1. Introduktion
s. 1-3
2. Kunskap
s. 4-8
3. Vetenskap
s. 9-10
4. Vetenskapskritik
s.11-14
5. Skepticism
s. 15-18
6. Empirism och rationalism
s. 19-20
7. Deduktion
s. 21-23
8. Sanning
s. 24
Filosofilärare Sofia Franzén
Internationella gymnasiet i Uppsala
1. Introduktion
Låten ”Jorden är rund” av Olle Ljungström
Jag står på en strand, en strand fylld av läppar, och äter luft, som kryddats med
sand, jag slår ut korken, och dricker ur flaskan, Jesus i sprit, rätt ut i blodet.
Om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund,
men allt tyder på, allt tyder på, att den är platt.
Jag vaknar på morron, och vet att nån tittar, nån som vet, hur det egentligen ska va,
jag tittar på klockan, som tittar tillbaka, vi håller tiden, och Jesus i sprit.
Om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund,
men allt tyder på, allt tyder på, ja, allt tyder på, att den är platt.
Citat ur novellen ”Ät nu mitt barn” av Clarice Lispector
Världen ser platt ut men det vet jag att den inte är. Vet du varför den ser platt ut?
För när man tittar är himlen alltid uppe, den är aldrig under, den är aldrig bredvid.
Jag vet att den är rund för det har jag hört, men den skulle bara se rund ut om
himlen ibland var under en när man tittade efter. Jag vet att den är rund, men för
mig är den platt, men Ronaldo vet bara att världen är rund, han tycker inte att den
ser platt ut (…) För jag har varit i många länder och jag har sett att i USA är himlen
också uppe och därför tyckte jag att världen verkade alldeles rak. Men Ronaldo har
aldrig varit utomlands och kanske tror han att det bara är i Brasilien som himlen är
uppe, att den inte är platt på andra platser, att den bara är platt i Brasilien, att den
rundar till sig på andra platser.
2
Nytt moment Den här låten och det här citatet får inleda det moment vi nu ska ägna oss åt
och som ska behandla begreppen:
KUNSKAP
SANNING
VETENSKAP
Huvudfrågor i detta moment är:
Vad är kunskap? Hur får vi kunskap?
Vad är vetenskap? Hur arbetar man inom vetenskaperna?
Kan vi lita på de vetenskapliga metoderna och våra kunskapskällor?
Vad är sanning?
Diskussion
1. Är jorden rund?
2. Hur ”tyder allt på att jorden är platt”? Håller ni med Olle och barnet i novellen?
3. Hur kan vi anse oss veta att jorden är rund?
4. Hur vet vi saker över huvud taget? På vilka grunder anser vi oss veta hur saker och
ting är, och avgör vi vad som är sant? Hur får vi kunskap om saker och ting?
Hur många kan svara nej på den första frågan? Vad kan då Olle mena med att ”allt tyder
på att jorden är platt?”. Är det bara hans berusade tillstånd som gör att han tycker det?
Eller kan en nykter person hålla med? På vilka sätt kan jorden tyckas platt? Det har väl
funnits en anledning till att gemene man förr faktiskt trodde det. Vad säger barnet i
Lispektors novell? Är det ett rimligt resonemang? Om vi inte kan se med egna ögon att
jorden faktiskt är rund, hur kommer det sig då att vi anser oss veta att jorden är rund?
På vilka olika grunder kan vi anse oss veta saker och kan vi avgöra om något är fallet
eller inte, hur skaffar vi oss kunskap om hur saker och ting är?
3
2. Kunskap
Övning
För att svara på frågan På vilka olika grunder anser vi oss veta saker kanske följande
övning kan hjälpa till. Avgör om följande påståenden är sanna eller falska, motivera och
förklara hur du gick till väga för att kunna avgöra deras sanningsvärde.
1. Lärarens armbandsur är runt.
2. Cirkeln är rund.
3. Jorden är rund.
1. Det regnar inte ute nu.
2. Antingen regnar det, eller så regnar det inte.
3. Det kommer inte att regna imorgon.
1. Alla killar här i klassen är ogifta.
2. Alla ungkarlar är ogifta.
3. Sverige är det land i Europa som har flest antal singelhushåll.
1. Personen x är längre än läraren (namnet på någon elev i klassen).
2. Om jag är längre än du, så kan inte du vara längre än jag.
3. Långa män får bättre betalt.
Ser du något mönster i övningen? Vad är gemensamt för de första, de andra och de
tredje satserna i diverse satsgrupp? Jo, du använde dig av samma sorts kunskapskälla. I
den första var du tvungen att se efter, undersöka saken. I den andra satsen behövde du
bara tänka fram det: definitioner, logik. I den tredje måste du förlita dig på andras
kunskap: undersökningar, prognoser.
