VÄRDERINGSÖVNINGAR
Vad är Svenskt?
Typ av övning: Avstamp till diskussion.
Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad
som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån vem man frågar.
Pedagogen frågar eleverna vad som är svenskt. Det som eleverna svarar skrivs upp
på tavlan helst genom enbart enstaka ord (ex. skog, köttbullar, midsommar).
Eleverna kan även först skriva ned sina tankar individuellt på ett papper eller
tillsammans i par.
För sedan en gemensam diskussion i gruppen kring de ord som kommit fram:
•
•
•
•
•
Vad är svenskt?
Vem bestämmer vad som är svenskt?
Finns det något som är svenskt?
Finns det några i det svenska samhället idag som du tror inte känner sig som
svenskar/som en del av det svenska samhället? Vad kan det i så fall bero på?
Är det viktigt att definiera vad som är svenskt?
Sortera varandra
Typ av övning: Avstamp till diskussion/bryta isen
Pedagogen instruerar deltagarna att sortera sig efter något/några av exemplen
nedan. Det ska ske under tystnad och gruppen ska vara överens om ordningen.
Exempel:
•
•
•
•
Ögonfärg – den mörkaste till den ljusaste ögonfärgen
Hårfärg – den ljusaste till den mörkaste hårfärgen
Hårlängd – den kortaste till den längsta hårlängden
Längd – den längsta till den kortaste
Övningen kräver att deltagarna ser varandra i ögonen tillräckligt länge för att kunna
jämföra färgnyanser. De kan ställa sig bredvid varandra eller ställa sig rygg mot rygg
med varandra för att jämföra längd eller hårlängd.
Samtala med gruppen
•
•
•
Var det svårt att komma överens när man inte fick prata med varandra?
Sorterar vi varandra i skolan? Hemma? Med kompisar? Vid andra tillfällen?
Är det bra att vi sorterar varandra? Om ja varför? Om nej, varför?
Goddag goddag!
Typ av övning: Reflektion/ge energi
Före övningen instruerar pedagogen några personer (kan vara flera, det beror på hur
stor gruppen är) att inte räcka fram handen när de hälsar på personen de stöter på.
De utvalda ska vara trevliga och presentera sig med namn men hur den andra
personen än försöker så ska de utvalda inte skaka hand. De övriga deltagarna ska
helst inte uppmärksamma att pedagogen ger några personer särskilda instruktioner
inför övningen.
Pedagogen instruerar sedan gruppen att gå runt och hälsa på alla andra deltagare
genom att skaka hand och presentera sig med namn. När alla ser ut att ha hälsat på
alla bryter pedagogen övningen.
Samtala med gruppen:
•
•
•
•
•
•
•
Hur kändes det här?
Var det svårt? Varför var det svårt?
Hur kändes det att inte få handen?
Hur kändes det för er som blev instruerade att inte ge handen?
Är det här rätt sätt att hälsa på? Varför?
Är det sättet du hälsar på någon, det absolut rätta?
Om en person skulle hälsa på ett annat sätt, skulle det kännas lika avigt?
Varför inte?
Man kan dra paralleller med inuiternas traditionella hälsning med näsorna eller till det
i Sverige relativt nya sättet att kramhälsa.
Försök som pedagog att dra och hitta andra problemområden där man tänker på
liknande sätt som i denna övning? Det vill säga: ”Om ni inte gör som vi så är det fel!”.
Det kan ge deltagarna möjlighet att utforska sina föreställningar om vad som är
”rätt/fel” eller ”normalt/konstigt” ur en annan vinkel, kanske etnicitet.
Ett steg fram
Typ av övning: Avstamp till diskussion
Eleverna ställer upp sig på en linje. Pedagogen läser upp påståenden. Varje gång en
elev håller med flyttar eleven ett litet steg fram. ( Om utrymmet är litet kan eleverna
sitta ned och resa sig upp om de håller med om påståendet).
Efter varje påstående är det bra att stanna upp en stund och samtala med gruppen.
Fyll gärna på med andra påståenden.
•
•
•
•
•
•
•
Jag tycker bäst om sommaren.
Det är roligare att se på tv än att sitta vid datorn.
Alla i Sverige har samma rättigheter.
Jag törs säga vad jag tycker.
Man ska få klä sig som man vill.
Alla människor är lika mycket värda.
Det kommer att bli sämre i framtiden än vad det är nu.
Du måste fly!
Till övningen finns ett separat arbetsblad till eleverna. Se nästa sida.
Typ av övning: Reflektion/Avstamp till diskussion
Till denna övning behöver eleverna arbetsbladet ”Du måste fly” och en penna.
Berätta för eleverna att de har en halvtimme på sig att samla ihop sin familj och sina
närmaste vänner, packa och sticka iväg. Ge sedan följande instruktioner steg för steg
och låt eleverna arbeta med varje moment endast några minuter.
1. Skriv ner namnen på de familjemedlemmar och vänner som du vill ta med dig
på flykten. Skriv på blanketten under rubriken ”Familj och vänner”
2. Skriv därefter ner de saker du vill ta med dig. Skriv på blanketten under
rubriken ”Mina saker”.
3. Den buss ni skulle åka med kommer inte. Du måste nu fly i en vanlig
personbil. Personbilen kan bara ta 5 passagerare inklusive dig själv. Stryk
över de namn på listan ”Familj och vänner” som inte får plats i bilen!
4. Allt bagage får inte plats i personbilen! Du får bara ta med dig 4 saker. Stryk
över de saker du inte får ta med dig på listan ”Mina saker”.
Låt eleverna sedan samtala med varandra i par eller i mindre grupper:
•
•
Vilka personer finns på din lista? Varför?
Vilka saker vill du ta med dig? Varför?
Samtala med gruppen:
•
•
•
•
•
Hur kändes det att göra övningen?
Hur reagerar vi när förutsättningar och regler förändras?
Hur känns det att välja bort några nära och kära?
Vart skulle du fly? Är det så att man alltid kan välja vart man flyr?
Sofias familj fick lämna sitt hem. Händer det liknande saker i dag?
FAMILJ OCH VÄNNER:
MINA SAKER:
