hur kan de losa problemet? De kan be lararen om
¨
˚
˚
¨
¨
fler upplysningar. Nar de far reda pa fler fakta ar det sakert
˚
˚
1 Mer information angaende Johannes 1:1 finns pa sidorna 24 och 25
¨
i Vakttornet for 1 november 2008, utgiven av Jehovas vittnen.
¨
Tillagg
203
¨
¨
¨
˚ ¨
˚
¨
˚
lattare for dem att forsta amnet. Pa liknande satt kan du fa
¨
¨
˚
¨
¨
hjalp att forsta inneborden i Johannes 1:1. Du kan vanda dig
¨
˚
till Johannes evangelium for att fa fler upplysningar om Jesu
¨
˚
¨ ¨
stallning. Att du tar reda pa mer om det har amnet kommer
¨
¨
att hjalpa dig att dra ratt slutsats.
¨
˚
Tank till exempel pa det Johannes skriver i kapitel 1, vers
¨
˚
¨
18: ”Ingen manniska har nagonsin sett Gud [den Allsmakti¨
¨
¨
ge].” Men manniskor har sett Jesus, Sonen, for Johannes sa¨
ger: ”Ordet [Jesus] blev manniska och bodde bland oss, och
˚
¨
vi sag hans harlighet.” (Johannes 1:14, Bibel 2000) Hur skul˚
¨
le da Sonen kunna vara en del av den allsmaktige Guden? Jo¨
˚
hannes sager ocksa att Ordet fanns ”hos Gud”. Men hur kan
˚
en person vara hos nagon och samtidigt vara den perso¨
¨
˚
nen? Och enligt Johannes 17:3 gor Jesus sjalv tydlig atskillnad mellan sig och sin himmelske Fader. Han kallar sin Fader
”den ende sanne Guden”. Mot slutet av sitt evangelium sam¨
¨
manfattar Johannes dessutom sin berattelse om Jesus och sa¨
ger: ”Dessa [tecken] har skrivits ner for att ni skall tro att Je¨
¨
¨
sus ar Messias, Guds Son.” (Johannes 20:31) Lagg marke till
¨
att Jesus inte kallas Gud, utan Guds Son. De har ytterligare
upplysningarna som Johannes evangelium ger oss visar hur
¨ ¨
˚
¨
vi bor forsta Johannes 1:1. Jesus, Ordet, ar ”en gud” i den be¨
¨
¨
¨
markelsen att han har en hog stallning, men han ar inte den¨
samme som den allsmaktige Guden.
¨
UPPGIFTERNA BEKRAFTAS
¨
˚
¨
˚
Tank igen pa exemplet med skollararen och eleverna. Nag¨
¨
¨
¨
¨
ra kanske fortfarande ar osakra, fast de har hort lararen for¨
¨
˚
¨
klara amnet ytterligare. Vad kan de gora da? De kan vanda
¨
¨
˚ ¨
sig till en annan larare for att fa annu fler upplysningar om
¨
¨
¨
samma amne. Om den andre lararen bekraftar det som den
¨
¨
¨
forste lararen har sagt, skulle nog de flesta eleverna vara noj¨
¨
¨
¨
da och inte langre kanna sig tveksamma. Om du inte ar sa˚
¨
ker pa vad bibelskribenten Johannes egentligen sade om for˚
¨
hallandet mellan Jesus och den allsmaktige Guden, kan du
¨
˚
¨
gora nagot liknande. Du kan vanda dig till en annan bibel¨
˚ ¨
¨
skribent for att fa annu fler upplysningar. Tank till exempel
204
¨
Vad lar Bibeln?
˚
¨
˚
pa vad Matteus skrev nar han atergav det som Jesus sade om
˚
¨
¨
slutet pa den har varldsordningen: ”Om den dagen och tim˚
¨
men vet ingen nagot, inte ens himlarnas anglar, inte ens So¨
¨
nen, utan bara Fadern.” (Matteus 24:36) Hur bekraftar de har
¨
¨
orden att Jesus inte ar den allsmaktige Guden?
¨
¨
Jesus sager att Fadern vet mer an Sonen. Men om Jesus var
¨
en del av den allsmaktige Guden, skulle han veta exakt lika
¨ ¨
mycket som sin Fader. Sonen och Fadern kan darfor inte vara
¨
¨
˚
jamlika. Men somliga sager kanske: ”Jesus
¨ hade tva naturer.
¨
¨
˚
Har talar han i egenskap av manniska.” Aven om det var sa,
¨
˚
¨
hur ar det da med den heliga anden? Om den ar en del av
¨ ¨
˚
samme Gud som Fadern, varfor sager da inte Jesus att den vet
det som Fadern vet?
¨
Allteftersom du fortsatter att studera Bibeln, kommer du
¨
˚
˚
¨
¨ ¨
att traffa pa manga fler verser som beror det har amnet. De
¨
visar tydligt vad sanningen ar om Fadern, Sonen och den
¨
heliga anden. (Psalm 90:2; Apostlagarningarna 7:55; Kolosserna 1:15)
¨
¨
Bor de kristna anvanda korset
i sin tillbedjan?
¨
¨
KORSET vordas och respekteras av miljontals manniskor. I Na¨
tionalencyklopedin kallas korset ”kristendomens framsta sym¨
¨
¨
bol”. Men ar det ratt av de kristna att anvanda korset i sin
tillbedjan?
¨
¨
¨
¨
˚
Det ar vart att lagga marke till att Jesus Kristus inte dog pa
˚
ett kors. Det grekiska ord som vanligtvis aterges med ”kors”
¨
¨
˚
ar stauros.
Det har grundbetydelsen ”en upprattstaende stolpe
˚
¨
eller pale”. I The Companion Bible sags det: ”[Stauros]
avser ald˚ ¨
rig tva trastycken som korsar varandra i en eller annan vinkel. ...
Det finns ingenting i grekiskan i NT [Nya testamentet] som ens
¨
˚ ¨
antyder att det ror sig om tva trastycken.”
˚
¨
¨
¨
Pa flera stallen anvander bibelskribenterna ett annat ord for
¨
Tillagg
205
¨
˚
¨
det redskap som Jesus avrattades pa. Det ar det grekiska or¨
det xlon. (Apostlagarningarna 5:30; 10:39; 13:29; Galaterna 3:
¨
¨
13; 1 Petrus 2:24) Det har ordet betyder helt enkelt ”tra”, ”(tim¨ ˚
¨
mer)stock”, ”trapale” eller ”trad”.
¨
I boken Das Kreuz und die Kreuzigung (Korset och korsfastel¨
¨
˚
sen) av Hermann Fulda forklaras det varfor en enkel pale ofta
¨
¨
¨ ¨
anvandes vid avrattningar: ”Det fanns emellertid inte trad over˚
¨
¨
¨
allt pa de platser som valdes for offentlig avrattning. Man grav¨ ¨
¨
de darfor ner en enkel stolpe eller bjalke en bit i marken. Vid
¨
˚
¨
denna bands eller spikades de fredlosa fast med uppatstrackta
¨
˚ ¨
hander, och ofta blev ocksa fotterna bundna eller fastspikade.”
¨
˚
Men det mest overtygande beviset kommer fran Guds ord.
¨
¨
˚
¨
Aposteln Paulus sager: ”Kristus kopte oss fria fran lagens forban¨
¨
¨
nelse genom att bli en forbannelse i stallet for oss, eftersom det
¨
¨
¨
˚
˚
¨
star skrivet: ’Forbannad ar var och en som ar upphangd pa en
¨ ˚
˚ ¨
˚
¨ ˚
trapale [”pa tra”, 1917; ”pa en trapale”, Bibel 2000].’ ” (Galaterna
¨
3:13) Paulus citerar har 5 Moseboken 21:22, 23, som klart och
˚
˚
tydligt talar om en pale, inte ett kors. Eftersom ett sadant av¨
˚
¨
rattningsredskap gjorde nagon till ”en forbannelse”, skulle det
¨
inte vara lampligt att de kristna prydde sitt hem med bilder av
¨
˚ ˚
Kristus hangd pa palen.
¨
Det finns ingenting som visar att de som bekande sig vara
¨
¨
˚
kristna anvande korset i sin tillbedjan under de forsta 300 aren
¨
˚
efter Kristi dod. Men pa 300-talet blev den hedniske kejsaren
¨
¨
Konstantin omvand till den avfalliga kristendomen, och han
¨
˚
foresprakade att korset skulle vara kristendomens symbol. Vil¨
˚
ka Konstantins motiv an var, sa hade korset ingenting med Je¨
¨
sus Kristus att gora. Korset har i sjalva verket hedniskt ursprung.
¨
¨
˚
I ett katolskt uppslagsverk sags det: ”Korset forekommer i bade
¨
forkristna och icke-kristna kulturer.” (New Catholic Encyclope¨
dia) Flera andra auktoriteter har forknippat korset med naturreligioner och hedniska sexuella riter.
¨
¨
˚
¨
¨
Varfor borjade man da anvanda den har hedniska symbolen?
¨
¨
¨
¨
Tydligen for att gora det lattare for hedningar att ta emot ”kris¨ ¨
¨
tendomen”. Men Bibeln fordomer klart och tydligt att man vor¨
dar hedniska symboler. (2 Korinthierna 6:14–18) Bibeln forbju˚
der ocksa alla former av avgudadyrkan. (2 Moseboken 20:4, 5;
206
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨ ¨
¨
1 Korinthierna 10:14) Det ar darfor av mycket goda skal som
¨
sanna kristna inte anvander korset i sin tillbedjan.1
˚
1 Fler upplysningar om korset hittar du pa sidorna 210–214 i boken
¨
Resonera med hjalp av Skrifterna, utgiven av Jehovas vittnen.
¨
˚
Herrens kvallsmaltid
¨
¨
˚
– en hogtid som ger ara at Gud
˚
¨
˚
DE KRISTNA har fatt befallning om att hogtidlighalla minnet
¨
¨
¨
˚
¨
av Kristi dod. Den har hogtiden kallas ocksa ”Herrens kvalls˚
¨ ¨
˚
¨
maltid”. (1 Korinthierna 11:20) Varfor ar den sa viktig? Nar
och hur skall den firas?
¨
¨
˚
Jesus Kristus instiftade den har hogtiden ar 33, samma
¨
˚
˚
kvall som den judiska pasken firades. Pasken firades bara en
˚
˚
˚
gang om aret, den 14:e dagen i den judiska manaden nisan.
¨
¨
Nar judarna raknade fram detta datum utgick de tydligen
˚
˚
¨
˚
¨
˚
fran vardagjamningen, da dag och natt ar lika langa. Den
˚
¨
˚
¨
nymane som var synlig narmast vardagjamningen
¨
˚
˚
markerade borjan av manaden nisan. Pasken fira˚
des 14 dagar senare, efter solnedgangen.
˚
Sedan Jesus hade firat pasken tillsammans med
¨
sina apostlar och skickat i vag Judas Iskariot, in¨
˚
¨
stiftade han Herrens kvallsmaltid. Den hogtiden
¨
˚
¨
skulle ersatta den judiska pasken och skulle dar¨
˚
˚
for firas bara en gang om aret.
¨
I Matteus evangelium berattas det: ”Jesus [tog] ett
¨
¨
¨
brod, och sedan han hade uttalat en valsignelse brot han
˚
¨
det och gav det at larjungarna och
¨
sade: ’Ta det, at. Detta betyder min kropp.’ Han tog
˚
¨
ocksa en bagare, och sedan
han hade tackat Gud gav han
˚
den at dem och sade: ’Drick av
¨
Tillagg
207
¨
¨
den, ni alla; for detta betyder mitt blod, ”forbundets blod”,
¨
˚
¨
¨ ˚
¨
som skall utgjutas for mangas rakning till forlatelse for synder.’ ” (Matteus 26:26–28)
¨
¨
Somliga tror att Jesus forvandlade brodet till sin bokstavliga kropp och vinet till sitt blod. Men Jesu kropp var fort¨
¨
farande intakt nar han skickade runt brodet. Om Jesu
¨
apostlar verkligen hade atit av hans bokstavliga kropp och
druckit hans blod, skulle det ha varit kannibalism och ett
brott mot Guds lag. (1 Moseboken 9:3, 4; 3 Moseboken 17:10)
¨
Enligt Lukas 22:20 sade Jesus: ”Denna bagare betyder det nya
¨
¨
˚
forbundet i kraft av mitt blod, som skall utgjutas till forman
¨
¨
¨
for er.” Blev bagaren bokstavligen ”det nya forbundet”? Det
¨
¨
¨
¨
skulle ha varit omojligt, eftersom ett forbund ar en overens˚
˚
kommelse, inte nagot konkret som man kan ta pa.
¨
¨
¨ ¨
¨
Brodet och vinet ar darfor bara symboler. Det osyrade bro¨
det representerar Kristi fullkomliga kropp. Jesus anvande ett
¨
¨
˚
˚
˚
¨
brod som hade blivit over fran paskmaltiden. Brodet var ba¨
kat utan surdeg (eller jast). (2 Moseboken 12:8) I Bibeln an¨
¨
¨ ¨
¨
vands surdeg som en symbol for synd eller fordarv. Brodet
¨ ¨
representerar darfor den syndfria, fullkomliga kropp som Jesus offrade. (Matteus 16:11, 12; 1 Korinthierna 5:6, 7; 1 Petrus
2:22; 1 Johannes 2:1, 2)
¨
Det roda vinet representerar Jesu blod. Detta blod ger det
¨
¨
¨
nya forbundet gallande kraft. Jesus sade att hans blod utgots
¨ ˚
¨
¨
˚
”till forlatelse for synder”. Manniskor kan alltsa bli rena i
¨
¨
¨
Guds ogon och kan trada in i det nya forbundet med Jehova.
´
¨
¨
(Hebreerna 9:14; 10:16, 17) Det har forbundet, eller avtalet,
¨
¨
¨
gor det mojligt for 144 000 trogna kristna att komma till him¨
¨
¨
¨
len. Dar skall de tjana som kungar och praster till valsignel¨
¨
se for hela manskligheten. (1 Moseboken 22:18; Jeremia 31:
31–33; 1 Petrus 2:9; Uppenbarelseboken 5:9, 10; 14:1–3)
˚
¨ ¨
¨
Vilka bor ata av brodet och dricka av vinet vid Aminnel¨
¨
¨
sen? Helt logiskt ar det bara de som ar med i det nya forbun˚
det, dvs. de som har hoppet att fa komma till himlen, som
¨
¨
¨
bor gora det. Guds heliga ande overtygar dem om att de har
blivit utvalda till att vara kungar i himlen. (Romarna 8:16)
208
¨
Vad lar Bibeln?
¨
˚
¨
¨
De ar ocksa med i forbundet om kungariket, ett forbund som
˚
Jesus har ingatt med dem. (Lukas 22:29)
¨
˚
˚
¨
Hur ar det da med dem som har hoppet att fa leva for evigt
˚
¨
i paradiset pa jorden? De lyder Jesu befallning och ar med
¨
˚
vid Herrens kvallsmaltid, men de kommer som respektfulla
¨
¨
iakttagare, inte som deltagare. Jehovas vittnen varlden over
¨
¨
˚
˚
˚
firar den har hogtiden
en
g
ang
om
aret,
efter
solnedg
angen
¨
˚
˚
¨
den 14 nisan. Aven om bara nagra fa tusen av dem bekan¨
¨
¨
ner sig ha det himmelska hoppet, ar hogtiden viktig for alla
¨
¨
˚
¨
˚
kristna. Det ar ett tillfalle da alla kan tanka pa vilken ena˚
¨
staende karlek som Jehova Gud och Jesus Kristus har visat.
(Johannes 3:16)
¨
”Sjal” och ”ande” – Vad betyder
¨
egentligen de har begreppen?
¨
˚
¨
¨
¨
VAD tanker
du pa nar du hor orden ”sjal” och ”ande”?
˚
¨
˚
¨
Manga tror att de har orden avser nagot osynligt och odod¨
ligt som finns inom oss. De tror att den har osynliga de¨
¨
¨
len av manniskan lamnar kroppen vid doden och lever vi¨
˚
˚
dare. Eftersom den uppfattningen ar sa vanlig, blir manga
¨ ˚
¨
˚
¨
¨
forvanade nar de far veta att det inte ar vad Bibeln lar. Vad
¨
˚ ¨
ar da sjalen och anden enligt Guds ord?
¨
¨
ORDET ”SJAL” SOM DET ANVANDS I BIBELN
¨
¨
¨
Vi skall forst undersoka begreppet ”sjal”. Du kommer
˚
˚
kanske ihag att Bibeln ursprungligen skrevs pa hebreiska
˚
och grekiska. De ord i Bibelns grundtext som ofta har ater¨ ¨
getts med ”sjal” ar det hebreiska ordet n efesh och det grekis¯
¨
˚
¨
¨
ka ordet psykhe.
De har tva orden forekommer mer an 800
¨
¨
¨
˚
ganger i Bibeln, och i Nya varldens oversattning har de kon˚
¨
¨
¨
sekvent atergetts med ”sjal”. Nar du undersoker hur ordet
¨
¨
”sjal” anvands i Bibeln, kommer du att se att det huvudsak¨
ligen avser 1) manniskor, 2) djur och 3) det liv som en per-
¨
Tillagg
209
˚ ˚
¨
¨
son eller ett djur har. Vi skall se pa nagra bibelstallen dar or¨
¨
¨
det ”sjal” anvands i de har tre betydelserna.
¨
˚
˚
¨
Manniskor. ”I Noas dagar ... [blev] nagra fa, det vill saga
˚
¨
atta sjalar, tryggt ... burna igenom vattnet.” (1 Petrus 3:20)
¨ ¨
¨
˚
¨
¨
Har ar det tydligt att ordet ”sjal” star for manniskor – Noa,
¨
hans hustru, hans tre soner och deras hustrur. Och i 2 Mose¨
˚
boken 16:16 namns nagra anvisningar som israeliterna fick
¨
¨
˚
nar det gallde att samla manna: ”Samla upp nagot av det ...
¨
¨
efter det antal sjalar som var och en av er har i sitt talt.” Hur
˚ ˚
˚
mycket manna de skulle samla berodde alltsa pa hur manga
˚
˚
personer det fanns i varje familj. Nagra andra exempel pa att
¨
¨
˚
¨
Bibeln anvander ordet ”sjal” med avseende pa manniskor
¨
finns i 1 Moseboken 46:18; Josua 11:11; Apostlagarningarna
27:37 och Romarna 13:1.
¨
¨
Djur. I Bibelns skapelseberattelse laser vi: ”Gud sade vida˚
¨
re: ’Ma det i vattnet vimla fram ett vimmel av levande sja˚
¨
lar, och ma flygande skapelser flyga over jorden i himlens
¨
˚
oppna rymd.’ Och Gud sade vidare: ’Ma jorden frambringa
¨
levande sjalar enligt deras arter, husdjur och andra djur som
¨
ror sig och jordens vilda djur enligt deras arter.’ Och det blev
˚
¨
˚
sa.” (1 Moseboken 1:20, 24) I de har verserna omtalas bade
¨
˚
fiskar, husdjur och vilda djur som sjalar. Faglar och andra
˚
¨
djur kallas ocksa sjalar i 1 Moseboken 9:10; 3 Moseboken
11:46 och 4 Moseboken 31:28.
˚ ˚
¨
¨
Det liv som en person har. Pa nagra stallen anvands or¨
det ”sjal” i betydelsen ”liv som en person”. Jehova sade till
¨
¨ ¨
¨
Mose: ”Alla de man som jagade din sjal ar doda.” (2 Moseboken 4:19) Vad var det Moses fiender jagade? De var ute
¨
¨
¨
˚
efter hans liv. Nar Bibeln berattar om det tillfalle da Rakel
¨
¨
¨
¨
˚
fodde sin son Benjamin sager den att ”hennes sjal holl pa
˚
¨
att ga ut – ty hon dog”. (1 Moseboken 35:16–19) Rakel for¨
˚ ˚
¨
¨
lorade livet. Tank ocksa pa Jesu ord: ”Jag ar den ratte her¨
¨
¨
˚
¨
˚
den; den ratte herden ger ut sin sjal till forman for faren.”
¨
¨
¨
(Johannes 10:11) Jesus gav sin sjal, dvs. sitt liv, for manni¨
¨
¨
skorna. I de har bibelverserna ar det tydligt att ordet ”sjal”
¨
¨
anvands i betydelsen ”liv som en person”. Fler exempel dar
210
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
ordet ”sjal” har den har inneborden hittar du i 1 Kungaboken 17:17–23; Matteus 10:39; Johannes 15:13 och Apostla¨
garningarna 20:10.
¨
¨
Som du kommer att se nar du fortsatter att studera Bi¨
¨
˚ ˚
¨
beln, forekommer ordet ”sjal” inte pa nagot stalle tillsam¨
¨
¨
mans med orden ”ododlig” eller ”evig”. Bibeln sager tvart¨ ¨
¨
¨
om att en sjal ar dodlig, dvs. att den kan do. (Hesekiel 18:
¨ ¨
¨
¨
¨
¨
¨
4, 20) Darfor kallar Bibeln en som ar dod for en ”dod sjal”.
(3 Moseboken 21:11)
VAD SOM AVSES MED BEGREPPET ”ANDE”
˚
¨
Vi skall nu se pa hur Bibeln anvander ordet ”ande”. Som¨
¨
¨
˚
liga tror att ”ande” bara ar ett annat ord for ”sjal”. Men sa
¨
¨
¨
˚
ar det inte. Bibeln visar tydligt att ”ande” och ”sjal” ar tva
¨
olika begrepp. Vad ar skillnaden?
