Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skapad: 2015-12-07
Plan mot diskriminering
och kränkande
behandling
Skapad: 2015-12-07
Innehållsförteckning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling – Storsjögymnasiet ............................................... 1
Inledning .............................................................................................................................................. 1
Syfte ................................................................................................................................................. 1
Vad säger styrdokumenten? ........................................................................................................... 1
Begrepp ........................................................................................................................................... 2
Ansvar och delaktighet i likabehandlingsarbetet ................................................................................ 3
Förankring av planen ....................................................................................................................... 3
1. Utvärdering av föregående (2015) års plan .................................................................................... 4
2. Kartläggning och resultat 2015 ....................................................................................................... 5
3. Främjande insatser 2016 ................................................................................................................. 8
Främjande insatser kopplat till kränkande behandling ................................................................... 8
Främjande insatser kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna ................................................... 9
4. Förebyggande insatser för att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016 .......... 11
Öka svarsfrekvensen på enkäten................................................................................................... 11
5. Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling ................................................................... 12
Rutiner/Insatser för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: ....................... 12
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: ................................................................... 12
Rutiner vid akuta situationer: (för personal) ................................................................................. 13
BILAGOR ............................................................................................................................................ 15
Bilaga 1 - Elevenkäten ....................................................................................................................... 15
Bilaga 2 – Storsjögymnasiets samtalsprotokoll ................................................................................. 30
Bilaga 3 Storsjögymnasiets samtalsmall............................................................................................ 32
Samtalsmall ........................................................................................................................................... 32
Plan mot diskriminering och kränkande behandling –
Storsjögymnasiet
Planen gäller för perioden: 2015-12-02 – 2016-12-31
Planen ska utvärderas senast 2017-01-31 Ansvar: Likabehandlingsgruppen
Inledning
Storsjögymnasiets vision är att skapa en trygg och säker skolmiljö, fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
Syfte
Likabehandlingsarbetet har sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och handlar om att främja
alla elevers lika rättigheter och möjligheter, samt att motverka diskriminering utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna. Arbetet handlar också om att förebygga kränkande behandling och
trakasserier.
Likabehandlingsarbetet är ett arbete som syftar till att implementera FN:s barnkonvention i skolan.
Eleverna på skolan har, precis som de anställda på skolan, ett rättsskydd.
Vad säger styrdokumenten?
Enligt diskrimineringslagen 1 och skollagen 2 skall skolorna bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete
och årligen upprätta en plan för detta. Även Diskrimineringsombudsmannen (DO) lyfter fram vikten
av att ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete bedrivs på skolorna, samt
den centrala roll som den årliga ”Planen mot diskriminering och kränkande behandling” har i detta
arbete3.
Enligt DO bör ”Planen mot diskriminering och kränkande behandling” innehålla följande:
-
Utvärdering av förgående års insatser
Resultat och analys av slutsatserna från utförd kartläggning bland eleverna
Översikt av planerade insatser för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter
Översikt av planerade insatser för att förebygga trakasserier och kränkande behandling
Vilka som ansvarar för planerade insatser och åtgärder, när det planerade insatserna och
åtgärderna ska genomföras, samt hur det ska följas upp
Rutiner för hur Storsjögymnasiet ska arbeta med att utreda, åtgärda och dokumentera
trakasserier eller kränkande behandling elever emellan
Rutiner för hur Storsjögymnasiet ska arbeta med att utreda, åtgärda och dokumentera när
personal utsätter elever för trakasserier eller kränkande behandling
Information till eleverna hur de går tillväga för att anmäla diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling
Information om personal och rektors anmälningsplikt, samt hur denna fullgörs.
1
Diskrimineringslagen (2008:567)
2
Skollagen (2010:800) kap 6, §8
3
Lika rättigheter i skolan – handledning, Diskrimineringsombudsmannen, s. 17
1
Begrepp
Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
Det finns sju diskrimineringsgrunder. Dessa är kön, könsöverskridande identitet, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder, vare sig det
rör sig om fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar.
Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier
eller genom kränkande behandling.
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om
missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det
huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte
diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan
vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i
verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel
uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna
kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka
tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon
eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda
diskrimineringsgrunderna.4
4
Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
2
Ansvar och delaktighet i likabehandlingsarbetet
Likabehandlingsgruppen ansvarar för likabehandlingsarbetet vid Storsjögymnasiet. I gruppen ingår:
Rektor:
Biträdande rektor:
Specialpedagog:
Coacher:
Kurator:
Skolsköterska:
Studie- & yrkesvägledare:
Johanna Åkerdal, 070-255 78 45, [email protected]
Kristina Gruvelgård, 072-050 33 18, [email protected]
Katarina Perman, 063-554 11 72, [email protected]
Jerker S. Magnusson, 072-55 89 903, [email protected]
Lars Lindgren, 072-55 96 902, [email protected]
Tove Thofelt, 072-55 96 901, [email protected]
Patrik Karlsson, 072-55 96 900, [email protected]
Lina Westerling, 0720-509 917, [email protected]
Pernilla Magnusson, [email protected]
Jan-Olof Wangerud, [email protected]
Kajsa Norrman, 070-275 48 98, [email protected]
Ulrika Wikberg, 072-559 29 03, [email protected]
Ulla Hallström, 072-234 03 33, [email protected]