4
Det finns alltså tre huvudsakliga kunskapskällor
Sinneserfarenheter
Tänkande
Vittnesbörd
Sinneserfarenheter = erfarenheter som vi får via våra sinnen:
syn, hörsel, smak, lukt, känsel, balans, temperaturkänslighet, kroppsförnimmelse,
placering och rörelse.
Tänkande = omedelbar förnuftsmässig insikt, logik, matematik.
Vittnesbörd = andras uppgifter; vad andra har erfarit via sina sinnen eller kommit fram
till via tänkande.
Diskussion
Jag har gett er tre exempel på kunskapskällor. Finns det fler? T.ex. känsla eller intuition,
kroppen, drömmar? Kan man tala om en inbyggd kunskap i kroppen, som vet exakt hur
allt ska skötas för att vi ska fungera. Finns det sanndrömmar? En känsla för att något är
på ett visst sätt? Har ni egna erfarenheter av detta? Är intuition något i sig eller något
som man kan man härleda till sinneserfarenheter och fördomar?
Repetition
Avgör om följande satser är sanna och motivera hur du kom fram till det:
1. 1+1=4 (tänkande)
2. Ni är 32 elever i den här klassen (undersökning)
3. Det bor nästan 9 miljoner människor i Sverige (andras uppgifter)
Diskussion
Vi har alltså talat om tre olika kunskapskällor: sinneserfarenheter, tänkande och
vittnesbörd. Men en ännu mer grundläggande fråga är ju: Vad är kunskap?
5
Är kunskap och information det samma? Skillnader?
Är kunskap och sanning det samma? Kan kunskap vara falsk?
Är kunskap och vetenskap det samma? Är all kunskap vetenskap?
Finns det olika sorters kunskap? Exempel!
Definition
Ett sätt att skilja på kunskap och information är genom följande definitioner:
Information
Uppgifter som ännu inte har kontrollerats.
Kunskap
Fakta som man på goda grunder är övertygad om är sanna. ELLER/OCH…
Att har förstått och införlivat kunskapen i sitt tankesystem; kunna tillämpa och
relatera till annat.
I skolan sysslar vi mest med teoretisk kunskap, och det kanske är lätt att glömma bort
att det bara är en av alla sorters kunskaper som man kan ha. Här är några exempel på
fler kategorier
Praktisk kunskap sy, snickra, byta glödlampa, etc.
Kunskap som färdighet simma, cykla, spela fotboll, etc.
Tyst kunskap att veta hur någonting är utan att kunna ange skäl
Teoretisk kunskap att veta hur någonting är på goda grunder
Övning
Vad är nedanstående exempel för sorts kunskap? Hur kan man avgöra deras
sanningsvärde?
6
1. Daniel vet hur man bakar bullar.
2. Lina vet att teoriprovet nästa vecka kommer att gå bra
3. Hanna kan dansa street-dance.
4. Martin vet att han är nervös inför en skrivning.
6. Robert vet att Västerås ligger vid Vättern.
7. Fredrik vet att Sokrates dömdes till döden.
Källkritik
Beroende på vad för typ av saker man vill undersöka i vetenskapliga arbeten, så
använder man de olika kunskapskällorna i olika utsträckning. Men en källa som alla
måste använda sig av är vittnesbörd. Man bygger vidare på andras forskning, eller
förhåller sig till den på ett eller annat vis. I era gymnasiearbeten måste de flesta av er
använda andras erfarenheter och tänkande som kunskapskällla.
Diskussion
Hur källkritiska är ni? Vad ställer ni för krav på era kunskapskällor? Vet ni att de är
pålitliga – hur vet ni det? Använder ni er av fakta på nätet?
Krav på vittnesbörd
Källorna ska vara äkta auktoriteter och experter.
Upplysningar ska kunna spåras tillbaka till sina ursprungliga källor.
Observationer ska vara beskrivna så att de kan upprepas.
Diskussion
Nätet förmedlar en mängd information. Kan vi förädla den till kunskap? Diskutera
följande citat ur Källkritik för Internet (Göran Leth, Torsten Thurén, Styrelsen för
psykologiskt försvar, 2000).
1. Internet är ett synnerligen kraftfullt instrument när det gäller att skaffa information.
På internet råder jämlikhet så till vida att alla åsikter kommer fram lika villkor,
etablerade och udda, pacifistiska och krigiska, humanitära och rasistiska.