˚
˚
˚
De ord i Bibelns grundtext som manga ganger har ater¨
getts med ”ande” ar det hebreiska ordet ruach
och det gre
¨
¨
kiska ordet pneuma. Bibeln sjalv visar vad de har orden av¨
ser. I Psalm 104:29 sags det: ”Du [Jehova] tar bort deras
¨
¨
˚
ande [ruach]
– de dor och vander ater till stoft.” Och i Jakob
˚
¨
¨
2:26 star det att ”kroppen utan ande [pneuma] ar dod”. I de
¨
˚
˚
har verserna avser alltsa ”ande” det som ger liv at en kropp.
¨
¨
¨ ¨ ¨
¨
Utan ande ar kroppen dod. Darfor oversatts ordet ruach
inte
˚
bara med ”ande” i Bibeln utan ocksa med ”kraft” i uttrycket
˚
”livskraft”. Ett exempel pa detta har vi i det som Gud sade
¨
¨
˚
˚
om den stora oversvamningen pa Noas tid: ”Jag later den
¨
¨
¨
stora oversvamningen komma med sina vattenmassor over
¨
¨ ¨
¨
¨
jorden for att bringa fordarv over allt kott under himlen, allt
¨
som livskraften [”-kraften”: ruach]
ar verksam i.” (1 Mose
¨
˚ ˚
boken 6:17; 7:15, 22) Det ar alltsa fraga om en osynlig kraft
˚
(livsgnistan) som ger liv at alla levande skapelser.
¨
¨
Sjalen och anden ar inte ett och detsamma. Kroppen be¨
¨
˚
¨
¨
hover anden ungefar pa samma satt som en radio behover
¨
¨
˚
elektricitet – dvs. for att fungera. Tank till exempel pa en
¨
¨
¨
˚
barbar radio. Nar du satter i batterier i en sadan radio och
¨
˚
satter pa den, ger elektriciteten som finns lagrad i batterier˚
¨
˚
¨
¨
na sa att saga liv at radion. Utan batterier ar radion dod. Och
¨
Tillagg
211
˚
¨
¨
en radio som far strom genom ett vagguttag slutar fungera
¨
˚
¨
¨
nar man drar ur kontakten. Pa liknande satt ar anden den
˚
kraft som ger var kropp liv. Och precis som elektriciteten
¨
¨
¨
har anden inga kanslor och kan inte tanka. Det ar en oper¨
sonlig kraft. Men nar den anden, dvs. livskraften, tas bort,
¨
¨
˚
¨
dor kroppen och ”vander ater till stoft”, som vi laste tidigare
i Psalm 104.
¨
¨
¨
¨
I Predikaren 12:7 namns vad som hander nar manniskan
¨
˚
¨
¨
dor: ”Stoftet [kroppen] atervander till jorden, dar det tidi˚
¨
gare var, och anden atervander till den sanne Guden, som
¨
¨
¨
gav den.” Nar anden, livskraften, lamnar kroppen, dor krop˚
¨
˚
pen och atervander till jorden som den kom fran. Och livs˚
¨
˚
kraften atervander till Gud som den kom fran. (Job 34:14,
15; Psalm 36:9) Det betyder inte att livskraften bokstavligen
¨
far genom rymden upp till himlen. Det betyder att for den
¨ ¨
som dor ar allt hopp om framtida liv beroende av Jehova
¨
˚
¨
¨
¨
Gud. Hans liv ar sa att saga i Guds hander. Det ar bara ge˚
nom Guds makt som anden, livskraften, kan ges tillbaka, sa
att personen blir levande igen.
¨
¨
¨
Det ar verkligen till stor trost att veta att det ar precis vad
¨
¨
Gud kommer att gora for alla som vilar i ”minnesgravarna”.
¨
˚
(Johannes 5:28, 29) Vid tiden for uppstandelsen kommer
˚
¨
Jehova att skapa en ny kropp at en person som sover i do¨
den och gora den levande genom att ge den ande, livskraft.
Vilken lycklig tid det kommer att bli!
¨
¨
Om du vill lara dig mer om hur orden ”sjal” och ”ande”
¨
anvands i Bibeln, hittar
du fler upplysningar i bro¨
schyren Vad hander med
¨
¨
oss nar vi dor? och i boken
¨
Resonera med hjalp av Skrifterna (sidorna 29–33 och
˚
346–350), bada utgivna av
Jehovas vittnen.
212
¨
Vad ar Sheol och Hades?
¯
¨
I BIBELNS grundtext forekommer det hebreiska ordet she’ol
¯
¨
och det motsvarande grekiska ordet haides (las: hades)
mer
¨
˚
˚
¨ ¨
¨
˚
an 70 ganger. Bada orden ar forknippade med doden. Manga
¨
¨
˚
¨
˚
svenska oversattningar aterger dem med ”dodsriket”. Pa de
˚
˚
˚
flesta sprak finns det inte nagra ord som far fram den exakta
¨
¨
inneborden i det hebreiska och det grekiska ordet. Nya varl¨
¨
¨
¨ ¨
dens oversattning anvander darfor orden ”Sheol” och ”Ha¨
des”. Vad betyder egentligen de har orden? Vi skall se hur de
¨
˚
¨
anvands pa olika stallen i Bibeln.
¨
I Predikaren 9:10 sags det: ”Det finns ingen verksamhet el¨
ler planlaggning eller kunskap eller vishet i Sheol, den plats
˚
¨
¨
dit du gar.” Betyder det har att Sheol avser en viss bestamd
¨
˚
¨
˚
¨
gravplats dar man har begravt nagon narstaende? Nej. Nar
¨
Bibeln talar om en enskild gravplats anvander den andra
¯
¯
hebreiska och grekiska ord, inte she’ol
och haides. (1 Mose¨
boken 23:7–9; Matteus 28:1) Bibeln anvander inte heller
¨
¨
ordet ”Sheol” om en grav dar flera personer ar begravda
tillsammans, till exempel en familjegrav eller en massgrav.
(1 Moseboken 49:30, 31)
¨
˚ ¨
˚
Vad ar det da for plats som ordet ”Sheol” syftar pa? Guds
˚
ord visar att ”Sheol”, eller ”Hades”, avser nagot mycket mer
¨
omfattande an till och med en stor massgrav. I Jesaja 5:14,
¨
¨
¨
till exempel, sags det att Sheol ar ”rymligt” och har ”sparrat
¨
˚
¨
upp sitt gap utan grans”. Trots att Sheol redan sa att saga har
¨
¨
slukat ett orakneligt antal doda, tycks det alltid hungra efter
˚
˚
fler. (Ordspraksboken 30:15, 16) Till skillnad fran bokstav¨
¨
¨
liga gravar som bara har plats for ett begransat antal doda,
¨
˚
blir ”Sheol ... aldrig matt”. (Ordspraksboken 27:20) Det be¨
tyder att Sheol aldrig blir fullt. Det har inga granser. Sheol,
¨
¨ ¨
˚
¨
eller Hades, ar darfor ingen bokstavlig plats pa ett bestamt
¨
¨
¨
stalle. Det ar mansklighetens gemensamma grav, den bild¨
¨
¨
liga plats dar de flesta avlidna manniskor sover i doden.