Rektor eller huvudman har dock det primära ansvaret för att ett likabehandlingsarbete genomförs.
Likabehandlingsgruppen träffas minst två gånger per termin.
Likabehandlingsgruppen utvärderar de årliga planerna, upprättar den årliga likabehandlingsenkäten,
analyserar enkäten, tar fram en ny plan samt förbereder aktiviteter.
Alla som ingår i skolans verksamhet ska dock ges möjlighet att delta aktivt i detta arbete. Elevernas
formella koppling till detta arbete är via klass- och elevråd samt deras deltagande i enkäten.
Förankring av planen
Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling finns på skolans hemsida samt är
tillgänglig via skolans IT-stödsystem SchoolSoft. Sidorna uppdateras så fort planen skapas.
Ansvar: Johanna Åkerdal, rektor
Planen lyfts upp i personalgruppen varje terminsstart och förankras genom löpande arbete i
samband med bestämda personalmöten. Ansvar: Likabehandlingsgruppen
Coacherna tar upp planen med eleverna vid varje terminsstart. De planerade aktiviteterna genomförs
löpande under året i samband med coachtid och lektionstid.
Ansvar: Coacher, lärare och likabehandlingsgruppen
Vårdnadshavarna får ta del av planen i samband med föräldramöten och utvecklingssamtal. De har
även tillgång till SchoolSoft där skolans olika styrdokument finns.
Ansvar: Rektor samt coacher.
3
1. Utvärdering av föregående (2015) års plan
Likabehandlingsarbetet tar sin utgångspunkt i en utvärdering av föregående års plan och insatser.
Föregående års ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” och insatser har utvärderats av
Likabehandlingsgruppen, vilken även motsvarar Elevhälsoteamet (EHT), och Elevrådet.
Den planerade insatsen för Etik på Internet blev inte genomförd i den utsträckning det var tänkt.
Nätaktivisterna var en god aktivitet som planeras att genomföras igen för alla elever i årskurs 1.
Alla klasser har inte arbetat med begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier
och inte heller tema rasism. Övriga insatser har blivit genomförda och kommer att vara en del i det
återkommande årliga främjande arbetet.
Planerade aktiviteter, genomförda/ej genomförda samt resultat.
Främjande insatser
 Personalen har kännedom om kränkande behandling och hur de arbetar med ärenden.
Genomfört.
Resultat: Planen är behandlad av personalgruppen där fokus har legat på kränkande
behandling och ärendegången vid akuta ärenden.
 Elever har kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Genomfört.
Resultat: Fler elever i jämförelse med 2014 känner till planen. Elevrådet har varit delaktigt i
arbete med planen och kartläggningen.
 Vårdnadshavare har kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Genomfört.
Resultat: Planen har behandlats i samband med möte för vårdnadshavare samt är utskickad
till alla på SchoolSoft. Likabehandlingsgruppen har inte fått några frågor eller kommentarer
från vårdnadshavare angående planen.
 Elever har kännedom om kränkande behandling. Genomfört, men inte för alla klasser.
Resultat: Eleverna har arbetat med detta på coachtid. Några klasser har inte hunnit hantera
detta.
 Etik på Internet på coachtid. Delvis genomfört, dock inte för alla klasser.
Resultat: Nätaktivisterna föreläste för alla elever i årskurs 1. Några coacher har arbetat med
detta i olika former, bl.a. genom materialet Cyberbully.
 Eget elevcafé. Genomfört
Resultat: Många elever vistas i fiket där det finns vuxna personer. Elever har möjlighet att
köpa billiga mackor och dryck för att orka med skoldagen. Det uppskattas mycket av
eleverna.
 Arbete i klasserna under vt med diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Genomfört.
Resultat: Då detta genomfördes av coacherna var förberedelserna av skild kvalitet.
 Arbetet i klasserna under vt med diskrimineringsgrunderna Kön, könidentitet eller uttryck
och sexuell läggning. Genomfört.
Resultat: Då detta genomfördes av coacherna var förberedelserna av skild kvalitet.
4
Förebyggande åtgärder
 Elever har kännedom om Storsjögymnasiets värdegrund och har arbetat med
värdegrundsfrågor kopplat till rasism. Delvis genomfört. Inte alla klasser har gjort detta.
Elevrådets temadag genomfördes aldrig.
Resultat: I elevenkäten som genomfördes ht 2015 svarar 10 % att de sett rasistiska tendenser
på skolan. Denna siffra är lägre än 2014 då 18 % uppgav samma sak. En klar förbättring har
skett trots att alla inplanerade aktiviteter inte genomförts. Dock har all personal aktivt
arbetat med detta på olika sätt. Genom att bemöta, genom frågeställningar och via olika
aktiviteter i kurserna.
Delaktiga vid upprättade av föregående års plan var:
Eleverna, via Elevrådet. Personalen som deltagit i Likabehandlingsgruppen (Johanna Åkerdal, Jenny
Backlund, Kristina Gruvelgård, Ulrika Wikberg, Ulla Hallström, Katarina Perman, Jerker Svensson,
Patrik Karlsson, Susanne Jonsson och Kristina Sundelin). Vårdnadshavarana var inte delaktiga vid
detta moment.
Förankring av fjolårets plan:
Planen skulle förankras via möte för vårdnadshavare, ute i klasserna på coachtid, hemsidan, på
SchoolSoft och på i förväg bestämda personalträffar. Detta är genomfört.
Ansvarig för att årets plan utvärderas: Likabehandlingsgruppen.
2. Kartläggning och resultat 2015
Syftet med kartläggningen av verksamheten vid Storsjögymnasiet är att identifiera var det finns
risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultatet av denna kartläggning
ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet.
Vidare kartläggning sker även genom observationer och samtal med elever.
De områden som har berörts i 2015 års kartläggning är: Trygghet och trivsel, Kränkande behandling,
kön, könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Sexuell läggning samt kännedom om
Likabehandlingsplanen.
Metod: För att kartlägga situationen vid Storsjögymnasiet genomförs varje år efter höstlovet en
enkätundersökning. Denna görs med samtliga elever via en enkät som finns i SchoolSoft och det sker
under coachtid. Enkäten sammanställs och resultatet analyseras sedan av Likabehandlingsgruppen
och elevrådet. Därefter får samtlig personal och elever, via elevrådet, ta del av resultaten vid ett
informationsmöte.
Resultat från kartläggning, utförd höstterminen 2015:
- Svarsfrekvensen på enkäten var 74,3 %, vilket är högre än svarsfrekvensen 2014 som då var
68 %.
- Trivseln är fortsatt hög på skolan. 92 % av eleverna trivs bra i skolan. 3 stycken uppger att de
aldrig trivs. 2014 var det ingen elev som uppgav att de aldrig trivdes på skolan.
- 95 % av eleverna känner sig aldrig eller sällan utanför i skolan. 3 stycken uppger att de alltid
känner sig ensam och utanför.
5
-
-
96 % av eleverna tycker att det är ett öppet klimat på skolan vilket innebär att det är okej att
vara sig själv.
15 % av de som svarat har sett någon annan på skolan bli retad eller utfryst under det
senaste året. Vid frågan om den egna upplevelsen av att ha blivit retad och utfryst är det 7 %
av eleverna som svarar ja.
Rasistiska tendenser förekommer vid Storsjögymnasiet. 10 % uppger att de sett rasistiska
tendenser på skolan. Detta har förbättrats från 2014 då resultatet visade 18 %.
88 % av eleverna som svarat säger att språkbruket är okej.
13 % av de tillfrågade eleverna uppger att de någon gång blivit utsatt för kränkande
behandling via sociala medier.
20 % känner inte till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
66 % av eleverna känner till skolans likabehandlingsgrupp. 2014 var det drygt hälften som
kände till gruppen, vilket alltså är en förbättring.
Analys utifrån kartläggning 2015:
Vid höstterminens start 2015 slogs Storsjögymnasiet ihop med Sjölins gymnasium i Östersund. Det