7
2. Det är en felaktig föreställning att det går snabbt och enkelt att skaffa information via
nätet. Tvärtom – det fordras både noggrannhet och eftertänksamhet om Internet skall
kunna användas till något annat än att inhämta den mest elementära informationen.
3. Det är också en illusion att tro att det går att informera sig utan att ha förkunskaper;
kraven på sådana är i själva verket snarare större än mindre på Internet jämfört med
konventionella medier.
3. Den som söker information på Internet är utlämnad åt sig själv och sitt omdöme.
Ingen auktoritet kan avgöra vad som är trovärdigt och vad som är otillförlitligt.
8
3. Vetenskap
Repetition
Det vi hittills har talat om är kunskap; hur vi får kunskap och den mer grundläggande
frågan vad som är kunskap, till skillnad från information och vad det finns för olika
sorters kunskap.
Repetitionsfrågor: Kunskapskällor? Kunskap/information? Typer av kunskap?
Vetenskapliga metoder
Nu ska vi tala om vetenskap specifikt. Vetenskaperna är ju verksamheter som försöker
utvidga vårt kunskapsfält. Men hur går man till väga – vad är innebörden av att arbeta
vetenskapligt?
Det är svårt att svara generellt på, eftersom det finns så många olika typer av
vetenskaper. Den stora mittfåran går väl mellan naturvetenskaplig och humanistisk
forskning. Vad som skiljer dem åt i huvudsak är vilken kunskapskälla man framför allt
väljer att använda.
Empiri betyder erfarenhet. Man brukar tala om empiriska vetenskaper, och till dem hör
naturvetenskaperna, så som fysik, kemi, biologi, geologi och medicin. De bygger
huvudsakligen sin forskning på erfarenheter av verkligheten.
Vetenskapens värld Visa (delar av) ett avsnitt
Uppgift till eleverna: Vad är det som man vill undersöka? Hur går man till väga? Vad är
det för viktiga utgångsbegrepp som används?
Genomgång: Ta upp följande begrepp och relatera till programmet:
Observationer Empiriska vetenskaper använder inte rena sinneserfarenheter. Man ställer
inte bara sig ute var som helst en hel dag och så får man se om det dyker upp något
intressant. Nej, man söker efter något speciellt, man har motiverade förväntningar, tar
9
hjälp av teorier och begrepp för att strukturera erfarenheterna. Man tar kanske hjälp av
speciella instrument och man utför en viss observationsprocedur för att andra ska
kunna upprepa undersökningen och pröva resultaten.
Man hämtar alltså erfarenheter på ett styrt och målinriktat sätt och under kontrollerade
former. På det här sättet gör man undersökningarna enhetliga och upprepningsbara.
Detta kallas för att göra observationer!
Experiment Att göra ett direkt ingrepp på verkligheten. Det kan också vara att testa saker
på modeller av verkligheten.
Induktion Att dra generella slutsatser utifrån ett begränsat antal iakttagelser. En studie är
ganska ointressant om man betraktar resultatet av undersökningen som något som bara
rör just de individer som undersökts. Man vill ofta kunna säga något mer generell än så.
Diskussion
Vad är det som ni undersöker i era gymnasiearbeten? Vilka metoder använder ni? Hur
kommer ni fram till era slutsatser? Vilka kunskapskällor använder ni?
Vilka begrepp och teorier utgår ni ifrån?
4. Vetenskapskritik
10
Repetition
Vi har sett ett avsnitt ur Vetenskapens värld. Vi har talat om vad det innebär att arbeta
vetenskapligt inom empirisk forskning. Jag nämnde då observationer, experiment och
induktion. Kommer ni ihåg vad dessa innebär?
Vetenskap innebär alltså att man systematiskt och med speciella metoder samlar in och
ordnar kunskap. Att man bygger på fakta som kan kontrolleras av flera genom
experiment eller observationer.
Diskussion
Tycker ni att det är bra sätt att nå säker kunskap? Kan ni komma på några brister? Vad
kan man ifrågasätta?
Kritik
Klyftan mellan empiri och teori Vetenskapliga teorier utmärker sig genom att vara allmänna.
Men i och med detta överskrider de med nödvändighet det som de har konkreta,
erfarenhetsmässiga belägg för. Det finns alltså ett gap mellan empiri
(erfarenhetsmaterialet) och teori (slutsatserna). Teorin är alltid mer vidlyftig än den
grundval den är baserad på.