¨
˚
¨
¨
¨
˚
Bibelns lara om uppstandelsen hjalper oss att battre forsta
¨
vad ”Sheol” och ”Hades” avser. Guds ord forknippar Sheol
¨
Tillagg
213
¨
och Hades med det slags dod som det kommer att bli en
˚
˚
¨
uppstandelse fran.1 (Job 14:13; Apostlagarningarna 2:31;
˚
Uppenbarelseboken 20:13) Guds ord visar ocksa att de som
¨
¨
ar i Sheol, eller Hades, inte bara innefattar dem som har tja˚
˚
¨
nat Jehova, utan ocksa manga som inte har tjanat honom.
¨
¨ ¨
(1 Moseboken 37:35; Psalm 55:15) Bibeln lar darfor att det
˚
¨
˚
¨ ¨
skall bli ”en uppstandelse for bade de rattfardiga och de
¨ ¨
¨
orattfardiga”. (Apostlagarningarna 24:15)
¨
˚
˚
¨
¨
1 De doda som inte far en uppstandelse sags daremot vara ”i Gehen¨
na”, inte i Sheol, eller Hades. (Matteus 5:30; 10:28; 23:33) Precis som nar
¨
¨
det galler Sheol och Hades, ar Gehenna inte en bokstavlig plats.
¨
Vad ar domens dag?
¨
¨
˚
¨
HUR forestaller du dig domens dag? Manga tanker sig miljar¨
¨
¨
˚
der sjalar som en efter en fors fram infor Guds tron och far
¨
sin dom. En del belonas med himmelsk salighet, medan and¨
˚
ra doms till evig pina. Men Bibeln malar upp en helt annan
¨
bild av domens dag. Guds ord framstaller den inte som en fa˚
¨
sansfull tid, utan som en tid av hopp och aterstallelse.
¨
I Uppenbarelseboken 20:11, 12 laser vi aposteln Johannes
˚
beskrivning av domens dag: ”Jag sag en stor vit tron och ho˚
¨
nom som satt pa den. For hans ansikte flydde jorden och him¨
˚
¨
len, och det fanns ingen plats for dem. Och jag sag de doda, de
˚
˚
¨
¨
stora och de sma, sta infor tronen, och skriftrullar oppnades.
¨
¨
Men en annan skriftrulle oppnades; det ar livets skriftrulle.
¨
¨
Och de doda blev domda efter vad som stod skrivet i skrift¨
¨
rullarna, enligt sina garningar.” Vem ar den domare som om¨
talas har?
¨
¨
¨
Det ar Jehova Gud, mansklighetens hogste Domare. Men
¨
¨
¨
˚
˚
˚
sjalva domandet overlater han at nagon annan. Enligt Apost¨
lagarningarna 17:31 sade aposteln Paulus att Gud ”har fast¨
˚
¨
¨
stallt en dag pa vilken han har for avsikt att doma den be¨ ¨
bodda jorden i rattfardighet genom en man som han har
214
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
¨
˚
forordnat”. Denne forordnade domare ar den uppstandne Je¨
¨
˚
sus Kristus. (Johannes 5:22) Nar borjar da domens dag? Hur
¨
lange varar den?
¨
Uppenbarelseboken visar att domens dag borjar efter kriget
¨
¨
˚
vid Harmageddon, nar Satans varldsordning har utplanats.1
(Uppenbarelseboken 16:14, 16; 19:19–20:3) Efter Harmaged˚
¨
don kommer Satan och hans demoner att hallas fangslade i
˚
en avgrund i tusen ar. Under den tiden kommer Kristi 144 000
¨
medarvingar att vara domare och harska ”som kungar till˚
sammans med Kristus i tusen ar”. (Uppenbarelseboken 14:
1–3; 20:1–4; Romarna 8:17) Domens dag varar inte bara 24
˚
timmar. Den varar i tusen ar.
¨
˚
¨
Under den har tusenarsperioden skall Jesus Kristus ”doma
¨
¨
levande och doda”. (2 Timoteus 4:1) ”De levande” ar den
¨
”stora skaran” som overlever Harmageddon. (Uppenbarelse˚
¨
˚
¨
boken 7:9–17) Aposteln Johannes sag ”de doda ... sta infor
¨
[domar]tronen”. Som Jesus lovade skall ”alla som ar i minnes¨
¨
gravarna ... hora hans rost och komma ut” genom att bli upp¨
˚
¨
¨
vackta fran de doda. (Johannes 5:28, 29; Apostlagarningarna
¨
24:15) Men vad ligger till grund for domen?
˚
¨
Aposteln Johannes sag i sin syn att ”skriftrullar oppnades”
¨
¨
och att ”de doda blev domda efter vad som stod skrivet i
¨
¨
skriftrullarna, enligt sina garningar”. Handlar det har om de
¨
¨
garningar som de gjorde i det forflutna? Nej, domen kommer
˚
¨
inte att grundas pa det manniskor gjorde innan de dog. Hur
¨
¨
vet vi det? Bibeln sager: ”Den som har dott har ... blivit fri¨
˚
˚
¨
kand fran sin synd.” (Romarna 6:7) De som uppstar borjar ett
¨
¨
nytt liv – det forflutna kommer inte att anvandas emot dem.
˚
¨ ¨
˚
¨
˚
Skriftrullarna maste darfor syfta pa de krav som Gud staller pa
˚
¨
˚
¨
˚
dem efter det att de har uppstatt. For att fa leva for evigt maste
˚
¨
˚ ¨
bade de som overlever Harmageddon och de som uppstar rat¨
ta sig efter Guds bud, daribland de nya anvisningar som han
˚
¨
kan komma att uppenbara under de tusen aren. Manniskor
˚
¨
˚
¨
kommer alltsa att domas pa grundval av det de gor under domens dag.
1 Fler upplysningar om Harmageddon hittar du i uppslagsverket Insight on the Scriptures, band 1, sidorna 594, 595, 1037 och 1038, och i ka˚
pitel 20 i boken Tillbe den ende sanne Guden, bada utgivna av Jehovas
vittnen.
¨
Tillagg
215
¨
¨
Domens dag kommer att ge miljarder manniskor mojlighet
¨
¨
˚
¨
¨
¨
att for forsta gangen lara kanna Guds vilja och ratta sig efter
den. Det betyder att ett stort undervisningsarbete kommer att
¨
˚
˚
aga rum. Ja, da kommer ”det fruktbara landets invanare [att
¨
¨ ¨
lara sig] rattfardighet”. (Jesaja 26:9) Men alla kommer¨ inte att
¨
¨
vilja ratta sig efter Guds vilja. I Jesaja 26:10 sags det: ”Aven om
¨
¨ ¨
ynnest skulle visas den ondskefulle, lar han sig inte rattfardig¨
het. I redbarhetens land handlar han oratt och ser inte Jeho¨
¨
¨
vas hoghet.” Dessa ondskefulla kommer att tillintetgoras for
evigt under domens dag. (Jesaja 65:20)
¨
˚
Vid slutet av domens dag kommer de manniskor som da le˚
¨
ver att ha fatt ”liv” i ordets fulla bemarkelse i och med att de
˚
har blivit fullkomliga. (Uppenbarelseboken 20:5) Pa domens
¨
˚ ¨
dag skall manskligheten alltsa foras tillbaka till det fullkomli˚
¨
¨
ga tillstand som de forsta manniskorna ursprungligen befann sig i. (1 Korinthierna 15:24–28) Sedan kommer ett slut¨
¨
¨
˚
¨
ligt prov. Satan slapps los ur sitt fangelse och far mojlighet att
¨
˚
¨ ¨
forsoka vilseleda manniskorna en sista gang. (Uppenbarelse¨
˚
boken 20:3, 7–10) De som inte ger vika for honom far vara
¨
¨
med om den fullstandiga uppfyllelsen av Bibelns lofte: ”De
¨ ¨
¨
˚
rattfardiga skall ta jorden i besittning, de skall bo for evigt pa
¨
den.” (Psalm 37:29) Ja, domens dag kommer att bli till valsig¨
¨
nelse for alla trogna manniskor!