innebar att drygt 60 f.d. Sjölins-elever fick byta lokaler och miljö. Personalen och elevrådet har under
både vår och höst aktivt arbetat för att alla elever ska känna sig trygga och trivas på skolan. Detta
verkar ha lyckats då resultatet för trivsel och trygghet på skolan är lika hög som 2014.
Eleverna trivs bra på skolan och upplever klimatet som öppet. Språkbruket upplevs som okej, men
detta oroar personalen i likabehandlingsgruppen då det förekommer nedsättande språk bland
eleverna både muntligt och via sociala medier. Personalen ska därför fortsätta agera och reagera
samt arbeta mer med jargonger i grupperna.
Svarsfrekvensen i elevenkäten har ökat något i jämförelse med 2014 års enkät. Enkäten genomfördes
i samband med coachtid under vecka 46. När svarstiden var slut hade endast 66 % svarat och därför
öppnades enkäten en vecka till. Efter avslutad förlängd svarstid blev svarsfrekvensen 74,3 %.
Bortfallet berodde på frånvaro.
Andelen elever som känner till skolans likabehandlingsgrupp har ökat, men det är fortfarande 34 %
som inte känner till likabehandlingsgruppen. Även andelen elever som känner till att skolan har en
plan mot diskriminering och kränkande behandling har ökat. Nu känner 80 % av eleverna till planen.
Målsättningen är att alla ska känna till både plan och grupp så att alla elever känner till sina
rättigheter och skyldigheter samt var de ska vända sig i händelse av kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering.
Likabehandlingsgruppen anser att främlingsfientlighet är ett fortsatt prioriterat område att arbeta
med. Upplevelsen av rasistiska tendenser har dock minskat från 18 % 2014 till 10 % 2015, men en
nolltolerans eftersträvas. Ett annat område som likabehandlingsgruppen vill se över är miljöer vid
raster, ex. hur uppehållsrummet används. Detta då 26 % av eleverna svarade att det är större risk att
utsättas för kränkande behandling i samband med raster.
Elevrådet antar att vissa svar i enkäten beror på otydliga frågor. Ex. är just frågan om det finns vissa
stunder på dagen då risken är större att bli utsatt för kränkande behandling. Där saknar elevrådet
svarsalternativet ”Nej, jag upplever inte det”. De misstänker att elever som saknar detta alternativ
svarar något annat och därför blir resultatet missvisande. Det beslutades därför att formuleringarna
6
ska ändras till nästa års kartläggning.
Elevrådet önskar dock ha fler lärare bland eleverna på rasterna och då framför allt på plan 4.
Eleverna berättade även att uppehållsrummet är en plats som många väljer att inte gå till då den
känns otrygg. Rummet används idag endast av elever som går Barn- & Fritid och
Samhällsprogrammet. Elevrådet kommer att fundera över olika rastaktiviteter.
7
3. Främjande insatser 2016
Främjande arbete handlar om att förstärka respekten för alla elevers lika värde. Arbetet ska bedrivas
utan förekommen anledning och inkludera samtliga sju diskriminerings grunder. Det främjande
arbetet riktas mot alla som berörs av Storsjögymnasiets verksamhet och ska vara en integrerad del i
den dagliga undervisningen i skolan, men även andra delar av skolans verksamhet ska präglas av
detta arbete vid t.ex. rasterna.
Främjande insatser kopplat till kränkande behandling
Kränkande behandling
Område som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Eleverna och personalen ska ha kännedom om vad kränkande behandling är och hur de kan arbeta
med det både i klassrummet och på raster. De ska även veta hur olika ageranden och faktorer kan
orsaka detta.
Personalen ska känna sig trygga i att arbeta med akuta ärenden och förekomst av kränkning.
Eleverna ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Eleverna ska få kunskap om hur de går tillväga vid eventuell kränkande behandling.
Insats
Personalen får genomgång och material på personalmöten. Genom utbildning i samtalsmetodik och
dokumentering får de den kunskap som krävs för akuta ärenden.
Elever får genomgång av planen en gång per termin. De får även arbeta med övningar och
diskussionsmaterial kopplat till området kränkande behandling.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen och coacher
Datum när det ska vara klart
 I samband med personalmötet 2016-02-22 gås den nya planen igenom med all personal.
Ärendegången vid akuta ärenden gås igenom.
Likabehandlingsgruppen ansvarar.
 I samband med coachtid vecka 9 2016 ska eleverna få genomgång av den nya planen.
Coacher ansvarar.
 Under uppstart att höstterminen tas planen upp på nytt i alla klasser och med all personal.
Likabehandlingsgruppen ansvarar.
 Inför höstlovet 2016 planeras en coachtid in där eleverna arbetar med begreppen kränkande
behandling, diskriminering och trakasserier samt övningar i hur en elev ska gå tillväga vid
eventuell kränkande behandling.
Likabehandlingsgruppen ansvarar, coacher genomför.
8
Etik på Internet
Område som berörs av insatsen
Internet
Mål och uppföljning
Eleverna ska få kännedom om hur de bör och får agera på Internet och via sociala medier samt
kunskap om vad de ska göra om de blir utsatta på Internet.
Insats
Nätaktivisterna kontaktas för att boka in föreläsning i ämnet. Är inte det möjligt arbetar eleverna
med dessa frågor på en i förväg bestämd coachtid. Coacherna får genomgång och material för detta.
Aktiviteten planeras in under höstterminen 2016.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen och coacherna
Datum när det ska vara klart
161130
Café
Område som berörs av insatsen
Trygghet och trivsel
Mål och uppföljning
Storsjögymnasiet har som mål att driva eget café för eleverna som är öppet vid de tider där behovet
är störst. Ett mål är också att lära känna eleverna och vara synlig ute i skolan. Ett syfte är att skapa
trygga miljöer för att minimera risker för kränkande behandling.
Insats
Personal behöver avsätta viss tid för att driva caféet.
Ansvarig
Rektorer
Datum när det ska vara klart
Ingen sluttid, detta sker löpande och är en pågående aktivitet.
Främjande insatser kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna
De sju diskrimineringsgrunderna
Område som berörs av insatsen
Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning
Mål och uppföljning
Eleverna ska få kännedom om dessa diskrimineringsgrunder. Uppföljning sker genom frågor i
enkäten.
Insats
Eleverna ska arbeta med dessa diskrimineringsgrunder på en i förväg bestämd coachtid. Coacherna
får material och genomgång för detta.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen och coacherna.
Datum när det ska vara klart
160531
9
De sju diskrimineringsgrunderna
Område som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och ålder.
Mål och uppföljning
Eleverna ska få kännedom om dessa diskrimineringsgrunder. Uppföljning sker genom frågor i
enkäten.
Insats
Eleverna ska arbeta med dessa diskrimineringsgrunder på en i förväg bestämd coachtid. Coacherna
får material och genomgång för detta.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen och coacherna.
Datum när det ska vara klart
160531
10
4. Förebyggande insatser för att motverka diskriminering och kränkande
behandling 2016
Det förebyggande arbetet liknar det främjade arbetet på många sätt, skillnaden är dock att det
förebyggande arbetet sker på förekommen anledning. De förbyggande insatserna utgår från den
kartläggning som utförts på Storsjögymnasiet, bl.a. genom den enkät som eleverna fått fylla i, och de
”riskområden” som identifierats.
Öka svarsfrekvensen på enkäten
Område som berörs av insatsen
Enkäten
Mål och uppföljning
Målet är att alla elever ska få möjligheten att svara på enkäten och även vilja göra det.
Motivera åtgärd