Brist på entydighet Empirisk data talar inte entydigt om hur teorin ska se ut. Det finns alltid
flera möjliga teorier som kommer att passa lika bra ihop med de empiriska data man
funnit.
Förväntningarna styr vad man ser Alla förberedelser kan påverka ens förmåga att se saker på
ett ”objektivt” sätt, och rentav ge upphov till illusioner. Iakttagelserna blir allt för
färgade av förväntningarna. En runforskare kan lite för lätt se runskrift i ett stenblock
fast det bara är naturliga mönster på stenytan.
Verifikation och falsifikation Det kan alltså vara svårt att hävda, att man en gång för alla har
bevisat en vetenskaplig teori. Tidigare hade man som krav att en vetenskaplig teori
måste kunna bevisas empiriskt. Det kallas för verifikation. En vanlig uppfattning idag är
11
att det är lättare att motbevisa en teori än att bevisa att den är sann. Man kanske inte
kan bevisa teorier, men man kan åtminstone underkasta dem stränga prövningar, och
tro på dem tills man hittar ett motbevis. Detta kallas för falsifikation. Teorier som kan få
vilken erfarenhet som helst att passa ihop med sina påståenden kallas för gummiteorier.
Exempel: Gud är god, psykoanalys och astrologi. Ingen erfarenhet kan alltså omkullkasta
dem, helt enkelt för att de är för elastiska. De kan inte falsifieras. Därför är de heller inte
vetenskapliga.
Exemplet Aristoteles och Newton illustrerar bristen på entydighet:
Varför föremål dras mot jorden enligt Aristoteles (382-322f.Kr.)
- Hemlängtansteorin Eftersom allting kommer från jorden, så längtar det också tillbaka. Allt som växer
kommer från jorden. Samma sak gäller människor och djur, eftersom vi lever av det som
växer. Vatten och mineraler kommer också från jorden och längtar också hem.
Varför föremål dras mot jorden enligt Newton (1643-1727)
- Tyngdlagen En massa dras till en annan massa, som är proportionellt mot kropparnas massor och
omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem.
Urvalskriterier Ett sätt att komma till rätta med bristen på entydighet är att välja ut den
mest lämpliga teorin utifrån ett antal urvalskriterier. Dessa är:
Enkelhet: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en enkel teori framför en mer
komplicerad. Ska förstås både kvantitativt och kvalitativt. Tankeekonomi: Man ska skära
ned sina antaganden till ett nödvändigt minimum. Pragmatism: Enkelhet ökar
sannolikheten. Det är lättare att förstå och arbeta med enkla teorier. Man väljer den
enklaste teorin av hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen.
Konsekvens: De grundläggande logiska grundprinciperna står överst på checklistan. Om
en teori rymmer en motsägelse är den inte konsekvent, och det krävs mycket för att man
ska ta en till synes inkonsekvent teori på allvar.
12
Konservatism: Försiktighetsprincip. Det anses som ett plus att en teori är väletablerad.
Så länge som en ny teori inte ger en klart bättre förklaring än den gamla, är det
irrationellt att ansluta sig till den. Motiv: Pragmatisk - bökigt och dyrt att byta teori.
Vana och bekvämlighet. Säkerhet: En äldre teori har normalt sett utsatts för mer
omfattande kontroll.
Djup: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en djupare förklaring, som inte bara
hänvisar till en korrelation mellan observerbara storheter, men också pekar ut en
underliggande mekanism.
Omfång: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som förklarar flest
fenomen, så länge den inte tummar på kravet på säkerhet.
Integration: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som bäst
överensstämmer med övriga teorier. En isolerad teori ses på med skepsis. Man strävar
efter koherens – att teorier ömsesidigt understödjer varandra.
Fruktbarhet: En teori som banar väg för ny forskning (ger upphov till nya intressanta
frågeställningar, ägnar sig väl för empirisk kontroll, visar sig vara av stor praktisk nytta)
är att föredra framför en teori som försvårar framsteg (svårt att undersöka empiriskt,
beräknas).
Övning Utifrån urvalskriterierna, vilken teori skulle du välja av Aristoteles och Newtons?
Motivera!
Övning
Går dessa hypoteser att verifieras?
1. Någonstans i universum finns det intelligenta varelser som liknar oss.
2. Gud hör bön.
3. Risken för ”solkurva” (kräkning genom solvärme) av järnvägsrälsen är störst i juli.
4. Det är säkrare att flyga än att åka bil.
5. Den trevligaste svenska staden att bo i är Uppsala.
6. Det existerar en av sinnena oberoende verklighet.
Övning
13
Föreställ dig att du går till en sierska. Vilken hypotes är mest vetenskaplig utifrån
falsifikationskriteriet?