˚
1914 – ett viktigt ar
enligt Bibelns profetior
˚
¨
¨
FLERA artionden fore 1914 framholl bibelforskare att bety¨
¨
˚
¨
delsefulla handelser skulle intraffa det aret. Vad var det for
¨
¨
¨
handelser? Och vad ar det Bibeln sager som visar att 1914
˚
˚
skulle bli ett sa viktigt ar?
Enligt Lukas 21:24 sade Jesus: ”Jerusalem skall trampas ner
¨
av nationerna tills nationernas faststallda tider [”hedningar¨
nas tider”, 1917] har lopt ut.” Jerusalem hade varit den
¨
Vad lar Bibeln?
216
¨
¨
judiska nationens huvudstad – regeringssate for kungarna i
¨
˚
den slaktlinje som utgick fran kung David. (Psalm 48:1, 2) De
¨
¨
¨
har kungarna var unika jamfort med andra nationers ledare.
˚
¨
¨
De satt pa ”Jehovas tron” som representanter for Gud sjalv.
¨
¨ ¨
¨
(1 Kronikeboken 29:23) Jerusalem var darfor en symbol for
¨
Jehovas herravalde.
¨
¨
¨
Men nar och hur borjade Guds herravalde ”trampas ner av
¨
˚
¨
¨
nationerna”? Det intraffade ar 607 f.v.t., nar Jerusalem erov¨
˚
˚
rades av babylonierna. Nu satt det inte langre nagon pa ”Je¨
hovas tron”. Det blev ett avbrott i raden av kungar som har˚
stammade fran David. (2 Kungaboken 25:1–26) Skulle det
¨
¨
˚
har nertrampandet fortsatta i all framtid? Nej. Angaende Je¨
rusalems siste kung, Sidkia, forutsade Hesekiel: ”Ta av tur¨
banen, och lyft av kronan. ... Inte heller detta skall tillhora
˚
¨ ¨
¨
nagon, forran han kommer som har den lagliga ratten, och
”SJU TIDER”
˚
2 520 ar
˚
606 1/4 ar
˚
1913 3/4 ar
Oktober 607 f.v.t. till
31 december 1 f.v.t.
1 januari 1 v.t. till
oktober 1914
607
”Jerusalem skall
trampas ner av
nationerna”
& f.v.t. v.t. )
1914
”Han kommer som har
¨
den lagliga ratten”
¨
Tillagg
217
˚
jag skall ge det at honom.” (Hesekiel 21:26, 27) Den som har
¨
¨
”den lagliga ratten” till Davids krona ar Jesus Kristus. (Lukas
˚
¨
¨
1:32, 33) Nertrampandet skulle alltsa upphora nar Jesus blev
kung.
¨
¨
¨
Nar skulle den viktiga handelsen aga rum? Jesus sade att
¨
¨
hedningarna skulle harska under en bestamd tidsperiod. Det
¨
¨
˚
fjarde kapitlet i Daniels bok ger oss nyckeln till att forsta
˚
¨
¨
¨
hur lang den har perioden skulle vara. Det berattas dar om
¨
en profetisk drom som Nebukadnessar, Babylons kung, hade.
˚
¨
Han sag ett kolossalt trad som blev nerhugget. Stubben kun¨
¨
de inte vaxa, eftersom den var bunden med band av jarn
¨
˚
¨
och koppar. En angel sade: ”Sju tider skall ga fram over den.”
(Daniel 4:10–16)
¨
¨
¨
I Bibeln ar trad ibland en bild av herravalde. (Hesekiel 17:
¨
¨
22–24; 31:2–5) Att det symboliska tradet blev nerhugget ar
¨ ¨
¨
˚
darfor en bild av hur Guds herravalde, sa som det kom till uttryck genom kungarna i Jerusalem, skulle avbrytas. Men sy¨
nen visade att nertrampandet av Jerusalem skulle vara tillfal˚ ˚
˚
¨
ligt – det skulle paga i ”sju tider”. Hur lang tidsperiod ar det?
Uppenbarelseboken 12:6, 14 visar att tre och en halv tid
¨
¨ ¨
˚
motsvarar ”1 260 dagar”. ”Sju tider” ar darfor en dubbelt sa
˚
lang period, dvs. 2 520 dagar. Men de hedniska nationerna
¨
¨
slutade inte ”trampa ner” Guds herravalde nar det bara hade
˚
˚
¨ ¨
gatt 2 520 dagar efter Jerusalems fall. Profetian maste darfor
¨
¨
omfatta en mycket langre tidsperiod. Med stod av 4 Mose¨
¨
boken 14:34 och Hesekiel 4:6, dar det talas om ”en dag for ett
˚
˚
¨
ar”, kan vi dra slutsatsen att ”sju tider” ar 2 520 ar.
˚
¨
˚
¨
De 2 520 aren borjade i oktober ar 607 f.v.t., nar Jerusalem
¨
¨
¨
foll for babylonierna och kungen i Davids slaktlinje blev av˚
¨
satt. Perioden slutade i oktober 1914. Da utlopte ”nationernas
¨
faststallda tider”, och Jesus Kristus blev insatt som Guds kung
i himlen.1 (Psalm 2:1–6; Daniel 7:13, 14)
˚
˚
˚
¨
˚
˚
1 Fran oktober ar 607 f.v.t. till oktober ar 1 f.v.t. ar det 606 ar. Fran ok˚
¨
˚
tober ar 1 f.v.t. till oktober 1914 v.t. ar det 1914 ar, eftersom det inte finns
˚
˚
¨
¨
˚
˚
˚
˚
nagot ar 0. Nar vi lagger ihop 606 ar och 1914 ar, far vi 2 520 ar. Upplys˚
ningar om Jerusalems fall ar 607 f.v.t. hittar du i artikeln ”Chronology”
i uppslagsverket Insight on the Scriptures, utgivet av Jehovas vittnen.
218
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
Precis som Jesus forutsade har hans ”narvaro” som him¨
¨
¨
melsk kung kannetecknats av dramatiska handelser i varlden
¨
¨
– krig, hungersnod, jordbavningar, farsoter. (Matteus 24:3–8;
¨
Lukas 21:11) Dessa handelser visar tydligt att 1914 verkligen
˚
˚
¨
var det ar da Guds himmelska kungarike upprattades och ”de
¨
¨
¨
sista dagarna” for den nuvarande onda varldsordningen borjade. (2 Timoteus 3:1–5)
¨ ¨
¨
Vem ar arkeangeln Mikael?