Målet är att ha en 100 procentig svarsfrekvens. Nu ligger den på 74,3 %.
Åtgärd
Planera tidpunkt för enkäten tillsammans med personal. Genomföra enkäten vid en i förväg bestämd
tidpunkt V. 45 2016. Genom att detta görs vid en bestämd tidpunkt blir bortfallet endast de elever
som är frånvarande. Frånvarande elever ges tillfälle att göra denna efterföljande coachtid.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen.
Datum när det ska vara klart
Vecka 47 2016
Rasistiska tendenser – fokusområde 2016
Område som berörs av åtgärden
Värdegrund
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha kännedom om värdegrund och vad Storsjögymnasiet som skola har för värdegrund.
Motivera åtgärd
I enkäten framkom att det förekommer rasistiska tendenser på skolan. 10 % svarar att de upplevt
rasistiska tendenser på skolan.
Åtgärd
Eleverna ska arbeta med värdegrund generellt och rasism specifikt.
Coacherna behöver lyfta detta i samband med coachtid en gång per termin.
Alla vuxna i skolan ansvarar för att reagera och bemöta.
Alla lärare ansvarar att arbeta med detta på olika sätt i sina kurser.
All personal får en föreläsning om vardagsrasism 1 februari 2016.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen och elevrådet.
Datum när det ska vara klart
Coachtid med tema värdegrund och rasism ska hållas en gång på vt och en gång på ht.
11
5. Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling
Rutiner/Insatser för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
-
Utvecklingssamtal med eleverna två gånger per år.
Hälsosamtal med eleverna i årskurs 1.
Enkätundersökning med alla elever en gång per år.
Lärare och övrig personal ska vara observanta i närheten av eleverna och agera om en
situation uppstår.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:
Likabehandlingsgruppen har det primära ansvaret för likabehandlingsarbetet, men elever och
vårdnadshavare kan vända sig till all personal på skolan vid förekomst av trakasserier eller kränkande
behandling. När någon av skolans personal får vetskap om förekomst av trakasserier eller kränkande
behandling ska detta omgående anmälas till rektor som i sin tur tar upp ärendet i
likabehandlingsgruppen.
12
Rutiner vid akuta situationer: (för personal)
Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:
1. Om coach, lärare, eller annan person får kännedom om att någon elev utsätts för kränkande
behandling rapporterar han/hon detta omgående till rektor som tar ärendet till
likabehandlingsgruppen och vidarebefordrar även informationen till huvudman5.
2. 1. Avvärj situationen/bryt
2. Fånga upp eleven, ta reda på dennes upplevelse av situationen. (Utgångspunkten)
Om eleven ej upplever sig kränkt. Rapportera till coach (punkt 3)
Om eleven upplever sig kränkt rapporteras detta till rektor (se punkt 1 längst upp)
3. Informera coach (ansvarig för helhetsbilden, finns fler rapporteringar kring denna elev =
Larma)
3. Rektor, som fått delegation från huvudmannen, är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna. Rektor initierar likabehandlingsgruppen i ärendet.
4. Likabehandlingsgruppen utser två personer som arbetar med ärendet. I möjligaste mån väljs
personer som inte är undervisande lärare till de elever det gäller.
5. De två vuxna som ska arbeta med ärendet samlar in så mycket information som möjligt kring
det aktuella fallet för att få klarhet i vad som hänt, detta sker genom samtal med den utsatte,
den/de som utsatt samt ev. andra berörda. Samtalet utgår från Storsjögymnasiets
samtalsmodell ”Protokoll för samtal”. (Se bilaga 2)
6. Efter att samtal hållits med den elev som utsatts för den kränkande behandlingen samt den
som utsatt informeras deras målsmän6.
7. Uppföljningssamtal sker med samtliga inblandade så länge det är nödvändigt.
Vårdnadshavare har (i de fall eleven är omyndig) i detta skede, tillsammans med eleven och
skolan, ansvaret för att den kränkande behandlingen upphör.
8. I varje fall skall dokumentation göras av de samtal som förts. Dokumentationen förvaras hos
den som utför samtalen, när samtalen är avslutade ska de arkiveras hos rektor.
Anteckningarna behandlas konfidentiellt.
9. Om den kränkande behandlingen inte upphör går skolan vidare med lämpliga åtgärder. Det
kan exempelvis vara att samla berörda elever och målsmän för att ytterligare diskutera
situationen och förslag på lösningar. Om den kränkande behandlingen ändå inte upphör
lämnas ärendet vidare till rektor som gör anmälan till polis och/eller socialtjänst.
10. Ärenden som handlar om kränkande behandling mot andra än elever lämnas till rektor för
åtgärd.
11. Vid misstanke om brott är skolans policy att polisanmäla händelsen.
Eventuella ärenden behandlas konfidentiellt, endast de som är direkt berörda informeras, utom i fall
där man har anledning att tro att det är till den utsatta elevens fördel om fler vuxna informeras.
Likabehandlingsgruppens arbete sker med diskretion för att underlätta för såväl den utsatta som den
som utsätter att gå vidare efter att ärendet är löst.
5
Enligt skollagen 6 kap. 10 §.
6
För all information till myndiga elevers målsmän gäller att eleven själv måste godkänna att
informationen ges.
13
Rutin för att utreda och åtgärda när personal kränker en elev:
-
Om någon i personalen kränker en elev eller en kollega tas detta upp med rektor. Rektor har
ansvar för att utreda fallet och vidta åtgärder. Om det är rektor som kränkt en elev eller
kollega tas fallet upp med personalens skyddsombud.
Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränker en personal:
-
Om någon i personalen på skolan blir kränkt av en elev åtgärdas detta enligt samma rutin
som när en elev blir kränkt. Rektor informeras.
Rutin för att utreda och åtgärda om förälder/vårdnadshavare kränker någon personal:
-
Om en förälder/vårdnadshavare kränker någon i personalen informeras rektor, som har
ansvar för åtgärder.
Ansvarförhållande:
-
-
Rektor är ytterst ansvarig för elevernas och personalens arbetsmiljö och anmäler allvarliga
fall av kränkande behandling till socialtjänsten, polisen och/eller Arbetsmiljöinspektionen
beroende på ärendets art.
Om ärendet rör diskriminering ska anmälan lämnas till BEO, rör det däremot kränkande
behandling ska anmälan lämnas till Skolverket.
Rutiner för uppföljning/åtgärder för att förhindra att kränkningar och trakasserier fortsätter:
Uppföljning ska ske vid minst tre tillfällen under kommande tre veckor, samma mall används som
under det första samtalet.
Rutiner för dokumentation:
De som för samtalet ansvarar för dokumentation och förvaring tills ärendet är avslutat, samma
dokument används till alla samtal. Efter avslutat ärende lämnas dokumentationen till rektor för
arkivering. Dokumentation kring en elev arkiveras på skolan i 5 år.
14
BILAGOR
Bilaga 1 - Elevenkäten
Antal elevsvar 202 av 272
1: Klass
2: Kön
Man: 102 st 50%:
Kvinna: 97 st 48%:
Annat: 3 st 1%:
3: Jag trivs på skolan
Alltid : 110 st 54%:
Oftast : 77 st 38%:
Ibland: 12 st 6%:
Aldrig: 3 st 1%:
4: Jag har kompisar i skolan som jag umgås med
Alltid: 153 st 76%:
Ofta: 36 st 18%:
Ibland: 8 st 4%:
Aldrig: 5 st 2%:
5: Det händer att jag känner mig ensam och utanför i skolan
Alltid: 3 st 1%:
Ofta: 6 st 3%:
Ibland: 37 st 18%:
Aldrig: 156 st 77%:
6: Det händer att jag inte vill gå till skolan för att jag är rädd att bli illa behandlad av elever
Alltid: 3 st 1%:
Ofta: 1 st 0%:
Ibland: 10 st 5%:
Aldrig: 188 st 93%:
7: Det händer att jag inte vill gå till skolan för att jag är rädd att bli illa behandlad av personal
Alltid: 0 st 0%:
Ofta: 2 st 1%:
Ibland: 11 st 5%:
Aldrig: 189 st 94%:
8: Här finns möjlighet att berätta om händelsen/händelserna, om du vill.