1. Du har tur, en vacker dag får du en stor, oväntad summa pengar.
2. En person i din närhet kommer snart att bereda dig stor glädje.
3. Du kommer att vinna 14500 kr på måltipset den 5 juni i år.
Övning
I vetenskapshistorien finns det gott om exempel på forskare som med olika
tilläggsantaganden försökt skydda sin teori från falsifiering. Den kan ju trots allt vara
riktig, har många resonerat, och lagt till en ad hoc-hypotes (en hälphypotes vars syfte är
att rädda hypotesen) för att förklara det som inte stämmer. Det kan också röra sig om en
”äkta” hjälphypotes som till slut går att testa och verifiera – och därmed räddas hela
teorin. Tag reda på hur det gick med följande berömda fall:
Newtons teori om gravitationen har en enorm prestige i vetenskapshistorien. Med den
kunde han förklara både planeternas rörelser och äpplets fall från trädet. Men i vissa
avseenden stämde inte teorin. Några astronomer upptäckte i början av 1800-talet att
planeten Uranus inte rörde sig enligt Newtons lagar. Detta kunde kanske falsifierat hela
teorin, men i stället ”räddade” man den genom en hjälphypotes – vilken?
5. Skepticism
14
Repetition
1. Jag har talat om tre kunskapskällor – vilka då?
2. Vetenskaper som främst använder sinneserfarenheter som kunskapskälla kallas vad?
3. När man använder sinneserfarenheter som kunskapskälla – hur arbetar man då (jag
har nämnt tre saker)?
4. Vilka svagheter har observationer, experiment och induktion?
5. Dessa svagheter har gjort att det är svårt att uppnå verifikation, och i stället strävar
man efter falsifikation. Vad innebär dessa begrepp? Kan ni ge ett exempel på ett
påstående som är omöjligt respektive möjligt att falsifiera?
Sinneserfarenheternas otillförlitlighet
En mer grundläggande kritik rör sinnesförmågornas brister och begränsningar. För att
ni ska förstå vad jag menar här, så tänkte jag utsätta er för en associationsövning. (Be
helst eleverna att ställa sig med ansiktena mot väggen, släck ner, tänd en kandilaber
bakom deras ryggar.)
Platons grottliknelse Föreställ dig att du sitter i en grotta. Det är en djup grotta och du står
längst in. Du står vänd mot grottans inre vägg, med ryggen mot ingången. Eftersom du
befinner dig så djupt in i grottan är det kolmörkt där du är. Dessutom är du fastkedjad
från topp till tå. Du kan inte röra dig – inte ens huvudet. Varken du själv eller de som står
bredvid dig har du någonsin uppfattat. Så här har du stått hela ditt liv. Som tur är har det
inte bara varit mörker och tomrymd. Bakom dig reser sig nämligen en manshög mur,
och bakom denna mur brinner en eld, och människor med olika föremål på sina
huvuden, passerar hela tiden förbi. Av skenet från elden kastas skuggor från föremålen
mot grottväggen du står vänd mot, och människorösterna genljuder som ekon från
väggen. Så det du ser är skuggor och det du hör är ekon. Eftersom du aldrig har upplevt
något annat, så är du övertygad om att detta är allt som finns – att detta är verkligheten.
Diskussion Vad säger den här associationsövningen dig? Hur kan man koppla den till frågan
om kunskap och vetande?
Tolkning Det associationsövningen säger mig är att så som vi upplever verkligheten inte
nödvändigtvis överensstämmer exakt med hur verkligheten faktiskt är beskaffad. Var
15
och en av oss är fångade i vår egen kropp, med dess begränsade sinnesförmågor.
Sinnesförmågorna är den enda kanalen till verkligheten som vi har. De fyller vårt
medvetande med sinnesintryck som inte exakt överensstämmer med verkligheten. I vårt
medvande, vår egen lilla grotta, så kan vi bara uppfatta skuggor och ekon av
verkligheten. Vi ser aldrig riktigt föremålen sådana de är, eller hör de riktiga ljuden,
sådana de är. Och det finns så oändligt mycket mer av verkligheten som våra sinnen inte
kan uppfatta. Vi vet ju att vissa djur hör fler ljudfrekvenser än vad vi gör, och känner fler
dofter. Vad mera är det som vi missar, på grund av våra sinnesförmågors
begränsningar? Och hur förhåller sig verkligheten egentligen?