¨
DEN andevarelse som kallas Mikael namns inte ofta i Bi¨
beln. Men nar han omtalas beskrivs han som en aktiv per¨
¨
son. I Daniels bok sags det att Mikael strider mot onda ang¨
lar. Enligt Judas brev tvistar han med Satan, Djavulen,
¨
¨
och i Uppenbarelseboken berattas det att han for krig mot
¨
¨
Djavulen och hans demoner. Genom att forsvara Jehovas
¨
¨
herravalde och bekampa hans fiender lever Mikael upp till
¨
¨
¨
inneborden i sitt namn – ”Vem ar som Gud?” Men vem ar
Mikael?
¨
¨
¨
Personer ar ibland kanda under mer an ett namn. Patriar¨
˚ ¨
ken Jakob, till exempel, ar ocksa kand som Israel, och apos¨
˚ ¨
teln Petrus ar ocksa kand som Simon. (1 Moseboken 49:
˚
¨ ¨
1, 2; Matteus 10:2) Pa samma satt ar Mikael tydligen ett an˚
¨
˚
nat namn pa Jesus Kristus, fore och efter hans liv pa jorden.
˚ ˚
¨
Vi skall se pa nagra bibliska skal till att vi kan dra den slutsatsen.
¨
¨
¨
¨
Arkeangel. Guds ord omtalar Mikael som ”arkeangeln”,
¨
¨
¨
¨
dvs. ”den framste angeln”. (Judas, vers 9) Lagg marke till att
¨
¨
¨
˚
Mikael kallas arkeangeln – i bestamd form. Det tyder pa att
˚
¨
¨
¨
¨
det bara finns en sadan angel. Ordet ”arkeangel” forekom¨
mer bara i ental i Bibeln, aldrig i flertal. Dessutom forknip¨
¨
¨
˚
pas Jesus med stallningen som arkeangel. Om den uppstand¨
ne Herren Jesus Kristus sags det i 1 Thessalonikerna 4:16:
¨
˚
”Herren sjalv skall stiga ner fran himlen med ett befallande
¨
Tillagg
219
¨
¨
¨
¨
˚
rop, med en arkeangels rost.” Jesu rost beskrivs alltsa som en
¨
¨
¨
¨
¨
¨ ¨
¨
arkeangels rost. Det har bibelstallet antyder darfor att det ar
¨ ¨
¨
Jesus som ar arkeangeln Mikael.
¨ ¨
¨
¨
Harforare. Bibeln sager att ”Mikael och hans anglar gav sig
¨
i strid med draken ... och dess anglar”. (Uppenbarelseboken
¨
˚
¨
¨
¨
¨
12:7) Mikael ar alltsa anforare for en har av trogna anglar.
˚
¨
¨
I Uppenbarelseboken beskrivs ocksa Jesus som anforare for
¨
¨
en har av trogna anglar. (Uppenbarelseboken 19:14–16) Och
¨
¨
aposteln Paulus namner ”Herren Jesus” och hans ”maktiga
¨
˚ ˚
anglar”. (2 Thessalonikerna 1:7) Bibeln talar alltsa bade om
¨
¨
Mikael och hans anglar och om Jesus och hans anglar. (Matteus 13:41; 16:27; 24:31; 1 Petrus 3:22) Eftersom Guds ord
˚ ˚
¨
˚ ¨
inte pa nagot stalle antyder att det finns tva harar av trogna
¨
¨
anglar i himlen – den ena anford av Mikael och den andra
¨
¨
anford av Jesus – ar det logiskt att dra slutsatsen att Mikael
¨
˚
¨
¨
inte ar nagon annan an Jesus Kristus i hans himmelska stallning.1
˚
1 Fler upplysningar som visar att namnet Mikael syftar pa Guds Son
hittar du i uppslagsverket Insight on the Scriptures (band 2, sidorna 393
och 394), utgivet av Jehovas vittnen.
¨
Vad ar ”det stora Babylon”?
˚
UPPENBARELSEBOKEN innehaller ord och uttryck som inte
skall uppfattas bokstavligt. (Uppenbarelseboken 1:1) Den be¨
rattar till exempel om en kvinna som har namnet ”det stora
˚
¨
¨
˚
Babylon” skrivet pa sin panna. Den har kvinnan sags sitta pa
”skaror och nationer”. (Uppenbarelseboken 17:1, 5, 15) Efter¨
˚
som ingen bokstavlig kvinna skulle kunna gora det, maste det
˚
stora Babylon vara en symbolisk kvinna. Vad representerar da
det stora Babylon?
I Uppenbarelseboken 17:18 omtalas samma symboliska
¨
¨
kvinna som ”den stora stad som har kungavalde over jordens
˚
¨
˚
kungar”. Ordet ”stad” tyder pa att det ar fraga om en orga¨
niserad grupp manniskor. Eftersom denna ”stora stad” har
220
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
˚
herravalde over ”jordens kungar”, maste kvinnan som kallas
¨
det stora Babylon vara ett inflytelserikt system som ar verk¨
¨
¨
¨
samt over hela varlden. Det kan med ratta kallas ett varlds¨
¨
¨
¨
¨
¨
¨
¨
valde. Vad for slags varldsvalde? Ett religiost varldsvalde. Lagg
¨
˚
marke till hur nagra andra verser i Uppenbarelseboken som
¨ ¨
¨
¨
har med det har amnet att gora hjalper oss att dra den slutsatsen.
¨
¨
Ett varldsvalde kan vara politiskt, kommersiellt eller re¨
¨
ligiost. Kvinnan som kallas det stora Babylon ar inte ett
¨
¨
¨
politiskt varldsvalde, eftersom Guds ord sager att ”jordens
¨
˚
kungar”, dvs. de politiska elementen i varlden, har ”begatt
˚
otukt” med henne. Hennes otukt syftar pa de allianser hon
˚
¨
¨
¨
¨
har ingatt med varldens harskare och ar forklaringen till att
¨
hon kallas ”den stora skokan”. (Uppenbarelseboken 17:1, 2;
Jakob 4:4)
¨
¨
Det stora Babylon kan inte vara ett kommersiellt varldsval¨
¨
de, eftersom ”jordens ... kopman”, som representerar de kom¨
¨
¨
mersiella elementen, kommer att sorja over henne nar hon
¨
˚
¨
blir tillintetgjord. Ja, det sags att bade kungarna och kop¨
˚
˚
˚
mannen star och betraktar det stora Babylon ”pa avstand”.
¨
¨ ¨
(Uppenbarelseboken 18:3, 9, 10, 15–17) Det ar darfor rimligt
¨
¨
¨
att dra slutsatsen att det stora Babylon ar ett religiost varlds¨
valde, inte ett politiskt eller kommersiellt.
˚
¨
¨
˚
¨
Nagot annat som bekraftar att det ar fraga om ett religiost
¨
¨
¨
valde ar att det sags att det stora Babylon vilseleder alla na¨
tionerna genom sitt ”utovande av spiritism”. (Uppenbarelse¨
boken 18:23) Eftersom alla former av spiritism ar av reli¨
¨
¨
¨ ˚
gios natur och ar demoninspirerade, ar det inte forvanande
¨
att Bibeln kallar det stora Babylon ”en boningsort for demoner”. (Uppenbarelseboken 18:2; 5 Moseboken 18:10–12) Det
¨
¨
¨
¨
˚
har varldsvaldet sags ocksa aktivt motarbeta den sanna reli¨ ¨
gionen. Det forfoljer ”profeter” och ”heliga”. (Uppenbarelseboken 18:24) Ja, kvinnan som kallas det stora Babylon hatar
˚
˚
¨ ¨
den sanna religionen sa mycket att hon valdsamt forfoljer och
¨
till och med dodar ”Jesu vittnen”. (Uppenbarelseboken 17:6)
¨
¨ ¨
Det ar darfor tydligt att kvinnan som kallas det stora Babylon
¨
¨
¨
ar en bild av den falska religionens varldsvalde, som omfattar
˚
alla religioner som star i opposition mot Jehova Gud.