Anders Svensson är dum :(
Nej
Var trött, ville gå hem
15











Ibland så känner jag mig ensam även fast jag har människor omkring mig, det känns som
att jag inte passar in ibland.
obekvämt med vissa lärare (ytterst få)
Jag tycker inte om de som går estet ämnen, som är svartklädda och vissa har kniv på sig.
De lägger ut skrämmande bilder på sociala media, såsom facebook
Jag är ibland rädd föe estetarna.
Inga kommentarer.
Jag har en bitch i klassen som går mig på nerverna. Rent sagt, det händer ofta att vi är i
samma grupp/grupparbete och det hatar jag eftersom jag kan inte vara en vän mot
henne.
Inget.
Ja
Nedvärdering av elever finns bland lärare!!!! Säg aldrig saker som ''lilla gumman'' Sen
borde ni bli bättre på att berätta om historiska personer som inte endast är vita och män
Skärpning!!!!
Svenskan och Historian är jobbig pga lärarnas oförståelse för olika elevers förmåga att
lära sig
jag har inte upplevt nånting i denna skola men eftersom jag var väldigt mobbad i mina
förra skolor är jag väl fortfarande försiktig och lite rädd.
Oftast historian då läraren visar oförståelse och använder sig av kollektivbestraffning.
9: Har du blivit retad eller utfryst under det senaste året?
Ja: 15 st 7%:
Nej: 187 st 93%:
10: Här finns möjlighet att berätta om händelsen/händelserna, om du vill. Kom ihåg att du är
anonym










Anders Svensson kallar mig fet :(
Inte retad men lite utanför.
nej
Det var kallt så jag frös
Inga kommentarer.
Inte direkt retad men att jag inte få säga min sak och sedan tycka så får mig att må dåligt
bara för att jag inte är smart som all andra
Inget.
Ja har blivit utfryst, tex när jag har varit med flera personer och sagt något så har de
låtsas som om de inte hört vad jag sa och fortsätter prata utan mig.
Bara på min förra skola
En person tog ett stryptag och sedan har man fått kommentarer om utseendet.
11: Har du sett att någon annan på skolan blivit retad eller utfryst under det senaste året?
Ja: 31 st 15%:
Nej: 171 st 85%:
16
12: Här finns möjlighet att berätta om händelsen/händelserna, om du vill. Kom ihåg att du är
anonym












Det är en jargong i klassen men det kan definitivt räknas som retning.
nej
Det var kallt så många frös
Några tjejer i ESEST14A har tagit bilder och lagt upp på sociala medier på en annan elev i
klassen för att jävlas med och sedan sagt väldigt otrevliga saker om hen i närheten av
hen.
Inga kommentarer.
Vet inte kanske men tror inte, jag tror det är på skoj för att de både skrattar, precis som
jag och en till kompis, vi är elaka med varandra men vi älskar också varandra (som vän)
för vi skämtar bara
Inget.
ja
Linjer gentemot varandra riktig grundskolenivå
Oftast är det människor som inte är på skolan särskilt ofta eller som väljer själva att inte
intrigera sig med klassen/människorna på skolan, så oftast är det lite deras eget fel då de
allra flesta försöker prata och få med dem men att de själva drar sig undan i alla fall.
Kristoffer i ES15
Kristoffer i Es15a, då han blir retad av vissa klasskamrater
13: Har du upplevt eller sett rasistiska tendenser på skolan?
Ja: 21 st 10%:
Nej: 181 st 90%:
14: Om ja, vad har du sett/upplevt som rasistiska tendenser?















Nej
Man vet aldrig vad andra klasser har för "internskämt" och hur allvarligt det är, men det
är väldigt sällan som jag märker något dock.
ESEST14A säger ofta en hel del stötande saker om "invandrare" och ickevita människor
som är väldigt obehagligt att höra
Kan höra rasistiska och sexistiska kommentarer och skämt ett fåtal gånger.
Inga kommentarer.
Vet inte, via filmer men inte direkt på skolan bland elever
hakkors
Inget.
Nordet
Sdsympatisörer
Människor som pratar illa om invandrare
Isak Larsson i ES15 mot samer
Har hört rasistiska kommentarer men det är inget illa menat, bara en kommentar som är
till för att retas lite på skoj
Rasistiska målningar på toan
Samiskt hat.
17
15: Vad tycker du om språkbruket bland elever på skolan?
Bra, jag hör aldrig någonting som kan anses som stötande. : 57 st 28%:
Okej, jag hör oftast inte någonting som kan anses som stötande.: 121 st 60%:
Inte bra, jag hör ibland någonting som kan anses som stötande.: 17 st 8%:
Inte bra, jag hör ofta någonting som kan anses som stötande.: 7 st 3%:
16: Har du blivit utsatt för sexuella antydningar och/eller sexuella närmanden under skoltid?
Ja: 6 st 3%:
Nej: 196 st 97%:
17: Här har du möjlighet att ge en kommentar till frågan









Anders är väldigt närgången men jag gillar det
nej
Bra röv, vill trycka den
Nej.
Tafsningar och kommentarer
Inget.
Vissa killar tror sig ha rätt till ens kropp En kurs i LÄR ER TA ETT NEJ skulle ju inte skada
samt bara att höra hur killar pratar om tjejer är skrämmande ''den är en hora'' ''den är så
och ser ut så''. Säger inte att det inte pågår bland tjejerna, men det man märker är när
killarna pratar om det.
Kommentarer om stora bröst och att man är grov/fet.
:/
18: Vem vänder du dig till om du själv eller någon annan blir illa behandlad?





Den lärare jag hade när det hände: 16 st 8%:
En lärare: 39 st 19%:
En vuxen: 42 st 21%:
Min coach: 67 st 33%:
Annan: 38 st 19%:
19: Tycker du att det är ett öppet klimat på StorsjöGymnasiet d.v.s. att det är okej att vara sig själv




Stämmer helt: 126 st 62%:
Stämmer delvis: 68 st 34%:
Stämmer dåligt: 3 st 1%:
Stämmer inte: 5 st 2%:
18
20: Finns det vissa platser på skolan där man riskerar att bli mer utsatt på än andra?








Klassrummet: 5 st 2%:
Korridoren: 14 st 7%:
Toaletten: 0 st 0%:
Matsalen: 1 st 0%:
Idrottshallen/sporthallen (eller liknande): 1 st 0%:
I omklädningsrummet: 6 st 3%:
Nej, inte vad jag har upplevt: 170 st 84%:
Eget alternativ: 5 st 2%:
21: Finns det vissa stunder på dagen då risken är större att bli utsatt för kränkande behandling?