Andra exempel på att våra sinnen faktiskt bedrar oss är:
Müller Lyers pilar
(Visa eleverna de tre svarta pilarna först)
Nu vill jag att ni tittar på de här pilarna – vilken är längst?
(Visa de röda pilarna)
Men om vi rödmarkerat linjerna och mäter här, så är det visar det sig att alla linjer är
lika långa.
Pinnen i vattnet (Stoppa ner en penna i ett glas vatten)
16
Titta på den här pennan i vattenglaset – hur ser den ut i vattnet? Bruten. Nu när jag drar
upp den ur vattnet – hur ser den ut då? Rak igen. Vad ska vi dra för slutsatser av det? Att
den faktiskt bryts i vattnet och sedan blir hel, eller att vi ser fel?
Drömmar När du drömmer, är du då medveten om att du drömmer? Eller har du rentav
svårt att skilja på vad du bara har drömt och vad som är verkligt när du vaknar?
Eftersom vi har sinnesintryck även i våra drömmar– vi ser, hör och känner saker,
smakar och doftar, precis som i verkligheten, och de flesta av oss upplever allt som högst
verkligt, ända tills vi vaknar – hur kan vi då veta att det vi gör nu här inte är en dröm?
Kan ni ge mig några bra argument för att vi kan vara övertygade om att det här är
verklighet till skillnad från dröm?
Ett litet absurt exempel men som ändå är omöjligt att argumentera mot är:
De elaka robotarna/den bedrägliga anden (Visa scenen ur filmen Matrix där människor ligger i
bassänger, kopplade till apparater) Hur kan vi veta att allt vi uppfattar inte är ett
lurendrejeri av maktlystna robotar, som tagit över jorden, livnär sig på människors
energi och genom maskiner matar oss med falska upplevelser av att leva vanliga liv?
Eller att en ond demon ger oss falska föreställningar om verkligheten? Kan du komma på
ett argument mot detta?
Den skeptiska frågan Vad ska vi dra för slutsatser av att sinnena ibland verkar bedra oss och
att vi ibland kan ha sinnesintryck utan att de motsvaras av en verklighet? Hur kan vi till
exempel veta när de inte gör det? Tänk om de alltid gör det? Vad kan vi lita på och inte
lita på av det som vi uppfattar? Kan vi egentligen alls vara säkra på att vi vet någonting
över huvud taget?
Sammanfattning
Kritiken mot sinneserfarenheternas tillförlitlighet rör dess begränsade förmåga att
uppfatta alla delar av verkligheten, dess brister som gör att vi uppfattar saker på ett
oriktigt sätt, och att eftersom vi kan ha sinneserfarenheter utan yttre påverkan, som i
drömmarna, så är frågan hur mycket av det vi upplever även i vakentillstånd, motsvaras
av en yttre verklighet. Eftersom allt vi har direkt tillgång till är vårt medvetande, så kan
vi aldrig få riktigt svar på frågan. De filosofer som ifrågasätter sinneserfarenheterna på
detta sätt är antingen skeptiker, som anser att vi inte kan veta någonting, eller
rationalister, som anser att det är genom vårt tänkande och förnuft som vi når den sanna
kunskapen. Men det sista argumentet, drabbar även dem: Hur kan vi veta att det vi
17
tycker är rimligt, logiskt och förnuftigt och riktigt är ett lurendrejeri av en illasinnad
demon? Vi kanske blir matade med helt sjukt felaktiga föreställningar?
Diskussion
1. Hur ser du på dessa ifrågasättande argument – några att ta på allvar, några som gör
skillnad i ditt sätt att värdera sinneserfarenheter? Verkar de rimliga eller är de bara
absurda?
2. Kan du dra dig till minnes tillfällen då du själv tagit miste i fråga om vad du sett, hört,
känt, e t c?
3. Spelar det nån roll om vi lever ett liv som i Matrix?
18
6. Empirism och rationalism
Repetition
Vilka argument finns mot sinneserfarenheter som kunskapskälla?
• Platons grottliknelse
• Illusionsargument (Müller Lyers pilar och pinnen i vattnet)
• Drömargumentet
• Bedrägeriargument (De elaka robotarna/den bedrägliga anden)
Vad visar dessa argument?
(1) Sinnesorganens begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten.
(2) Sinnesorganens brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt.
(3) Att sinnesorganen kan framkalla sinneserfarenheter utan en yttre verklighet.
Två huvudriktningar inom kunskapsteori
Kan man dricka mer te, innan man har tagit första klunken? Kan man hugga huvudet av
någon som bara består av ett huvud och inte har någon kropp? Frågor som ställs i Alice i
underlandet. Svaret på dessa är mer av logisk karaktär än empirisk; man tänker fram
svaret.