221
¨
Foddes Jesus i december?
¨
¨
¨
BIBELN talar inte om for oss nar Jesus foddes. Men den ger
¨
¨
oss goda skal att dra slutsatsen att han inte foddes i december.
¨
˚
¨
¨ ˚
Vi kan tanka pa hur vaderforhallandena var vid den ti˚ ˚
¨
¨
˚
den pa aret i Betlehem, dar Jesus foddes. Den judiska manaden kislev (som motsvarar november/december) var en kall
˚
¨
˚
och regnig manad. Nasta manad, tebet (december/januari),
˚
˚
˚
¨
¨
var arets kallaste manad, da det ibland foll sno i bergstrak¨
¨
terna. Vi skall se vad Bibeln sager om klimatet i det har om˚
radet.
˚
Bibelskribenten Esra visar att kislev var en manad som var
¨
¨
¨
kand for att vara kall och regnig. Sedan Esra berattat att en
˚
folkskara hade samlats i Jerusalem ”i nionde manaden [kis˚
˚
¨
lev], pa tjugonde dagen i manaden”, sager han att folket satt
¨
˚
”skalvande ... pa grund av regnskurarna”. Och de som var
¨
¨
Nar Jesus foddes
˚ ¨
var herdar ute pa falten
˚
med sina far om natten
222
¨
Vad lar Bibeln?
¨
¨
˚ ˚
¨
samlade sade sjalva om vadret vid den tiden pa aret: ”Det ar
˚
¨
¨
˚
arstiden med regnskurar, och det ar inte mojligt att sta ute.”
¨
˚
(Esra 10:9, 13; Jeremia 36:22) Det ar inte att undra pa att
¨
¨
˚
herdarna i den har delen av varlden sag till att de och deras
¨
˚ ¨
¨
hjordar inte langre var utomhus pa natterna nar december
˚
manad kom.
˚ ¨
Men Bibeln visar att herdar var ute pa falten och vakta˚
˚
¨
de sina far den natt da Jesus foddes. Ja, bibelskribenten Lu¨
¨
kas sager att herdar ”bodde utomhus och holl vakt om nat¨
¨
ten over sin hjord” i narheten av Betlehem. (Lukas 2:8–12)
¨
¨
Lagg marke till att herdarna faktiskt bodde utomhus, inte
˚
˚
bara vandrade omkring utomhus pa dagen. De hade sina far
˚ ¨
¨
˚
ute pa falten om natten. Passar den har beskrivningen in pa
¨
det kyliga och regniga vadret i Betlehem i december? Nej,
¨
¨
¨
det gor den inte. Omstandigheterna kring Jesu fodelse tyder
˚ ˚
¨
alltsa pa att han inte foddes i december.1
¨
¨
Bibeln talar om for oss exakt nar Jesus dog, men den ger
˚
¨
¨
oss fa detaljer som tydligt visar exakt nar han foddes. Det
˚
¨
˚
kan fa oss att tanka pa kung Salomos ord: ”Ett gott namn
¨
¨
¨
¨
¨
¨
ar battre an god olja och dodsdagen battre an den dag man
¨
¨
¨ ¨
¨ ˚
foddes.” (Predikaren 7:1) Det ar darfor inte forvanande att
˚
¨
¨
˚
Bibeln ger oss manga detaljer om Jesu tjanst och dod, men fa
¨
¨
detaljer om tidpunkten for hans fodelse.
˚
1 Fler upplysningar hittar du pa sidorna 143–147 i boken Resonera med
¨
hjalp av Skrifterna, utgiven av Jehovas vittnen.
¨
˚
Hur bor vi se pa firandet
¨
av olika dagar och hogtider?
¨
¨
˚
¨
¨
VARLDEN over
firas manga populara religiosa och icke¨
¨
religiosa hogtider. De flesta av dem har inte sin grund i Bi¨
˚
beln. Vad ar ursprunget till dem? Om du gar till ett bibliotek
och tittar i olika uppslagsverk, kan du hitta intressanta upp-
¨
Tillagg
223
¨
lysningar om ursprunget till firandet av olika dagar och hog˚ ˚
tider. Vi skall se pa nagra exempel.
˚
˚
¨
Pask. I kristenheten firas pasken till minne av Jesu dod och
˚
˚
¨
uppstandelse. Men manga hedniska sedvanjor har med tiden
¨
˚
inforlivats i paskfirandet. I The New Encyclopædia Britannica
¨
¨
˚
˚
sags det: ”Liksom julsederna harstammar manga paskseder
˚
¨
˚
fran gamla hedniska riter – i det har fallet varliga fruktbar˚ ¨
˚
hetsriter med symboler som paskagg och paskharar.”
˚
¨
˚
¨
Nyarsfirande. Datumet for nyarsfirandet och sedvanjorna
¨
˚
˚
i forbindelse med det varierar fran land till land. Angaende
¨
¨
˚
¨
ursprunget till det vasterlandska nyarsfirandet sags det i The
¨
World Book Encyclopedia: ”Den romerske harskaren Julius
¨
˚
˚
Caesar faststallde den 1 januari som nyarsdag ar 46 f.Kr. Ro˚
¨
marna helgade denna dag at Janus, portarnas, dorrarnas och
˚
begynnelsernas gud. Manaden januari fick sitt namn efter Ja˚
˚
˚
nus, som hade tva ansikten – ett som sag framat och ett som
˚
˚
˚
¨
˚
˚
sag bakat.” Nyarsfirandet ar alltsa grundat pa hedniska traditioner.
¨
Halloween. I The Encyclopedia Americana sags det: ”De
¨
¨
olika inslagen i de seder som ar forbundna med Halloween
˚
¨
kan sparas till en druidisk [forntida keltisk] ceremoni i for¨
˚
kristen tid. Kelterna hade fester for tva viktiga gudar – en sol¨
¨
¨
gud och en gud for de doda ..., vars fest holls den 1 novem˚
¨
¨
ber, begynnelsen av det keltiska nyaret. Festen for de doda
¨
¨
inforlivades steg for steg i den kristna ritualen.”
¨
¨
¨
Andra dagar och hogtider. Vi kan inte har ta upp alla hog¨
¨
tider och dagar som firas varlden over. Men firanden som
¨
¨
¨
¨
innebar att man upphojer manniskor eller manskliga orga¨
˚
¨
nisationer ar nagot som Jehova inte godkanner. (Jeremia 17:
¨
˚
˚
5–7; Apostlagarningarna 10:25, 26) Kom ocksa ihag att ur¨
¨
¨
sprunget till religiosa hogtider har betydelse for om Gud
¨
godkanner dem eller inte. (Jesaja 52:11; Uppenbarelseboken
¨
18:4) De bibliska principer som namns i kapitel 16 kommer
¨
¨
˚
att hjalpa dig att avgora hur Gud ser pa firandet av olika da¨
¨
gar som inte ar av religios natur.
Vill du ha ytterligare upplysningar?
˚
˚
Kontakta da Jehovas vittnen pa www.watchtower.org/z.