Under lektionstid: 8 st 4%:
Under rasterna: 53 st 26%:
På lunchen: 15 st 7%:
Efter skolan: 26 st 13%:
Eget alternativ: 100 st 50%:
22: Känner du dig trygg när du går och äter på Mr. Husman?
Ja: 184 st 91%:
Nej: 18 st 9%:
23: Om nej, vad beror det på?


















Dom kan förgifta mig när fan som helst
Maten är vidrig och jag vill helst inte gå dit.
nej
Blir rädd för maten
Man går därifrån hungrig eftersom maten är dålig.
Läskig mat
Men mattanterna måste börja torka borden, det gör så att trivseln sänks.
För man kan bli matförgiftad!!!!!
När man går in till matsalen känner man säg utstirrad vilket kan vara väldigt obekvämt
Maten är oftast dåligt lagad och personal är otrevlig
Har blivit bättre på Husman fast oftast har man gått där ifrån hungrig...
Maten är slut alldeles för ofta
Rädd för matten
Oftast dålig mat
Inga kommentarer.
Alla stirrar på en dock och det är läskigt men ingen fara
Inget.
Det är ingen god mat
19






Förutom att jag kan känna mig stressad så är det hyfsat på mr.husman
Ibland så äter inte min klass, då sitter jag själv och äter och det är inge nice
Är rädd för vissa personer som klär sig på ett visst sätt och ser lite otäcka ut. De är säkert
snälla men inga jag skulle vilja umgås med
Rädd att få matförgiftning :(
ja
äter inte på mr. husman för att jag inte är förtjust i den mat som finns vilket får mig att
tappa aptiten.
24: Har det förekommit att du blivit utsatt för kränkande behandling via sociala medier (tex
Facebook, Twitter, Ask, Kik)?
Ja: 27 st 13%:
Nej: 175 st 87%:
25: Här har du möjlighet att skriva ner exempel




















Jag är väldigt vit och kränkt och tar illa upp av allt.
Någon skrev att jag hade vidrig personlighet osv på min ask. men tagit bort ask nu.
brydde mig inte så hårt :)
nej
men jag bryr mig inte
Det står på fråga 12
heh
online spel fast det har inget med skolan eller lärare/elever att göra.
Har fått frågor på Ask om sexuell osv, men det var länge sen och jag blockerar alltid dom
frågorna.
men
vem fan bryr sig, är man så dum att man har anonyma medier som ask och yodel så får
man vara beredd
att ta en del skit. Väx upp för faan.
Nej.
ni
menar kik* På ett sätt har man väl det när killar skriver olämpliga saker
kik*
min pojkväns ex gav sig på mig i snapchat chatten, hon skrev väldigt mycket kränkade
saker om mig och min pojkvän. Hon har inte skrivit till mig på ett bra tag. Och jag hade
många vänner som stod upp för mig då.
kik*
Vanliga kränkningar så som elaka kommentarer och rykten
Har blivit kränkt, hotad och ombedd att dö.
Jag fick frågor på ask där det stod att jag hade en stor näsa och att jag hade förändrats så
att ingen litade på mig längre det är ingenting jag blir ledsen över direkt men det beror
på min religiösa ställning
20

Vem har inte liksom,inte för att jag brydde mig dock.
26: Känner du till vad kränkande behandling är?
Ja: 178 st 88%:
Nej: 24 st 12%:
27: Om ja, vad är en kränkning?


























Om någon mår dåligt över vad någon sagt till en och de känner ett obehag, då räknas det
som en kränkning.
Precis allt
Det är t.ex. en stötande kommentar, som får någon att må dåligt.
"Du är äcklig, ha ha"
Att någon tar illa upp av någonting kort sagt.
Äckel
En action som nedvärderar en annan person så att den mår dåligt eller skadas.
Kränkning är en nervärderande handling..
Du förolämpar någon annan, tex vid att säga en svordom till någon.
Att säga något elakt till någon om tex. deras hudfärg
Att nämna något om en annan persons religion, hudfärg eller sexualitet
När man blir blir utsatt av en annan elev eller liknande.
Om någon säger något taskigt till en person, om deras religion, läggning, utseende, fryser
ut en, eller vad det nu kan vara.
Om någon elev är dum mot mig.
När nån som är på samma nivå som en själv är taskig mot en.
Om någon som ligger på samma nivå som mig gör något dumt. Om någon lärare skulle
göra något skulle det vara diskriminering.
Om man kränker någon, t.ex. säger något negativt om kön/sexuell läggning
Att inte respektera någon eller något.
När man av någon eller några blir illa behandlad så som nedtryckt (verbalt och fysiskt)
eller blir oschysst behandlad.
Om man blir kränkt för en att man själv har en politisk åskådning, religös åskådning,
sexuelläggning, etnisk bakgrund.
När man mobbar någon eller säger vad man tycker och tänker för att få någon annan att
må dåligt.
Mobbning utfrysning med mera
Stygga och fula ord, illa behandlar, när man trycker ner någon annan.
En kränkning kan vara vad som helst som får en må dåligt eller ledsen
Tex. "Fuck you"
Det är inte jättelätt att förstå vad en kränkning är. Det är nämligen skillnad på hur ordet
används i verkligheten och vad lagen säger. Om du får en obehaglig känsla i kroppen
efter att någon gjort eller sagt något som inte känns okej ? så är det inte okej, och då är
det en kränkning. Det kan såklart vara stor skillnad på vad du tycker känns jobbigt och
21

















vad andra tar åt sig av. Ett skämt som du tycker är kul kanske någon annan uppfattar som
rasism eller mobbning, och tvärt om. Vissa tål mycket, andra blir ledsna fortare. https://
sv.wikipedia.org/wiki/Kr%C3%A4nkning Kränkning, det att kränka någon eller något.
Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, 'dålig', 'sjuk'. Ordets ursprung är den
germanska stammen kranka, 'krokig'. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom
att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en
bestämmelse).[1] Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller
handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är
förödmjuka, skymfa och såra. Kränkning kan vara en brottslig handling. Att förtala eller
förolämpa någon kan vara ärekränkning, och andra typer av kränkande handlingar kan
vara brottsliga till exempel enligt de olika lagarna mot diskriminering. En äldre betydelse
av ordet är att ha samlag med en kvinna på ett vanärande sätt, såsom utanför
äktenskapet eller med våld. I skadeståndsrätt är kränkning sådan personskada som inte
är sveda och värk eller lyte och men, men som utgör grund för kränkningsersättning.
Kränkning kan vara att inte respektera en bestämmelse, överenskommelse eller avtal.
Inom folkrätten kallas det kränkning när ett lands militär korsar ett annat lands gräns på
ett otillåtet sätt, det vill säga utan föregående tillstånd eller i strid med reglerna om
oskadlig genomfart. Alla länder anses folkrättsligt skyldiga att skydda sina gränser och
avvisa kränkningar, vid behov med våld.
När något man gör eller säger till någon tagits illa upp av den personen
Något som trycker ner någon eller något som tyder på att en individ är mindre värd.
Kan bland annat vara en kommentar som gör att personen som får kommentaren blir
ledsen eller nedstämd.
Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling
Om någon skulle säga eller göra något som jag tar illa upp av, endast jag kan bestämma
när jag tycker jag blir kränkt alltså när jag tar illa upp.
Orkar inte beskriva...
En kränkinig är negativa kommentarer som inte är med i diskrimineringslagen.
Att man på något sätt kränker en person pga exempelvis religion, kön, ålder, sexualitet,
etnicitet eller utseende.
Om någon säger något som kan göra en annan person illa till mods eller om man gör illa
någon fysiskt.
En dålig sak.
Att nedvärdera någon
När någon uttrycker något taskigt på ett aller annat sätt.
När man trycker ner en annan person
När man gör/säger något till någon som får personen att bli illa till mods
Det är om man till exempel säger något som den andre tar illa upp av. Till exempel så
kanske du ska skämta och du tycker de är kul men den andre tar de som ett rasistiskt
påhopp eller mobbning.
Det personen i fråga tas som ''kränkande'' är kränkning och ibland mobbing.
T ex. hot, sexuell behandling mot ens vilja, fula ord, typ att någon annan skadar en
psykiskt eller fysiskt
22
