I frågor om kunskapens beskaffenhet brukar man i filosofi tala om empirism och
rationalism. Empiri betyder som sagt erfarenhet, och ratio betyder förnuft.
Empirism Empirister tror att vi får vår kunskap främst genom erfarenheten. Vi föds som
tomma blad som erfarenheter skriver på, är ett känt citat från empiristen John Locke.
Han insåg också att just på grund av alla osäkerhetsfaktorer som är inblandade i våra
sinneserfarenheter, kan vi bara komma fram till sannolik kunskap.
Rationalism Rationalister tror däremot att det är via vårt förnuft som vi kommer fram till
kunskap och att vi föds med den. I och med att förnuftskunskap inte råkar ut för alla
osäkerhetsfaktorer som sinneserfarenheterna gör, så anser man att denna kunskap ger
oss absolut sann kunskap. Men hur kan man mena att vi föds med kunskap?
19
Idévärlden Platon var lärjunge till Sokrates, och han utvecklade en teori som Sokrates
hade; att alla sanningar fanns i en speciell värld – idévärden, eller formvärlden. Platon
menade att denna värld erfar vi inte med våra sinnen, utan med vårt förnuft, och är skild
från vårt förnuft, dvs. existerar utanför vårt medvetande på ett icke-materiellt och
abstrakt sätt. Vi når den via vårt förnuft, men den finns oberoende av vårt förnuft.
Sinnevärlden är den värld som vi uppfattar med våra sinnen. Den världen är en ofullkomlig,
föränderlig och förvirrande skuggbild av verkligheten. Innan vi föddes vistades våra
själar i idévärlden, och under färden till sinnevärlden där de bosatte sig i våra fysiska
kroppar, så hann de glömma en hel del kunskap. Men genom att tänka koncentrerat och
med hjälp av de rätta frågorna, så kan vi locka fram den kunskapen ur glömskan igen.
Detta kallas för Sokrates barnmorskemetod: man förlöser fram kunskapen.
Texten Menon (Låta eleverna (hög)läsa den, eller återberätta den för dem) Sokrates får
Menons obildade slavpojke att räkna ut hur många fot olika geometriska figurer är
genom att ställa frågor. Ett exempel på den Sokratiska barnmorskemetoden.
Diskussion
1. Tror du att vi föds med åtminstone en viss kunskap? Eller verkar det helt orimligt?
Eller verkar det motsatta orimligt – att vi föds som tomma blad?
2. Vad är egentligen rationellt tänkande – Intuition, omedelbar insikt, kännedom om
betydelsen av våra begrepp, blixtsnabba mentala experiment?
3. Är matematik baserat på tänkande eller sinneserfarenhet?
4. Kan du komma på några osäkerhetsfaktorer för förnuftet som en väg till kunskap? Vi
kan inte till fullo lita på våra sinnen. Men kan vi lita på vårt förnuft?
5. Vad litar du mest på: dina sinneserfarenheter eller förnuftet?
6. Är sinneserfarenheter och förnuft helt skilda saker, är de helt oberoende av varandra?
7. Deduktion
20
Liksom man skaffar sig en massa sinneserfarenheter till vardags varje dag, så tänker vi
ju en massa varje dag. Hur kan man då använda tänkandet på ett mer vetenskapligt sätt?
Jo, genom logiska lagar och metoder. Precis som observationer är ett slags styrda
sinneserfarenheter i syfte att göra undersökningarna enhetliga och upprepningsbara, är
logiken ett styrt tänkande i syfte att göra tänkandet enhetligt och upprepningsbart. En
vetenskaplig forskare ställer sig ju inte bara utanför dörren och får se vilka
sinnesintryck som kommer och inte sätter han sig bara vid skrivbordet och får se vilka
tankar som slumpmässigt dyker upp.
Deduktion Ett exempel på hur man kan systematisera tänkandet är deduktion. Deduktion
är en logisk metod som talar om vilka logiskt korrekta slutsatser man kan dra utifrån en
viss information. Observera: Den säger inte vilka slutsatser som är sanna, utan vilka
slutsatser som är logiska. Om de logiska slutsatserna dessutom är sanna, beror på om
informationen är sann. Det viktiga här är, att vi inte kan dra vilka slutsatser som helst
utifrån en given information, om vi vill tänka logiskt riktigt. Utifrån en viss given
information, så följer vissa logiska slutsatser. Deduktion ställer alltså upp regler för vilka
logiska slutsatser vi kan dra utifrån en viss information.