Något som får någon att känna sig dåligt behandlad.
Att man får någon annan att må dåligt
En individ som blir utsatt för något som den själv känner sig illa behandlad över.
Kränkande ord mot en eller flera personer
kränkning
En behandling som är kränkande
När någon säger något taskigt eller liknande det till någon annan.
När någon säger något dumt till någon annan
Att gå på en person psykiskt eller fysiskt
Folk säger/gör elaka saker
När någon gör eller säger något som jag uppfattar som stötande/inte okej.
Det kan vara att en elev kränker en annan elev, eller att skolpersonal kränker en elev.
Att man behandlar någon kränkande.
Typ om någon kallar mig något som jag tar illa vid
Det är om någon/några säger något till en person som hen anser vara stötande. Dom kan
t.ex. kommentera om "hens" namn, klädsel (som dom kanske inte tycker om), skrivoch
lässvårigheter eller t.o.m. om man använder själsord till varandra, kan det ta hårt på en,
även om man inte visar det då eller att dom som sa det kanske inte menade att vara elak
etc.
när någon gör något eller säger något till en som får dig att må dåligt
När någon känner sig dåligt efter att någon har sagt eller gjort någonting.
Nånting som får den andra att må dåligt.
Att säga något som en annan person kan ta illa upp på.
Om du säger någonting som en person kan ta illa upp av.
Det kan vara förolämpningar eller bara blickar och miner m.m.
kränkande.
Man gör någon ledsen eller nedstämd verbalt.
Något som kränker en person
När man trycker ner en annan person.
Om någon gör eller säger något som jag tar åt mig av och inte känner mig bekväm av.
Behandla en person med nedvärderande ord.
Angrepp mot en persons integritet ?? Förolämpning
En handling som utförs av någon med "makt" eller "auktoritet", detta behöver inte
innebära att det bara är personal som kränker dock, men det gör ju att en elev aldrig kan
kränka en lärare. Men handlingen måste påverka den utsatta på ett sätt som begränsar
dem på något vis eller som har sina grunder i saker som den utsatte inte kan förändra på
en gång (hudfärg, religion, kropp, kön, könsidentitet, sexuell läggning etc)
En kränkning är när man talar nedsättande om saker som en person inte kan rå för tex
sexuelläggning, ursprung eller liknande.
En kränkning är en handling som trycker ner än som person som får än att känna sig
sämre än vad man är.
23
































En kränkning är ett direkt påhopp med fokus på tex. en persons svagare sidor eller
"avvikande" egenskaper.
Man utsätter någon för något som kan vara obekvämt med mening.
Svårt att förklara
Att man kan komma med elaka kommentarer osv.
När man säger eller gör någonting som skadar den personen eller gör den upprörd.
Det är om en människa gör så att en annan människa känner sig illa behandlad
När man behandlar någon med nedsättande ord eller handling.
När personen som blir utsatt för elaka kommentarer eller annan behandling som de
känner sig kränkt utav. Alla är olika och alla blir inte kränkta av samma saker.
Att man antyder att något är fel på en person
När man blir kallad något tex "neger"
Det är när man säger något taskigt eller stötande.
Det är när en person säger/gör något som får en annan person att ta illa upp/bli
ledsen/känna sig illa till mods o.s.v. Det är inte den som gör något utav detta som
bestämmer om det är en kränkning eller inte, utan personen som blir utsatt.
Att ex säga neger till en mörkhyad osv
Tex att säga rasistiska uttryck.
Jag vet vad det innebär, behöver du förhöra mig för det?
När personen anses bli illa behandlad, kan anses vara kommentar, utfrysning eller annat
När personen tycker han blir illa behandlad. Det kan vara en kommentar, våld eller
utfrysning.
Tex mobbning eller trakaserier
När man säger något dumt
Mobba nån.
Om man säger något till någon och den blir ledsen.
Någon elak kommentar hur man ser ut eller är klädd. Om man svarar fel på något i
klassrummet och Lärare/Elev kommenterar något elakt
Det är när man "gör ner" någon.
Det är när man kommenterar något negativt eller nedtryckande om någon. det kan vara
personlighet, utstyrsel, kön osv.
När en annan person blir irriterad eller utsätt för något de inte gillar typ
En kränkning är när man utsätter en annan människa för "nedtryckande" behandling
Vi har got igenom det på lektonstid
t. ex mobbning, misshandel, illa behandlad
Något som händer en enstaka gång, något som en person tar illa upp av.
En kränkning kan vem som helst uppleva även om det inte var menat som en kränkning.
tillexempel om någon säger "ful tröja du har" till en nära vän kanske hen förstår att man
skojar men om man däremot säger det till någon man precis träffas kan den personen
uppleva det som en kränkning även om det inte var menat så.
En engångshändelse där man säger något rasistiskt till någon med utländsk härkomst.
De är pm nån säger hur ful man är, eller vilka fula kläder mm.
24











Tex rasistiska påhopp
En kränkning är när man förolämpar en annan person genom en avsiktlig handling eller
ord.
Att säga neger till en svart
En kränkande behandling kan vara något verbalt, alltså skällsord, förolämpningar osv.
något socialt som utfrysning ect. något fysiskt som som slagsmål ect, eller via texter
När man säger något elakt som den personen tar illa upp av.
Om man hackar på nån för dess sexuella läggning till exempel
En kränkning är när man nedvärderar någon
Om man hackar eller retar någon för hur dem ser ut eller liknande
Något som kränker någon
Precis vad fan som helst enligt PKgängen
Gör ner någon och får dom att känna sig dåliga
28: Vet du om att det finns ett skydd mot diskriminering?
Ja: 101 st 50%:
Nej: 101 st 50%:
29: Om ja, kan du beskriva något skydd






