Modus ponens och Modus tollens är två vanliga regler för deduktion:
Modus ponens
Om A så B
A
Alltså B
(Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A)
(Du får MVG på alla prov i Filosofi A)
(Alltså får du MVG i Filosofi A)
Modus tollens
Om A så B
icke B
Alltså icke A
(Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A)
(Du får icke MVG på alla prov i Filosofi A)
(Alltså får du icke MVG i Filosofi A)
Deduktion spelar en väsentlig roll för i stort sett alla vetenskaper. Man testar en teori
genom att härleda logiska konsekvenser av den och jämföra den med erfarenheter. Man
drar slutsatsen att om teorin är sann, så måste man kunna göra den och den
iakttagelsen, och omvänt följer det att om man gör en iakttagelse som strider mot
teorins logiska konsekvenser, så kan teorin inte vara sann. Ett exempel:
21
Exempel En forskare av vikingatiden resonerade på följande sätt om befolkningsantalen i
Vorpasse:
Det faktum att antalet gårdar steg, samt den omständigheten att bondgårdarnas
storlek också fortsatte att vara ungefär som tidigare, tyder på att
befolkningsantalen i Vorpasse inte förändrades på något väsentligt sätt under
loppet av vikingatiden.
Han resonerade så här:
A= Befolkningsantalet förändras
B= Antalet gårdar eller gårdarnas storlek förändras
1. Om befolkningsantalet förändrades (A), så skulle antalet gårdar eller
gårdarnas storlek ha förändrats (B)
2. Antalet gårdar och deras storlek förändrades inte (icke B)
3. Alltså förändrades inte befolkningsantalet (icke A)
Fråga Om du tittar på det logiska mönstret i resonemanget, vilken deduktiv metod
använde han?
Övning Kom på egna exempel på Modus tollens och Modus ponens.
Diskussion
Med deduktion så kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden. Om vi vill
veta något om hur världen är inrättad, måste vi stödja oss på erfarenheten. Så är
deduktion bara en lek med ord?
Sammanfattande övning
Hur kan du motivera sanningsvärdet på följande satser?
22
1. Linssoppan jag lagade igår smakade paprika. (Minne av sinneserfarenheter)
2. X 2000 är det enda tåg som inte stannar vid den här stationen. Eftersom det förra
tåget inte stannade, så måste det ha varit x2000. (Deduktion)
3. Min skola kommer att finnas kvar i morgon. Alltså är det bäst att göra läxan.
(Induktion)
4. Kalle och jag är släkt eftersom vi är sysslingar. (Logik)
5. Enligt uppslagsboken är Lima Perus huvudstad. (Vittnesbörd)
6. Just nu har jag tandvärk. (Direkta sinneserfarenheter)
7. Den kortaste sträckan mellan två punkter är en rät linje. (Logik/sinneserfarenheter)
8. Olof Palme blev mördad 1986. (Vittnesbörd/sinneserfarenheter)
9. Jag vet att vi inte passar för varandra. (Erfarenheter, intuition?)
10. Gud existerar. (Sinneserfarenheter? Intuition? Vittnesbörd?)
8. Sanning
23
Vi har frågat oss om kunskap alltid måste vara sann, eller om man kan tala om falsk
kunskap, och vi har frågat oss fall om vetenskapens teorier kan komma fram till sann
kunskap. Men vad är då sanning?
Diskussion
Har du några förslag?
Definition
Här är några förslag på. Sanning är en fråga om…
Korrespondens En teori är sann om den överensstämmer med verkligheten
Koherens En teori är sann om den överensstämmer med andra etablerade teorier
Funktion En teori är sann om den visar sig fungera i praktiken
Konstruktion En teori är sann om den överensstämmer med vår konstruerade uppfattning
om sanning
Övning
Vilka olika sanningsdefinitioner är följande resonemang exempel på:
1. Kunskap är ett mentalt redskap för att förstå verkligheten och den konstrueras i ett
samspel mellan sinnesintryck och förnuft.
2. ”Att säga om det som är att det inte är, eller om det som inte är att det är, är falskt,
medan att säga om det som är att det är, och om det som inte är att det inte är, är sant.”
(Aristoteles)
3. ”Det som vi inser mycket klart och mycket tydligt är helt sant.” (Descartes)
4. Kunskapen har ingen absolut giltighet – den består av provisoriska sanningar som
kommer att bytas ut när det kommer något annat som visar sig vara mer användbart.
Diskussion
Vilken sanningsteori föredrar du? Motivera!
24