Det finns skydd på skolan, en grupp som arbetar emot diskriminering, kränkningar och
mobbning.
Man kan kontakta personalen.
Elevhälsoteamet tror jag det heter.
Diskrimineringslagen
Kommer ej på något just nu
Tystnadsplikt.
Elevskyddsgrupp
Vet att det finns men kommer inte på vad just nu.
diskrimineringsteamet.
typ kungpatrik.
Likabehandlingsteam på skolan
Elevhälsoteamet
Man aktivt arbetar med likabehandlingplanen. Att lärare finns på plats.
elevhälsoteamet
Elevhälsotimet
Öronproppar och ögonlappar
kristina
likabehandlingsteam
Nej, det kan jag inte...
Skolans hälsoteam
Ta hjälp av folk
Säga käften din fitta
25





































Det finns ju en lag sen kan man säga till någon lärare eller liknande så hjälper dom dig om
du känner dig utsatt.
Likabehandlingsplanen?
Man kan alltid prata med en vuxen till exempel så de har vetskap om att man har ett
problem, det ser jag som ett skydd..
likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen
Det finns en grupp med lärare på skolan som jobbar för elevers säkerhet.
Hos lärare på skolan
Likabehandlingsplanen
Skydd som i att g
vadå skydd???
bris
Prata med någon vuxen och dem kan hjälpa en.
Det finns inte något sådant på skolor.
Inga kommentarer.
T ex att prata med en vuxen, det är alltid bra.
Mänskliga rättigheterna.
Diskrimineringsnämnden. De hjälper dem som har blivit utsatta för diskriminering.
Att prata med en vuxen
Jag vet att det finns men jag kan inte komma på någon
vindskydd.
Inget.
Nej.
Jag vet om att det finns men jag vet inte skyddet
coach
tid
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingslagen samt skolans skyddsnät mot kränkningar.
Vet inte riktigt vad det är för några skydd
likabehandlingsteamet
Diskrimineringsombudsmannen arbetar för rättigheter. Det är en statlig myndighet som
ser till att diskrimineringslagarna följs.
Nej det kan jag inte
Likabehandlingsplanen
Det finns någon slags skolplan om hur man hanterar det om någon blir diskriminerad.
Svar nej. Jag vet ATT det finns, aldrig brytt mig om att kolla VAD som finns.
Kommer inte på något men det är obligatoriskt för skolor att ha en handlingsplan mot
diskriminering bla.
Inte vad jag kommer på, men vet att det finns.
Ja det gör de, friends
26
30: Känner du till att skolan har plan mot diskriminering och kränkande behandling?
Ja: 162 st 80%:
Nej: 40 st 20%:
31: Vet du om att det finns ett likabehandlingsteam på skolan?
Ja: 133 st 66%:
Nej: 69 st 34%:
32: Om ja, kan du namnge någon i teamet?
































Fredrik Olsson, Ulrika
kritinaa
Fredrik Olsson
Rektorn
Johanna, Lars Lindgren
Kristina Sundelin Ulrika
Rektorn
Nej
Rektor Johanna
Rektorn
Johanna,
Rektorn, specialpedagogen, skolsköterskan.
Johanna
Patrik
Rektorn
PATRIK
rektorn, specialpedagogen
Mja.
Kristina Sundelin. Elevhälsotemat.
kuratorn
kristina sundelin
Rektor
Näe
kristina
Johanna, aka rektorn
Nej, det kan jag inte...
Kicki
Skolkuratorn
Patrik<
3
Nej det kan jag inte..
Patrik
27







































Patrik
Patrik
Coach, Johanna Rektor
Patrik Karlsson
Patrik
Patrick, rektorn
att inte lämna någon utanför, att inte hota andra under eller efter skoltid... att alla ska
behandlas lika helt enkelt
Nej.
Bara något jag har hört talas om.
Jerker
Rektorn
nej
rektor, lärare
nej för det finns inte.
Inga kommentarer.
rektorn, skolsyster, kurator
Men vet ej inga som e med i teamet.
JOLA! <333333 Wangerud,
JanOlof Wangerud
Tove (coach), kurator?
Skolsköterskan, och några coacher förutom Tove som borde var med i gryuppen, för att
hon är väldigt engagerad när det kommer till eleverna och vill dem väl!
Min coach Tove, och rektorn Johanna m.m.
Tove
Nepp.
Jerker
Rektorn
Jerker
Jerker.
Nej men ni borde prata om det mer
Rektorn
Jerker
jerker
Nope
Jag vet att det finns, men kan inte namnge någon.
Tove tror jag är med
Tove och andra lärare?
Jerker
Nej men min coach har nämnt att det finns. jag känner säkert någon som är med där
dock.
Tove
28























Alla mentorer tror jag..
jerker
Tove
Svar
nej.
Patrik Karlsson
Kristina Gruvelgård ??
Vet inte exakt vilka som är med men jag antar att Rektorn är det.
Rektorn Johanna.
Jag vet inte
Jerker
coacher
Jerker
Jerker
Jerker Svensson
Jerker
elevrådet?
Kommer inte riktigt ihåg
Jag vet inte vilka som finns i det teamet
Patrik karlsson
jersken
Nej
Elevhälsan kanske
29
Bilaga 2 – Storsjögymnasiets samtalsprotokoll
Protokoll för samtal enligt Planen mot diskriminering och kränkande behandling
Utsatt elev: _________________________
Datum:___________________________________
Den som utsatt: ______________________
Ansvarig
vuxen: _____________________________
___________________________________
Övriga vuxna:______________________________
___________________________________
_________________________________________
___________________________________
Första samtal med: ___________________
Beskrivning av vad som hände: (Tidpunkt, plats och vad som hände.)
Inför uppföljning:
Vad ska eleven tänka på?
Vad kan eleven bidra med?
Vad kan vi lärare bidra med?
30
Uppföljningssamtal: Hur har det gått? Annat av intresse som har hänt?
Datum:
Inför ny uppföljning:
Uppföljningssamtal: Hur har det gått? Annat av intresse som har hänt?
Datum:
Inför ny uppföljning:
31
Bilaga 3 Storsjögymnasiets samtalsmall
Samtalsmall

Vet du varför vi vill prata med dig?

Jo, en av dina klasskamrater, XX, har känt sig illa behandlad av några klasskamrater. Kan du
berätta vad du vet om det?

Kan du berätta mer?

Vi vet att du också har varit med och skickat meddelanden – sagt saker - osv, det stämmer
eller hur?

Förutom att det är olagligt och straffbart det du gjort är det inte speciellt schysst och vi ser
mycket allvarligt på detta och det måste omedelbart upphöra. Har du förstått vad vi menar?

Vad kan du göra för att trakasserierna mot XX upphör?

Har du några fler förslag?

Nu får du en vecka på dig att visa du kan bättra dig. Vi kommer att ha ett möte nästa onsdag
då vi träffas igen för att höra hur det har gått. Det är inte du som avgör om det har gått bra
utan XX.

Dina klasskamrater kommer kanske att undra vad vi har pratat om. Känner du att måste
berätta om det här för dem? (nä)

Bra, för vi tycker heller inte att du ska göra det. Undrar någon kan du säga att det är din
ensak som de inte behöver bry sig om. Tror du att du klarar det?

Bra! Då ses vi om en vecka!
32